SOCIOEKONOMISK STATUS I
RELATION TILL MOBBNING BLAND
SVENSKA UNGDOMAR
En kvantitativ studie
JANNI ENHORN
Akademin för hälsa, vård och välfärd Folkhälsovetenskap
Grundnivå 15hp
Handledare: Lina Nilsson
Examinator: Charlotta Hellström Datum: 140602
SAMMANFATTNING
Utsatthet för mobbning kan leda till psykisk ohälsa som depressioner, ångest och i värsta fall självmord. Elever som utsätter andra för mobbning har en ökad risk för utåtagerande
beteende med framtida drog- och alkoholproblem.
Ur ett folkhälsoperspektiv är mobbning en allvarlig fråga då sju till åtta procent av alla barn och unga är utsatta. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om det finns samband mellan socioekonomisk status och mobbning bland ungdomar i Västerås och Stockholm, samt undersöka om det finns könsskillnader bland dem som blir utsatta för mobbning och de som utsätter andra för mobbning.
Studien har använt sekundärdata från den europeiska HELENA- studien som är en
tvärsnittstudie där materialet samlades in på skolor i olika europeiska länder mellan år 2006- 2007. I den här studien har materialet avgränsats till att enbart analysera de svenska
ungdomarna. Variabler gällande mobbning, socioekonomisk status och könsskillnader valdes för att besvara frågeställningarna i studiens syfte.
Resultatet antyder till att elever med låg socioekonomisk status utsätter andra elever för mobbning mer än de med hög socioekonomisk status. Det finns inte några könsskillnader bland de som blir utsatta för mobbning. Däremot indikerar resultatet till att det är mer vanligt att pojkar mobbar andra elever jämfört med flickor.
ABSTRACT
Exposure to bullying can lead to mental disorders such as depression, anxiety, and at worst suicide. Pupils subjecting others to bullying are at increased risk for aggressive behavior with future drug and alcohol problems.
From a public health perspective, bullying is a serious issue when seven to eight percent of all children and young people are exposed. The purpose of this quantitative study is to
investigate if there is a correlation between bullying and socioeconomic status among adolescents in Västerås and Stockholm, and examine if there are gender differences among those who become victims of bullying and those who expose others to bullying.
The study has used secondary data from the European HELENA study, which is a cross-sectional study in which the material was collected in schools in different European countries between the years 2006 to 2007. This study material has been limited to only analyze the Swedish adolescents. Variables regarding bullying, socioeconomic status and gender differences were chosen to answer the questions posed in the study's purpose.
The results seem to show that students with low socioeconomic status expose other students bullied more than those with high socioeconomic status. There are no gender differences among those who become victims of bullying. It seems to be more common for boys bullying other students compared to girls.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ...1
2 BAKGRUND ...2
2.1 Definition av mobbning ... 2
2.2 Mobbning som fenomen ... 2
2.2.1 Teoretiskt perspektiv och förklaringsmodeller för mobbning ... 4
2.3 Mobbare och mobboffer ... 5
2.4 Socioekonomisk status ... 5 2.5 Könsskillnader ... 6 3 SYFTE ...6 3.1 Frågeställningar ... 7 4 METOD ...7 4.1 HELENA- studien ... 7 4.2 Urval ... 7 4.3 Avgränsning ... 8 4.4 Variabler ... 8 4.5 Bortfall ...10 4.6 Databehandling...11 4.7 Analys ...13 4.8 Kvalitetskriterier ...13 4.9 Etik...14 5 RESULTAT ... 14
5.1 Samband mellan att utsätta andra elever för mobbning och socioekonomisk status ...15
5.2 Samband mellan att vara utsatt för mobbning och socioekonomisk status ...16
5.3 Könsskillnader bland dem som utsätter andra elever för mobbning ...16
6 DISKUSSION... 17
6.1 Metoddiskussion ...17
6.1.1 Databehandling och analys ...19
6.1.2 Kvalitetskriterier ...20 6.1.3 Etik ...20 6.2 Resultatdiskussion ...21 SLUTSATSER ... 23 6.3 Vidare forskning ...23 REFERENSLISTA ... 24
BILAGA A. ENKÄTFORMULÄR OM MOBBNING
1
INTRODUKTION
Inom skolan råder enighet om att mobbning ska förhindras och förebyggas men ändå är det fortfarande ett stort problem och ett ständigt återkommande ämne i media. De som utsätts för mobbning har en ökad risk för framtida psykisk ohälsa och kan även leda till självmord. Det finns sedan tidigare mycket forskning om vad mobbning är, var problemet förekommer och hur det påverkar dem som utsätts. Det finns relativt få studier som undersöker
sambandet mellan mobbning och socioekonomisk status. För att ge elever en trygg och säker skolgång är det viktigt att försöka förstå varför mobbning uppkommer utifrån flera olika perspektiv. Genom att undersöka olika orsaker till varför mobbning uppstår ökar förståelsen och det kan utvecklas åtgärder som skyddar mot mobbning. Genom att förebygga mobbning ökar välbefinnandet i befolkningen både i barndomen och även på sikt i vuxen ålder. Det datamaterial som ligger till grund för denna uppsats är hämtat från den europeiska HELENA- studien. Syftet med HELENA- studien var att få datamaterial som var representativt för europeiska ungdomar för att kunna studera samband mellan ungas levnadsvanor och olika hälsofrågor.
Mobbning har länge förklarats utifrån ett individperspektiv där det läggs stor vikt på personligheten hos de som mobbar och blir mobbade. Det sociokulturella perspektivet förklarar mobbningen som en del i sociala sammanhang, kulturella mönster och omgivningens påverkan under uppväxten.
Detta väckte intresset för att undersöka vad i miljön som är orsaken till att mobbning uppstår. Den här studien undersöker om det skulle vara en individs socioekonomiska status som bidrar till att de utsätter andra för mobbning eller blir utsatta för mobbning.
2
BAKGRUND
2.1 Definition av mobbning
Mobbning som företeelse har funnits länge även om en definition av begreppet uppkom relativt sent. Idag är mobbning ett känt problem där cirka 7-8 procent av barn och unga uppger att de är utsatta. Det råder olika uppfattningar om hur mobbning ska definieras och vad som är orsaken bakom problemet (Frånberg & Wrethander (2011). En av de mest använda definitionerna myntades av aggressionsforskaren Dan Olweus, han menade att;
”En person är mobbad, när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid blir utsätt för negativa handlingar från en eller flera personer” (Olweus, 1991, s. 4).
En negativ handling är en gärning mot en person som orsakar skada eller obehag. Vidare anser han att det gemensamma för alla mobbningssituationer är att det handlar om destruktiva maktrelationer där mobbaren vill utöva makt över den som är utsatt (Olweus, 1991).
2.2 Mobbning som fenomen
Centrala faktorer som påverkar barns och ungas hälsa är deras relationer till vänner och miljön i skolan och på fritiden (Socialdepartementet, 2008). Sociala relationer ingår i WHO:s strategi för en bättre hälsa (WHO, 2013). Dåliga sociala relationer mellan unga har en negativ inverkan på deras psykiska hälsa medan positiva relationer kan skydda mot psykiska
problem (Gustafsson et al., 2010). Skolan är en arena där barn och unga tillbringar mycket tid utan att kunna välja sin omgivning. Det är därför viktigt med en hälsofrämjande skolmiljö som bidrar till bra relationer mellan elever (WHO, 2013).
Sambandet mellan mobbning och psykisk ohälsa har visats i ett flertal studier (Undheim & Sund, 2010). Att bli utsatt för mobbning kan leda till psykisk ohälsa som depressioner, ångest, maktlöshet och i värsta fall självmord. Mobbningsoffer har en ökad risk för psykiska besvär som depressioner och ångest och de som utsätter andra för mobbning har en ökad risk för utåtagerande beteende med framtida drog- och alkoholproblem och hamna i kriminella kretsar (Copeland, 2013). Det är därför viktigt att identifiera barn som både blir mobbade och mobbar för att förebygga framtida psykisk ohälsa. Barn och unga som utsätts för
mobbning har ofta skamkänslor vilket leder till att de inte berättar om sin situation för vuxna (Sourander et al., 2011).
Det har framkommit att cirka 90 procent av de som har försökt begå självmord har tidigare varit utsatta för mobbning (Frånberg & Wrethander, 2011). Även andra studier visar likande resultat då det kommit fram att mobbade barn visar fem gånger högre självskadebeteende än de som inte är utsatta. Mobbning kan bidra till livslånga konsekvenser som en ökad risk för
att depressioner och självmordstankar även i vuxen ålder (Annerbäck, Sahlqvist & Wingren, 2013).
Ekerwald & Säfström (2012) ser mobbning som en strukturell och kulturell företeelse och vill uppmärksamma skolans roll i mobbningssituationer. De anser inte att det är individernas egenskaper som är orsaken till att de blir mobbade eller mobbar andra, utan problemet är ojämlikhet i samhället och i skolans struktur. De ser mobbning som en motsats till
demokrati. Även Davies (2011) menar mobbning inte ska förklaras utifrån ett
individualistiskt perspektiv utan som en del i sociala sammanhang. Skolan bör ha redskap att hantera den mobbning som uppstår (Pipping & Arrhenius, 2013) då ett positivt och
stödjande skolklimat är en viktig del i mobbningsförebyggande arbete (Eliot, Cornell, Gregory, & Fan, 2010).
Bliding och Wrethander (2007) skriver att mobbning kan ha olika bakgrunder och
förklaringar. I barns relationsarbete i skolan sker uteslutning till följd av inneslutning i en skolklass. Inneslutning och uteslutning sker som en del i barns sätt att skapa relationer till varandra och förekommer ofta i deras vardag. Barn tar avstånd från de uteslutna för att inte riskera att sammankopplas med den uteslutna för att själv inte tappa social status.
Kompisrelationer är positivt för de som ingår i gemenskapen men det innebär ofta
uteslutning av någon annan. Det är ofta mer komplicerat i flickors kompisförhållande än vad det är bland pojkar (Bliding & Wrethander, 2007).
Barn och unga med stöd från vänner, lärare och skolan upplever mindre mobbning än de som saknar socialt stöd (Kendrick, Jutenberg och Stattin, 2012). Att ha en vuxen att tala med kan hjälpa barn att hantera stressen av att vara mobbad och kan vara en skyddande faktor för att minska risken för allvarliga psykiska besvär (Annerbäck, Sahlqvist & Wingren, 2013). Riksdagen fattade år 2003 ett beslut om att anta ett övergripande nationellt folkhälsomål för Sverige, med elva målområden för folkhälsoarbetet. Dessa folkhälsomål syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen (Socialdepartementet, 2008). Målområde 2, Ekonomisk och social trygghet tar upp sambandet mellan en god folkhälsa och ett samhälle med ekonomisk och social trygghet. Att ständigt känna ekonomisk stress ökar risken för psykisk ohälsa. Möjligheten att kunna försörja sig har inte bara betydelse för människors ekonomiska situation utan även för deras sociala relationer. Barn och unga ska ha samma möjligheter att nå goda resultat i skolan och ha lika levnadsvillkor oavsett social status. För att barn och unga ska kunna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar krävs en trygg miljö i skolan där mobbning inte förekommer. Samhället bör satsa på insatser som ökar jämlikhet i levnadsvillkor hos människor (Socialdepartementet, 2008). Målområde 3,
Trygga och goda uppväxtvillkor innefattar förhållandena under barndomen och ungdomen. Eftersom en trygg uppväxt är avgörande för ett barns framtida hälsa är det viktigt att satsa förebyggande insatser mot mobbning för att förhindra utanförskap och framtida psykisk ohälsa hos individer (Socialdepartementet, 2008).
Preventiva insatser mot mobbning är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv då mobbning är ett vanligt förekommande fenomen bland unga (Annerbäck, Sahlqvist & Wingren, 2013).
Mobbning leder till lidande och ohälsa samt bidrar till samhälleliga kostnader (Farrington, Lösel, Ttofi, och Theodorakis, 2012).
2.2.1 Teoretiskt perspektiv och förklaringsmodeller för mobbning
Att beakta mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv innebär att fokus inte ligger på de individuella egenskaperna hos människor utan i stället sammanhanget i situationen . Lev Vygotskij är upphovsman till den sociokulturella teorin och han ansåg att den omgivande miljön har en avgörande del i människans utveckling. Den omgivande miljön formar de attityder, normer och värderingar som människor har och påverkar deras beteende i olika situationer. En grundläggande del i det sociokulturella perspektivet är att människors utveckling och lärande alltid sker i sociala sammanhang (Säljö, 2006).
I det sociokulturella perspektivet anses barn har två redskap för att agera och förstå
omvärlden. Det är det intellektuella/språkliga och det fysiska. Redskapen ser olika ut för alla individer beroende på deras förutsättningar och hur de utvecklat dessa verktyg. Intellektuella redskap hjälper människor att handla i en fysisk verklighet. Språket är ett viktigt redskap i ett sociokulturellt perspektiv. Det är i språk och kommunikation mellan individer som barn får kunskaper om hur de ska agera i olika situationer. Genom att höra vad andra människor talar om och hur de föreställer sig världen, blir barn medvetna om vad som intressant och viktigt att urskilja ur alla intryck som uppstår i varje situation (Säljö, 2006).
Människor utvecklas i samspel med andra människor redan från födseln. Olika handlingar utgörs av de intellektuella och språkliga redskap som människor får från sin omgivning. Genom dessa redskap lär de sig att till exempel lösa problem. Omvärlden skapar och formar individen. Redan tidigt i barndomen är omvärlden mycket skiftande beroende på i vilka samhällen och kulturer de växer upp i. Olika kön har även skilda förväntningar på sig i samhället och olika sorts uppfostran i barndomen leder till att människor utvecklas på olika sätt (Säljö, 2006).
Det finns många olika förklaringar till varför mobbning uppstår och vad som ligger bakom beteendet. En biologisk förklaringsmodell förklarar mobbning genom att offret skulle vara avvikande eller ha genetiska egenskaper som gör att de blir utsatta för mobbning. Det innebär att de som är starka får en hög rang i klassen och de som är svaga bli mobbade (Thors, 2007).
En inlärningspsykologisk förklaringsmodell förklarar en mobbares beteende som en form av felinlärning eller som en brist i utbildning och uppfostran i hemmet. Den som utsätter en individ för mobbning har inte fått lära sig hur de ska uppföra sig mot andra människor på ett korrekt sätt. Det kan även vara att skolan brister i att visa hur elever ska bete sig i skolan och hur de ska umgås i klassen (Thors, 2007).
En psykoanalytisk förklaringsmodell fokuserar på tidiga barndomsupplevelser. Att växa upp i en otrygg miljö leder till att barnet har en hög nivå av aggressivitet och ångest. På grund av
dessa inre problem anses mobbaren sakna empati för andra människor. Ett sätt att hantera dessa känslor skulle vara att förödmjuka och förtrycka andra personer (Thors, 2007).
2.3 Mobbare och mobboffer
Det är främst tre personlighetsdrag som går att se hos de som mobbar. Det är det sadistiska personlighetsdraget där mobbaren ofta saknar empati, är impulsiv och visar ingen rädsla för tillrättavisningar. Personen kan vara en ledare med många anhängare men få nära vänner. Hemförhållandena hos barn och unga med detta personlighetsdrag är ofta problematiska. Det andra kallas den deprimerade översittaren där mobbaren ofta är deprimerad och har en låg självbild, skolkar och är aggressiv. Den deprimerande översittaren kan även sprida rykten, vara högljudd och sakna vänner. Den tredje kallas den agiterade mobbaren där mobbaren ofta har koncentrationssvårigheter och någon diagnos, till exempel ADD eller ADHD. Denna typ av mobbare skapar oro i klassen och är impopulär bland klasskamrater (Frånberg & Wrethander, 2011).
De finns två personlighetsdrag som kännetecknar barn som utsätts för mobbning. De kallas passiva mobboffer och provocerande mobboffer. Passiva mobboffer är ofta fysiskt svaga, har dålig kroppskontroll, är känsliga och tillbakadragna. Det är ofta ängsliga barn som inte vågar stå upp för sig själva. Provocerande mobboffer har svårt att koncentrera sig, har ett häftigt humör, oroliga och hamnar ofta i konflikter. De har ofta en negativ självbild och upplevs som klumpiga och omogna (Frånberg & Wrethander, 2011).
2.4 Socioekonomisk status
Socioekonomisk status är en definition som används inom bland annat folkhälsovetenskap och som beskriver en människas ekonomiska situation och utbildningsnivå. De mest vanliga faktorerna för att mäta socioekonomisk status är utbildning, inkomst, yrke och tillgång till materiella resurser som bil och bostadsstandard. Det finns skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. En individ med låg utbildning och låg inkomst har en lägre socioekonomisk status, vilket ökar risken att uppleva utanförskap och utsatthet i samhället (Socialstyrelsen 2009).
Enligt en studie Skolverket (2002) har olika socioekonomiska bakgrunder mer betydelse i skolan ju äldre eleverna blir. I relationer mellan små barn verkar social bakgrund inte spela så stor roll medan i tonåren blir olika statusmarkörer och kategoriseringar desto viktigare. Elever med låg socioekonomisk bakgrund visades vara mer utsatta för mobbning än deras skolkamrater (Skolverket, 2002). I en studie av Due, Damsgaard, Lund & Holstein (2009) framkom det att effekter av mobbning kan få mer allvarliga och långvariga konsekvenser för hälsan hos människor med låg socioekonomisk status. Kopplingen mellan mobbning i barndomen och depression i vuxen ålder var högre bland dem med lägre
Det går att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer i skolan och samhället (Diskrimineringsombudsmannen, 2012).Normer om hur flickor och pojkar ska vara, skiftar mellan olika miljöer. Kön och socioekonomisk
bakgrund har betydelse för hur barn och unga utvecklas och påverkas av de normer som finns i samhället (Skolverket, 2002). Barn och unga från högre socioekonomiska grupper växer upp under mer jämlika hemförhållanden än de som kommer från en lägre
socioekonomiska bakgrund och detta kan påverka deras värderingar och beteende mot varandra (Åslund, Comasco, Nordquist, Leppert, Oreland &Nilsson, 2013).
2.5 Könsskillnader
Enligt Skolverket (2002) är mobbning lika vanligt förekommande hos både pojkar och flickor. Däremot mobbar pojkar och flickor andra på olika sätt. Pojkars mobbning är verbal och fysisk med till exempel knuffar och slag. Detta sätt att mobbas definieras som direkt mobbning och är lättare att upptäcka än indirekt mobbning. Flickor mobbas ofta på ett psykiskt och mer otydligt sätt genom exempelvis utfrysning, ryktesspridning eller suckar. Detta beteende definieras som indirekt mobbning och kan vara svår att upptäcka och därför riskeras flickornas mobbning att förbli dold (Scheithauer, Hayer, Petermann & Jugert, 2006).
Mobbning har länge kopplats till fysisk aggressivitet och den psykiska mobbningen har inte fått samma uppmärksamhet. För att förhindra mobbning krävs det olika metoder som når båda könen. Det är skillnad på vilka åtgärder som minskar fysisk respektive fysisk mobbning och utvärderingar har visat att fler förebyggande insatser har en positiv effekt på mobbning bland pojkar än bland flickor (Frånberg & Wrethander, 2011).
3
SYFTE
För att vidare undersöka de bakomliggande faktorerna till mobbning är det intressant att studera huruvida socioekonomisk status hos ungdomar kan relateras till mobbning och utsatthet för mobbning.
Syftet med denna studie är att undersöka om det finns samband mellan socioekonomisk status och mobbning bland ungdomar i Västerås och Stockholm, samt undersöka om det finns könsskillnader bland de som utsätter andra för mobbning och de som blir utsatta för mobbning.
3.1 Frågeställningar
1. Kan socioekonomisk status sättas i relation till att utsätta andra för mobbning och utsatthet för mobbning?
2. Finns det några könsskillnader bland de som utsätter andra för mobbning? 3. Finns det några könsskillnader bland de som blir utsatta för mobbning?
4
METOD
Detta är en kvantitativ studie med ett deduktivt arbetssätt vilket innebär att den sociokulturella teorin ligger som stöd för att få förståelse om fenomenet mobbning. En kvantitativ metod redogör för mätbar data och använder ofta enkäter som
datainsamlingsmetod. Med denna typ av studiedesign går det att undersöka om det finns samband eller skillnader mellan två variabler (Patel & Davidsson, 2011). Avsnittets första del ger information om HELENA- studien, medan de andra avsnitten beskriver
tillvägagångssättet för denna studie.
4.1 HELENA- studien
Den här studien har använt sekundärdata från den europeiska HELENA- studien (The
HELENA-study, Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence). HELENA-
studien är en tvärsnittstudie där enkäter har delats ut på olika skolor i Europa mellan år 2006- 2007. Det främsta syftet med HELENA- studien var att få datamaterial som var representativt för europeiska ungdomar för att kunna studera samband mellan levnadsvanor och olika hälsofrågor. Materialet skulle även kunna visa könsskillnader och regionala,
kulturella, sociala och genetiska skillnader och likheter (Moreno et al., 2008).
4.2 Urval
Populationen i HELENA- studien omfattade 3528 ungdomar mellan 12,5- 17,5 år från tio städer med minst 100 000 invånare från europeiska länder. Länderna som deltog var Grekland, Tyskland, Belgien, Frankrike, Ungern, Italien, Österrike, Spanien och Sverige. Kriterier för att få vara med i urvalet var att städerna var spridda geografiskt, hade olika kulturer och socioekonomiska situationer. Skolorna valdes slumpmässigt ut i de städer som motsvarade kriterierna för att få delta (Moreno et al., 2008).
Urvalet i denna studie var ungdomar från Sverige i städerna Stockholm och Västerås. Urvalsmetoden var ett klusterurval, med slumpmässigt urval i varje steg. Skolor valdes
slumpmässigt ut från de två städerna. Sedan valdes klasser slumpmässigt ut från dessa skolor och till sist fick eleverna tillsammans med föräldrar välja om de ville delta i undersökningen.
Totalt deltog 341 ungdomar från svenska skolor varav 133 var pojkar och 208 var flickor (Hallstöm, 2011).
4.3 Avgränsning
För denna studie användes endast data från de svenska skolorna som var med i HELENA- studien. För att besvara syftet och frågeställningarna om mobbning, socioekonomisk status och könskillnader, valdes relevanta variabler utifrån HELENA- studiens enkätformulär.
4.4 Variabler
Den bakgrundsvariabel som undersöktes var kön. För att besvara frågeställning ett användes frågorna om mobbning och socioekonomisk status. För att besvara frågeställning två och tre användes frågorna om kön och mobbning. Tabell 1 visar vilka enkätfrågor som har använts och deras funktion i studien.
Tabell 1. Enkätfrågor som har använts för att besvara syfte och frågeställningar. Variabel Enkätfrågor från Helenastudien Funktion Kön Pojke Flicka Bakgrundsvariabel
Socioekonomisk status Frågorna 21 och 22 i formuläret GQ- SES Hur bra ekonomisk situation har din familj. Markera den högsta utbildningsnivån för din mamma.
Markera den högsta utbildningsnivån för din pappa
Oberoende variabel
Mobbat andra Fråga 16 i formuläret hälsofrågor.
Jag har själv retat eller behandlat någon annan elev illa.
Beroende variabel
Blivit mobbad Fråga15 i formuläret hälsofrågor.
Jag har själv blivit retad eller illa behandlad av en annan elev.
Beroende variabel
För att se enkätfrågorna och svarsalternativen i den ursprungliga enkäten från HELENA- studien hänvisas till bilaga A och B.
I Tabell 2 beskrivs hur eleverna svarade på respektive enkätfråga samt svarsfrekvensen. Tabell 2. Antal svarande elever för respektive enkätfråga.
Antal procent Antal som svarade
Pojke 133 39 n= 341
Flicka 208 61 n= 341
Elever som tillhörde låg socioekonomisk status
92 27 n= 282
Elever som tillhörde hög socioekonomisk status
190 55,7 n= 282
Svarat ja på frågan om de har mobbat andra elever
25 7,3 n= 297
Svarat ja på frågan om de har blivit mobbad av andra elever
43 12,6 n= 294
4.5 Bortfall
Det finns två olika sorters bortfall, externt och internt. Externt bortfall innebär att en deltagare inte vill eller kan delta i undersökningen. Internt bortfall innebär att en eller flera frågor i enkäten har lämnats obesvarade (Eljertsson, 2012).
I Helena- studien beskrivs inte det externa bortfallet (Moreno et al., 2008). Det interna bortfallet för respektive enkätfråga redovisas i tabell 3.
Tabell 3. Internt bortfall för respektive enkätfråga (n=341).
Fråga Antal Procent
Kön 0 0
Hur bra ekonomisk situation har din familj.
8 2,3
Markera den högsta utbildningsnivån för din pappa.
51 15
Markera den högsta utbildningsnivån för din mamma.
36 10,6
Jag har själv retat eller behandlat någon annan elev illa.
44 12,5
Jag har själv blivit retad eller illa behandlad av en annan elev.
47 13,8
4.6 Databehandling
För att besvara frågeställningarna studerades variablernas relation genom ett chi2- test. Ett chi2-test används då variablerna var i nominalskala och ordinalskala. Ett chi2- test ger svar på om det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan variabler eller om skillnaderna har uppkommit av slumpen. För att kunna ett chi2- test behöver variablerna ibland
dikotomiseras för att underlätta bearbetning och analys (Eljertsson, 2012). För att underlätta analysen i denna studie dikotomiserades svarsalternativen från de tre frågorna om
socioekonomisk status vilket innebär att de har omvandlats från flera till endast två svarsalternativ.
Frågorna markera den högsta utbildningsnivån för din mamma, markera den högsta utbildningsnivån för din pappa och hade tre svarsalternativ och dikotomiserades om till två svarsalternativ. Frågan ”hur bra ekonomisk situation har din familj hade fem
svarsalternativ och dikotomiserades om till två svarsalternativ. De nya svarsalternativen kodades till (1) låg utbildning och låg ekonomisk situation, och (2) hög utbildning och hög ekonomisk situation. Hur svarsalternativen på frågorna om socioekonomisk status
dikotomiserades visas nedan i tabell 4.
Frågorna ”jag har själv blivit retad eller illa behandlad av en annan elev” och” jag har själv retat eller behandlat någon annan elev illa” hade redan två svarsalternativ som var kodade
till (1) ja och (2) nej. Frågan ”kön” hade också två svarsalternativ som var kodade till (1) pojke och (2) flicka.
Tabell 4. Enkätfrågor, svarsalternativ samt hur de dikotomiserades.
De tre enkätfrågorna (markera den högsta utbildningsnivån för din mamma, markera den högsta utbildningsnivån för din pappa och hur bra ekonomisk situation har din familj) lades sedan ihop till ett index som blev den oberoende variabeln socioekonomisk status. För att skapa ett index adderades de tre enkätfrågorna och fick tillsammans summan tre till sex. För att kunna analysera indexet med de andra variablerna, kodas summan tre och fyra till (1) låg socioekonomisk status. Summan fem och sex kodades till (2) hög socioekonomisk status.
Fråga Svarsalternativ Dikotomisering
"Markera den högsta utbildningsnivån för din mamma" Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Universitet/högskoleutbildning Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Universitet/högskoleutbildning "Markera den högsta utbildningsnivån för din pappa" Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Universitet/högskoleutbildning Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Universitet/högskoleutbildning "Hur bra ekonomisk situation har din familj"
Inte alls bra Inte särskilt bra Medel
Ganska bra Mycket bra
Inte alls bra Inte särskilt bra Medel Ganska bra Mycket bra Låg utbildning Låg utbildning Hög utbildning Hög utbildning Låg ekonomisk situation situation Hög ekonomisk situation situation
4.7 Analys
För att analysera de utvalda variablerna användes det statistiska analysverktyget SPSS. Analysen inleddes med deskriptiv redogörelse av variablerna om kön, socioekonomisk status och mobbning i en frekvenstabell.
För att besvara frågeställning ett, ”Kan socioekonomisk status sättas i relation till mobbning och utsatthet för mobbning” användes variabeln socioekonomisk status och variabeln
mobbat andra för att studera eventuella samband mellan socioekonomisk status och att utsätta andra elever för mobbning. Sedan studerades variabeln socioekonomisk status och variabeln blivit mobbad för att se om det fanns ett samband mellan socioekonomisk status och att bli utsatt för mobbning av andra elever. Dessa variabler undersöktes i korstabeller samt genom chi2- test. Chi2-tester påvisar om skillnaden uppstått av slumpen eller inte. Vid chi2- testen användes 0,05 nivån för signifikans (Eljertsson, 2012).
För att besvara frågeställningarna två, ”Finns det några könsskillnader bland de som utsätter andra för mobbning” användes variabeln kön och blivit mobbad. För att besvara frågeställning tre, ”Finns det några könsskillnader bland de som blir utsatta för mobbning” användes variabeln kön och mobbat andra. Även dessa studerades i korstabeller och genom chi2- test för att se om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i relation till mobbning och om dessa eventuella skillnader var statistiskt signifikanta.
För att använda ett chi2- test vid analyser i SPSS får inte urvalets antal vara mindre än 30 (Eljertsson, 2012), vilket inte har varit ett problem i denna studie då alla grupper har varit tillräckligt stora för att kunna göra tillförlitliga analyser.
4.8 Kvalitetskriterier
Vid kvantitativa studier är det viktigt att tänka på kvalitetskriterier som validitet, reliabilitet och generaliserbarhet för att säkerhetsställa kvalitén på undersökningen. Validitet handlar om undersökningen mäter det som den är avsett att mäta. För att stärka validiteten krävs det bra instrument och noggrannhet i undersökningen. De olika leden i datainsamlingen och bearbetningen bör utföras så att det följer studiens syfte (Patel &Davidson, 2011). Reliabilitet är hur noggrann och tillförlitlig undersökningen är. Undersökningen bör kunna ge samma resultat om den gjordes igen under så lika förhållanden som möjligt. För att öka reliabiliteten så är det viktigt med tydliga instruktioner om hur mätningarna utförs och hur datamaterialet registreras för att förhindra slumpmässiga och systematiska fel (Eliasson, 2006).
Generaliserbarhet är hur trovärdig en studie är och att resultatet ska kunna användas på andra populationer än de som deltagit i undersökningen. För att kunna generalisera resultat krävs hög validitet och reliabilitet (Patel & Davidson, 2011).
Validiteten och reliabiliteten stärks i denna studie genom att det användes validerade och tillförlitlig enkätfrågor från HELENA- studien. Endast relevanta enkätfrågor från HELENA-
studien har valts ut för att följa syftet och frågeställningarna i studien för att stärka
validiteten. Allt datamaterial har behandlats noggrant för att det ska gå att upprepa studien under liknande förhållanden.
I HELENA- studien fick de ansvariga i respektive länder utbildning i hur studien skulle genomföras. Manualer användes vid insamlandet av materialet för att tillvägagångssättet skulle vara likadant i alla länder. En ansvarig för materialet fanns i varje stad för att se till att insamlandet utfördes korrekt. Samtliga enkäter översattes i varje land till det lokala språket och sedan tillbaka till engelska för att kontrollera likheter och skillnader. Det användes tillförlitliga och validerade frågeformulär vid insamling av data (Hallstöm, 2011).
4.9 Etik
Det finns fyra etiska principer som bör följas under studiens gång och det är; informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att deltagarna ska få information om studiens syfte när de deltar i en undersökning. De bör även få veta att det är frivilligt att delta och att de kan avbryta sitt deltagande om de vill. Samtyckekravet går ut på att de ska ge sitt godkännande till att delta i undersökningen. Om deltagarna är under 15 år eller om frågorna är känsliga kan det behövas målsmans underskrift. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personuppgifter ska förvaras så att ingen obehöriga kan identifiera enskilda personer. Nyttjandekravet innebär att materialet enbart får används till forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2011).
I HELENA- studien gav ungdomarna och deras föräldrar skriftligt samtycke om deras deltagande i undersökningen . Endast de elever vars föräldrar gav samtycke deltog, det var även frivilligt att delta.Studien godkändes även av den nationella eller lokala etikkommittén i varje europeisk stad som deltog. I Sverige godkändes studien via den regionala
etikprövningsnämnden i Stockholm (Hallström, 2011).
I denna studie har inte informationskravet och samtyckekravet kunnat tas hänsyn till då datainsamlingen redan var utförd. Konfidentialitetskravet har kunnat följas då
datamaterialet var anonymt när det analyserades i SPSS. Nyttjandekravet följs då resultatet som studien påvisar enbart kommer att användas till denna studie.
5
RESULTAT
Först beskrivs populationen i form av en frekvenstabell (tabell 5). Därefter redovisas resultatet utifrån frågeställningarnas ordning.
fler än de som svarade att de någon gång har mobbat någon annan elev på skolan. Av de som svarade på enkätfrågorna var det fler som var flickor än pojkar.
Tabell 5. Kön, socioekonomisk status och hur eleverna har svarat på frågorna om mobbning (n=341).
Låg SES antal(%) Pojke Hög SES antal(%) Låg SES Antal(%) Flicka Hög SES Antal(%) Socioekonomisk status (SES) 35 (38,5) 56 (61,5) 46 (28,9) 113 (71,1) Mobbat andra 4 (11,4) 5 (8,9) 5 (10,9) 8 (2,7) Blivit utsatt för mobbning 6 (17,1) 9 (17) 6 (13,3) 15 (13,3)
5.1 Samband mellan att utsätta andra elever för mobbning och
socioekonomisk status
Av de elever som utsatte andra för mobbning var det fler som hade låg socioekonomisk status. Resultatet indikerar till att det finns en skillnad i att utsätta andra för mobbning i relation till sin socioekonomiska status. Elever med låg socioekonomisk status utsätter andra för mobbning i högre utsträckning än elever med hög socioekonomisk status (Figur 1). Dock är sambandet inte signifikant (x2=3,514) (p=0,061).
Figur 1. Socioekonomisk status (SES) i relation till att utsätta andra för mobbning (n= 250). 11% 89,00% 4,70% 95,30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mobbat andra elever Inte mobbat andra elever Låg SES Hög SES
5.2 Samband mellan att vara utsatt för mobbning och socioekonomisk
status
Det finns indikationer till att det lika vanligt att bli mobbad oavsett om eleverna har låg eller hög socioekonomisk status. Det går inte att se något samband mellan att ha en viss
socioekonomisk status och att vara utsatt för mobbning då resultatet inte var signifikant (x2=0,013) (p=0,910) (Figur 2).
Figur 2. Socioekonomisk status(SES) i relation till utsatthet för mobbning (n= 246).
5.3 Könsskillnader bland dem som utsätter andra elever för mobbning
Det finns en antydan till könsskillnader bland elever som mobbar andra. Pojkar utsätter andra elever för mobbning dubbelt så mycket jämfört med flickor men ingen signifikant skillnad kunde påvisas (x2=2,621) (p=0,105) (Figur 3).
Figur 3. Könskillnader bland dem som utsätter andra elever för mobbning (n=297). 15,00% 85,00% 14,50% 85,50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Blivit mobbad Inte blivit mobbad Låg SES Hög SES 12% 88,00% 6,40% 93,60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mobbat andra elever Inte mobbat andra elever Pojke Flicka
5.4 Könsskillnader bland dem som har utsatts för mobbning
Det finns inte några könskillnader i att bli utsatt för mobbning. Det är ungefär lika många pojkar och flickor som är utsatta för mobbning (Figur 4). Dock är resultatet inte signifikant (x2=0,170) (p=0,680).
Figur 4. Könsskillnader bland dem som blivit mobbade (n=295).
6
DISKUSSION
6.1 Metoddiskussion
Metoden som tillämpades för denna uppsats hade en kvantitativ ansats. Kvantitativa metoder lämpar sig till få veta hur utbredda olika förhållanden och attityder är i den undersökta gruppen och om det finns något samband mellan två eller fler variabler
(Andersson, 2006). Styrkor med denna metod är att variablerna kan mätas objektivt och är mer oberoende av forskare. Med enkäter går det att nå en större grupp människor och svaren kan visas med siffror och statistik. Resultaten kan ofta generaliseras till en större population även om ett mindre urval studeras. Svagheter är att det inte går att undersöka människors upplevelser och känslor på djupet eller möjligheten att ställa följdfrågor (Patel & Davisson, 2011).
Eftersom datamaterialet var en enkätstudie var det inte aktuellt med en kvalitativ ansats till denna studie. Däremot krävs det både kvantitativa och kvalitativa metoder för att hitta sätt att förebygga mobbning. En kvalitativ studie hade kunnat gå på djupet och skapat mer förståelse för hur eleverna känner kring problemet med mobbning. Dock hade det troligtvis
16,00% 92,00% 14,00% 86,00% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Blivit mobbad Inte blivit mobbad
Pojke Flicka
varit mer känsligt att svara på frågor om mobbning och familjens ekonomiska situation i en intervju.
Undersökningen utgick från en tvärsnittstudie där fördelar är att det går att nå en stor population på kort tid. Det går att vid samma tillfälle undersöka två variabler och sedan jämföra resultatet (Andersson, 2006). Det kan även vara lättare för ungdomarna att svara på känsliga frågor som mobbning och deras ekonomiska situation i en enkät. Svagheter med en tvärsnittsstudie är att det inte går att orsakerna till resultatet som framkommit (Andersson, 2006).
Styrkor med att använda enkätdata från HELENA- studien är att variablerna är testade och använda i andra studier, vilket stärker validiteten. Genom att använda befintligt material sparades tid som annars hade behövts för planering och genomförande av en datainsamling. En annan styrka i HELENA studien är även det stora urvalet av studiepopulationen vilket ger ett bra material att analysera (Moreno et al. 2008).
Denna studie avgränsades det till att enbart använda material från Sverige eftersom intresset var att undersöka hur det ser ut i Sverige. Om studien hade innefattat ungdomar från andra europeiska länder skulle det inte gå att få ett resultat som visar om det finns ett samband mellan mobbning och socioekonomisk status. Eftersom prevalensen för mobbning och troligtvis de socioekonomiska förutsättningarna ser olika ut i de länder som deltog i
HELENA- studien var det inte aktuellt att ta med flera länder. Däremot vore det intressant med en fortsatt studie där det går att jämföra socioekonomisk status i relation till mobbning mellan olika länder.
En svaghet med att materialet redan var insamlat är att det inte har gått att påverka
frågornas utformning. Det gick inte att formulera frågorna på ett sätt som kanske hade varit bättre för att besvara syfte och frågeställningarna för denna studie. Om frågorna om
mobbning ställdes så att det gick att undersöka om eleverna blivit mobbade/ mobbat andra, upprepade gånger eller om det enbart hade hänt en gång, hade nog resultatet sett annorlunda ut. Vissa elever kanske inte skulle anse sig mobbade om frågan hade ställts som att mobbning var att bli retad upprepande gånger som är den mest använda definitionen om mobbning. Definitionen är att en person ska ha blivit utsatt för negativa handlingar, upprepande gånger och under en viss tid, vilket inte gick att undersöka i denna studie. Detta skulle kunna betyda att resultatet i den här studien kan antyda till att det är fler som blir mobbade än vad det skulle visa i en annan studie.
Ytterligare en svaghet med frågorna var att det inte gick att undersöka hur de har blivit retade. Pojkar och flickor upplever mobbning olika (Scheithauer, Hayer, Petermann & Jugert, 2006). Det är inte säkert att de som blivit utfrysta av andra elever, svarade ja på frågan om de har blivit mobbade. Det kanske hade varit bättre med mer specifika frågor för att få ett
bredare resultat.
studien samt att det inte går att veta hur stort det externa bortfallet var (Moreno et al. 2008). Det externa bortfallet kan ha orsakat att det var färre elever i denna studie som hade låg socioekonomisk status. Bortfallet kan även ha orsakat att det var fler flickor som deltog i studien vilket kan ha påverkat resultat eftersom de pojkar som inte deltog kanske skulle ha svarat att de blev mer eller mindre mobbade.
Det interna borfallet var relativt stort på alla enkätfrågorna utom frågan om familjens ekonomiska situation vilket kan ha påverkat resultatet. Mer än var tionde elev har valt att inte fylla i vissa frågor i enkäten och orsaken till detta kan vara att det var känsliga frågor om mobbning. På frågorna om föräldrarnas utbildningsnivå kan det även ha varit ett problem att ungdomarna inte vet vad föräldrarna har för utbildning, vilket kan ha bidragit med ett stort bortfall på dessa frågor.
6.1.1 Databehandling och analys
Vid dikotomiseringen av frågan om föräldrarnas utbildningsnivå valdes låg respektive hög utbildning eftersom intresset var att få veta vilka föräldrar som hade gått någon form av eftergymnasial utbildning och vilka som inte hade det. Detta för att kunna mäta
socioekonomisk status.
Svarsalternativen i enkätfrågan hur bra ekonomisk situation har din familj var det fem svarsalternativ och då valdes det mittersta alternativet, medel, att tillhöra låg ekonomisk situation. Alternativet medel lades där eftersom det var fler elever som hade svarat mycket bra och ganska bra än de lägre svarsalternativen. Det var ingen elev som hade valt svaret inte alls bra därför delades svaren i mitten och medel blev till låg ekonomisk situation. Om svaret medel hade tillhört hög ekonomisk situation hade det blivit en ojämn fördelning och för få individer i gruppen låg ekonomisk status.
Att använda chi2- test valdes då det är ett sätt att studera samband och skillnader mellan olika variabler, och om dessa samband och skillnader kunde säkerställas statistiskt. En svaghet med chi2-test är att det inte går att säga något om sambandets riktning eller om skillnadernas styrka. En korrelationsanalys hade kunnat utföras för att få veta något om sambandets riktning eller skillnadernas styrka.
Eleverna som ingår i detta datamaterial fick besvara frågor om deras socioekonomiska
förhållanden. Vid analysen skapades sammansatt index av frågorna om socioekonomisk
status och fördelen med detta är att det går att jämna ut slumpmässiga variationer i enskilda svar från enkätfrågorna. Indexet blev en variabel med ett bredare innehåll som innehöll ungdomarnas socioekonomiska status.
6.1.2 Kvalitetskriterier
När en studie använder data från befintligt material går det inte att ha kontroll över hur materialet samlades in. Under genomförandet av HELENA- studien användes tillförlitliga och validerade frågeformulär vid insamling av data (Hallström, 2011) vilket höjer standaren på denna studie.
Validiteten stärks av att endast de enkätfrågor som är relevanta för studiens syfte har valts ut från HELENA- studien. För att mäta ungdomarnas socioekonomiska status användes
frågorna om föräldrarnas högsta utbildning och en fråga där de fick skatta familjens ekonomiska situation. Dessa frågor valdes för slå samman en grupp variabler som relaterar till ett gemensamt tema för att endast få en variabel till analysen. Denna variabel innehöll fler svarsalternativ vilket höjer trovärdigheten att mäta det som är syftet med studien.
Definitionen av mobbning är dock ett komplext begrepp eftersom att mobbning kan betyda olika för olika individer. I denna studie skulle det stärka validiteten om det hade funnits fler frågor om vad deltagarna anser vara mobbning. Det skulle då gå att få fram en mer tydlig bild av hur många som upplevde att de hade blivit utsatta för mobbning. Då skulle variablerna mäta mobbning på ett mer korrekt sätt. Det går inte heller att veta hur stort det externa bortfallet var, och dessa personer som inte besvarade enkäten kan ha varit de som mest mobbade andra eller var mest utsatta för mobbning. Det interna bortfallet var stort på de frågor som användes i denna studie vilket kan påverkat att resultatet är missvisande. För att stärka reliabiliteten i den här studien beskrivs det i metoden hur variablerna har använts och hur denna studie har gått tillväga för att undersökningen ska kunna upprepas. Däremot används sekundärdata från en tvärsnittstudie som visar en ögonblicksbild av hur ungdomarna svarade vid det tillfället år 2006-2007. Människor förändras över tid vilket kan resultera i att en upprepad studie följer dessa förändringar.
6.1.3 Etik
Då datainsamlingen redan har utförts i de länder som deltog i HELENA- studien, har denna studie inte kunnat påverka de etiska principerna informationskravet och samtyckekravet. Det framkommer att ungdomar och föräldrar gav skriftligt samtycke till att delta i HELENA- studien vilket innebär att samtyckekravet följs. Ett antagande är att de i samband med att de tillfrågades om de ville delta i studien även fick information om vad studiens syfte var. Även om dessa etiska principer inte kan påverkas är det viktigt att individer som deltar i studier inte kränks eller utsätts för psykisk eller fysisk skada (Patel & Davidsson, 2011). Variablerna som valdes till denna studie var känsliga frågor och då är det viktigt att inte enskilda individer kan identifieras. Det datamaterial från HELENA- studien som
analyserades i SPSS var redan anonymt för att skydda deltagarnas identitet och på så sätt följs konfidenialitetskravet. Nyttjandekravet följs då resultatet från denna studie enbart kommer att användas till denna uppsats.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet från den här studien antyder att det inte finns något samband mellan att ha en viss socioekonomisk status och att vara utsatt för mobbning. Däremot tenderar det visa att de som har låg socioekonomisk status mobbar andra elever i större utsträckning än de som har hög socioekonomisk status. Det verkar inte finnas några könsskillnader i att bli utsatt för mobbning utan resultatet visar att lika många pojkar som flickor är mobbade. Däremot verkar pojkar utsätta andra elever för mobbning mer än flickor. Dock är inte några av de resultat som framkom signifikanta.
Utifrån resultatet verkar det vara lika vanligt att bli mobbad oavsett om eleverna har låg eller hög socioekonomisk status. Det stämmer inte med tidigare studier som har visat att elever med låg socioekonomisk bakgrund ofta är mer utsatta för mobbning än deras skolkamrater (Skolverket, 2002). De motsägande resultaten kan bero på att det var fler elever i den här studien som har hög socioekonomisk status än låg. Om fördelningen hade varit annorlunda och fler från låg socioekonomisk bakgrund var representerade kan resultatet ha blivit att fler kände sig mobbade. Svarsalternativet medel i enkätfrågan om familjens ekonomiska
situation valdes att tillhöra låg socioekonomisk status och även det kan ha påverkat resultatet. De som svarade medel kanske inte har blivit kategoriserade som låg
socioekonomisk status i andra studier vilket leder till att de i denna studie höjer antalet elever med låg socioekonomisk status i denna studie. Det kan vara så ett de med medel ekonomisk situation inte känner sig utsatta för mobbning mer än andra elever.
Resultatet verkar visa att det kan finnas ett samband mellan socioekonomisk status och att utsätta andra för mobbning. De elever som har låg socioekonomisk status visades mobba andra elever mer än de som har hög socioekonomisk status. Det kan relateras till tidigare studier som visade att barn och unga från högre socioekonomiska grupper växer upp under mer jämlika hemförhållanden än de från lägre socioekonomiska bakgrunder och detta kan påverka deras värderingar och beteende mot varandra (Åslund, Comasco, Nordquist, Leppert, Oreland &Nilsson, 2013). I denna studie skulle det kunna betyda att de elever som har låg socioekonomisk status har ett sämre beteende mot andra elever än de från en högre socioekonomiska bakgrund. Som Skolverkets studie visar skiftar normer mellan olika miljöer. Att resultatet i denna studie visar att de med låg socioekonomisk status utsätter andra för mobbning mer än de med hög socioekonomisk status kan bero på att de påverkas mer negativt av normer i samhället än de med hög socioekonomisk status.
Det har använts sekundärkällor i denna studie om det teoretiska perspektivet och förklaringsmodellerna till varför mobbning uppstår, vilket kan vara både en fördel och nackdel. Fördelar är att nyare källor är mer inriktade på nutid och utvecklade efter problematiken i fenomenet mobbning. Grundkällan till den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij är från 1934. Forskaren Roger Säljö vidareutvecklade detta perspektiv och det användes i denna studie som det teoretiska perspektivet. Nackdelar kan vara att fakta
förvrängs när det passerar flera led men det anses inta vara ett problem i denna studie då det är ett väl använt perspektiv i studier om mobbning.
Socioekonomisk status och mobbning kan relateras till de olika förklaringsmodellerna till varför mobbning uppstår. Den biologiska förklaringsmodellenutgår från att den som blir mobbad skulle vara socialt eller genetiskt avvikande (Thors, 2007). Eftersom det inte fanns några samband mellan socioekonomisk status och att vara utsatt för mobbning i denna studie går det inte att se någon antydan till att de med låg socioekonomisk status skulle vara socialt avvikande och därmed mer mobbade. Den inlärningspsykologiska och psykoanalytiska förklaringsmodellen utgår från att det är mobbarens beteende som är problemet (Thors, 2007). Detta kan relateras till denna studie då det framkom att de med låg socioekonomisk status mobbar andra mer än de med hög socioekonomisk status. En uppväxt i en social och ekonomisk otrygg miljö skulle kunna betyda att mobbaren är mer aggressiv och dämpar sin ångest genom att förtrycka andra. Alla elever med låg socioekonomisk status mobbar inte andra elever eller växer upp i en otrygg miljö men denna studie antyder till att det finns ett samband mellan låg socioekonomisk status och att mobba andra. Om resultatet i den här studien varit signifikant hade det kunnat användas till att utveckla förebyggande åtgärder som främst riktas till denna grupp. Ett exempel skulle kunna vara en åtgärd som undersöker hemförhållandena hos dem som mobbar andra och erbjuda dem det stöd de behöver för sin egen problematik.
Eftersom resultatet inte påvisade några könsskillnader bland dem som blev utsatta för mobbning går det inte att relatera de personlighetsdrag som är typiska för de utsätts för mobbning till socioekonomisk status. Däremot skulle de olika personlighetsdragen, det sadistiska personlighetsdraget, den deprimerade översittaren och den agiterade mobbaren, kunna ha en koppling med socioekonomisk status. Enligt Socialstyrelsen (2009) finns det skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. De med låg socioekonomisk status har en ökad risk för ohälsa och enligt Socialdepartementet (2008) har möjligheten till ekonomisk trygghet en påverkan på människors sociala relationer. I denna studie skulle det kunna betyda att de från låg socioekonomisk bakgrund blir negativt påverkade av sin
uppväxt, och orsaken till deras beteendeproblem kan vara länkade till hemförhållanden eller att de inte får det stöd de behöver från skolan. Att sakna empati, vara aggressiv eller att ha ett behov av att undertrycka andra individer är inte något som ett barn föds med, utan dessa beteenden kan nog handla om attityder och faktorer i omgivningen som skapas redan då barnen är små.
Enligt denna studie verkar det inte finnas några könsskillnader i att bli utsatt för mobbning. Det stämmer med en tidigare studie av Skolverket (2002) som visade att 7–8 procent av både pojkar och flickor är mobbade. Studien visar däremot att pojkar verkar utsätta andra elever för mobbning oftare än flickor. Det som kan ligga bakom att resultatet visar att pojkar mobbar mer än flickor kan vara att enkätfrågorna inte är specifika i vilken sorts mobbning som menas. Utifrån tidigare studier har det framkommit att flickor ofta utsätts och utsätter andra för indirekt mobbning och att pojkar utsätts och utsätter andra för direkt mobbning (Scheithauer, Hayer, Petermann & Jugert, 2006). I denna studie kan det vara så att flickorna inte ansåg att de hade utsatt andra för mobbning när de frös ut klasskompisar. Det kan ha resulterat i att de inte svarade att de har mobbat någon elev på skolan medan pojkar ofta vet om att de har hamnat i bråk.
Enligt den sociokulturella förklaringen är det den omgivande miljön som formar de attityder, normer och värderingar som människor har, och påverkar deras beteende i olika situationer (Säljö, 2000). Normer i vår omgivning påverkar hur pojkar och flickor ska vara. Det är mer tillåtet att ha ett aggressivt beteende som pojke än som flicka vilket kan leda till att flickor använder mer subtila och osynliga former av mobbning. Åtgärder riktas in på pojkarnas fysiska konflikter och flickornas problem hamnar i skymundan. Det förebyggande arbetet mot mobbning fungerar kanske på pojkarnas mobbning men inte på flickornas, därför behövs mer kunskap om könsskillnader i problemet med mobbning.
En viktig del i folkhälsoarbetet är arbeta för ett jämlikt samhälle där dålig ekonomi, social utsatthet, kön eller låg utbildningsnivå inte ska förhindra människors möjlighet till en god hälsa. De barn och unga med låg socioekonomisk status är redan en utsatt grupp i samhället och denna studies resultat skulle kunnat ha visa om de även har en ökad risk för att utsättas för mobbning i skolan. Om resultatet hade varit signifikant skulle det kunna användas av personal på skolor för att öka kunskapen om till vilka elever som kan behöva extra stöd.
SLUTSATSER
De finns en antydan till att elever som har låg socioekonomisk status mobbar andra elever mer än de som har hög socioekonomisk status.
Det finns inte något samband mellan att ha en viss socioekonomisk status och att vara utsatt för mobbning.
Det finns inte några könsskillnader i att bli utsatt för mobbning.
Det finns en antydan till att pojkar utsätter andra elever för mobbning mer än flickor
6.3 Vidare forskning
Vidare forskning kan bidra till att identifiera de faktorer som ökar risken för att bli utsatt för mobbning och att utsätta andra för mobbning. Om det är den miljö, kultur och struktur som finns runt barn och unga som skapar mobbning, är det andra förebyggande insatser som krävs än om det är biologiska egenskaper som är orsaken. Med vidare forskning går det att utvecklas åtgärder som är anpassade till både kön och orsakerna bakom problemet.
REFERENSLISTA
Andersson, I. (2006). Epidemiologi för hälsovetare: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Annerbäck, E-M., Sahlqvist, L., & Wingren, G. (2013). Complaints A cross-sectional study of victimisation of bullying among schoolchildren in Sweden: Background factors and self-reported health complaints. Scandinavian Journal of Public Health, 42(3), 270-7. doi: 10.1177/1403494813514142
Bliding, M & Wrethander, M. (2007). Inneslutning och uteslutning- barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur
Copeland, W.E., Wolke, D., Angold, A., Costello, J. (2013). Adult psychiatric outcomes of bullying and being bullied by peers in childhood and adolescence. JAMA Psychiatry, 70(4), 419-426. doi:10.1001/jamapsychiatry.2013.504
Davies, B. (2011). Bullies as Guardians of the Moral Order or an Ethic of Truths. Children & Society, 25(4), 278-286. doi: 10.1111/j.1099-0860.2011.00380.x
Diskrimineringsombudsmannen. (2012). Lika rättigheter i skolan. Hämtad 17 april från
http://www.do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf
Due, P., Damsgaard, M. T., Lund, R., & Holstein, B. E. (2009). Is bullying equally harmful for rich and poor children?: A study of bullying and depression from age 15 to 27. The European Journal of Public Health, 19(5), 464-469. doi: 10.1093/eurpub/ckp099 Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Ekerwald, H. & Säfström, C-A. (2012). Levd demokrati? Skola, mobbning i ungdomars liv.
Stockholm: Liber förlag
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Eliot, M., Cornell, D., Gregory, A., & Fan, X. (2010). Supportive school climate and student
willingness to seek help for bullying and threats of violence. Journal of School Psychology, 48(6), 533-553. doi: 10.1016/j.jsp.2010.07.001
Farrington, D. P., Losel, F., Ttofi, M. M. (2012). School bullying as a predictor of violence later in life: A systematic review and meta-analysis of prospective longitudinal studies. Aggression and Violent Behavior, 17(5), 405-418. doi:
10.1016/j.avb.2012.05.002
Frånberg, G-M. & Wrethander, M. (2011). Mobbning – en social konstruktion? Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, J. E., Allodi Westling, M., Åkerman, A., Eriksson, C., Eriksson, L & Fischbein, S. (2010). School, learning and mental health: A systematic review. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien.
Hallström, L. (2011). Breakfast habits among european adolescents The Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence (HELENA) study (doktorsavhandling).
Stockholm: Karolinska Institutet.
Kendrick, K., Jutengren, G., & Stattin, H. (2012). The protective role of supportive
friendsagainst bullying perpetration and victimization. Journal of Adolescence, 35(4), 1069–1080. doi: org/10.1016/j.adolescence.2012.02.014
Moreno, L.A., De Henauw,S., Gonzalez- Gross,M., Kersing, M., Molnar, D., Gottrand, F., L Barrios, L.,Sjöström, M., Manios,Y., Gilbert, C.C., Leclercq, C., Widhalm, K., Kafatos, A & Marcos, A. (2008). Design and implementation of the Healthy lifestyle in Europe by nutrion in adolescence cross- selectional study. International journal of obesity, 32(5), 4-11. doi:10.1038/ijo.2008.177
Olweus, D. (1991). Mobbning i skolan – Vad vi vet och vad vi kan göra (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4:de uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pipping, L. & Arrhenius, L. (2013). HJÄLP- Mitt barn är mobbat. Fakta och stöd till föräldrar och skola. Stockholm: Gothia fortbildning.
Scheithauer, H., Hayer, T., Petermann, F., & Jugert, G, (2006). Physical, Verbal, and Relational Forms of Bullying Among German Students: Age Trends, Gender Differences, and Correlates. Aggressive Behavior, 32(3), 261-275.
doi: 10.1002/ab.20128
Skolverket. (2002). Rapportering av regeringsuppdrag. Relationer i skolan - en utvecklande eller destruktiv kraft. Hämtad 2 maj från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.10045!/Menu/article/attachment/kak.pdf Socialdepartementet. (2008). En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Stockholm:
Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sourander, A., Brunstein. Klomek, A., Kumpulainen, K,. Puustjarvi, A., Elonheimo, H., Ristkari, T., Tamminen, T., Moilanen, I., Piha, J., Ronning, J.H. (2011). Bullying at age eight and criminality in adulthood: findings from the Finnish Nationwide 1981 Birth Cohort Study. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 46(12), 1211– 1219. doi :10.1007/s00127-010-0292-1
Säljö, R. (2006). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Förlagsgrupp.
Thors, C. (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet
Undheim, A., Sund, A. (2010) Prevalence of bullying and aggressive behavior and their relationship to mental health problems among 12- to 15-year-old Norwegian adolescents. European Child & Adolescent Psychiatry, 19(11), 803-811. doi: 10.1007/s00787-010-0131-7
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: CM: Gruppen
WHO. (2013). Comprehensive Mental Health Action Plan 2013–2020. Sixty-sixth worldhealth assembly. Agenda item 13.3 WHA66.8.
Åslund, C., Comasco, E.,Nordquist, N.,Leppert, J., Oreland, L., Nilsson, K.W. (2013). Self-reported family socioeconomic status, the 5-HTTLPR genotype, and delinquent behavior in a community-based adolescent population
.
Aggressive Behavior 39(1), 52–63. doi: 10.1002/ab.21451BILAGA A.
HÄLSOFRÅGOR
HELENA NR___________________________
Sätt ett kryss i rutan som passar in på dig
ARBETSMILJÖ
6. Jag trivs med mitt programval
Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt
(1) (2) (3) (4)
7. Jag har arbetsro på lektionerna
Alltid Oftast Ibland Aldrig
(1) (2) (3) (4)
8. Jag kan koncentrera mig i skolan
Alltid Oftast Ibland Aldrig
(1) (2) (3) (4)
9. Jag känner mig stressad i skolan
Aldrig Ibland Ofta Alltid
(1) (2) (3) (4)
10. Jag trivs på raster och håltimmar
Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt
(1) (2) (3) (4)
11. Jag har kompisar på skolan som bryr sig om mig
Alltid Oftast Ibland Aldrig
(1) (2) (3) (4)
12. Det är lätt att få kontakt med någon vuxen på skolan om jag behöver hjälp
Alltid Oftast Ibland Aldrig
(1) (2) (3) (4)
13. Det finns tydliga regler om vad som gäller på skolan
Ja Nej
(1)
(4)
14. Vet du någon på skolan som blir retad eller illa behandlad
a) av andra elever på skolan Nej Ja
(1) (4)
b) av personal på skolan Nej Ja
(1) (4)
15. Jag har själv blivit retad eller illa behandlad
a) av andra elever på skolan Nej Ja
(1) (4)
b) av personal på skolan Nej Ja
(1) (4)
16. Jag har själv retat eller behandlat någon annan illa
a) annan elev på skolan Nej Ja
(1) (4)
b) personal på skolan Nej Ja
(1) (4)
17. Jag tycker att elevernas arbetsplatser är
Mycket bra Bra Dåliga Mycket dåliga
(1) (2) (3) (4)
18. Jag tycker att skolans lokaler för rast och håltimmar är
Mycket bra Bra Dåliga Mycket dåliga
(1) (2) (3) (4)
19. Jag tycker att miljön i matsalen är:
Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig
(1) (2) (3) (4)
25. Jag tycker att duscharna i omklädningsrummet är
Mycket bra Bra Dåliga Mycket dåliga
(1) (2) (3) (4)
26. Jag tycker skolans toaletter är
Mycket bra Bra Dåliga Mycket dåliga
FRITID
27. Har du en meningsfull fritid?
Ja Nej
(1) (4)
36a.Jag sitter framför TV och/eller DVD i snitt per dygn
Inte alls 1 timme 2-3 timmar 4 timmar (1) eller mindre (2) (3) eller mer (4)
36b. Jag sitter framför datorn i snitt per dygn
Inte alls 1 timme 2-3 timmar 4 timmar (1) eller mindre (2) (3) eller mer (4)
36c.Jag arbetar på fritiden?
Nej Ja
(1) (4)
37. Jag trivs hemma
Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt
(1) (2) (3) (4)
38. Jag har någon vuxen som jag kan prata med om allt?
Ja Nej
(1) (4)
FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA
39.Så här mår jag
Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt
(1) (2) (3) (4)
40.Jag har besvär av allergi (t.ex. eksem, hösnuva, astma)
Aldrig Ibland Ofta Alltid
(1) (2) (3) (4)
41.Jag har huvudvärk
Sällan Några gånger Några gånger Varje dag
(1) i månaden (2) i veckan (3) (4)
42.Jag har ont i magen
Sällan Några gånger Några gånger Varje dag
(1) i månaden (2) i veckan (3) (4)
43.Jag har ont i rygg/nacke/axlar
Sällan Några gånger Några gånger Varje dag
(1) i månaden (2) i veckan (3) (4)
44.Jag använder värktabletter
Sällan Några gånger Några gånger Varje dag
(1) i månaden (2) i veckan (3) (4)
45.Jag känner mig ledsen/nedstämd
Sällan Några gånger Några gånger Varje dag
(1) i månaden (2) i veckan (3) (4)
46.Jag sover tillräckligt mycket
Alltid Oftast Ibland Aldrig
(1) (2) (3) (4)
47.Jag är nöjd med mig själv
Alltid Oftast Ibland Aldrig
(1) (2) (3) (4)
BETYG
48.Mitt betyg i svenska var vid hösterminen 2006?
IG G VG MVG
(1) (2) (3) (4)
49.Mitt betyg i engelska var vid hösterminen 2006?
IG G VG MVG
(1) (2) (3) (4)
50.Mitt betyg i matematik var vid hösterminen 2006?
IG G VG MVG
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00
