Är statligt ägda företag föredömen i miljöarbetet?

föredömen i miljöarbetet?

En utvärdering av hur statligt ägda företag

arbetar mot miljökvalitetsmålen

En utvärdering av hur statligt ägda företag arbetar mot miljökvalitetsmålen

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 91-620-5699-9.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2007

Elektronisk publikation

Förord

Staten är Sveriges största företagsägare. Förutom att skapa ramarna och förutsätt-ningarna för att de nationella miljökvalitetsmålen nås, har staten också ansvar för att som företagsägare vara ett föredöme i miljöarbetet. I prop. 2004/05:150 anges att ”Staten skall vara ett föredöme i arbetet att främja sociala och miljömässiga hänsyn och att bidra till omställningen av Sverige och att miljökvalitetsmålen upp-nås. I dessa frågor har alla företag ett stort ansvar att ta, inte minst företag med statligt ägande./…./Att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera miljö-hänsyn /…/ är därför en viktig del i den statliga ägarpolitiken.”

Kunskapen om hur företag med statligt ägande arbetar i riktning mot miljökvali-tetsmålen är bristfällig. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om detta och att skapa ett bättre underlag för eventuella fortsatta insatser för att stödja och stärka statliga företags bidrag till miljökvalitetsmålen utan att försämra konkurrenskraf-ten.

Studien är utförd av Annelie Helmersdotter Eriksson och Sven Faugert, båda på Faugert & Co Utvärdering AB, på uppdrag av Naturvårdsverket. Författarna är ensamt ansvariga för rapportens innehåll, varför den inte kan åberopas som Natur-vårdsverkets ståndpunkt.

Kontaktperson på Naturvårdsverket har varit Karin Z Klingspor.

Stockholm i april 2007 Naturvårdsverket

Innehåll

3.2 Metod och tillvägagångssätt 10

3.3 Disposition av rapporten 12

4 STATENS ÄGARPOLICY 13

4.1 Statens ägarpolitik 13

4.2 Lagar, regler och ramar 14

5 RESULTAT SETT UTIFRÅN FÖRETAG OCH BRANSCHER 17

5.1 Fastighetsbolag 17

5.2 Transportföretag 18

5.3 Tjänsteföretag 19

5.4 Finansiering/investering 20

5.5 Skrivbordsstudie av tre företag 21

6 ANALYS OCH REFLEKTIONER 27

6.1 Sammanställning av resultat utifrån erbjudandemodellen 27

6.2 Möjliga handlingar från företagsperspektiv 28

6.3 Avslutande kommentarer och förslag 29

BILAGA 1 – INTERVJUGUIDER 31

1 Sammanfattning

Staten är den största bolagsägaren i landet och dess ansvar i bl a miljöarbete bör vara synligt i företag med statligt ägande. I sin styrning har staten ett flertal in-strument till sitt förfogande, från bolagsstämma till redovisningskrav.

Denna studie har haft fokus på hur de arbetar med miljöfrågor och huruvida de-ras miljöarbete går i riktning mot de nationella miljökvalitetsmålen. Ett urval av statligt ägda företag har gjorts inom branscherna fastigheter, transport, råvaror, tjänster samt finansiering/investering.

En gemensam bild för dessa bolags styrelser är att miljöfrågor oftast inte finns på dagordningen. Inte heller tycks ägarens representanter driva frågan i någon nämnvärd omfattning.

I fastighetsbranschen uppfattar vi att miljö är en fråga som aktualiseras, inte minst när det gäller besparingar, samt att de har en tämligen hög miljömedvetenhet. Där finns också, till skillnad från de andra branscherna, en kännedom om miljökva-litetsmål och vad de innebär.

Tjänsteföretagen i vårt urval uppvisar en medvetenhet om den egna miljöpå-verkan. Det finns kanske däremot mer att göra när det gäller kunder och deras miljömedvetenhet samt miljöpåverkan.

De transportföretag som ingått i studien är sinsemellan olika: ett har byggt sin affärsverksamhet kring ett tydligt miljötänk och det andra ställer inga direkta mil-jökrav på sin egen verksamhet. Dess kunder arbetar miljöfrämjande men vi har inte fått uppfattningen att transportföretaget ställer några krav om kundernas miljöarbe-te som är en indirekt påverkan sett ur transportföretagens perspektiv. Vi har inmiljöarbe-te heller kunnat se att transportföretagen har kännedom om miljömålen.

Det råvaruföretag som ingått i studien uppvisar i sin dokumentation åtgärder och hänsyn om miljön, men har dock inga styrdokument så vitt vi kunnat se, som reglerar bolagets miljöarbete.

Bland företagen inom finansiering/investering är inte heller miljömålen kända och deras uppfattning är att deras egen direkta miljöpåverkan1 _{är ringa. Inga} sär-skilda krav verkar ställas på kundens ev. miljöpåverkan. Det finns exempel på företag som på eget initiativ tagit fram miljöetiska produkter. Dock har de produk-terna inte funnit gehör hos kunderna.

Vi har kunnat se att företagens drivkrafter, den kontext de verkar i och hur ”er-bjudandet” ser ut, d v s vilka möjligheter företagen ser i att verka miljömässigt, verkar sammantaget för företagens agerande. Variationen är stor både i miljöenga-gemang och agerande bland företagen. Viktiga faktorer för ett aktivt miljöarbete tycks vara införandet av miljöledningssystem och certifieringar (ISO 14001, miljö-varudeklarationer eller liknande), en engagerad ledning samt ägarens intresse och efterfrågan på miljöarbete.

Statens ansvar som föredöme i miljöarbete bör enligt prop. 2004/05:150 vara synbart även i företag med statligt ägande. Alla företag har ett stort ansvar att ta i

1

en ekologiskt hållbar utveckling, särskilt de statligt ägda företagen. Få ägardirektiv, såvitt vi kunnat se, handlar dock explicit om miljö. Detta skulle kunna vara ett verktyg bland statens styrinstrument som kan utnyttjas mer. Vi tycker oss kunna se att i flera av de företag vi intervjuat finns en vilja och ett intresse att göra mer på området. Det kan tyda på att det finns en outnyttjad potential i de företag staten äger.

Vårt samlade intryck är att statligt ägda företag inte kommit längre än privatäg-da företag när det gäller arbete mot de nationella miljökvalitetsmålen. Frågan om hur de statligt ägda företagen kan bli föredömen i sina respektive branscher kan gynnas av:

• mer långtgående krav om miljöpolicys som har en tydlig koppling till fö-rekomsten av ett miljöledningssystem,

• större krav på utförligare redovisning av miljöarbete i exempelvis årsre-dovisningar, hållbarhetsredovisningar etc. och

• formulerandet av differentierade ägarstrategier, med olika tyngdpunkt i ägarens krav om miljöarbete, beroende på företagens verksamhet.

2 Summary

As the largest owner of companies in Sweden, the Swedish state should assume explicit responsibility for matters such as the environmental work of the companies it owns. The state has several instruments at its disposal to exercise direction, rang-ing from the annual shareholders’ meetrang-ing to reportrang-ing requirements.

This study has focused on how state-owned companies deal with environmental matters and whether they work to achieve the national environmental quality objec-tives. A sample of such companies has been selected in the following industries: real estate, transport, raw materials, services and financing/ investments.

A feature common to all companies studied is that environmental issues are usually absent from the agendas of their board meetings. Moreover, the state’s representatives on their boards do not seem to pursue such issues to any substantial extent.

In the real-estate industry, environmental issues seem to be given priority, not least in the context of cost reduction, and the companies’ environmental awareness also appears to be at a fairly high level. In addition, unlike in the other industries, the companies are familiar with the environmental quality objectives and their implications.

The service companies included in our selection also show awareness of their own impacts on the environment. However, there may be more work to be done as regards their customers’ environmental awareness and impacts.

The transport companies studied differ from each other: while one of them has based its business operations on a clear environmental approach, the other does not really impose any environmental requirements on its own operations. Its customers do strive to protect the environment, but our impression is that this transport com-pany does not impose any requirements on its customers’ environmental work, which – as seen from the perspective of the transport company – relates to indirect impacts. Nor have we been able to see any awareness of the environmental quality objectives in the transport companies.

While the raw-material company included in the study does refer to environ-mental actions and concerns in its documentation, we have not been able to identify any policy documents governing its environmental work.

The finance/investment companies are also unfamiliar with the environmental quality objectives, and they believe their own direct environmental impacts2 to be minor. As regards the potential environmental impacts caused by their customers, they do not seem to impose any specific requirements. While there are examples of companies that have developed ‘environmentally ethical’ products on their own initiative, these products have failed to attract customers.

We have been able to see clearly that the companies’ driving forces, the con-texts in which they operate and the nature of the ‘offer’, i.e. the benefits they be-lieve they can gain from environmental work, all have an effect on their actions.

2

There is wide variation among the companies as regards both environmental com-mitment and actions taken. The introduction of an environmental-management system, environmental certification (ISO 14001, environmental product declara-tions, etc.), committed management and the owner’s interest in and demand for environmental work seem to be important factors which increase the likelihood of active environmental work being undertaken.

The Government Bill (2004/05:150) entitled Environmental Quality Objectives – A Shared Responsibility emphasises that the responsibility of the state as a role model in environmental work should be manifest in state-owned companies as well. All companies shoulder a heavy responsibility for ensuring ecologically sus-tainable development, and state-owned ones in particular. However, we have found very few cases where the instructions given by the state as owner deal explicitly with the environment. Such owner’s instructions, which are one of the instruments by which the state exercises direction, could thus be used to a larger extent. What is more, several of the companies interviewed would appear to be willing and inter-ested to do more in the environmental field. This may indicate that there is an unre-alised potential in the companies owned by the state.

Our overall impression is that state-owned companies have progressed no fur-ther than privately owned ones in their work to achieve the national environmental quality objectives. However, the likelihood of state-owned companies setting a good example in their respective industries could be enhanced by:

• stricter requirements for environmental policies, with a clear link to the existence of an environmental management system;

• higher standards for comprehensive reporting of environmental work, for instance in financial reports or sustainability reports; and

• differentiated ownership strategies, with the focus of the owner’s re-quirements for environmental work depending on the nature of the indi-vidual companies’ operations.

3 Inledning

3.1 Bakgrund

Den svenska staten är landets största bolagsägare. Genom Regeringskansliets olika departement förvaltas 55 företag/koncerner. Av dessa är 41 företag helägda av staten och 14 ägs tillsammans med andra. Totalt arbetar cirka 190 000 personer i dessa företag.3

Statens ansvar som föredöme i miljöarbete bör enligt prop. 2004/05:150 vara synbart även i företag med statligt ägande: ”Staten skall vara ett föredöme i arbetet att främja sociala och miljömässiga hänsyn och att bidra till omställningen av Sve-rige och att miljökvalitetsmålen uppnås. I dessa frågor har alla företag ett stort ansvar att ta, inte minst företag med statligt ägande.”4 Detta framkommer även i verksamhetsberättelser för företag med statligt ägande5 _{. Där påpekas vidare att det} är styrelsens ansvar att se till att företaget har en miljöpolicy och att följa företagets insatser för ekologiskt hållbar utveckling.

Tidigare har Naturvårdsverket i samarbete med flera andra myndigheter tagit fram rapporten ”Hållbar produktion och konsumtion i Sverige”6 _{Rapporten ger en} översiktlig bild över arbetet inom Sverige för hållbar produktion och konsumtion. Bland annat föreslås att ägardirektiv till statligt ägda företag bör utformas tydligare, i riktning mot en hållbar utveckling.

Då det inte gjorts några egentliga studier i hur dessa företag arbetar i riktning mot de nationella miljökvalitetsmålen, finns kunskapsluckor inom området. Natur-vårdsverket har velat fylla en del av dessa kunskapsluckor och har mot bakgrund av det ombett oss göra en studie med fokus på hur företagen arbetar med miljöfrå-gor och om det arbetet går i riktning mot miljömålen.

De miljökvalitetsmål som valts ut för denna studie är: • Begränsad klimatpåverkan

• Giftfri miljö • Ingen övergödning

Dessa mål bedöms alla tre av Miljömålsrådet vara svåra att nå inom utsatt tid. Stu-dien har i samråd med Naturvårdsverket också avgränsats till att endast beröra de företag som lyder under Näringsdepartementet och Miljö- och samhällsbygg-nadsdepartementet7_.

3

Statens ägarpolitik 2006

4

Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag, prop.2004/05:150, s 246

5

www.regeringen.se

6

Naturvårdsverkets rapport 5432, år 2004

3.2 Metod och tillvägagångssätt

Utvärderingen har bestått av två delar:

Dels en kartläggning över hur direktiv, vägledningar, uppföljning och utvärdering avseende miljöfrågor/miljöaspekter kopplat till miljömålen ser ut i urvalet av de statligt ägda företagen. Dels en mer förståelseinriktad undersökning av hur dessa statligt ägda företag arbetar med miljöaspekter (inklusive konsekvenser, hinder, hur det genomsyrar verksamheten etc).

Kartläggningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier. Ägardirektiv, miljöpolicys, årsredovisningar, verksamhetsberättelser, certifieringar etc. har stude-rats översiktligt.

Kartläggningen krävde en del kontakter med företagen och genomfördes innan undersökningen för att kunna utgöra informationsgrund inför formulering av frå-geställningar, bidra till kriterier för urval av företag för mer ingående studier etc.

Undersökningen utfördes på ett urval av statliga företag, och fokuserade på frå-gor som rörde ramfaktorer, drivkrafter för miljöarbete, framgångs- och försvårande faktorer i miljöarbetet etc.

Vi har i denna studie använt oss av två utvärderingsmodeller:

En ramfaktoranalys för att bidra med förståelse kring företagens ramar eller begränsningar. Med ramfaktorer menar vi sådana rambetingelser som ”ramar in” företagets verksamhet på en organisatorisk nivå. T ex avkastningskrav, lagar, di-rektiv från ägaren, traditioner, marknadsmässiga faktorer, etc. Dessa faktorer kan verka både för ett agerande i enlighet med uthållig utveckling eller verka mot, de måste hur som helst förstås för att ge en bild av den kontext företagen arbetar inom.

Det finns ett mått av frivillighet eller åtminstone handlingsfrihet i detta arbete. Därför blev frågan om företagens motivation viktig. Här har vi använt den s k

Er-bjudandemodellen som en referensram för att förstå företagens handlande: ”Erbjudandet”

Drivkrafter Kontext

Vad avgör om företagen agerar miljömässigt8 eller ej? Det kan handla om företa-gens drivkrafter: ledninföreta-gens inställning, verksamhetens inriktning, kulturen inom företaget, krav från kunder, tidigare erfarenheter etc. Det kan också handla om företagens kontext. De kontextuella faktorerna kan delvis vara överlappande med ovan nämnda ramfaktorer, men vi menar här att ramfaktorerna är mer på en struk-turell nivå och kontexten bör ges en vidare mening: konkurrenssituationen, kompe-tensen i miljöfrågor, ägandeformen som sådan, vilket departement företaget lyder under etc. Slutligen kan själva ”erbjudandet” (d v s här både uttalanden i

8

propositioner och ägardirektiv etc) ha betydelse: Hur är det ”förpackat”? När kommer det till företagen, d v s i vilka sammanhang aktualiseras sådana frågor som handlar om miljöhänsyn? Etc.

Alla dessa faktorer som rör ”erbjudandet”, drivkrafterna och kontexten verkar sammantaget och påverkar huruvida företaget agerar miljömässigt eller väljer annat sätt att agera på.

I urvalet av företag togs hänsyn till typ av verksamhet, storlek, vilket departe-ment de lyder under, marknadsmässiga krav respektive särskilda samhällsintressen, särskilt miljöansvar, ev certifiering etc. Syftet var att med en spridning av dessa faktorer få en förståelse av hela skalan av statligt ägda företag snarare än en viss typ av företag.

Följande branscher och företag har berörts i vår studie: Bransch Företag

Fastigheter • Vasakronan • Specialfastigheter

• Statens Bostadsomvandling

Transport • Svenska Skeppshypotekskassan • Green Cargo* Råvaror • Vattenfall* Tjänster • Lernia • Posten* Finansiering/investering • Almi • Nordea • SBAB

* Företaget behandlades i en skrivbordsstudie utan regelrätta intervjuer med själva företaget. Dock har korta kontakter förekommit.

Datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer. Intervjupersonerna valdes ut-ifrån position i företaget, kunskap om företagets miljöarbete (både de som de facto har kunskap samt de som borde antas ha kunskap) etc. Dessutom har intervjuer gjorts på berörda departement då vi hade hypotesen att ägarens styrning i olika for-mer och departementstillhörigheten kunde ha betydelse.

I de företag som har få anställda (under 10 personer) har endast en intervju gjorts utöver departementet. I ett av företagen som ska säljas har inte departemen-tets representant sett det som möjligt att uttala sig om miljöarbete. Sammanlagt har 20 intervjuer genomförts i åtta företag.

Vid intervjuerna har intervjuguider använts som checklista och stöd för minnet. Dessa har stämts av med vår kontaktperson på Naturvårdsverket innan datainsam-lingen började.

Då studien ska resultera i förslag till åtgärder att arbeta vidare med (t ex föreslå i nästa fördjupade utvärdering) har vår uppfattning varit att det är viktigt att för-ankra studien och dess resultat redan från arbetets början. Detta har skett i en refe-rensgrupp bestående av representanter för aktörerna som ingår i strategin för Gift-fria och Resurssnåla Kretslopp (”GRK-strategin”).

Planering och upplägg har utarbetats i detalj tillsammans med Naturvårdsverket. Avstämningar kring urval av företag och intervjupersoner, frågeställningar likaså samt remisser av intervjuguider och rapportutkast.

3.3 Disposition av rapporten

I detta kapitel ges bakgrund, en redogörelse för metod och urval samt en disposi-tion av rapporten.

Kapitel 4 beskriver statens ägarpolicy, d v s de riktlinjer och policys staten som ägare har formulerat för styrningen av de statliga företagen.

I kapitel 5 redogör vi för den samlade bilden för de bolag vi fokuserat på i den-na studie. Kapitlet är indelat utifrån branschtillhörighet och avslutas med ett avsnitt om förebilder.

Slutligen i kapitel 6, ges analys och sammanfattande kommentarer till resultatet.

Bilagt denna rapport finns de intervjuguider vi använt oss av samt den kart-läggning vi inledningsvis gjorde.

4 Statens ägarpolicy

Detta kapitel beskriver riktlinjer och policys som staten som ägare har formulerat i styrningen av de statligt ägda bolagen.

4.1 Statens ägarpolitik

Staten som ägare har ett antal styrinstrument till sitt förfogande, från bolagsstämma till redovisningskrav. Staten som företagsägare bör agera som ett föredöme på en rad områden, bl a genom att ta ett etiskt, socialt och miljömässigt ansvar, arbeta för jämställdhet, mångfald och mot diskriminering.9

Näringsdepartementet är det departement som förvaltar flest statligt ägda före-tag.

De statligt ägda företagen delas in i två grupper: de som verkar under mark-nadsmässiga villkor (M-bolag) och de som har att verka för särskilda samhällsin-tressen (S-bolag).

De verktyg staten använder sig av är främst genom aktivt styrelsearbete, dialog med styrelseordförande och på årsstämman. Det sker uppföljning och utvärdering av företagen genom bl a ekonomiska analyser, branschanalyser och olika rapporter. Även de företag som har särskilda mål följs upp och utvärderas. ”Inom ägar-förvaltningens uppdrag ryms även att utveckla och införa statens ägarpolicy i samt-liga företag med statligt ägande.”10

Årligen gör regeringen en verksamhetsberättelse för företag med statligt ägan-de. Från och med 2006 omfattas inga affärsverk av den årliga skrivelsen.

Riksdagen fastställer grunderna för statens förvaltning av företag. Regeringens förvaltningsmandat innebär att riksdagen ska godkänna betydande ändringar av företagets inriktning, nedgång i ägandet, kapitaltillskott samt försäljningar och köp av aktier.

Styrelserna i statligt ägda företag bör ta beslut om att företaget ska ha ”en väl förankrad och gemensam policy kring etiskt, socialt och miljömässigt ansvarsta-gande. Utgångspunkt för en sådan policy eller uppförandekod, bör vara att företa-gen stödjer och strävar efter att följa relevanta delar av internationella normer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och bekämpning av korruption.”11

Sverige ska vara ett föredöme när det gäller hållbart samhälle och miljö är ett område av betydelse. Med det menas att ”företag med miljöpåverkan bör betrakta miljöområdet som ett viktigt strategiskt område för att kunna ta tillvara nya affärs-möjligheter genom att erbjuda miljövänliga varor och tjänster på framtida markna-der med krav på hög miljöprestanda samt för att undvika miljörelaterade risker och kostnader.”12 9 http://www.regeringen.se/sb/d/6685/a/63286;jsessionid=aoHFNzjN2oY9 10 http://www.regeringen.se/sb/d/6685/a/63282;jsessionid=aUiUaASxaxL6 11 Statens ägarpolitik 2006, s 8-10 12

4.2 Lagar, regler och ramar

Samtliga aktiebolag i Sverige inklusive statligt ägda företag, lyder under Aktiebo-lagslagen (ABL). Den skillnad som finns för privat ägda och statligt ägda företag är att de senare ska ha insyn av Riksrevisionen.

Svensk kod för bolagsstyrning tillkom år 2004. Utöver hur systemet kring di-rekt eller indidi-rekt ägande av företag kan styras ger den riktlinjer för hur företagen ska rapportera. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. Detta innebär följ en regel eller lämna en förklaring till varför den inte följs. Koden tillämpas av Stockholmsbörsen samt av de statligt ägda företagen sedan 2005. Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning har inrättats för att bl a vidareutveckla koden. De rekom-mendationer som Kollegiet ger förväntas även de statligt ägda företagen följa. Ramverket för styrning som det sett ut sedan 2005:

När det gäller styrdokument finns avtal med ägardirektiv eller riktlinjer. Somliga har också mer regleringsbrevsliknande dokument. Den vanligaste formen av styr-dokument är dock den s k ägarmappen. Styrstyr-dokumenten är som följer13_:

• Bolagsordningen: grundläggande och ska upprättas vid ett AB. • Styrningsavtal: avtal som pekar på hur ägaren vill styra verksamheten. • Aktieägaravtal: avtal mellan olika aktieägare. Finns olika slags.

Kortfat-tat kan sägas att skillnaden mellan dem består i om det är avtal där reger-ingen är ensam ägare eller avtal mellan flera aktieägare.

• Ägardirektiv: särskilda direktiv till företagens styrelse som antagits vid bolagsstämma.

• Ägarmappar/bolagsmapp: mapp innehållande flera dokument. Delas ut av ägarföreträdare till företagets företrädare vid bolagsstämman. Doku-menten kan röra sådant som utdrag ur propositioner, viktiga policyfrågor

13

Vem och vad styr de statliga bolagen, Riksrevisionen, 2006:11, s 6 Statens ägarpolitik

Svensk kod för bo-lagsstyrning Förvaltning skild

från reglering Lagstiftning ABL, konkurrens etc

Riksdagsbeslut Regeringens

och riktlinjer, förslag till innehåll i styrelsens arbetsordning och ekono-miska mål etc.

Bland de företag som ingått i vårt urval ser bilden ut enligt följande:

Företag Typ av bolag,

S eller M

Styrdokument från ägaren/ägarna

Dokument relatera-de till miljöarbete

Specialfastigheter M Ägarmapp Miljöledningssystem är

under framarbetande

Statens bostadsomvandling S Ägarmapp

Styrningsavtal Ägardirektiv

-

Fastighets-bolag

Vasakronan M Ägarmapp ISO 14001,

Det naturliga steget Svenska

skepps-hypotekskassan

M - -

Transport

Green Cargo* M Ägarmapp ISO 14001

Råvaruföretag Vattenfall* M Ägarmapp ISO 14001, Miljövarudeklaration

enl. EPD-systemet

Lernia M Ägarmapp ISO 14001,

Globalt ansvar, Miljöpolicy integrerat i styrkort

Tjänsteföretag

Posten* M Ägarmapp ISO 14001

ALMI S Aktieägaravtal Riktlinjer - Nordea M - Miljöpolicy, FN:s miljöprogram Finansiering/ investering

SBAB M Ägarmapp Miljöpolicy,

Miljöledningssystem?** *Skrivbordsstudier

**Miljöledningssystem påstås finnas, men intervjupersonerna kunde inte finna något om detta på vår fråga och uppmaning. Det tycks i alla fall inte vara i drift.

Samtliga företag i urvalet är aktiebolag vilket innebär att de har upprättat en bo-lagsordning. Aktieägaravtal m fl styrdokument är inte tvingande för aktiebolag.

5 Resultat sett utifrån företag och

branscher

Detta kapitel redovisar hur urvalet av företag i denna studie besvarat frågor som rör aktivt miljöarbete, hinder och främjande faktorer för miljöarbete i företaget, staten som ägare och dess roll etc. Kapitlet är uppdelat utifrån branscher.

5.1 Fastighetsbolag

Här ingår som tidigare nämnts Specialfastigheter, Statens bostadsomvandling och Vasakronan.

Ägarrepresentanterna på departementen uppfattar att miljö är en prioriterad frå-ga i företagen. Frågor som finns på företagens dagordning rör el, värme och vatten. De ser sina möjligheter att styra genom bolagsstämma och tillsättning av styrelsen. Krav på årsredovisningen kan utgöra en indirekt styrning. Bolagsförvaltaren för Specialfastigheter påpekar att staten en gång per år skickar en ägarpolicy för stat-liga bolag till styrelserna tillsammans med ett frågeformulär om hur de uppfattar att de uppfyller policyn. Detta har endast framkommit från just denna representant. Policyn redogör för mål inklusive miljömålen.

Påföljden om styrsignaler inte följs är att det rapporteras i statens verksamhets-berättelse. Som yttersta åtgärd har staten möjlighet att byta ut ledamöter i styrelsen, något som dock är sällsynt.

Som statens representant i styrelserna driver parlamentstjänstemännen frågor om hur bolaget genomför sitt uppdrag. De fokuserar dock inte på någon viss fråga. ”Inga frågor tar större plats än andra”, som en intervjuperson sa.

Från företagens håll bekräftas att miljö är ett prioriterat område. Karakteristiskt är också att miljömedvetenheten är spridd till alla led i bolagen. De arbetar mycket med enerigbesparing, vattenförbrukning samt kemikalier för bakterier däri, krav på leverantörer, listning av miljöfarliga kemikalier och om substitutionsprincipen gäller angett hur kemikalierna bör hanteras, ventilation och god inomhusluft. ”Man måste jobba dagligen med miljöarbetet” menar en chef i ett fastighetsbolag.

Kännedomen om miljömålen finns, och flera personer inom företagen vi talat med har mer kunskap om vad de egentligen är och står för.

Upplevelsen bland företagen är att statliga bolag har ett större krav om öppen-het samt att efterfölja lagar jämfört med privat ägda företag. En annan uppfattning är att statliga bolag kan verka mer långsiktigt och tänka mer på ansvarstagande.

Hos intervjupersonerna i denna bransch samt ägarens representanter vid depar-tementen ses följande som hinder eller det som kan bromsa miljöarbete i de tre företagen vara: Marknadsmässiga hyror, konkurrenssituationer t ex vid nybygg-nationer, krav från hyresgäster som handikappanpassning, säkerhetsaspekter i spe-ciella byggnader, investeringar som inte är ekonomiskt hållbara.

Främjande faktorer nämns vara att företaget har ett långsiktigt tänkande, enga-gerade anställda, affärsskäl, branschöverenskommelser, ekonomiska stimuleringar och kostnadsfördelar.

På frågan om vad staten kan göra för att främja miljöarbetet ges följande förslag:

”Man kunde initiera erfarenhetsutbyte mellan olika statliga bolag.” [ägar-representant]

”Staten kan kräva att bolagen har en miljöpolicy som tar hänsyn till de här målen och tydligt redovisar vad det gör.” [ägarrepresentant]

”Staten kan konkretisera vissa övergripande mål.” [företag]

”Staten kan ha ett bonussystem för dem som uppfyller miljömålen.” [före-tag]

”Kanske sponsra miljöutbildning.” [företag] ”Satsa på FoU-verksamhet.” [företag]

”Skapandet av nätverk och informationsinsatser.” [företag]

5.2 Transportföretag

Här ingår Svenska skeppshypotekskassan.

Ägarrepresentanten tar i styrelsen upp frågor som rör framtida utveckling, stra-tegi, mål och risker. Miljömål eller arbete därmed är inget som behandlas i styrel-sen enligt uppgift. Svenska skeppshypotekskassan har ingen direkt miljöpåver-kan14. Däremot arbetar Skeppshypotekskassans kunder, d v s rederier, aktivt med miljöfrågor.

Skeppshypotekskassan själv menar att det finns en lag som reglerar bolagets verksamhet: finansiering får endast ske för fartyg som inte är äldre än 20 år. Detta får en praktisk positiv inverkan på miljön då nyare fartyg har bättre teknik och mindre miljöpåverkan än äldre fartyg.

Mest effektiva styrinstrument sett utifrån departementets perspektiv är policies och riktlinjer. Samma person pekar på att det är viktigt att samma regler gäller för samtliga aktörer på marknaden.

Om styrsignaler inte följs uppges påföljden vara att föra dialog mellan ägare och styrelse samt inom styrelsen.

Intervjupersonen på Skeppshypotekskassan känner till miljömålen utifrån sitt allmänintresse. Personen menar vidare att det som främjar miljöarbete är risken för ”badwill” i branschen, vidare att miljöarbete idag är en konkurrensfördel. Hinder kan vara kostnaderna.

14

Med direkt miljöpåverkan avses i denna rapport den inverkan företagets egen

produk-tion/verksamhet/aktivitet etc kan ha på miljön. Med indirekt påverkan avses företagens kunders miljöpå-verkan genom sina varor, tjänster och verksamhet. Den indirekta påmiljöpå-verkan styr inte de statliga företa-gen över, men möjligheten kan finnas att främja kunders miljömedvetenhet och –arbete företa-genom att ställa krav på t ex leverantörer, låntagare, brukare m fl om redovisning av deras miljöarbete.

På frågan vad staten som ägare kan göra för att främja miljöarbetet i statligt ägda företag ges ett förslag:

”Staten bör vara tydlig i policys och riktlinjer.” [ägarrepresentant]

5.3 Tjänsteföretag

Här ingår Lernia.

Liksom andra ägarrepresentanter vi talat med i de andra branscherna anger de intervjuade att de inte heller här driver några speciella frågor i styrelsen. Skillnaden mellan statens representant i styrelsen och övriga ledamöter är att statens

re-presentant ska se till att bolaget följer ägarpolicys. Staten uppfattas vara en stark ägare och Lernia följer ägarpolicyn om t ex rapportering av etik, jämställdhet, mångfald och miljöarbete i årsredovisningen. Vid varje styrelsemöte synliggörs trender i relation till styrkorten.

Från departementets håll understryks att bolag inte går att styra på samma sätt som myndigheter.

Från Lernias håll framhålls att miljöarbetet är integrerat i och genomsyrar alla delar av verksamheten. Lernia har dels en intern miljöutbildning i samarbete med Ragnsell och dels har de identifierat områden där bolaget har miljöpåverkan och därefter satt upp mål och åtgärder. Den direkta miljöpåverkan är relativt liten, den som finns handlar om transport av personal samt kursdeltagares transporter, pap-persförbrukning och i den mån det är möjligt med hänsyn till hyreskontrakt påver-ka sin egen energiförbrukning. Bolaget erbjuder sina kunder en miljöutbilding samt erbjuder vissa utbildningar på webben.

Genom att ta del av den allmänna debatten känner en av intervjupersonerna till miljömålen åtminstone på ett översiktligt plan.

Lernia menar att statens uttryck för att statliga bolag ska vara föredömen i arbe-tet med en hållbar utveckling påverkar dem. Generellt uppfattas att statliga bolag har höga krav på sig och att det finns en uttalad förväntan från ägaren och omvärl-den om att ”agera klokt” och i någon mening ligga i framkant.

Det som anses främja miljöarbetet i företaget är önskan om att vara förebild, positiva målsättningar, kundernas medvetenhet i form av krav på miljöcertifiering och utbildning, kundernas och ägarnas intresse samt att de följer upp arbetet. Själv-känslan lyfts fram som en viktig aspekt: ”Att vi som företag mår bra av det vi gör och även kan plocka upp det i vår affärsverksamhet och visar att vi tar det på all-var. Den aspekten ska inte underskattas, det skapar en viss självkänsla.”

Hinder eller bromsande kan vara kostnader för miljöarbetet, ekonomisk bryd-sam situation för företaget bryd-samt bristande insikt och bekvämlighet. Men intervju-personerna understryker att de egentligen inte ser några direkta hinder.

Förslag om vad staten kan göra för att främja arbetet föreslås vara:

”Långsiktig hållbarhet, agerande vid redovisning ger bolaget vägledning i sitt arbete.” [företag]

”Ställa krav på företag att de jobbar mot miljömålen.” [företag] ”Följa upp miljöarbetet.” [företag]

5.4 Finansiering/investering

Här ingår ALMI, Nordea och SBAB. Riksdagen har bemyndigat regeringen att avveckla ägandet i bl a Nordea och SBAB.15

De frågor ägarrepresentanterna driver i styrelsearbetet rör effektivitet, resurs-samordning, måluppfyllelse, bättre utvärdering av arbetet etc. De understryker att dessa företags direkta miljöpåverkan är ringa och så vitt de vet arbetar de inte hel-ler aktivt med särskild inriktning mot miljömålen. Miljöfrågor tycks från departe-mentets synvinkel inte vara prioriterade frågor, även om de menar att företagens kunder borde vara intressanta ur ett miljöhänsynsperspektiv.

De mest effektiva styrinstrumenten uppfattar de vara årsstämman och styrelse-nomineringen. Påföljden kan vid behov bli att styrelseledamöter byts ut. De pekar på behovet av differentierad ägarpolitik vid statligt helägda företag jämfört med bolag där staten är en ägare bland flera. I det sistnämnda fallet behöver staten arbe-ta mer med morötter och argument som rör konkurrensförmågan tror intervju-personerna.

Almi själva berättar att finansieringskonsulterna ska i sin bedömning av kun-derna också göra en miljöbedömning av den påverkan kunden har på miljön genom sin verksamhet. Det kan handla om huruvida miljöcertifiering finns eller om de har miljötillstånd för sin verksamhet. Finansieringskonsulterna har ingen miljökom-petens utan använder sig av lagar och förordningar som kriterier för sin bedöm-ning. I sällsynta fall tar de hjälp av externa experter i sin bedömbedöm-ning. I sin egen verksamhet handlar miljöarbetet mest om användning av energilampor, pappers-återvinning och sophantering.

Nordea har bl a en handbok för internt bruk samt ett verktyg för att utvärdera miljörisker i affärskrediter. Miljöaspekter i affärsverksamheten hanteras inom de enskilda verksamheterna. ”Miljö är en del av affären” som en intervjuperson ut-tryckte det. Personen pekar dock på att de har efter kundundersökningar försökt ta fram t ex miljömässiga fonder för privatpersoner. Men när det väl gäller har det visat sig att det är vinstmaximering som gäller inte fondernas etiska budskap. Af-färskunder upplevs vara tydliga i sin deklaration vad de vill ha. ”Det finns givetvis ingen motsättning mellan ekonomisk prestanda och miljö, men inte heller automa-tiskt en korrelation.”

15

SBAB har en miljöpolicy, inga egna miljömål. Planer tycks ha funnits på miljö-ledningssystem, bred utbildning av personal etc. Åtminstone utbildningen rann ut i sanden. På direkt förfrågan om miljöledningssystemet har ingen av våra intervju-personer i företaget sett det och de tycks inte veta var information om det står att finna. I sin egen verksamhet handlar miljöarbetet mest om återvinning av papper, aluminiumburkar, avfallshantering, riktlinjer för tjänsteresor och liknande.

Ingen i de företag vi talade med kände närmare till miljömålen.

Faktorer som kan hindra eller bromsa företagens miljöarbete uppges vara kon-kurrensen på marknaden och avkastningskraven styr.

Främjande faktorer för sådant arbete skulle kunna vara ökad medvetenhet om miljöfrågor, främja personalens kunskaper i frågan, pedagogik samt skapa förståel-se för krav. En intervjuperson menade att ”det vore katastrof om vi blev betraktade som miljöbovar.”

På frågan vad staten som ägare kan göra för att främja miljöarbetet i statligt ägda företag läggs följande förslag fram:

”Staten kan gå ut hårdare och tala om att bolaget ska bedriva konsultverk-samhet i miljöfrågor.” [företag]

”Staten ger redan stöd genom lagstiftning och ramverk. Utifrån det kan [fö-retaget] planera och agera. Med ad hoc-mål är det svårt att fokusera utan inriktning.” [företag]

”Konsekvens, given över tid är bra.” [företag]

”Staten kan begära uppföljning av miljöarbetet.” [företag]

5.5 Skrivbordsstudie av tre företag

Här ingår Green Cargo, Posten och Vattenfall.

5.5.1 Green Cargo STYRNING OCH ÄGARFORM

Green Cargo AB är helägt av staten. Bolaget har tilldelats ägarmapp innehållande riktlinjer och information, innehållande riksdagsbeslut som avser bolaget, reger-ingens riktlinjer samt uppgifter om avkastningskrav. De sätt på vilket närings-departementet styr bolaget är genom sammansättning av styrelsen, revisorer och genomlysning. Bolaget har inte såvitt vi vet tilldelats något styrdokument eller direktiv rörande miljöarbetet.

VERKSAMHETSOMRÅDE OCH MILJÖPÅVERKAN

Green Cargos huvudverksamhet består i att direkt eller indirekt erbjuda logisti-klösning, lagerhållning och godstransporter till kunder i huvudsak inom järnvägs-området. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt

logistik-företag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

Green Cargos hela verksamhet är märkt med Bra Miljöval. Bolaget är mark-nadsledande för godstrafik på järnväg i Sverige med en marknadsandel på 75 pro-cent. Bolagets transporter genomförs till största del med tåg men även lastbilar används dels för komplettering av tågtransporter, och dels för hela transportsträck-or. Green Cargos verksamhet har en direkt miljöpåverkan dels genom utsläpp av koldioxid och kväveoxider vid lastbilstransporter, och dels genom elförbrukning vid tågtransporter. Bolaget har därtill en mindre miljöpåverkan från service av transportfordon och energiförbrukning och pappersavfall från kontorslokaler.

STYRDOKUMENT OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET

Green Cargo är sedan 2003 miljöcertifierade med ISO-14001. Bolagets över-gripande miljömål är att verka för en hållbar utveckling genom långsiktigt hållbara resultat inom bolagets sex målområden: finans, kund, medarbetare, säkerhet, miljö och samhälle.

Miljömålet är uppdelat i fem konkreta mål vilka redovisas med föregående års utfall. De konkreta miljömålen är: miljöprestanda på transporter av tåg respektive lastbilar vilket avser storleken på utsläpp av koldioxid per km. Ett annat mål är antal utfärdade ”Bra Miljövals-intyg”. (Intygen är marknadens enda oberoende miljömärkning av transporter och baseras på kriterievärden av koldioxidutsläpp satta av SNF miljömärkning.) Green Cargo har möjlighet att utfärda ”Bra Miljöval-Intyg” till de kunder som väljer energisnåla transportupplägg som motsvarar krite-rievärdena. Når transportupplägget inte upp till kriterierna erbjuds i stället en miljö-redovisning. Vidare innehåller miljömålen miljövärde från kund respektive medar-betardialog.

Bolagets arbete och strävan att vara delaktiga i ett långsiktigt hållbart samhälle är till viss del miljöpolitisk. På initiativ av den förra regeringen deltar Green Cargo i ett antal projekt tillsammans med andra branscher och samhällsaktörer som till stor del handlar om att synliggöra miljöpåverkan. Syftet är att skapa en dialog med konsumenter och visa vilka konsekvenser olika agerande har på miljön.

Bolagets övergripande miljöpolicy är att utifrån sina egna betydande miljöaspekter eftersträva en minskning av resursanvändningen och utsläpp. Bolaget fastställer och följer upp miljömål och aktiviteter i sin affärsplan kontinuerligt.

AKTIVA MILJÖÅTGÄRDER

Drygt 90 procent av tågtransporterna (92,5%) drivs av miljömärkt el, resterande tågtransporter drivs av diesellok. Bolaget använder sig dels av egna lastbilar, och dels så upphandlas transporter från andra åkerier. I båda fallen strävar bolaget efter att i största möjliga mån använda sig av miljömärkta lastbilar. I de fall bolaget köper transporter från andra åkerier finns där ett miljökrav i avtalet. Dessutom begär bolaget årligen in miljöuppgifter från bolagen de anlitat.

Green Cargos miljöfokus har i hög grad varit på transporter vilket inneburit att den relativt begränsade miljöpåverkan som sker genom kontorsverksamheten inte haft en lika framträdande roll. Den delen av miljöledningssystemet som rör

kontorsverksamheten är framförallt kopplat till tjänsteresor. Vissa av bolagets divi-sioner har mycket resor, t ex försäljningsdivisionen där de strävar efter att ersätta fysiska möten med telefonmöten. En annan division som är belastad med mycket tjänsteresor är lokförarna vid sina resor från och till sina arbetspass. Strävan är att så många av dessa resor som möjligt ska vara miljömässiga. I dagsläget åker en tredjedel av förarna tåg till sina pass.

Att vara det ledande logistikföretaget som bygger på och medverkar till en hållbar utveckling, nationellt och internationellt är en stark profil hos bolaget. Den marknad på vilken bolaget befinner sig på omfattas av en stor miljöpåverkan och drivkrafterna och den potentiella nyttan med miljöarbetet är därför stor, såväl af-färsmässigt som samhälleligt.

REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING

Staten understryker i anvisningarna för redovisning för statliga bolag att miljö- jämställdhets- och mångfaldsrelaterad rapportering i möjligaste mån bör integreras i årsredovisningen. Green Cargos miljöarbete redovisas ingående i hållbarhets-redovisningen tillsammans med övriga fem ovan nämnda målområden för ett lång-siktigt hållbart samhälle. Miljöarbetet beskrivs utifrån mål och utfall i siffror. Håll-barhetsredovisningen är granskad av en auktoriserad revisor.

5.5.2 Posten AB

STYRNING OCH ÄGARFORM

Posten är helägt av staten. Bolaget har tilldelats ägarmapp innehållande riktlinjer och information, riksdagsbeslut som avser bolaget, regeringens riktlinjer samt upp-gifter om avkastningskrav. Posten har utöver avkastningskrav också ett sam-hällsuppdrag som innebär att bolaget med huvudinriktning på den svenska mark-naden ska bedriva rikstäckande postverksamhet och grundläggande kassaverksam-het. Samhällsuppdraget regleras i postlagen som återfinns i postförordningen och beslutas av regeringen, där lagen reglerar den grundläggande samhällsomfattande posttjänsten. Den ekonomiska informationen utgör grunden för företagets offent-liga rapportering. Posten har inga styrdokument som reglerar bolagets miljöarbete.

VERKSAMHETSOMRÅDEN OCH MILJÖPÅVERKAN

Posten har dels i egenskap av sitt verksamhetsområde, och dels sin storlek en bety-dande miljöpåverkan. Bolagets största miljöpåverkan utgörs av utsläpp av koldiox-id från den stora andel transporter de är beroende av för sin verksamhet. Energiför-brukning från lokaler och sorteringsterminaler utgör också en väsentlig del av bo-lagets miljöpåverkan. Vidare innebär inköp av maskiner och förbrukningsmaterial samt avfall av framförallt papper/wellpapp och elektronikskrot en del i postens dagliga miljöpåverkan.

STYRDOKUMENT OCH MÅL

Sedan 1998 bedriver Posten ett systematiskt miljöarbete med stöd av ett verksam-hetssystem där miljöledning enligt ISO-14001 ingår som en integrerad del i

verksamheten. I bolagets miljöpolicy sägs att ”Posten tar ett ansvar för en hållbar samhällsutveckling och ett miljöansvar utöver gällande lagstiftning är en naturlig del av verksamheten i och med bolagets miljöpåverkan”. För att identifiera sin miljöpåverkan använder sig Posten av en livscykelanalys genom vilken man de kan beräkna och kvantifiera energi- och materialförbrukning och förorenings- utsläpp till miljön från sina tjänster. Postens största och mest prioriterade miljömål är att begränsa de klimatpåverkande utsläppen vid sina transporter. Övriga miljömål är att minska energianvändningen i sina lokaler och att andelen avfall som går till återvinning ska öka.

AKTIVA MILJÖÅTGÄRDER/DRIVKRAFTER I MILJÖARBETET

För att miljöarbetet ska få förankring och effekt i verksamhetens alla delar ges bolagets alla anställda utbildning i miljöfrågor dessutom genomgår chefer och verksamhetsansvariga en miljödiplomering. I enlighet med de med miljömål bola-get satt upp har en rad aktiva miljöåtgärder genomförts, exempelvis:

• Övergång från lastbil till miljömärkta tåg vid transporter av ekonomibrev • Införande av lastbilar som drivs på biogas (3st/åkeri)

• Användning av elbilar och cyklar vid brevbäring i största möjliga mån • Genomförande av ett energieffektiviseringsprogram som minskat

energi-förbrukning vid postens sorteringsterminaler med 20% • Utbildning av alla förare om bränsleförbrukning

• Förbättrad avfallshantering genom ingående av ramavtal med avfalls-entreprenör

Vidare ställer Posten dels grundläggande miljökrav vid alla inköp och upphand-lingar och dels miljökrav på poståkeriet vid transportavtal. Bolaget ställer också som minst minikrav på kemikalieanvändningen vid service.

REDOVISNING OCH GRANSKNING

Liksom för andra statligt ägda företag gäller anvisningarna för redovisning att mil-jö- jämställdhets- och mångfaldsrelaterad rapportering bör integreras i årsredo-visningen. Enligt samma redovisningskrav bör policyfrågorna så långt det är möj-ligt integreras i eller redovisas separat med årsredovisningen. Postens redovisar sitt miljöarbete tillsammans med kvalité i en separat hållbarhetsredovisning i samband med årsredovisningen för 2005. Det framgår vilka miljöområden som blivit och inte blivit redovisade. Varför vissa av områdena inte har blivit redovisade nämns inte. I årsredovisningen ges en mer förklarande beskrivning av bolagets aktuella och framtida miljöarbete.

5.5.3 Vattenfall AB STYRNING OCH ÄGARFORM

Vattenfall är helägt av staten. Bolaget har tilldelats ägarmapp innehållande riktlin-jer och information, riksdagsbeslut som avser bolaget, regeringens riktlinriktlin-jer samt uppgifter om avkastningskrav. Utöver avkastningskrav har bolaget en

samhälls-politisk målsättning tydligt uttalad i bolagsordningen. Vattenfall skall inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till en ut-hållig svensk energiförsörjning och direkt genom dotter- eller intressebolag bedriva energiverksamhet. Vattenfall skall dessutom i egenskap av statligt bolag agera föredömligt i de av regeringen identifierade policyfrågorna där miljö ingår som en av delarna samt generellt när det gäller företagets roll i samhället. Vattenfall har såvitt vi vet inga styrdokument som reglerar bolagets miljöarbete.

VERKSAMHET OCH MILJÖPÅVERKAN

Vattenfall producerar och distribuerar el och är det fjärde största elproducentföre-taget i Europa. Den marknad på vilken bolaget befinner sig har de senaste femton åren kännetecknats av avregleringar och ökad konkurrens. De energikällor som används är vattenkraft, kärnkraft, vindkraft samt fossila bränslen och biobränslen och avfall. I Sverige används nästan uteslutande vatten- och kärnkraftverk och vindkraft medan omfattningen av fossila bränslen är större i Tyskland och Polen. Vattenfallkoncernen uppges arbeta inom alla delar av värdekedjorna för el- och värmeproduktion, transmission av el, distribution och försäljning. Vattenfall bedri-ver dessutom energihandel och brytning av brunkol. I bedri-verksamheten ingår också att bedriva entreprenad- och konsultverksamhet inom främst energiområdet samt för-valta och äga fastigheter. Vattenfall har genom sin verksamhet en omfattande mil-jöpåverkan.

Miljöpåverkan sker från utsläpp av koldioxid och kväveoxider från bolagets driftverksamhet. Vidare har bolaget en miljöpåverkan från byggnationer, reinve-steringar och rivningar av kraftverk, rening och förädling av bränslet, bränsletrans-porter, lagring förbränning i kraftverken och hantering av askor.

STYRDOKUMENT OCH MÅL

I bolagets miljöpolicy går det att läsa att Vattenfalls ambition är att uppfattas som ledande i miljöfrågor. Bolagets agerande i miljöfrågor skall skapa förutsättningar för en god affärsutveckling och stärkt konkurrenskraft. Vidare sägs att bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verk-samhet. Det övergripande målet är att minimera utsläpp till luft, mark och vatten och att arbeta för ständiga förbättringar inom dessa områden i företagets verksam-heter. För att nå de här ambitionerna och målen har bolaget integrerat miljöfrågor som en naturlig del i verksamhetens olika verksamheter. De verktyg som bolaget främst använder sig av i sitt miljöarbete är, miljöcertifiering enligt ISO-14001 och miljövarudeklaration certifierad enligt EPD-systemet som initierats av regeringen och näringslivet, huvudman är miljöstyrningsrådet. Nästan 100 procent av verk-samheten har certifierade miljövarudeklarationer.

AKTIVA MILJÖÅTGÄRDER

Vattenfall bedriver FoU-verksamhet för bland annat riskhantering, materialforsk-ning och omhändertagande av kärnbränsle vid kärnkraftanläggmaterialforsk-ningar, utvecklande, stödjande av alternativa energikällor såsom våg- och solenergi. För att identifiera

miljöpåverkan genomför bolaget livscykelanalyser genom vilka man synliggör en produkts miljöpåverkan från "vaggan till graven".

Ett led i att minska utsläppen har varit att optimera sin existerande teknik, ökat sin användning av energikällor som inte avger koldioxid. Vidare har bolaget ge-nomfört avskiljning och permanent lagring av avfall från kraftverk som drivs med fossila bränslen. Bolaget uppger att de genom effektiviseringar vid sina anlägg-ningar de senaste åren har minskat utsläpp i atmosfären.

Omvärldens krav på miljöhanteringen i den verksamhet som Vattenfall bedri-ver är stora samtidigt finns det finns ekonomiska incitament med ett aktivt miljöar-bete i form av energibesparingar och konkurrensfördelar.

REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING

Liksom för andra statligt ägda företag gäller anvisningar för redovisning att miljö- jämställdhets- och mångfaldsrelaterad rapportering bör integreras i årsredovis-ningen. I årsredovisningen under avsnittet hållbarhetsredovisning redogörs för bolagets hållbarhetsarbete där miljön ingår som en del. Hållbarhetsredovisningen ger information om Vattenfalls miljömål och ambitioner och om gjorda och fram-tida miljöinvesteringar.

6 Analys och reflektioner

I detta avslutande kapitel analyserar och reflekterar vi över i rapporten tidigare presenterade resultat.

6.1 Sammanställning av resultat utifrån

erbju-dandemodellen

Erbjudandemodellen används här som ett sätt att se samspelet mellan drivkrafter, kontext och ”erbjudande”. Den lyfter fram möjliga faktorer som kan bidra till att förklara graden av engagemang – eller oengagemang – samt aktivitet i företagens miljöarbete.

Erbjudandemodellen pekar på att företagens motivation för att agera miljömässigt beror på flera faktorer. Själva ”erbjudandet”, hur företagen ser på möjligheten att agera miljömässigt, är en faktor. I statens ägarpolitik uttalas att statligt ägda företag ska agera föredömligt. Dock är det inte helt klart definierat vad som avses med föredöme eller föredömligt. Med stort utrymme för tolkningar här blir agerandet olika från fall till fall. Inte heller är det helt klart för företagen vilka Sveriges mil-jömål är och därigenom är det oklart hur deras verksamhet relaterar till eller berör målen. Så vitt vi har sett handlar få ägardirektiv explicit om miljö vilket möjligen

Kontext

- Branschens praxis - Kompetens inom företaget - Redovisningskrav Handling - Miljöutbildning av personal - Tekniska åtgärder - Leverantörskrav - Krav på låntagare/kunder - Produktutveckling - Kundutbildning - Kundincitament - Redovisning Erbjudande

- Föredöme oklart definierat

- Miljömålen föga kända

- Få ägardirektiv handlar explicit om miljö - Agerandet i styrelsen Drivkrafter - Ekonomi - Konkurrens - Ledningens engagemang - Personalens engagemang

är ett underutnyttjat verktyg bland statens styrinstrument. Agerandet i styrelsen, d v s vilka frågor som lyfts och förs fram, från ägarrepresentanterna verkar skilja sig en del åt åtminstone i de bolag vi tittat närmare på. Miljö tycks inte ha så hög prioritet bland de frågor som förs fram.

Drivkrafter är en annan faktor som påverkar företagens agerande. Företagens

ekonomiska resurssituation påverkar samt också om de uppfattar att miljömässiga investeringar eller anpassningar är ekonomiskt hållbara. Konkurrenssituationen är också av betydelse. Företagen som lever på marknadsmässiga villkor har svårt att avvika alltför mycket från konkurrenternas handlingsmönster om de ska ha lik-nande möjligheter på marknaden. Att värna om företagets image kan verka gynn-samt för ett miljömässigt beteende, det finns företag som gör mynt av att ha en grön profil. Vikten av ledningens engagemang vittnar flera intervjupersoner om för att agerandet ska vara trovärdigt. Även personalens engagemang kan här vara vik-tigt för att agerandet ska få fullt genomslag.

Kontext är den tredje faktorn. Branschens praxis, t ex som i

fastighetsbran-schen, sätter en viss press på konformitet för överlevnadens skull. Negativ avvikel-se från praxiavvikel-sen gör att det är svårt att verka på marknaden. Kompetenavvikel-sen inom företag inom just miljöfrågor spelar också roll för medvetenhet likväl som faktiska åtgärder. En del av dem vi talat med har byggt upp eller rekryterat kompetens me-dan andra inte tycks vara särskilt insatta i miljömålsproblematik, konsekvenser eller möjliga åtgärder.

Dessa tre faktorer, erbjudande, drivkrafter och kontext, verkar sammantaget för bolagens agerande. Kunskap om hur dessa samspelar kan förhoppningsvis bidra till en förståelse för företagens agerande och till hur de kan påverkas.

6.2 Möjliga handlingar från företagsperspektiv

Vi kan se flera möjliga handlingar ur företagens perspektiv för att öka miljö-mässigheten. Mot bakgrund av erbjudandemodellens faktorer, skulle dessa möjliga handlingar kunna vara:

• Miljöutbildning av personal, att personal i verksamhetens alla delar får kunskap eller åtminstone medvetandegörs.

• Tekniska åtgärder. Det finns i somliga fall tekniska åtgärder att vidta för att öka den miljömässiga hänsynen, t ex förbättrad ventilering, byte av värmekälla etc.

• Leverantörskrav. Genomslag i flera led kräver att även leverantörerna agerar miljömässigt. Att därför ställa krav på dem, som en del företag idag gör, är att ta ett helhetsgrepp

• Krav på låntagare/kunder med fokus på deras påverkan på miljön. Det finns exempel där miljöriskbedömning görs och möjligen skulle den kunna vidareutvecklas. Framför allt skulle flera företag kunna ställa mil-jömässiga krav.

• Produktutveckling. Här finns alldeles säkert ett förbättringsutrymme i kombination med att bearbeta marknadens intresse för mer miljömässiga produkter.

• Kundutbildning. För en del företag kan en sådan bearbetning vara att er-bjuda kunderna utbildning i miljöfrågor.

• Kundincitament. Skapa efterfrågan eller öka kunders krav på miljömäs-sighet.

• Redovisning. I anvisningarna för företagens redovisning finns krav fr o m 2005 om hållbarhetsinformation. Här skulle möjligen företagen kunna skriva fram miljöarbetet mer och tydligare.

6.3 Avslutande kommentarer och förslag

Vi har sett ett varierat stort miljöengagemang och varierande grad av miljömässigt agerande bland de statligt ägda företag vi undersökt. Vårt samlade intryck är också, att statsägda företag – trots uttalanden i propositioner etc. – inte har hunnit längre än de privatägda företagen och generellt sett inte kan betraktas som föredömen när det gäller arbete mot de nationella miljökvalitetsmålen. Miljö tycks inte vara en fråga som förekommer högt på styrelsernas dagordning, om den behandlas alls. Något mer samordnat agerande från ägarens, d v s statens sida, har vi inte vetskap om. Om vi kan ana något mönster, så är det snarare så att det är de företag som är mer utsatta för konkurrens på en marknad som idag ligger långt fram snarare än de som inte är det, de s k S-bolagen. Möjligen ligger de företag som är verksamma i fastighetsbranschen längre fram än andra statsägda företag, åtminstone bland de företag som vi har tittat närmare på.

En kraftfull hävstång när det gäller företagens miljöarbete tycks vara införandet av miljöledningssystem och olika slags certifieringar, främst ISO-14001 och miljö-varudeklaration enligt det s k EPD-systemet. Aktiv ledning tycks också ha bety-delse.

I flera av de företag vi intervjuat tycks det finnas en vilja och ett intresse att göra mer på området. Det kan tyda på att det finns en outnyttjad potential i de före-tag staten äger.

Vårt material är möjligen begränsat. Vi tror ändå att det finns skäl att närmare överväga och utforma ett antal åtgärder, som sammantagna skulle kunna utnyttja de statsägda företagens potential att ta bättre miljöhänsyn och vara förebilder. Staten som ägare skulle kunna:

• Ställa mer långtgående krav på att styrelserna i statsägda bolag antar mil-jöpolicys som exempelvis anger vilka krav på miljöledningssystem som bör ställas med hänsyn till bolagens verksamhet.

• Ställa generella krav på att verksamhetens miljöpåverkan och planerade och vidtagna åtgärder för att minimera den, redovisas i årsredovisningen från respektive bolag, gärna med anknytning till de nationella miljökvali-tetsmålen.

• Göra tydliga och mer specifika uttalanden i propositionstexter och lik-nande om i vilka avseenden och hur statsägda företag skulle kunna vara föredömen för resten av företagen i landet.

• Samla sig till att formulera ägarstrategier för de statsägda företagen när det gäller miljöhänsyn och arbete mot miljömålen, både när det gäller den egna direkta miljöpåverkan och den indirekta påverkan genom de va-ror eller tjänster företagen levererar. Strategierna bör vara differentierade med hänsyn till företagens verksamhet etc.

Naturvårdsverket skulle kunna utgöra en plattform i ett sådant arbete och skapa förutsättningar så att staten kan formulera gemensamma ägarstrategier för statsägda företag - när det gäller miljöarbete i allmänhet såväl som arbete mot

miljö-kvalitetsmålen. Det skulle rent praktiskt kunna ha formen av ett eller flera åter-kommande seminarier med deltagare från bland annat de berörda departementen, främst tjänstemän som sitter som ledamöter i styrelserna för bolagen. Styrelse-ledamöternas agerande i sina respektive styrelser, informationsutbyte om miljö-ledningssystem och det konkreta miljöarbetet i företagen, förutsättningarna för bolagen att faktiskt bli till föredömen i sina respektive branscher etc. är frågor som skulle kunna tas upp.

Naturvårdsverket skulle även kunna verka nätverksbildande för inblandade de-partement och tjänstemän där ovanstående frågor står på dagordningen. Natur-vårdsverket skulle även kunna sprida goda exempel på statligt ägda företags miljö-arbete och –redovisningar.

Bilaga 1 – Intervjuguider

Intervjuguide för intervjupersoner (IP) inom departement

Frågorna är av två slag: dels att få mer information om staten som ägare i företaget och dels att förbereda inför företagsintervjuerna.

1) Vem är IP*? Roll/befattning i bolagets styrelse? Hur aktiv är IP i styrel-sen, vilka frågor brukar IP ta upp/driva?

2) I vilka sammanhang blir frågor om Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan aktuella för företagets vidkommande?

3) Känner IP till hur företaget konkret arbetar med frågor som rör ovan nämnda miljömål? **

4) Anser du att miljöfrågor är ett prioriterat område hos ledning respektive medarbetare inom företaget? (är Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatåverkan prioriterat?)

Om de inte är prioriterade, varför är de inte det? På vad sätt? Vad kommer det sig att frågorna ev. är prioriterade? Hur märks det? Skillnader? Vilka typer av miljöfrågor är i sådana fall viktigast? I de fall det finns ISO, EMAS etc, Tas de upp i styrelsen, exempelvis i samband med fastställande av miljöpolicy, miljörevisioner etc? (Läs på vad EMAS- och ISO-systemet förutsätter när det gäller miljö-åtgärdscykeln, eller vad det heter!) Hur på-verkar EU-direktiv (jmfr tidigare erfarenhet om vad EUs direktiv betyder på kemikalie- och havsområdena, exempelvis)? Beaktas alla livscykelfa-ser?

5) Vilka styrinstrument från ägarens sida är mest effektiva för att styra mot målen Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan?

Informella diskussioner i styrelsen, underhandskontakter med VD från mi-nister, statssekreterare, styrelsrepr., ägarmappar/ägardirektiv, förarbeten i prop:ar m.m. som rör det aktuella bolaget (räkna upp de styrmedel som be-skrivs i RiRs rapport). Används de idag? Hur omvandlas prop till styrning? Vad känner IP till om Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad kli-matpåverkan? Vilken relevans anser IP att de har för företaget? Påverkas styrelsen eller företagsledningen av vad som står om miljö i prop:ar och andra politiska dokument? Hur omsätts dessa dokument i styrning? Följs det upp?

*

Intervjupersonen

6) Om styrsignaler inte följs, vad blir påföljden och hur agerar staten som ägare? Vad gör du som styrelseledamot?

7) Vad kan staten som ägare göra för att stödja arbetet – inom företaget, inom hela branschen?

(Vad skulle behövas för att arbete med de nämnda miljömålen ska hamna mer i fokus i företaget?)

8) Vad främjar arbete med miljömålen (specifikt Giftfri miljö, Ingen över-gödning och Begränsad klimatåverkan) i företaget?

Vilken roll spelar avkastningskrav? lagar? direktiv? Ägandeform (spelar det någon roll att staten är ägare)? krav från kunder etc?Ser man i styrel-sen att staten och statliga företag bör vara ett föredöme?

9) Vad hindrar/bromsar i företaget? Hur hanteras sådant? Vilken roll spelar konkurrenssituationen? marknadsmässiga krav etc?

10) Vilka i företaget rekommenderar IP att vi pratar med? 11) Vill IP tillägga något?

Intervjuguide för intervjupersoner (IP) inom företag med

statligt ägande

1) Vem är IP*? Roll/befattning i företaget? (Ingår miljöfrågor som del av arbetsuppgifterna? Hur i sådana fall?)

2) Ev.: Finns det fler som arbetar med miljöfrågor inom företaget? 3) Har du hört talas om miljömålen Begränsad klimatpåverkan? Giftfri

miljö? Ingen övergödning? Om ja, i vilka sammanhang?

Tar departementet upp det i sina kontakter (informella och formella) med företaget? Hur ofta och på vilken nivå förekommer kontakter med depar-tementet? Vad gäller de?

4) När det gäller miljöfrågor, finns styrdokument som omnämner eller beak-tar arbete med miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö eller Ingen övergödning? (miljöpolicy, Hållbarhetsredovisningar, ÅR, visio-ner, VB el dyl) Om nej, varför inte?

5) Hur arbetar företaget konkret med frågor som rör ovan nämnda miljö-mål? **

Omfattar miljöarbete intern eller extern verksamhet? Finns motstridiga målsättningar?Någon känsla för hur det ser ut i resten av branschen (van-ligt förekommande-inte van(van-ligt)?Anser IP att miljöfrågor (är målen Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan) är ett prioriterat område hos ledning respektive medarbetare inom företaget? På vad sätt? Skillnader? Vilka typer av frågor är i sådana fall viktigast?Beaktas alla livscykelfaser (inköp, tillverkning, användning av färidg produkt, slutligt omhändertagande av produkt etc)

6) Om aktivt arbete förekommer, hur har företaget byggt upp sin kompetens kring miljöfrågor?

7) Gör det någon skillnad att staten är ägare? Hur?

8) Vad främjar arbete med miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö eller Ingen övergödning?

Vilken roll spelar avkastningskrav? lagar? direktiv? Ägandeform (spelar det någon roll att staten är ägare)? krav från kunder? Allmänna opinionen? Dialogprojekt (Enligt RiR:s rapport) och partnerskap? Ser man att man

*

Intervjupersonen

som statligt företag bör vara ett föredöme? Jämför man sig med företag i andra länder – statliga eller privata? Vilken roll spelar EU-direktiv på de områden som omfattas av Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning och Giftfri miljö?

9) Vad hindrar arbetet? Hur hanteras hinder? Vilken roll spelar konkurrens-situationen? marknadsmässiga krav etc?

10) Vad kan staten som ägare göra för att stödja arbetet med miljö och miljömål? Övriga önskemål? (Vad skulle behövas för att frågorna kring Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö eller Ingen övergödning ska hamna mer i fokus för företaget?)

Bilaga 2 - Kartläggning av statligt

ägda bolag

Förkortningar och definitioner av begrepp avseende styrning av de statliga bolagen

S-bolag – Företag med särkskilt samhällsintresse, kännetecknas enligt regeringen av något av eller

båda dessa kriterier: 1) Ägaren, staten, styr verksamheten på ett påtagligt och direkt sätt. 2) De verkar på en marknad med särskilda förbehåll.

M-bolag - kännetecknas enligt regeringen av något av eller båda dessa kriterier: 1) De verkar på en marknad med full konkurrens. 2) Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och avkastning baserat på riskprofil.

Styrningsavtal Avtal genom vilket ägaren avser att styra bolagets verksamhet.

Stämmoanvisningar Särskild anvisning till bolags styrelse som antagits av bolagsstämma. Benämns ibland ägardirektiv.

Aktieägaravtal - Genom aktieägaravtalet kan förhållanden just i det enskilda bolaget regle-ras. Ett aktieägaravtal kan innehålla bestämmelser om bl.a. löner och

annan ersättning, resultatdisposition, röstning, överlåtelse av aktier, hur en eventuell tvist ska lösas och inflytande över bolagets förvaltning. Ibland

används uttrycket konsortialavtal i stället för aktieägaravtal. Ett konsortialavtal är benäm-ningen på ett avtal mellan parterna i ett konsortium

Ägardirektiv Se stämmoanvisningar.

Ägarmapp En mapp innehållande olika dokument som delats ut av ägarföreträdare till företrädare för bolag i samband med bolagsstämman. Kan innehålla material om motiv för bolagets bildande, utdrag ur propositioner, bolagsordning, viktiga policyfrågor och riktlin-jer, förslag till innehåll i styrelsens arbetsordning och ekonomiska mål. För M-bolagen ingår alltid ekonomiska mål vilket inte är lika vanligt hos de S-bolag som har ägarmapp. Kallas även bolagsmapp.

Ägarföreträdare Någon som med stöd av fullmakt företräder ägaren. För statliga bolag har riksdagen genom regeringsformen gett regeringen i uppdrag att förvalta det statliga ägan-det. Regeringen kan i sin tur ge fullmakt. Granskningen har avgränsats till de externa do-kument som bolagsledningen för varje bolag själv anser vara styrande för verksamheten. Den interna styrningen inom bolagen och därtill relaterade dokument har inte berörts. I det inkomna materialet har vi därför valt att bortse från sådana dokument som interna bolags-dokument eller bolags-dokument av avrapporteringskaraktär, t.ex. årsredovisningar. Det är viktigt att påpeka att Riksrevisionen när det gäller bolagens samhällsuppdrag endast undersöker om eventuella uppdrag framgår av de aktuella styrdokumenten. Granskningen omfattar inte en bedömning av vilka effekter eventuella otydligheter kan ge upphov till. Inte heller un-dersöks om uppdragen ändrats över tid eller om målen är förenliga med de ursprungliga motiven bakom bolagens bildade. Inte heller har frågan om hur uppdrag och målsättningar tolkas internt inom bolagen berörts av granskningen. Dessa och liknande frågor kommer sannolikt att tas upp i granskningar av enskilda bolag.