Entreprenörskap i Sverige

(1)

Örebro universitet, 701 82 Örebro Grevgatan 34, 114 53 Stockholm

Rapporten kan också laddas ned från www.entreprenorskapsforum.se

ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE – NA

TIONELL RAPPOR

T 2015

NATIONELL RAPPORT 2015

(2)

Anställdas entreprenöriella aktivitet – EEA Andel i åldersgruppen 18–64 år som inom ramen för sin anställning varit aktivt involverad i, eller haft en ledande roll i idéutveckling eller förberedelse och implementering av en ny verksamhet under de tre senaste åren.

Entreprenöriell avsikt

Andel i åldersgruppen 18–64 år, exklusive dem som är engagerade i något stadium av entreprenöriell aktivitet (TEA, se nedan), som planerar att starta företag inom tre år.

Etablerat företagande

Andel i åldersgruppen 18–64 år som för närvarande äger/deläger och leder ett etablerat företag, dvs ett företag som har betalat löner eller andra ersättningar till ägaren i mer än 3,5 år.

Företag i vardande

Andel i åldersgruppen 18–64 år som för närvarande är engagerade i att starta ett företag som de kommer att äga eller deläga. Företaget har ännu inte betalat ut löner eller annan ersättning till ägarna i mer än tre månader. Förbättringsdrivet entreprenörskap

Andel av dem som är involverade i TEA (enligt definitionen nedan) som (1) anser sig drivna av en identifierad affärsmöjlig-het och inte pga att de inte har något annat arbete; och (2) som indikerar att den huvudsakliga drivkraften för entrepre-nörskapet är möjligheten att öka sitt oberoende eller sina inkomster, snarare än bara upprätthålla sin inkomst. Förväntningar om tillväxt och TEA: relativ förekomst Andel av TEA (enligt definitionen nedan) som förväntar sig att anställa minst 0–5, 6–19 eller 20 personer inom fem år. Informella investerare

Andel i åldersgruppen 18–64 år som personligen tillhandahållit medel för ett nytt företag, startat av någon annan, under de tre senaste åren.

Innovation bland entreprenörer – Innovativa produkter och TEA: relativ förekomst

Andel av TEA (enligt definitionen nedan) som anser att deras produkter är nya för alla, några eller inga kunder. Innovation bland entreprenörer

– Konkurrens ochTEA: relativ förekomst Andel av TEA (enligt definitionen nedan) som menar att inga, några eller flera företag erbjuder samma produkt.

Internationalisering

Andel av TEA (enligt definitionen nedan) med 0, 1–25, 25–75 respektive mer än 75 procent av kunderna utomlands. Möjlighetsdriven entreprenöriell aktivitet/möjlighetsba-serat företagande: relativ förekomst

Andel av dem som är involverade i TEA (enligt definitionen nedan) som anser sig drivna av en identifierad affärsmöjlighet och inte pga att de inte har något annat arbete.

Nödvändighetsdriven entreprenöriell aktivitet/nödvän-dighetsbaserat företagande: relativ förekomst Andel av dem som är involverade i TEA (enligt definitionen nedan) som är engagerade i företagande pga att de saknar annan sysselsättning.

Rädsla att misslyckas

Andel i åldersgruppen 18–64 år av dem som anser sig ha definierat en affärsmöjlighet men som avstår att starta ett företag pga av rädsla att misslyckas.

Total entreprenöriell aktivitet i tidiga stadier – TEA Andel i åldersgruppen 18–64 år som antingen driver ett företag i vardande (enligt definitionen ovan) eller ett nytt företag (enligt definitionen nedan). Upphört/avslutat företagande

Andel i åldersgruppen 18–64 år som under de senaste tolv månaderna upphört med företagande antingen genom att sälja, stänga eller på annat sätt upphöra att vara ägare/företagsledare.

Upplevd kompetens/förmåga

Andel i åldersgruppen 18–64 år som bedömer att de har tillräcklig kompetens och förmåga för att starta ett företag.

Upplevda möjligheter

Andel i åldersgruppen 18–64 år som ser goda möjligheter att starta ett företag där de bor.

Ägande av ett nytt företag

Andel i åldersgruppen 18–64 år som för närvarande äger/deläger och leder ett nytt företag, d v s ett företag som har betalat löner eller andra ersättningar till ägaren under mer än tre månader men inte mer än 3,5 år.

ORDLISTA OCH TERMINOLOGI I GEM-UNDERSÖKNINGEN

(3)

ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE

– NATIONELL RAPPORT 2015

Sveriges GEM-team 2014 utgjordes av Pontus Braunerhjelm, professor Kungliga Tekniska Högskolan och forskningsledare Entreprenörskapsforum, Carin Holmquist, professor Handelshögskolan i Stockholm, Per Thulin, ekon dr Kungliga Tekniska Högskolan och Entreprenörskapsforum, samt Lisa Silver, projektledare Entreprenörskapsforum.

Teamet önskar tacka GEMs globala koordineringsteam för gott samarbete och stöd. Vi vill särskilt nämna Yana Litovsky, Alicia Coduras och Francis Carmona för deras envisa och outtröttliga kvalitetsarbete med data och analyser. Stort tack går även till våra finansiärer VINNOVA och Svenskt Näringsliv.

(4)

4

Författare: Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Per Thulin och Lisa Silver.

Foto: Istockphoto Grafisk form och produktion: Klas Håkansson, Entreprenörskapsforum Tryckeri: TMG Tabergs AB Beställning: Entreprenörskapsforum Örebro universitet 701 82 Örebro info@entreprenorskapsforum.se

(5)

FÖRORD 7

SNABBSAMMANFATTNING – GEM 2015 PÅ 30 SEKUNDER 8

1 – GLOBAL ENTREPENEURSHIP MONITOR - SAMMANFATTNING INTERNATIONELLA RESULTAT 11

2 – ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE 23

3 – EXPERTERS SYN PÅ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE 45

4 – SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 59

REFERENSER 66

APPENDIX 1 – GEM-METOD 68

APPENDIX 2 – METOD NATIONELLA EXPERTUNDERSÖKNINGEN (NES) 70

APPENDIX 3 – FRÅGOR TILL EXPERTER 70

(6)

(7)

Entreprenörskapsforum presenterar härmed 2015 års nationella entreprenörskapsrapport baserad på data från Global Entrepreneurship Monitor, GEM. GEM är det mest omfattande och världsomspän-nande forskningsprojekt som årligen mäter och ana-lyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder. Projektet startades med tio länder 1999 och har sedan fortsatt att växa. I år uppgår antalet med-verkande länder till 73. I årets globala undersökning har 206 000 personer liksom 3 936 nationella exper-ter på entreprenörskap inexper-tervjuats. Undersökningen omfattar 72 procent av världens befolkning samt 90 procent av global BNP. Lanseringen av den globala rapporten skedde vid en konferens i Mexiko i februari. Den kan laddas ned från GEM-konsortiets webbplats, www.gemconsortium.org.

GEM ger en årlig och omfattande ögonblicksbild av nivå, ambitioner och attityder avseende företagande i världen hos befolkningen, d v s inte endast hos entre-prenörerna själva. I analysen uppmärksammas också ekonomisk-politiska förutsättningar för entreprenör-skap, tillväxt och innovation. Genom en långt driven

samordning av metod, frågeformuleringar och analys möjliggörs internationella jämförelser.

För Sveriges del kan konstateras att det totala entre-prenörskapets nivå, TEA-indexet, minskat kraftigt från 8,2 till 6,7 procent 2014 och Sverige avviker därmed från övriga jämförbara länder. Den trendmässiga ökningen av entreprenörskapet som ägt rum sedan mitten av 2000-talet förefaller ha brutits och Sverige placerar sig återigen under TEA-snittet för innovations-drivna länder. Särskilt anmärkningsvärt är en större minskning av kvinnors entreprenörskap.

För att bistå läsaren finns en ordlista med de vanli-gaste GEM-begreppen som används i undersökningen på omslagets insida. Vidare finns för den intresse-rade läsaren fördjupande information om metod och modell samlad i appendixet. Den som vill veta mer är alltid välkommen att kontakta Entreprenörskapsforum med frågor. Det är dock som vanligt författarna som svarar för de slutsatser, policyrekommendationer och den analys som presenteras.

FÖRORD

Stockholm i maj 2015 Johan Eklund

Vd Entreprenörskapsforum och professor Jönköpings Internationella Handelshögskola Pontus Braunerhjelm

(8)

• Andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenöriella aktiviteter i tidigt stadium har fallit från 8,2 procent 2013 till strax under sju procent 2014. Därmed bryts en uppåtgående trend sedan 2007.

• Entreprenörskapet har även minskat i små EU-länder och Norden men dock inte alls lika markant som i Sverige. Stora EU-länder (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland) och USA visar en ökning i entreprenörskapet sedan år 2013.

• Efter en minskning 2014 ligger andelen svenskar som påbörjat en entreprenöriell bana på ungefär samma nivå som i EU-länderna och i de nordiska länderna. I flertalet fall avslutas detta företagande relativt omgående. I USA är andelen som påbörjar ett företagande ungefär 2,5 gånger så stor som i övriga länder/ländergrupper.

• Andelen affärsänglar (informella investerare) mins-kade mellan 2011 och 2012 men förefaller ha planat ut 2013 och 2014 på en något högre nivå. Sverige har en betydligt större andel affärsänglar jämfört med övriga länder med undantag för USA.

• Andelen nödvändighetsbaserat entreprenörskap har minskat i Sverige medan andelen möjlighetsba-serat entreprenörskap ökat sedan 2013.

• Kvinnors entreprenörskap har fallit brant från 6,2 procent till 3,8 procent mellan 2013 och 2014. • Det svenska etablerade företagandet (äldre än 3,5 år)

har fortsatt att öka efter nedgången 2012. Utvecklingen tyder på en fungerande dynamik i entreprenörskapet där nyföretagande övergår till etablerade företag. • Intraprenörskapet, dvs andelen entreprenöriellt

anställda inom befintliga bolag, ligger lägre än entre-prenörskapet i flertalet länder. I Sverige är nivåerna nästan lika stora.

• Den svenska nedgången i entreprenöriella aktivite-ter tycks främst ha drabbat enklare verksamheaktivite-ter såsom konsument- och hushållsnära tjänster, vars andel minskade med ca tio procentenheter jäm-fört med tidigare år. Sannolikt har RUT- och ROT-diskussionen påverkat benägenheten att starta företag inom dessa branscher.

• Den största andelen av nyföretagandet, 47 procent, skedde under år 2014 i branschen för affärstjänster. • Andelen unga entreprenörer (upp till 35 år) faller

trendmässigt i Sverige sedan 2012 medan vi utmär-ker oss med en större andel entreprenörer i ålders-segmentet 55–64 år.

SNABBSAMMANFATTNING

– GEM 2015 PÅ 30 SEKUNDER

(9)

• Svenska entreprenörer visar sig ha relativt låga tillväxt-ambitioner mätt som antal anställda jämfört med de andra länderna/ländergrupperna trots att nivån ökat något från tidigare års GEM-undersökningar.

• Internationaliseringsgraden för nya och unga före-tag i Sverige har dock stigit jämfört med tidigare år och ca 65 procent av de svenska entreprenörerna hade kunder utomlands 2014, en signifikant skillnad från 2012 då nivån låg på 40 procent.

• Andelen av den vuxna befolkningen i Sverige som säger sig ha för avsikt att starta företag inom en tre-årsperiod har 2014 sjunkit till 2010 års nivå (strax över åtta procent).

• Under 2014 upplevde 70 procent av svenskarna att det fanns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, samtidigt som ca 35 procent ansåg sig ha förmågan att starta och driva företag – en minsk-ning med 2,5 procentenheter sedan året innan. Proportionerna är nästan omvända för USA.

• Jämfört med åren precis innan den ekonomiska kri-sen slog till 2008 har rädslan att misslyckas trend-mässigt ökat. I Sverige anger 35 procent av de med upplevda affärsmöjligheter att rädsla att misslyckas hindrat dem från att starta företag.

• Över 70 procent av svenskarna anser att framgångs-rikt entreprenörskap ger hög status.

• Jämfört med de klassiska välfärdsstaterna samt större och mindre EU-länder, uppvisar de anglosax-iska länderna betydligt högre entreprenöriell akti-vitet i flertalet dimensioner: entreprenöriell avsikt, det riktigt tidiga entreprenörskapet liksom det mer etablerade.

• Inget samband föreligger mellan entreprenörskap och intraprenörskapet vilket tyder på att det är institutioner – lagar och regelverk – som styr hur entreprenöriell talang kanaliseras i en ekonomi. • Det finns dock ett positiv samband mellan

utbild-ning och möjlighetsbaserat entreprenörskap liksom mellan tillgång på riskkapital (affärsänglar) och entreprenörskap.

(10)

(11)

1

GLOBAL ENTREPRENEURSHIP MONITOR

– SAMMANFATTNING INTERNATIONELLA RESULTAT

1. Den globala rapporten kan laddas ned från www.gemconsortium.org.

2. Sverige deltog de första åren av GEM 1999–2007 och en svensk rapport publicerades 2001 av ESBRI. En lucka finns för data avseende åren 2008 och 2009. Fr o m 2010 tog Entreprenörskapsforum över uppdraget att genomföra GEM-undersökningarna i Sverige. P g a luckan före 2010 saknas data för just de år då finanskrisen drabbade många ekonomier, varför vissa internationella jämförelser över tid försvåras för svensk del. 3. Definitioner och begrepp förklaras på omslagets insida.

2015 publicerades den 16:e internationella rappor-ten från Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Rapporten undersöker årligen individers attityder, aktiviteter och ambitioner avseende entreprenörskap runtom i världen.1 För Sveriges del är detta den sjätte nationella GEM-rapporten.2 Sedan den första under-sökningen som 1999 omfattade 10 länder har studien vuxit till att 2014 omfatta 73 länder med 206 000 respondenter och representerar idag drygt 72 procent av världens befolkning och 90 procent av världens BNP. Detta gör GEM till den största pågående studien av entreprenörskap och entreprenöriell dynamik i världen.

Detta inledande kapitel beskriver den modell som GEM bygger på och sammanfattar kort de internatio-nella resultaten från 2014 års undersökning avseende entreprenörskapets olika faser och ambitioner samt attityder till entreprenörskap. I kapitel 2 redovisas resultaten av 2014 års undersökning mer ingående med Sverige och jämförbara länder i fokus. Resultaten av tillfrågade experters syn på förutsättningar för entreprenörskap i Sverige presenteras i kapitel 3. Rapporten avslutas med slutsatser och policyrekom-mendationer i kapitel 4.

1.1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR GLOBAL ENTREPRENEURSHIP MONITOR

LÄNDERS UTVECKLINGSNIVÅER OCH FÖRETAGAN-DETS FASER

Modellen som GEM baseras på bygger på den grundläggande idén att ett dynamiskt entrepre-nörskap utvecklar ett lands välstånd och att detta förhållande gäller oavsett fas av ekonomisk utveck-ling. Nivån och profilen på företagandet varierar dock högst avsevärt mellan länder och regioner som befinner sig i olika skeden av sin utveckling. Företagandets faser enligt GEM sammanfattas i Figur 1.1 nedan. Ambitionen är att kartlägga pro-cessen som utvecklar entreprenörskapet från potentiell entreprenör, via företagsstart, över eta-blerat företagande till en eventuell avyttring eller nedläggning av företaget. Genom att fokusera på individers aktiviteter, ambitioner och attityder3 skil-jer sig GEM-undersökningen från annan jämförbar statistik på företagsnivå.

(12)

ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE – NATIONELL RAPPORT 2015 12

Figur 1.1: Den entreprenöriella processen och GEMs centrala definitioner

Figur 1.2: Egenskaper och nyckelbegrepp, olika ekonomier

Modellen som GEM-undersökningen bygger på tar sin utgångspunkt i individens potential (längst till vänster i Figur 1.1), d v s möjligheter, kunskaper och förmåga. När potentialen omsätts i aktivitet övergår processen till nästa fas – en entreprenör i vardande – någon som är engagerad i att starta ett företag under företagets tre första månader. Därefter inträder nästa skede – ägande och drift av ett nytt företag – som är mellan tre månader och 3,5 år. Dessa två faser är själva grun-den för GEM-undersökningen och utgör tillsammans måttet TEA (Total Entreprenöriell Aktivitet) – entre-prenörskap i tidiga stadier. Det illustreras i Figur 1.1 av det markerade fältet i mitten. I undersökningen sam-las även in uppgifter om företag som är äldre än 3,5 år, vilka GEM definierar som etablerat företagande. Slutligen samlas uppgifter in om nedläggningar av företag. Modellen är utgångspunkt för de resultat som presenteras i kommande avsnitt.

De deltagande länderna i undersökningen delas in efter geografiska områden likväl som olika utveck-lingsnivåer. De tre olika utvecklingsstadierna definie-ras som faktordrivna, effektivitetsdrivna respektive

innovationsdrivna ekonomier. Figur 1.2 illustrerar detta och beskriver mer utförligt vad som karaktärise-rar respektive kategori. I flera fall befinner sig länder i en rörelse från en kategori till en annan. Detta, och hela den geografiska uppdelningen mellan regioner och ekonomisk utvecklingsnivå illustreras i Tabell 1.1. 1.2 INTERNATIONELLA RESULTAT I GEM 2014 I det här avsnittet presenteras resultaten från de 73 deltagande länderna i årets GEM-undersökning. Avsnittet inleds med att diskutera attityder gällande entreprenörskap för att sedan gå in mer på entrepre-nörskapsprocessen som sådan. Avslutningsvis diskute-ras entreprenörernas innovations- och internationali-seringsbenägenhet samt anställdas entreprenöriella uppgifter (s k intraprenörskap).

ENTREPRENÖRIELLA ATTITYDER, UPPLEVDA FÖR-MÅGOR OCH INTENTIONER

Att främja entreprenöriell medvetenhet och positiva attityder gentemot entreprenörskap är högt prio-riterat på många länders näringspolitiska agenda. Potentiell entreprenör: möjligheter, kunskaper och förmåga Entreprenör i vardande: Engagerad i att starta företag (0-3 månader) Ägare – företagsledare i nytt företag (upp till 3,5 år) Ägare – företagsledare i etablerat företag (äldre än 3,5 år) Nedläggning av företag Entreprenörskap i tidiga stadier, sammanlagt mått (TEA)

KONCEPTION/SKAPELSE FÖDELSE/FÖRETAGSSTART UTHÅLLIGHET

Från levebrödsjordbruk till utvinning av naturresurser, skapande av

regionala skalintensiva agglomerationer

Ökad industrialisering och stordriftsfördelar. Stora företag dominerar men nischer i

utbudsked-jan öppnas för små och medelstora företag

FoU, kunskapsintensiva företag och växande tjänstesektor. Större potential för innovativ

entreprenöriell aktivitet FAKTORDRIVNA EKONOMIER EFFEKTIVITETSDRIVNA EKONOMIER INNOVATIONSDRIVNA EKONOMIER

(13)

13 Global Entrepreneurship Monitor – Sammanfattning internationella resultat

Tabell 1.1: Länder efter geografisk region och ekonomisk utvecklingsnivå

Faktordrivna

ekonomier Eﬀ ekti vitetsdrivna ekonomier Innovati onsdrivnaekonomier

Afrika Angola, Botswana, Burkina

Faso, Kamerun, Uganda Sydafrika

Asien

& Oceanien Filippinerna, Indien, Iran, Vietnam Indonesien, Kazakhstan, Kina, Malaysia, Thailand Australien, Japan, Qatar, Singapore, Taiwan

Lati namerika

& Västi ndien Bolivia Argenti na, Barbados, Belize, Brasilien, Chile, Colombia,

Costa Rica, Ecuador, El Sal-vador, Guatemala, Jamaica, Mexiko, Panama, Peru, Surinam, Uruguay

Puerto Rico, Trinidad & Tobago

Europa - EU Kroati en, Litauen, Polen,

Rumänien, Ungern Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spa-nien, StorbritanSpa-nien, Sverige, Tyskland, Österrike

Europa - ej EU Bosnien och Hercegovina,

Georgien, Kosovo, Ryssland Norge, Schweiz

Nordamerika Kanada, USA

Utgångspunkten är att en allmänt positiv uppfattning till entreprenörskap kan leda till att fler tar steget till företagsstart. GEM-undersökningen mäter – förutom de faser eller aktiviteter som företagande antas gå ige-nom – även attityder och ambitioner gällande entre-prenörskap som i sin tur påverkar aktiviteterna. Vid sidan av attityder till entreprenörskap påverkar även upplevd förmåga att starta företag, upplevda affärs-möjligheter och rädsla för att misslyckas benägenheten att starta företag. Så kan t ex rädsla att misslyckas och konsekvenser av ett misslyckande avhålla en individ från att pröva upplevda entreprenöriella möjligheter.

Utöver faktorer på individnivå påverkar även kon-textuella förutsättningar, såsom arbetsmarknadens funktion och andra institutioner (lagar och regelverk), individers övervägande att ta steget ut i någon form av entreprenöriell aktivitet. Sammantaget framkommer en komplex bild av vad som ligger bakom en individs beslut när det gäller att starta en verksamhet, som baseras på en mix av individuella, sociala och kontex-tuella faktorer. GEM försöker fånga den komplexiteten genom tre mått – hur en person anser sig uppfatta

och identifiera entreprenöriella möjligheter, huruvida en person anser sig kapabel att starta en verksamhet, samt rädsla att misslyckas.

Som visas i Figur 1.3 skiljer sig uppfattningen mel-lan individer från olika världsdelar påtagligt vad gäl-ler dessa variabgäl-ler liksom entreprenöriell avsikt. Ett allmänt etablerat mönster är att upplevda möjligheter och färdigheter tenderar att minska i takt med att den ekonomiska utvecklingsnivån ökar.

Upplevda affärsmöjligheter och upplevda förmå-gor är högst i de faktordrivna länderna (55 respektive 65 procent) och lägst i innovationsdrivna länder (39 respektive 44 procent). Bland de innovationsdrivna länderna har Sverige högst andel bland befolkningen som anser sig identifiera goda affärsmöjligheter – 70 procent, vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med året innan då Sverige också låg i topp. Däremot ligger Sverige (37 procent) strax under genomsnittet för innovationsdrivna länder (40 pro-cent) vad gäller tillräckliga kunskaper för att omvandla upplevda möjligheter till företag. Danmark och Norge uppvisar liknande mönster.

(14)

Figur 1.3: Entreprenöriella attityder i genomsnitt utifrån ekonomisk utvecklingsnivå, andel av den vuxna befolkningen

4. De olika typerna av entreprenörskap såsom GEM definierar dem presenteras utförligare i nästkommande avsnitt om entreprenöriell aktivitet.

I EU framträder ytterligare ett intressant mönster – personer från länder som upplevt långvariga ekono-miska problem skiljer sig inte mycket från andra länder avseende upplevd förmåga att starta och driva före-tag, men däremot rapporterades de lägsta nivåerna av upplevda entreprenöriella möjligheter (17 pro-cent i Slovenien, 18 propro-cent i Kroatien, 20 propro-cent i Grekland, 23 procent i Spanien och Portugal).

Baserat på upplevda möjligheter och förmågor kommer ett antal individer planera för att starta ett nytt företag inom de kommande tre åren, s k poten-tiella entreprenörer. Den entreprenöriella intentio-nen eller avsikten, skiljer sig mellan länder i olika ekonomiska utvecklingsfaser. Generellt uppvisar de faktordrivna ekonomierna betydligt högre nivåer i entreprenöriella intentioner, vilket åtminstone del-vis kan förklaras av att det finns färre alternativ på arbetsmarknaden och att en högre grad av entre-prenörskapet därför är nödvändighetsmotiverat.4 I effektivitetsdrivna ekonomier och i synnerhet i innovationsdrivna ekonomier är de entreprenöriella intentionerna lägre.

Det är en ganska stor variation i datamaterialet, vilket kan illustreras av att 63 procent av respondenterna i Botswana anger att de avser att starta företag inom en treårsperiod medan motsvarande i Japan är tre pro-cent. Sverige placerar sig under genomsnittet inom gruppen av innovationsdrivna länder med en andel på ca åtta procent, medan Qatar, Trinidad och Tobago och Taiwan ligger i topp. Andelen som hävdar att de kom-mer att starta företag i de tre sistnämnda länderna är 50 respektive 34 och 26 procent.

Upplevda affärsmöjligheter, hög tilltro till egna förmågor och goda intentioner är inte nog för att det ska leda till ett högt nyföretagande. Rädslan för att misslyckas med sitt företagande riskerar att lämna en stor del av de potentiella möjligheterna outnytt-jade. Den rädslan är högre i de innovationsdrivna länderna än i de effektivitets- och faktordrivna län-derna. Sverige ligger med sina 37 procent strax under genomsnittet bland de innovationsdrivna eko-nomierna. I flera av länderna som under de senaste åren genomgått en allvarlig ekonomisk kris, till exem-pel Grekland, Portugal och Italien, ger en hög andel Upplevda möjligheter

FAKTORDRIVNA EKONOMIER EFFEKTIVITETSDRIVNA EKONOMIER INNOVATIONSDRIVNA EKONOMIER

Upplevda förmågor Rädsla att misslyckas Entreprenöriella intentioner

PR

OCENT A

V DEN VUXNA BEF

OLKNINGEN (18-64 ÅR) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

(15)

5. Samtliga medelvärden som presenteras i detta avsnitt är oviktade.

av de tillfrågade uttryck för rädsla att misslyckas, kombinerat med en låg andel upplevda affärsmöjlig-heter. Viktigt att notera är att rädslan för att miss-lyckas med sitt företagande delvis är beroende av vil-ken typ av företag som finns i åtanke att starta vilket i sin tur tenderar att samvariera med landets grad av ekonomisk utveckling. I faktordrivna länder med stora ekonomiska klyftor är t ex de entreprenöriella intentionerna ofta inriktade på ett lokalt, nödvän-dighetsbaserat eget företagande med begränsade utvecklingsambitioner. Rädslan att misslyckas är san-nolikt kopplat till att alternativen är få eller inga. ENTREPRENÖRIELL AKTIVITET

Som nämndes i inledningen av detta avsnitt är begrep-pet Total Entreprenöriell Aktivitet (TEA) centralt för hela GEM-undersökningen. Ett lands TEA visar hur stor del av befolkningen i åldrarna 18–64 år som är aktivt involverade i att starta ett företag, antingen i fasen upp till tre månader eller i fasen som sträcker sig 3,5 år efter företagets start.

Figur 1.4 visar TEA för samtliga länder uppdelade på utvecklingsfas. Faktordrivna ekonomier uppvisar högst andel entreprenöriell aktivitet med ett medel-värde på 23 procent medan motsvarande andel är 14 procent i effektivitetsdrivna ekonomier och nio pro-cent i innovationsdrivna länder.5

Bland de innovationsdrivna länderna ligger Sverige strax under genomsnittet med ett TEA på knappt sju procent, vilket är en minskning med 1,5 procenten-heter från året innan. Den relativt stora nedgången i entreprenörskap i Sverige beror huvudsakligen på att kvinnors entreprenörskap minskade kraftigt från 6,2 procent 2013 till 3,8 procent 2014. Även det man-liga entreprenörskapet minskade mellan 2013 och 2014, men betydligt mindre än för kvinnor. I topp bland innovationsdrivna ekonomier ligger, Qatar (16 procent), Trinidad & Tobago (15 procent), USA (14 procent), Australien (13 procent) och Kanada (13 pro-cent). Lägst andel har Japan och Italien med ca fyra procent.

Figur 1.4: Total entreprenöriell aktivitet (TEA), nivåer fördelat på ekonomisk utvecklingsnivå

PR

OCENT A

V DEN VUXNA BEF

OLKNINGEN (18-64 ÅR) 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

FAKTORDRIVNA EKONOMIER EFFEKTIVITETSDRIVNA EKONOMIER INNOVATIONSDRIVNA EKONOMIER

Indien Vietnam Ira n Fillippiner na A ngola Bur kina F aso Bolivia Botsw ana

Uganda Kamerun Sur

inam Koso vo Ry ssland M ala ysia Sy dafr ik a Beliz e G eor gien Bosnien-Her cego vina Kr oa tien Polen Unger n Litauen Costa R ica Rumänien Bar bados

Kazakstan Indonesien Argen tina Kina

Urugua

y

Panama Brasilien _Colombia Mexiko Jamaica

El S alv ador Gua temala Thailand Chile Peru Ecuador Japan Italien Tysk

land Fr ank rike Belg ien Danmar k

Spanien Finland Nor

ge Slo venien Irland Sver ige Sch w eiz Lux embur g Gr ek land Taiw an Öst er rike Estland Neder länder na Por tugal Puer to R ic o St or br

itannien Slovak

ien Singapor e Kanada Austr alien USA Tr inidad & T obago Qa tar

(16)

DRIVKRAFTER

Drivkrafterna för att starta ett företag varierar kraf-tigt globalt. På individnivå fångas detta upp i GEM-modellen genom att skilja på nödvändighets- eller möjlighetsmotiverat entreprenörskap. I det förra fallet startas företag på grund av begränsade för-sörjningsmöjligheter snarare än upplevda affärsligheter. Bland de som ser företagande som en möj-lighet snarare än en nödvändighet undersöks även om entreprenörskapet kan bedömas som förbätt-rings- eller möjlighetsdrivet (Improvement Driven Opportunity), d v s om entreprenören drivs av en önskan om att tjäna mer pengar och nå ett större oberoende, snarare än att upprätthålla en inkomst. Andelen nödvändighetsbaserat företagande är som del av TEA tydligt kopplat till ekonomisk utveck-lingsgrad och sjunker i takt med att den ekonomiska utvecklingen ökar (Tabell 1.2).

Inte sällan är det nödvändighetsbaserade entre-prenörskapet påverkat av grundläggande ekonomiska faktorer. I utvecklingsländer är företagsstarter ofta en konsekvens av brist på arbetstillfällen och outvecklade socialförsäkringssystem som tvingar människor att försöka skaffa sig försörjning genom företagande. När ekonomier utvecklas ökar vanligen utbudet av arbets-tillfällen, vilket resulterar i att färre tvingas ut i ett nödvändighetsbaserat entreprenörskap. Faktordrivna ekonomier har högst grad av entreprenöriell aktivitet i GEM-studien, men det är även dessa länder som har högst andel nödvändighetsbaserat entreprenörskap. 2014 var det genomsnittliga nödvändighetsbaserade

entreprenörskapet 28 respektive 27 procent för fak-tordrivna och effektivitetsdrivna ekonomier medan motsvarande tal för innovationssdrivna ekonomier var 18 procent.

Innovationsdrivna ekonomier uppvisar således i genomsnitt de lägsta nivåerna av entreprenöriell akti-vitet men högst andel möjlighetsbaserat entrepre-nörskap. I dessa ekonomier identifierar och fullföljer entreprenören en möjlighet som kan förbättra inte bara deras inkomster utan även deras grad av upplevd själv-ständighet. I 14 av de 30 innovationsdrivna länderna är över 80 procent av entreprenörskapet möjlighetsdri-vet, och för 12 av länderna ligger det förbättringsdrivna entreprenörskapet på över 60 procent.

MÄNS OCH KVINNORS ENTREPRENÖRIELLA AKTIVITET Genom åren har GEM visat att kvinnors entreprenö-riella aktivitet i tidiga stadier varierar markant världen över. Dessa skillnader mellan länder återspeglar skill-nader i kultur och tradition avseende kvinnors del-tagande i ekonomin, samhälleliga föreställningar om kvinnors roll på arbetsmarknaden och inom närings-livet. Män dominerar generellt entreprenörskapet i tidiga skeden över hela världen (Figur 1.5) men som tidigare studier visat, skiljer sig inte kvinnor från män vad gäller upplevda möjligheter och förmågor, endast rädsla för att misslyckas är något högre bland kvinnor än män. Ser man däremot till drivkrafterna bakom entreprenörskap i tidiga skeden framkommer tydliga skillnader mellan män och kvinnor. I samtliga regio-ner är kvinnors entreprenörskap oftare motiverat av

Tabell 1.2: Entreprenöriell aktivitet och typ av entreprenörskap fördelat på utvecklingsnivå

Anm: TEA visar procentuell andel av den vuxna befolkningen som är engagerad i tidig entreprenöriell aktivitet. Nödvändighets- och möjlighetsdrivet entreprenörskap visar hur stor andel av entreprenörskapet som faller inom respektive kategori.

Faktordrivna

ekonomier Eﬀ ekti vitetsdrivna ekonomier Innovati onsdrivnaekonomier

Total Entreprenöriell

Akti vitet (TEA) 23 14 9

Nödvändighetsdrivet entreprenörskap 28 27 18 Möjlighetsdrivet entreprenörskap 69 70 78 Förbätt ringsdrivet entreprenörskap 47 45 55

(17)

6. Amorós m fl (2013).

nödvändighet, men det finns dock en liten grupp av län-der (Storbritannien, Indien, Iran och Italien) som uppvi-sar det motsatta mönstret, d v s att relativt sett fler män än kvinnor startar sin verksamhet av nödvändighet. De två länder med de största skillnaderna mellan män och kvinnor i andel nödvändighetsdrivet entreprenörskap är Chile, med 27 procent för kvinnor jämfört med 10 procent för män, och Burkina Faso, med 33 procent för kvinnor jämfört med 13 procent för män.

ANSTÄLLDAS ENTREPRENÖRSKAP

Sedan 2011 mäter GEM anställdas entreprenöriella aktivitet (EEA), för att belysa också entreprenörskapet inom företagen. Tillsammans med TEA bildar dessa två typer av entreprenörskap en ekonomis samlade entreprenöriella kapacitet. GEM definierar anställ-das entreprenöriella aktivitet som en situation där en anställd under de senaste tre åren aktivt deltagit och haft en ledande roll i att antingen utveckla idén för en ny verksamhet eller att förbereda och genomföra nya verksamheter. Andelen EEA har visat sig öka med

länders utvecklingsstadier. Det är högst i innovations-drivna ekonomier och lägst i faktorinnovations-drivna ekonomier. EEA är betydligt mindre vanligt än TEA i hela världen, och de största skillnaderna mellan TEA och EEA åter-finns i Afrika, Latinamerika och de västindiska eko-nomierna. Nordamerika och EUs ekonomier har den högsta förekomsten av EEA (Figur 1.6).

TILLVÄXTAMBITIONER

För att få en uppfattning om entreprenörskapets eko-nomiska betydelse mäter GEM också förväntad jobb-tillväxt samt innovations- och internationaliseringsam-bitioner. Dessa typer av entreprenöriella ambitioner har en positiv koppling till ekonomisk utveckling.6

Tillväxtambitioner hos entreprenörer i tidiga ske-den kan sägas utgöra en manifestation av entrepre-nörskapet som kopplar direkt till den politiska viljan och ambitionen hos regeringar världen över att skapa jobb. De små och snabbväxande företagen är här särskilt intressanta och deras betydelse när det gäl-ler att bidra till jobbskapande är etabgäl-lerad på många

Figur 1.5: Kvinnors och mäns entreprenöriella aktivitet fördelat på regioner

30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Afrika

TEA MÄN TEA KVINNOR

Asien & Oceanien Latinamerika &

Västindien Europa-EU Europa-ej EU Nordamerika

PR

OCENT A

V DEN VUXNA BEF

(18)

håll i litteraturen.7 Genom att fråga entreprenörer i tidiga skeden hur många anställda de har idag och hur många anställda de förväntar sig ha inom fem år, mäter GEM företagens förväntade jobbtillväxt och visar vilken potential de unga företagen anser sig ha gällande att skapa arbetstillfällen.

Figur 1.7 visar förväntad jobbtillväxt per geografisk region (se kapitel 2 för svenska resultat och för upp-delning på alla länder se den globala GEM-rapporten). Av figuren framgår att tillväxtambitionerna är särskilt stora i Nordamerika där över 20 procent av entre-prenörerna tror sig anställa fler än 20 personer inom en femårsperiod. Motsvarande tal för entreprenörer inom EU är ca 15 procent. Lägst tillväxtambitioner finns i Afrika, Latinamerika och Västindien.

INNOVATIONSBENÄGENHET

Medan förväntningar på jobbtillväxt och hur dessa realiseras utgör en synbar effekt av entreprenörskap på kort sikt, kan innovationsbenägenhet säga något om strukturomvandling och nydanande på lite längre sikt. Med innovation avses här det Schumpeterianska synsättet d v s att nya produkter, tjänster, processer och marknader driver utvecklingen av länder framåt.8 GEM mäter innovationsbenägenhet på två sätt. I studien undersöks dels i vilken utsträckning en

entreprenörs produkt eller tjänst är ny för några eller alla kunder på marknaden, dels om ett fåtal eller inga andra konkurrenter erbjuder samma produkt eller tjänst. Det är viktigt att beakta att detta mått är ganska kontextberoende eftersom vissa produkter och tjäns-ter, trots globaliseringen, kan ses som nya på mark-naden i många ekonomier trots att de redan finns etablerade på andra marknader. Oavsett detta så för-väntas en hög grad av innovationsbenägenhet ha ett positivt genomslag på den ekonomiska utvecklingen i landet i fråga.

De nordamerikanska länderna är mer innovations-inriktade än resten av världen i såväl ett produkt- som marknadsperspektiv. Asien och Oceanien uppvisar hög produktinnovation, men mindre orientering mot nya marknader. Afrika uppvisar låg innovationsbenä-genhet i båda avseendena, med undantaget Sydafrika. EU-länderna ligger i snitt högre i båda de innovativa måtten än de europeiska länderna som står utanför unionen (Figur 1.8).

INTERNATIONELLA AMBITIONER

Med ökad globalisering framstår länders interna-tionella handel som allt mer avgörande för ekono-misk tillväxt. Ny teknologi innebär att de små och nya företagen såväl som de stora blir bättre rustade

7. Birch, D, (1979); Haltiwanger m fl (2010); Braunerhjelm m fl (2009). 8. Schumpeter (1942).

Figur 1.6: TEA jämfört med EEA fördelat på regioner

30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

Afrika Asien & Oceanien Latinamerika &

Västindien Europa-EU Europa-ej EU Nordamerika

PR

OCENT A

V DEN VUXNA BEF

OLKNINGEN (18-64 ÅR)

(19)

Figur 1.7: Förväntad jobbtillväxt uttryckt i procent av TEA uppdelad på geografisk region

Figur 1.8: Procent av TEA som påstår att de har en produkt eller tjänst som är helt ny för alla eller några av deras kunder, samt, procent av TEA som påstår att få eller inga konkurrenter erbjuder motsvarande produkt

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Västindien Europa-EU Europa-ej EU

Jobbförväntningar 20 jobb eller ﬂer Jobbförväntningar 5-19 jobb Jobbförväntningar 0-5 jobb Nordamerika PR OCENT A V TE A 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Västindien Europa-EU Europa-ej EU

Procent av TEA: produkten är ny för alla eller vissa kunder Procent av TEA: ny marknad (fåtal eller inga företag erbjuder samma vara/tjänst) Nordamerika PR OCENT A V TE A

(20)

för att bredda marknaderna för deras verksamhe-ter, något som är särskilt viktigt för länder med små hemmamarknader.

EU-länderna med sin tradition av internationell handel och geografisk närhet till olika marknader uppvisar den högsta andelen unga företag som anger att minst 25 procent av deras kunder återfinns utan-för det egna landets gränser. Flera små EU-länder leder internationaliseringsligan: i Luxemburg har 42 procent av nystartade företag mer än 25 procent av kunderna utomlands, medan Kroatien har 38 pro-cent, Belgien 33 procent och Estland 24 procent. Samma sak märks för europeiska länder utanför EU, där Kosovo leder med 33 procent, följt av Schweiz med 31 procent. Andra små länder som Surinam, Singapore och Barbados uppvisar också en hög grad av internationalisering.

På andra änden av skalan återfinns de afrikanska ekonomierna, vilka har lägst grad av internationalise-ring (nästan 70 procent av företagare i tidiga skeden saknar helt kunder utanför deras respektive länder). Undantaget är Sydafrika där 26 procent av nystartade företag har mer än 25 procent av sina kunder utomlands. 1.3 SAMMANFATTNING AV

SLUTSATSERNA I DEN GLOBALA GEM-RAPPORTEN 2014

Resultaten från den globala GEM-rapporten 2014 kan sägas bekräfta mycket av den bild av entreprenörskapet som framkommit i tidigare års rapporter. Generellt sett visar de lägst ekonomiskt utvecklade delarna av världen

högst nivåer av entreprenöriell aktivitet. I dessa regio-ner förekommer även högst nivåer av det entreprenör-skap som drivs av nödvändighet snarare än av upplevda möjligheter. Likaså anses affärsmöjligheterna och den upplevda egna förmågan att starta och driva företag vara störst i dessa regioner.

Den innovativa ambitionen ökar hos företagen i takt med att den ekonomiska utvecklingsnivån ökar. GEM 2014 visar återigen att kvinnliga entreprenörer är färre än manliga i de flesta länder och att kvinnors entreprenörskap i större utsträckning är nödvändig-hetsdrivet än männens.

I den globala GEM-rapporten betonar författarna vikten av att beslutsfattare förstår att olika typer av entreprenörskap förekommer parallellt (tidiga faser, identifiering av möjligheter, etablerat företagande, intraprenörskap etc). Att identifiera och stötta dessa olika typer av entreprenörskap och även inkludera t ex entreprenöriell aktivitet som manifesteras i redan eta-blerade verksamheter, bidrar till en ökad förståelse för ett lands entreprenöriella kapacitet och potential.

(21)

Tabell 1.3: Entreprenöriell aktivitet i GEM-länder 2014 fördelat på ekonomisk utvecklingsfas Entreprenöriell akti vitet och uppfatt ning i

GEM-länderna 2014 fördelat på ekonomisk utvecklingsnivå

Företag i

vardande företagNya akti vitet i ti diga Entreprenöriell stadier (TEA)

Etablerat företags-ägande

Avslutat

företagande Nödvändighets-drivet (% av TEA) Förbätt rings- och möjlighetsdrivet (% av TEA) Nivå 1: Faktordrivna ekonomier (inkluderar länder som rör sig mot nivå 2) Angola 9,5 12,4 21,5 6,5 15,1 24,5 43,4 Bolivia 21,5 7,1 27,4 7,6 6,9 22,8 51,7 Botswana 23,1 11,1 32,8 5,0 15,1 30,3 54,7 Burkina Faso 12,7 9,7 21,7 17,7 10,8 22,3 52,8 Filippinerna 8,2 10,5 18,4 6,2 12,6 29,4 33,5 Indien 4,1 2,5 6,6 3,7 1,2 31,7 36,5 Iran 7,5 8,7 16,0 10,9 5,7 38,7 49,6 Kamerun 26,4 13,7 37,4 11,5 17,7 33,5 40,5 Uganda 8,9 28,1 35,5 35,9 21,2 18,9 54,3 Vietnam 2,0 13,3 15,3 22,2 3,6 29,7 53,3 Genomsnitt (ovägt) 12,4 11,7 23,3 12,7 11,0 28,2 47,0

Nivå 2: Eﬀ ekti vitets-drivna ekonomier (inkluderar länder som rör sig mot nivå 3)

Argenti na 9,5 5,2 14,4 9,1 4,9 28,0 43,5 Barbados 8,5 4,2 12,7 7,1 3,7 14,6 53,1 Belize 4,3 3,0 7,1 3,7 4,7 13,1 47,6 Bosnien och Hercegovina 4,5 2,9 7,4 6,7 4,5 50,8 25,2 Brasilien 3,7 13,8 17,2 17,5 4,1 29,0 57,8 Chile 16,6 11,0 26,8 8,8 8,3 17,6 62,2 Colombia 12,4 6,7 18,5 4,9 5,6 33,3 51,6 Costa Rica 7,6 3,7 11,3 2,5 4,9 19,3 63,5 Ecuador 24,5 9,9 32,6 17,7 8,1 29,4 35,0 El Salvador 11,4 8,7 19,5 12,7 10,8 32,0 54,5 Georgien 4,1 3,2 7,2 7,3 2,5 48,6 31,0 Guatemala 12,0 9,2 20,4 7,4 4,4 40,6 38,9 Indonesien 4,4 10,1 14,2 11,9 4,2 20,5 38,0 Jamaica 7,9 11,9 19,3 14,4 6,3 32,1 33,5 Kazakstan 8,1 6,2 13,7 7,4 2,9 26,4 33,7 Kina 5,4 10,2 15,5 11,6 1,4 33,2 45,4 Kosovo 2,5 1,8 4,0 2,1 6,6 22,0 29,1 Kroati en 6,0 2,0 8,0 3,6 3,8 46,6 28,7 Litauen 6,1 5,3 11,3 7,8 2,9 19,6 43,8 Malaysia 1,4 4,6 5,9 8,5 2,0 17,5 64,0 Mexiko 12,7 6,4 19,0 4,5 5,6 22,5 50,0 Panama 13,1 4,1 17,1 3,4 4,5 26,3 60,2 Peru 23,1 7,3 28,8 9,2 8,0 16,4 58,9 Polen 5,8 3,6 9,2 7,3 4,2 36,8 47,1 Rumänien 5,3 6,2 11,3 7,6 3,2 28,9 49,8 Ryssland 2,4 2,4 4,7 3,9 1,2 39,0 41,6 Surinam 1,9 0,2 2,1 5,2 0,2 5,4 39,8 Sydafrika 3,9 3,2 7,0 2,7 3,9 28,2 35,5 Thailand 7,6 16,7 23,3 33,1 4,2 17,8 71,2 Ungern 5,6 3,9 9,3 7,9 3,1 33,2 36,3 Uruguay 10,5 5,7 16,1 6,7 4,4 16,0 27,3 Genomsnitt (ovägt) 8,2 6,2 14,0 8,5 4,5 27,2 45,1

Nivå 3: Innovati ons-drivna ekonomier Australien 7,6 5,7 13,1 9,8 3,9 17,6 63,8 Belgien 2,9 2,5 5,4 3,5 2,3 30,7 43,1 Danmark 3,1 2,5 5,5 5,1 2,2 5,4 60,2 Estland 6,3 3,5 9,4 5,7 2,0 15,1 41,2 Finland 3,4 2,3 5,6 6,6 2,3 15,6 63,1 Frankrike 3,7 1,7 5,3 2,9 1,7 16,1 69,2 Grekland 4,6 3,4 7,9 12,8 2,8 34,8 30,5 Irland 4,4 2,5 6,5 9,9 1,9 29,7 48,6 Italien 3,2 1,3 4,4 4,3 2,1 13,6 38,6 Japan 2,7 1,3 3,8 7,2 1,1 18,8 68,2 Kanada 7,9 5,6 13,0 9,4 4,2 15,7 63,3 Luxemburg 4,9 2,3 7,1 3,7 2,6 11,8 59,8 Nederländerna 5,2 4,5 9,5 9,6 1,8 15,7 62,8 Norge 2,8 3,0 5,7 5,4 1,9 3,5 69,0 Portugal 5,8 4,4 10,0 7,6 3,0 27,4 49,3 Puerto Rico 8,8 1,3 10,0 1,3 3,6 20,5 51,1 Qatar 11,3 5,4 16,4 3,5 4,8 21,5 54,4 Schweiz 3,4 3,8 7,1 9,1 1,5 14,4 58,1 Singapore 6,4 4,8 11,0 2,9 2,4 11,4 70,8 Slovakien 6,7 4,4 10,9 7,8 5,2 32,6 51,8 Slovenien 3,8 2,7 6,3 4,8 1,5 25,5 44,8 Spanien 3,3 2,2 5,5 7,0 1,9 29,8 33,5 Storbritannien 6,3 4,5 10,7 6,5 1,9 12,9 52,7 Sverige 4,9 1,9 6,7 6,5 2,1 7,9 56,2 Taiwan 4,4 4,1 8,5 12,2 5,1 13,3 66,0

Trinidad & Tobago 7,5 7,4 14,6 8,5 2,8 12,0 64,3

Tyskland 3,1 2,3 5,3 5,2 1,7 23,2 53,7

USA 9,7 4,3 13,8 6,9 4,0 13,5 66,9

Österrike 5,8 3,1 8,7 9,9 2,7 11,0 37,4

Genomsnitt

(22)

(23)

2

ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE 2014

Kapitel 2 är fördelat på tre olika avsnitt som utgår från GEMs klassificering på entreprenörskapets akti-vitet (nivå), entreprenöriella ambitioner (förvän-tad sysselsättningsökning, innovation och export) samt attityder kring entreprenörskap. I avsnitt 2.1 och 2.3, som behandlar omfattningen på entrepre-nörskap och attityder gentemot entrepreentrepre-nörskap, jämförs Sverige med USA och tre ländergrupper – stora EU-länder, små EU-länder och Norden. Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland medan Belgien, Irland och Nederländerna ingår i gruppen små EU-länder. Norden inkluderar Danmark, Finland och Norge, men inte Sverige.

I avsnitt 2.2 redogörs för entreprenöriella ambi-tioner med avseende på tillväxt i antal anställda, marknadsposition/innovation och internationali-sering. De internationella jämförelserna i avsnittet inbegriper ett större antal länder, men också ovan nämnda ländergrupper.

De flesta diagram som presenteras i kapitlet base-ras på en tidsserie som sträcker sig tillbaka till 2001 vilket innebär att jämförelserna fångar in trendmäs-siga förändringar under det senaste decenniet.9

2.1 ENTREPRENÖRIELL AKTIVITET ENTREPRENÖRSKAPETS NIVÅ

Under den första hälften av 00-talet känneteckna-des Sverige av en låg entreprenöriell nivå. Andelen entreprenörer i den vuxna befolkningen uppgick till omkring fyra procent fram till och med 2007 för att därefter trendmässigt öka till över åtta procent 2013 – en remarkabel ökning som inte motsvaras av utvecklingen i något annat land. Nu förefaller dock den trenden ha brutits och andelen entreprenörer mätt som det s k TEA-indexet faller tillbaka 2014 till strax under sju procent (Figur 2.1).

Notera att det endast är Sverige som uppvisar ett sådant markant trendbrott. Ser vi till övriga länder i Figur 2.1 framgår att entreprenörskapet i USA ligger på en betydligt högre nivå än i övriga länder och att nivån dessutom fortsätter att öka efter den djupa ned-gång som följde i finanskrisens spår i slutet av 00-talet. Vidare framgår att små EU-länder nu har en större andel entreprenörer än Sverige samt att andelen entreprenörer i stora EU-länder steg 2014 och är nu nästan på samma nivå som i Sverige. I övriga Norden

9. Länderna i respektive landgrupp kan variera något mellan åren vilket innebär att resultaten i respektive årsbok ibland inte är direkt jämförbara. Det är dock alltid samma länder som ingår i ländergrupperna inom respektive figur.

(24)

Figur 2.1: Total entreprenöriell aktivitet i tidigt stadium (TEA)

Andel av befolkningen i åldrarna 18–64 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag

Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge.

är nivån nästan oförändrad, ca sex procent av befolk-ningen är engagerad i entreprenöriella aktiviteter.

Den stora nedgång i entreprenörskap som obser-verats i Sverige 2014 härrör från såväl det mycket unga företagandet (företag i vardande i Figur 2.2) som i andelen entreprenörer som hunnit lite längre med sitt företagande (nytt företagsägande i Figur 2.3). Den största minskningen noteras för den förra gruppen som faller över en procentenhet till strax under fem procent. Mönstret skiljer sig markant från det vi ser i samtliga andra länder/ländergrup-per där det tidiga entreprenörskapet ökar.

Nytt företagsägande minskar också, men endast med en halv procentenhet mellan 2013 och 2014. Även i övriga Norden och små EU-länder minskar detta entre-prenörskap men inte alls lika dramatiskt som i Sverige. Det innebär att andelen av den vuxna befolkningen i Sverige som äger och driver ett företag äldre än tre månader, men yngre än 3,5 år, ligger klart under den

långsiktiga trenden och hamnar på den tredje lägsta noteringen sedan mätningarna började 2001.

I förhållande till övriga redovisade länder place-rar sig Sverige på andra plats efter USA när det gäl-ler företag i vardande, men klart sist när det gälgäl-ler det nya företagsägandet. Bilden som framtonar är att många påbörjar en entreprenöriell karriär i Sverige, men av någon anledning väljer en stor andel av dessa att relativt omgående avstå från att fortsätta med sitt företagande. Det är naturligt att många av de företag som startas inte blir kommersiellt framgångsrika och måste avvecklas, men det förklarar knappast varför Sverige avviker så markant från övriga länder i det avseendet. Kapitalförsörjning kan vara en förklaring, olika korta stödinsatser en annan.

FINANSIERING

Tillgång till riskkapital är återigen en fråga som står högt på den politiska dagordningen. Huruvida det är SMÅ EU-LÄNDER STORA EU-LÄNDER NORDEN SVERIGE USA

PR OCENT 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(25)

25 Entreprenörskap i Sverige 2014

Figur 2.2: Företag i vardande

Andel av befolkningen i åldrarna 18–64 år som för närvarande håller på att starta ett företag, d v s är aktivt involverade med att starta ett företag som de kommer att äga ensamma eller tillsammans med andra; företaget har inte betalt ut lön eller annan ersättning till ägarna under fler än 3 månader

Anm Figur 2.2 och 2.3: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge.

SMÅ EU-LÄNDER STORA EU-LÄNDER NORDEN SVERIGE USA

PR OCENT 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Figur 2.3: Nytt företagsägande

Andel av befolkningen i åldrarna 18–64 år som för närvarande äger och leder ett nytt företag, d v s äger och leder ett aktivt företag som har betalt ut lön eller annan ersättning till ägarna under fler än 3 månader, men kortare tid än 3,5 år

PR OCENT 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(26)

Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge.

Figur 2.4: Informella investerare

Andel av befolkningen i åldrarna 18–64 år som personligen tillhandahållit medel för ett nytt företag, startat av någon annan, under de tre senaste åren

brist på riskkapital eller om det snarare är sunda affärs-idéer som sinat är en omtvistad fråga. Vissa studier pekar på ett efterfrågeproblem (få bra affärsidéer), andra hävdar att utbudet (tillgången på riskkapital) har minskat (Söderblom 2011). Omfattande regleringar på finansmarknaderna och ett förhållandevis framgångs-rikt entreprenörskap i Sverige med flera s k ”unicorns” tyder på att bristerna finns på utbudssidan.10

För merparten av de nystartade företagen är ofta den informella riskkapitalmarknaden en viktig aktör, den fyller en särskilt viktig roll i tidiga skeden av det nyskapande och innovativa företagandet där riskerna är mycket svårbedömbara. Figur 2.4 visar utvecklingen t o m 2014. Mellan 2001 och 2003 föll andelen informella investerare för att återigen skjuta fart i mitten av 00-taIet och nå en rekordnivå 2011 – nästan nio procent av befolkningen angav att de investerat i ett nystartat företag. Därefter har andelen fallit till mellan fem och sex procent. En för-klaring till fallet kan vara det investeraravdrag som diskuterades och infördes i december 2013 vilket

kan ha bidragit till minskade investeringar 2012 i väntan på att reformen skulle införas. Därefter skedde en ökning 2013 som planade ut 2014, dock på en betydligt lägre nivå. Trots fallet tillhör Sverige de länder/ländergrupper som har högst andel infor-mella investerare. Sverige förefaller således ha gått från en situation med en relativt medioker informell riskkapitalmarknad i början av seklet till en topposi-tion ett drygt decennium senare.

MOTIV FÖR NYFÖRETAGANDE

Än viktigare än total nivå på entreprenörskapet är motiven till att individer engagerar sig i olika entre-prenöriella aktiviteter. Särskilt om vi vill försöka förstå kopplingen till den makroekonomiska utvecklingen. Vanligtvis skiljer man på nödvändighetsbaserat och möjlighetsbaserat entreprenörskap där det förra syftar på nyföretagande som en väg till försörjning där alternativet är arbetslöshet medan det möjlig-hetsbaserade nyföretagandet baseras i definierade affärsmöjligheter. Båda typerna av entreprenörskap SMÅ EU-LÄNDER STORA EU-LÄNDER NORDEN SVERIGE USA

PR OCENT 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 10. Unicorns är benämningen på unga, snabbväxande företag som värderas till en miljrad dollar eller högre. Fortune uppskattar att det finns ett 80-tal unicorns globalt (se http://fortune.com/unicorns/).

(27)

Anm: 2.5a och b: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge.

Figur 2.5a: Nödvändighetsmotiverad entreprenöriell aktivitet: Relativ förekomst

Andel av de involverade i TEA som motiveras av avsaknad av annat alternativ till arbete

PR OCENT 30 25 20 15 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Figur 2.5b: Möjlighetsmotiverad entreprenöriell aktivitet: Relativ förekomst

Andel av de involverade i TEA som motiveras av en upplevd affärsmöjlighet

PR OCENT 95 90 85 80 75 70 65 60 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(28)

Figur 2.6a: Total entreprenöriell aktivitet i tidigt stadium (TEA) fördelat på kön

Andel av den manliga befolkningen i åldrarna 18–64 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag

Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge..

är betydelsefulla för den ekonomiska utvecklingen även om deras respektive effekt på produktivitet och ekonomisk tillväxt skiljer sig åt (Fritsch och Schroeter, 2011, Lamballais Tessensohn och Thurik 2012).

Panel a) och b) i Figur 2.5 visar hur det nödvän-dighets- och möjlighetsbaserade entreprenörskapet utvecklats under 2000-talet. Det nödvändighetsba-serade har legat lågt i Sverige under hela perioden – i huvudsak mellan 5-10 procent – och minskat det senaste året. Också i USA kan en påtaglig minskning konstateras, dock från en högre nivå. Endast i små EU-länder, några präglade av hög arbetslöshet, har det nödvändighetsbaserade entreprenörskapet ökat. Som framgår av Figur 2.5b domineras det svenska entreprenörskapet av det möjlighetsbaserade entre-prenörskapet som fluktuerat runt 85 procent av det totala nyföretagandet under hela perioden. För 2014 innebar det en betydligt större andel än för övriga EU-länder (små och stora) men något lägre än i övriga Norden och ungefär i paritet med USA.

SKILLNADER I KVINNORS OCH MÄNS ENTREPRENÖRSKAP

Skillnaden mellan mäns och kvinnors deltagande i tidig entreprenöriell aktivitet visas i Figur 2.6a, 2.6b och Figur 2.7. Enligt det mönster som tonar fram i Figur 2.6a och 2.6b är entreprenörskap i samtliga län-der/ländergrupper i huvudsak ett manligt fenomen: andelen män som deltar i entreprenöriell aktivitet är betydligt högre än motsvarande andel för kvinnor under hela tidsperioden. Samtidigt har såväl kvinnors som mäns entreprenörskap ökat starkt i Sverige sedan mitten på 00-talet (allra mest för kvinnor).

Mellan 2013 och 2014 avviker dock Sverige från övriga länder så till vida att entreprenörskapet fal-ler tillbaka dramatiskt för kvinnor. Andelen kvinnor som är engagerade i entreprenöriella aktiviteter föll från drygt sex procent till klart under fyra procent, d v s en minskning med närmare 40 procent på ett år. Skälen till detta är oklara men en bidragande orsak kan vara den politiska diskussion som förts rörande SMÅ EU-LÄNDER STORA EU-LÄNDER NORDEN SVERIGE USA

PR OCENT 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(29)

Figur 2.6b: Total entreprenöriell aktivitet i tidigt stadium (TEA) fördelat på kön

Andel av den kvinnliga befolkningen i åldrarna 18–64 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag

Anm Figur 2.6b och 2.7: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien. Små EU-länder består av Belgien och Nederländerna. Norden inkluderar Finland och Norge.

PR OCENT 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Figur 2.7: Total entreprenöriell aktivitet i tidigt stadium (TEA), antal kvinnor per man

Antal kvinnor i åldrarna 18–64 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag per man i motsvarande situation

KV OT 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(30)

Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge.

Figur 2.8: Etablerat företagsägande

Andel av befolkningen i åldrarna 18–64 år som för närvarande äger och leder ett etablerat företag, d v s äger och leder ett aktivt företag som har betalt ut lön eller annan ersättning till ägarna under mer än 3,5 år

11. Data finns sedan 2010 men nedan redovisas pga av utrymmesskäl endast de tre senaste åren.

RUT-avdragets avskaffande och den oklarhet det skapat rörande framtida förutsättningar. Från att ha legat i toppen har svenska kvinnors entreprenör-skap fallit till en bottennivå jämfört med övriga län-der/ländergrupper i undersökningen. Som framgår av Figur 2.7 är det uppenbart att särskilt kvinnors entreprenörskap minskat.

ETABLERADE FÖRETAG

Samtidigt som det svenska nyföretagandet minskat det senaste året (Figur 2.3) har andelen etablerade företag som är äldre än 3,5 år återigen ökat efter en nedgång mellan 2011 och 2012 (Figur 2.8). Den svenska ande-len är nästan lika hög som i USA men når inte riktigt upp till nivån i övriga små EU-länder som uppvisar den högsta andelen. Sett i ett längre perspektiv har tren-den varit uppåtgående sedan 2007. Utvecklingen indi-kerar en dynamik i entreprenörskapet som innebär att fler företag återfinns i gruppen etablerade företag (d v s äldre än 42 månader) vilket sannolikt innebär

ett inflöde från de unga företagen (tre till 42 månader gamla). Samtidigt ökar inte de unga företagen vilket i sin tur tyder på att inflödet från företagande i var-dande (noll till tre månader) – trots en stark ökning sedan 2007 – inte bidrar till att gruppen nya företag ökat (jämför Figur 2.3). Följaktligen förefaller de rik-tigt unga företagen slås ut i tidiga skeden.

TEA FÖRDELAT PÅ BRANSCHER OCH ÅLDERSGRUPPER Sedan 2012 redovisas entreprenörskapet förde-lat på branscher (Figur 2.9). Det förväntas spegla en underliggande strukturomvandling som tar sig uttryck i entreprenörskapets förskjutning mellan branscher. Tidsserierna är dock allt för korta för att det ska gå att säga något om bestående förändringar i branschsammansättningen.11

En för Sverige distinkt skillnad gentemot andra länder och föregående år är att nyföretagan-det minskat drastiskt inom konsumenttjänster. Andelen har sjunkit med ca tio procentenheter och SMÅ EU-LÄNDER STORA EU-LÄNDER NORDEN SVERIGE USA

PR OCENT 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

(31)

är nu avsevärt lägre än i samtliga andra länder/ ländergrupper.

Entreprenörskapet inom konsumentnära tjänster kan antas vara den minst utbildningsintensiva och har varit en möjlighet för något svagare grupper att etablera ett eget företagande. Sannolikt har diskus-sionen kring RUT och ROTs framtida existens varit en faktor som påverkat benägenheten att starta företag inom denna bransch.12

Mest utbildningsintensiv och högförädlande är troligen den bransch som benämns affärstjänster.13 Den största delen av nyföretagandet skedde 2014 inom denna bransch, efter att tidigare ha varit rela-tivt oförändrad eller t o m ha minskat något. Under 2014 startade ungefär 45 procent av företagen inom branschen affärstjänster. Det är en avsevärt större andel än i andra länder/ländergrupper, vilket i sig är positivt. Samtidigt ska man komma ihåg att detta handlar om andelar och inte absoluta tal och vi har tidigare konstaterat att nyföretagandet sjönk

i Sverige 2014. På motsvarande sätt föll andelen nystartade företag inom tillverkningsindustrin sam-tidigt som utvinningsindustrin ökade jämfört med 2013.

Fördelat på olika åldersgrupper kan konstateras att andelen unga entreprenörer i Sverige (yngre än 35 år) faller trendmässigt sedan 2012 medan de ökar i små EU-länder liksom i USA (Figur 2.10). I övriga länder/ländergrupper är förändringarna marginella. Det som utmärker Sverige, och i viss mån övriga Norden, är en större andel entreprenö-rer i åldersegmentet 55–64 år.

INTRAPRENÖRER – ENTREPRENÖRIELLA ANSTÄLLDA Entreprenörskapet tar sig inte endast uttryck i form av nya företag utan pågår kontinuerligt inom existerande företag. Många av de svenska storföretagen grunda-des för omkring ett sekel sedan och deras bibehållna konkurrenskraft beror till stora delar på de anställdas bidrag till effektivitet, förändringar och nytänkande. Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge.

Figur 2.9: TEA fördelat på sektorer 2012–2014

Procentuell fördelning av de involverade i entreprenörskap i tidigt skede (TEA) på olika sektorer

12. På motsvarande sätt kan sannolikt uppgången 2010 kopplas till införandet av skattesubventionerade RUT- och ROT-tjänster under 2006 och 2007. 13. Inom respektive kategori finns naturligtvis en betydande variation vad gäller kompetenskrav. PR OCENT 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Små EU-länder 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 KONSUMENTTJÄNSTER AFFÄRSTJÄNSTER TILLVERKNING UTVINNING

(32)

Figur 2.10: TEA fördelat på åldersgrupper 2012–2014

Procentuell fördelning av de involverade i entreprenörskap i tidigt skede (TEA) på olika åldersgrupper

Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge. PR OCENT 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Små EU-länder 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 18-24 år 25-34 år 35-54 år 55-64 år

Stora EU-länder Norden Sverige USA

Ofta benämns detta som entreprenörskap inom före-tagen, eller intraprenörskap.

I Figur 2.11 visas andelen anställda i existerande företag som själva definierar sig som entreprenö-riellt anställda. De kan sägas tillhöra gruppen intra-prenörer. Vi konstaterar att de nordiska länderna ligger högt – Danmark delar förstaplatsen med Qatar, Norge återfinns på en fjärde plats medan Finland placerar sig sämre. Även Sveriges ranking är något sämre och tillhör mittskiktet bland de 29 länderna. Flera anglosaxiska länder placerar sig högt.

I genomsnitt uppger åtta procent av befolk-ningen i de nordiska länderna att de ägnar sig åt intraprenörskap, vilket kan jämföras med att ca 5,5 procent är involverade i entreprenörskap i tidiga skeden (se Figur 2.1). För Sverige är motsvarande andelar knappt sex procent (intraprenörskap) res-pektive drygt sex procent (TEA). I små EU-länder är det omkring sex procent som är involverade i

intraprenörskap medan nästan åtta procent ägnar sig åt att starta eller driva unga företag. Stora EU-länder ligger på en betydligt lägre nivå än små vad gäller såväl intraprenörskap som entrepre-nörskap. Slutligen är det anmärkningsvärt att USA avviker så markant från detta mönster med ett entreprenörskap som är mer än dubbelt så stort (TEA uppgår till 14 procent) som intraprenörskapet (drygt sex procent).

Det förefaller följaktligen som om att institutioner – lagar, regelverk och normer – styr hur entrepre-nörskapet kanaliseras där traditionella välfärdsstater (Norden och Sverige) med ett stramare regelverk och ofta ett finmaskigare socialt skyddsnät för anställda, har större inslag av intraprenörskap.

2.2 ENTREPRENÖRIELL AMBITION

I avsnitt 2.1 presenterades den entreprenöriella akti-viteten för Sverige och andra innovationsdrivna län-der. Nu riktas blicken istället mot entreprenörernas

(33)

Figur 2.11: Total intraprenöriell aktivitet

Andel av befolkningen 18–64 år som de senaste tre åren aktivt leder och utvecklar nya aktiviteter för sin arbetsgivare

Anm: Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna; Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Storbritannien; Norden består av Danmark, Finland och Norge. PR OCENT 14 12 10 8 6 4 2 0 Italien Gr ekland Japan Trinidad & T obag o Puert o Ric o Spanien Portug al Es tland St or a EU-länder Fr ankrik e Ty skland _Finland Slo venien _Kanada Sing apor e Slo vakien _Belgien Ös terrik e Sv erig e Sch w eiz Små EU-länder U SA Irland Nederländerna Storbrit annien Lux embur g Taiw an N org e Nor den Aus tr alien Danmark Qa tar

ambitioner och förväntningar med sitt företagande. Särskilt intressant är förväntad sysselsättningstillväxt, marknadsposition/innovation och internationalise-ring (export). Eftersom statistiken här enbart baseras på individer som de facto är involverade i tidiga entre-prenöriella verksamheter – de som håller på att starta ett företag eller driver ett ungt företag – och inte en andel av hela befolkningen, har vi valt att också pre-sentera ett genomsnitt över tre år för att öka antalet observationer och därmed minska osäkerheten i det redovisade materialet.

Sysselsättningen står i fokus för den ekonomisk-politiska diskussionen och det är också väl belagt att små och medelstora företag tillsammans med unga företag står för merparten av sysselsättnings-tillväxten (OECD 2010). Följaktligen är det viktigt att få ett grepp om entreprenörernas förväntade sysselsättningstillväxt och i vilken mån och varför den eventuellt avviker från utvecklingen i andra länder.

De s k gasellerna, eller snabbväxarna, har visat sig ha en oproportionerligt stor betydelse för sysselsätt-ningstillväxten (Henrekson och Johansson 2010). Ett sätt att fånga in potentiella framtida snabbväxare är att kartlägga deras anställningsplaner för de när-maste fem åren. I Figur 2.12 visas att svenska entre-prenörers ambitioner är relativt lågt ställda jämfört med andra länder trots att nivån ökat något från vad som redogjorts för i tidigare svenska GEM-rapporter. Cirka åtta procent av entreprenörerna redovisar att de planerar anställa 20 personer eller fler under den kommande femårsperioden. De länder som redo-visar den svagaste sysselsättningsambitionen är de som drabbats hårdast av finansmarknadskrisen: i första hand Grekland, Spanien och Italien. Men också i Schweiz samt de mindre EU-länderna redo-visar entreprenörerna blygsamma tillväxtambitio-ner. Jämfört med tidigare år har Sverige förbättrat sin position något vilket dock i första hand beror på en svagare utveckling i andra länder. Den absoluta