En oduglig kvinna: Kvinnors upplevelse av infertilitet

Full text

(1)Sjuksköterskeprogrammet 180HP. KANDIDATUPPSATS. En oduglig kvinna. - Kvinnors upplevelse av infertilitet. Alexandra Andersson Anna Ljungberg. Omvårdnad 15hp Halmstad 2013-12-20.

(2) En oduglig kvinna - Kvinnors upplevelse av infertilitet Alexandra Andersson Anna Ljungberg. Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Omvårdnad – Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Ht 2013 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301 18 Halmstad.

(3) A useless woman -. Women’s experience of infertility. Alexandra Andersson Anna Ljungberg. Nursing Programme, 180 credits Nursing Thesis, 15 credits (61-90) Autumn 2013 School of Social and Health Sciences P.O. 823 S- 301 18 Halmstad.

(4) Titel. En oduglig kvinna – Kvinnors upplevelse av infertilitet.. Författare. Alexandra Andersson, Anna Ljungberg. Sektion. Sektionen för hälsa och samhälle. Handledare. Annelie Lindholm, Universitetsadjunkt, Fil. mag. biomedicin. Examinator. Ing-Marie Carlsson, Universitetsadjunkt, Fil.mag. omvårdnad, doktorand i vårdvetenskap. Tid. Höstterminen 2013. Sidantal. 12. Nyckelord. Infertilitet, kvinnor, upplevelse. Sammanfattning Abstract. Infertilitet är ett globalt problem som drabbar ungefär 186 miljoner kvinnor världen över. Infertilitet medför ett stort lidande och påverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. Då sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och lindra lidande är det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien är en litteraturstudie där innehållet utgörs av elva vetenskapliga artiklar. I resultatet speglas kvinnors upplevelser av infertilitet och delas in i emotionella upplevelser vid infertilitet, upplevelse av okvinnlighet, upplevelse av social isolering och upplevelse av kulturell och religiös påverkan vid infertilitet. Att få barn ses som en naturlig och fundamental del i livet. Infertilitet innebär därför ett sorgearbete och en krisreaktion hos kvinnor. Infertila kvinnor upplever ofta känslor av att vara misslyckade och odugliga, då de inte kan få biologiska barn. Då infertilitet har en stark påverkan på kvinnors hälsa bör kunskap om infertilitet tillämpas både i utbildningen och i vården. Då samhället är i ständig förändring kan detta inverka på kvinnors syn på fertilitet och därmed upplevelse av infertilitet. Kunskapen kan då förebygga och lindra kvinnans lidande av infertilitet. Det krävs därför fortsatt forskning kring kvinnors upplevelse av infertilitet. Det behövs särskilt ny forskning på svenska och europeiska kvinnor, då det är en brist på forskningsområdet idag..

(5) Title. A useless woman- Women’s experience of infertility.. Author. Alexandra Andersson, Anna Ljungberg. Department. School of Social and Health Sciences. Supervisor. Annelie Lindholm, Lecturer, MSc in biomedicine. Examiner. Ing-Marie Carlsson, Lecture, MScN, PhD Student in Caring Science. Period. Autumn 2013. Pages. 12. Key words. Experience, infertility, women. Abstract. Infertility is a global problem and affects about 186 million women worldwide. Infertility causes a great suffering and affects women psychologically, physically, culturally and emotionally. Nurses have a responsibility to detect and alleviate suffering and it’s therefore relevant to have knowledge about women experience of infertility. The purpose of this study was therefore to highlight women’s experience of infertility. The method in this study is a literature review where the content consists of eleven scientific articles. This result reflected women's experiences of infertility and can be divided into emotional experiences in infertility , experience of not being feminine, experience of social isolation and experience of cultural and religious influence on infertility. Having children is seen as a natural and fundamental part of life. Infertility is therefore a grief and crisis response in women. Infertile women often experience feelings of being unsuccessful and useless, as they can’t have biological children. Infertility has a strong impact on women's health and therefore should knowledge be applied both in education and in health care. This knowledge can then prevent and relieve the woman suffering from infertility. Since society is constantly changing, this can affect women's views on fertility and thus experience of infertility. Therefore, it requires continued research into women's experience of infertility. Especially new research on Swedish and European women is needed, as there is a lack of research in that area today..

(6) Innehållsförteckning Inledning. 1. Bakgrund. 1. Samhällets, kulturens och religionens syn på kvinnors fertilitet 1 Infertilitet hos kvinnor. 2. Infertilitet, en psykisk kris. 3. Omvårdnad av kvinnor med infertilitetsproblem. 3. Problemformulering. 4. Syfte. 4. Metod. 4. Datainsamling. 5. Databearbetning. 6. Resultat. 6. Upplevelsen av en existentiell resa. 6. Upplevelse av okvinnlighet. 7. Upplevelse av social isolering. 7. Upplevelse av kulturell och religiös påverkan. 8. Diskussion. 9. Metoddiskussion. 9. Resultatdiskussion. 10. Konklusion och implikation Referenslista Bilagor. 11.

(7) Inledning Statistik visar på att 186 miljoner kvinnor i världen, som under fem år försökt bli gravida, förblir barnlösa (Världshälsoorganisationen [WHO], 2013a). I Sverige beräknas det att 7-8 procent av kvinnorna förblir ofrivilligt barnlösa vid 45 års ålder (Persson, 2011). En förklaring till detta kan vara att kvinnorna i Sverige nu skaffar barn i högre ålder och därmed minskar chanserna att kunna bli gravida, då kvinnors fertilitet sjunker påfallande mycket efter 35-årsåldern (Johansson, 2004; Persson, 2013; Socialstyrelsen, 2009). År 2011 var genomsnittsåldern för förstföderskor 29 år och 4 procent av alla barnföderskor var över 40 år (Persson, 2013). Kvinnor och kvinnlighet förknippas ofta med barnafödande (Bell, 2013; Cullberg, 2006; Johansson, 2004) och därför innebär infertilitet en psykisk kris för många drabbade kvinnor. Att få barn är en naturlig del utav familjebildningen och ses som en essentiell del i livet (Olsson & Wendelid, 2007). Infertilitet innebär därmed ett stort lidande hos kvinnan och berör henne emotionellt, psykiskt och socialt. I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005a) beskrivs det att sjuksköterskan ska ha en förmåga att upptäcka och lindra lidande samt att kunna bemöta patienters sjukdomsupplevelser. Att lindra lidande beskrivs även som ett av sjuksköterskans ansvarsområden i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2007). Som sjuksköterska är det av relevans att ha kunskap om upplevelsen av infertilitet då det är ett problem som berör många patientgrupper. Förutom kvinnor som vårdas på gynekologiska avdelningar, så kan sjuksköterskan möta dessa kvinnor exempelvis inom endokrinologi och onkologi .(Hillensjö & Nilsson, 2005). Den aktuella forskningen om infertilitet är, trots de psykologiska aspekterna, mest fokuserad kring det biomedicinska perspektivet (Bell, 2013). Omvårdnadsforskningen kring infertilitet är idag dåligt utforskad och det saknas evidens av omvårdnadens effekt (Allan, 2013).. Bakgrund Det ligger några stenar i min hand. Jag önskar jag kunde göra som när jag var liten. Kasta upp dom i luften och bekymmersfritt fråga hur många barn jag får när jag blir stor. Men jag är stor nu. Jag är trettiofem år och vi har försökt bli med barn i över sex år. Vi har några IVF-försök kvar. Någonstans långt inom har jag sått ett frö av acceptans. Det gror, men har långt ifrån vuxit klart (Andén Angelström & Sundström, 2013, s.80).. Samhällets, kulturens och religionens syn på kvinnors fertilitet Kulturen och religionen har och har haft stor betydelse för synen på kvinnors fertilitet (Jernelöv, 2011; Johansson, 2004). Redan i bibeln nämns det att barnlöshet endast har med kvinnan att göra, vilket fortfarande lever kvar i vissa kulturer (Johansson, 2004). Barnafödandet sågs förr som kvinnans kultur då förlossningarna skedde i hemmet (Höjeberg,. 1.

(8) 2000). När förlossningarna sedan flyttades till sjukhusen började barnafödandet som kultur att försvinna. Att vara kvinna och kvinnlighet har ett starkt samband med att föda barn och att utöva mammarollen (Bell, 2013; Cullberg, 2006; Johansson, 2004). Betydelsen av att skaffa barn har stor påverkan på kvinnans utveckling och ses som ett steg framåt i mognadsprocessen. Moderskapet är även en viktig del för kvinnans mentala välbefinnande och hälsa (Holton, Fisher & Rowe, 2010). Att få barn ses som ett sätt att föra sina gener vidare och på så sätt försäkra sig om att familjen lever vidare (Johansson, 2004). Kvinnors fertilitet är starkt förknippat med de normer som råder i samhället (Söderberg, 2013). Det kan innebära att kvinnor förväntas att få barn och även att de ska blir gravida i rätt ålder. Fertiliteten har därför stor betydelse för kvinnors framtidsplaner, vilket beskrivs som en känsla av både glädje och oro. Kvinnans position i samhället har under det senaste århundradet förbättrats (Jernelöv, 2011). Detta har lett till att allt fler kvinnor har höga utbildningar, högre status inom yrkesverksamheten och arbetar betydligt mer, vilket är en faktor till att kvinnor skaffar barn i allt högre ålder. Att kvinnor väljer att skaffa barn i allt högre ålder leder till att allt fler par har problem med att få biologiska barn, då fertiliteten minskar med ökad ålder (Johansson, 2004; Persson, 2013; Socialstyrelsen, 2009).. Infertilitet hos kvinnor Infertilitet innebär en bristande förmåga eller olika hinder att kunna uppnå en graviditet eller genomgå barnafödande (Hillensjö & Nilsson, 2005). Hormonrubbningar och skador på äggstockarna är enligt Socialstyrelsen (2005b) de vanligaste orsakerna som medför infertilitet hos kvinnan. Livsstilsfaktorer och ålder har också stor betydelse för kvinnors fertilitet (Hillensjö & Nilsson, 2005). Övervikt, BMI över 35, och undervikt, BMI under 18, medför en subfertilitet hos kvinnan. Redan i början av 30-årsåldern börjar äggen att åldras (Nikolaus, 2008). WHO (2013a) menar att definitionen på infertilitet är att ett par under 12 månader misslyckats med att bli gravida genom oskyddat samlag. Infertilitet kan delas upp i subfertilitet, primär fertilitet och sekundär fertilitet (Hillensjö & Nilsson, 2005). Att vara subfertil innebär att fertiliteten är nedsatt, men det är inte helt omöjligt att bli gravid. En primär infertilitet betyder att den drabbade inte uppnått graviditet tidigare och en sekundär infertilitet innebär att en graviditet kunnat uppnås tidigare (ibid.). Historiskt sett har utredningar av fertilitet sett annorlunda ut (Hillensjö & Nilsson, 2005). Redan under 1900-talets början utreddes orsaker till infertilitet. Utredningstiden under 1970och 1980- talet kunde ta upp till ett år. Diagnostisering av infertilitet hos kvinnan sker först och främst genom en grundlig anamnes (Nikolaus, 2008). Detta görs för att utesluta om eventuella gynekologiska sjukdomar, farmakologiska behandlingar eller livsstilsfaktorer kan påverka fertiliteten (Hillensjö & Nilsson, 2005). Behandlingsmetoder har dock inte varit tillgängliga förrän de senaste 50 åren. De första behandlingarna gick ut på att behandla kvinnor vars infertilitet berodde på hormonrubbningar. Även kirurgiska behandlingar har funnits att tillgå om infertiliteten berott på gynekologiska infektioner. Provrörsbefruktning (IVF-behandling) ersatte sedan nästan all kirurgisk behandling. Det första provrörsbarnet föddes 1978, vilket var ett resultat av över 20 års forskning (ibid.). In vitro-fertilisering (IVF) är fortfarande den vanligaste och mest effektiva behandlingen som utförs i Sverige vid. 2.

(9) infertilitet (Wikland, 2004). IVF- behandlingen går ut på att befruktningen av äggen sker utanför kvinnans kropp (Wramsby & Sunde, 2005). Infertilitet är i grunden ett medicinskt problem, men blir i praktiken ett stort psykologiskt och socialt problem (Möller & Bjuresten, 2005).. Infertilitet, en psykisk kris Att inte kunna bli gravid kan betraktas som ett misslyckande och kan utlösa en krisreaktion hos kvinnan (Cullberg, 2006). Vid infertilitetsutredningar har kvinnan ofta mycket höga förväntningar som snabbt kan vändas till stor besvikelse och sorg. Att vara ofrivilligt barnlös kan ses som en faktor som utlöser en psykisk kris. Cullberg (2006) menar att en psykisk kris kan innebära en upplevelse av kaos, övergivenhet, sorg och sänkt självkänsla. Den psykiska krisen kan bero på att människan hamnar i situationer där hon saknar erfarenhet och inte vet hur hon ska förhålla sig till den nya livssituationen (ibid.). En krisreaktion kan delas in i fyra olika faser (Cullberg, 2006). Första fasen, chockfasen, innebär att människan lever i förnekelse och inte vill ta in vad som hänt. Andra fasen, reaktionsfasen, innebär att människan börjar förstå vad som har hänt och börjar integreras med verkligheten. I den första och andra fasen, som även kallas den akuta krisen, är det vanligt att känna sorg och övergivenhet. Den tredje fasen, bearbetningsfasen, innebär att människan kan se en framtid. I bearbetningsfasen börjar förnekandet avta och acceptansen ökar hos människan. Nyorienteringsfasen är den sista fasen i krisreaktionen. Fasen pågår livet ut och karaktäriseras av att människan har nått acceptans och blickar framåt i tiden. Det är inte ovanligt att människan hittar nya intressen och etablerar nya relationer i nyorienteringsfasen (ibid.). Cullberg (2006) menar att kriser kan leda till en utveckling hos människan, men det kan även innebära en psykisk plåga som varar livet ut om människan inte kan hantera krisen. Att inte kunna hantera krisen kan i längden leda till att människan upplever ett livslångt lidande. Ett lidande innebär att människan upplevs som främmande för sig själv (Wiklund, 2003). Ofta upplevs detta som ett stort problem som behöver en lösning eller på något sätt ignoreras. Lidandet kan även ses som en växt för människan (Eriksson, 1994). För att denna växt ska kunna möjliggöras behövs det en bekräftelse från omgivningen. Bekräftelsen innebär att människan delar med sig av de allra djupaste upplevelserna av lidandet.. Omvårdnad av kvinnor med infertilitetsproblem Vid omvårdnad av kvinnor med infertilitetsproblem bör sjuksköterskan tillämpa en personcentrerad vård (Möller & Bjuresten, 2005). Vid en personcentrerad vård är patienten i fokus och det är därför viktigt att lyssna till och därigenom tillfredsställa patientens individuella behov (SSF, 2010). Vid infertilitet kan patienten ha många frågor att ställa och ett behov av att uttrycka sina känslor och tankar (Möller & Bjuresten, 2005). Sjuksköterskan bör därför ge utrymme åt patienten att visa sina känslor. Det krävs också ett aktivt lyssnande av sjuksköterskan för att kunna förstå patienten. Då infertilitet kan medföra psykologiska problem hos kvinnan så krävs det att sjuksköterskan visar ett stort stöd i sin omvårdnad (Allan, 2013). 3.

(10) Sjuksköterskan kan använda sig utav Patricia Benners och Judith Wrubels omsorgsteori som grundar sig på att omsorg innebär ”att bry sig om”, vilket i sin tur innebär att omsorg är det primära och väsentliga i det mänskliga livet (Kirkevold, 2000). Benner och Wrubel menar att omsorg inte bara innebär relationer mellan individer, utan även hur den enskilde individen förhåller sig till omvärlden och vad denna individ anser vara värdefullt. Begreppet person innebär att en enskild alltid befinner sig i en meningsfull verklighet. En person är aldrig helt självständig, utan styrs av faktorer som finns i omgivningen. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan arbeta utifrån att stärka patientens talanger och intressen. Genom att förstå patientens upplevelse av en viss situation kan sjuksköterskan alstra en mening i situationen. Sjuksköterskan ska även arbeta på att ta vara på de resurser som patienten innehar och utifrån dessa utgöra ett hopp i patientens situation (ibid.). Benner och Wrubel beskriver begreppet livscykelperspektiv, som innebär att det finns olika faser i livet som är knutna till olika situationer (Kirkevold, 2000). I vuxenlivet är till exempel äktenskap, föräldraskap och barnuppfostran betydelsefulla situationer. Om det sker ett avvikande från livscykeln utsätts människan för stress. Med begreppet stress menar Benner och Wrubel att det finns en störning i en förståelse eller mening och detta medför att människan upplever en förlust eller ett hot. Detta innebär en utmaning och kräver både nya färdigheter och eventuella sorgearbeten hos människan. Bemästrande innebär hur människan hanterar störningar i förståelse och mening, det vill säga hur människan hanterar stress. En människas bemästrande beror bland annat på vad som anses vara meningsfullt, vilken förståelse och de förmågor som finns. En person befinner sig alltid i en situation och med detta menar Benner och Wrubel att uppfattningen och engagemanget i en viss situation beror på om personen känner mening och förståelse. Kontextbegreppet är ett betydligt bredare begrepp än situationsbegreppet. I en kontext har en människas kulturella och sociala sammanhang betydelse, men även vad som är betydelsefullt för människan vid en specifik tidpunkt i livet (ibid.).. Problemformulering Infertilitet medför ett lidande som berör kvinnan fysiskt, psykiskt, socialt, emotionellt och kulturellt. Sjuksköterskans kompetens och omvårdnadsarbete består till stor del av att lindra lidande. Utifrån detta finns det ett stort intresse av att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet för att kunna möjliggöra en optimal omvårdnad.. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av infertilitet.. Metod Studien har genomförts med hjälp av Fribergs (2012) modell för systematiska litteraturstudier med syftet att få en djupare översikt av ett problemområde.. 4.

(11) Datainsamling Till en början gjordes en pilotsökning för att få en bild av forskningsområdet. Därefter genomfördes den systematiska litteraturundersökningen i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Databasen Cinahl valdes utifrån dess omvårdnadsperspektiv. PubMed valdes då även denna databas innehåller bland annat omvårdnadsforskning. Det var även av relevans utifrån syftet att använda den psykologiskt inriktade databasen PsycInfo. Relevanta sökord valdes utifrån syftet med litteraturstudien och översattes till engelska språket. Sökorden som valdes ut var: infertilitet (infertility), upplevelse (experience), kvinnor (women) och barnlöshet (childlessness). Sökordet experience trunkerades(*) och det möjliggjorde att alla böjningsformer av ordet inkluderades (Friberg, 2012). Sökordet infertility användes som huvudämnesord i Cinahls ”headings”, Pubmeds ”MeSH-term” och PsycInfos ”thesaurus.” Sökorden redovisas i Tabell 1 nedan. För att få en mer specifik sökning kombinerades huvudordet med sökorden experience och women. Det gjordes sedan ytterligare en sökning med sökordet childlessness (barnlöshet) i samtliga databaser. Sökordet användes som huvudämnesord i databaserna Cinahl och PsycInfo men inte i PubMed, då sökordet inte fanns med som MeSH- term. Då antalet träffar inte var stort så gjordes inte några kombinationer med huvudämnesordet. Sökorden kombinerades med den boolska operatorn AND för att få fram rätt samband mellan sökorden. Sökhistoriken redovisas i Bilaga A. I denna litteraturstudie var inklusionskriterierna följande: originalartiklar, begränsat till engelska språket, kvinnor, peer reviewed och publicerade mellan år 2008 och 2013. Då syftet var begränsat till kvinnor exkluderas män och par i urvalet samt artiklar som fokuserade på upplevelser vid infertilitetsbehandlingar. Sökningarna i samtliga databaser resulterade i 358 artiklar. Av dessa 358 artiklar lästes 70 abstract då titlar ansågs vara relevanta till studiens syfte. Till det första urvalet valdes 24 artiklar, efter lästa abstract, som stämde överens med studiens syfte samt inklusions- och exklusionskriterier. I det andra urvalet exkluderades 13 artiklar då innehållet i artiklarna inte stämde överens med studiens syfte och för att de inte uppfyllde inklusions-och exklusionskriterier. Av dess elva artiklar hade åtta artiklar en kvalitativ ansats, två hade en kvantitativa och den sista hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa artiklar kvalitetsgranskades efter Willmans, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvaliteten graderades efter hög, medelhög och låg kvalité. Av dessa elva artiklar var sex artiklar av hög kvalité och fem artiklar av medelhög kvalité. Samtliga artiklar valdes att ta med i resultatet då de var relevanta för studiens syfte. Tabell 1. Sökordsöversikt Sökord. Cinahl Subject Heading list. PubMed MeSH-term. PsycInfo Thesaurus. Infertilitet. Infertility. Infertility. Infertility. Upplevelse. Experienc*(fritext). Experienc*(fritext). Experienc*(fritext). Kvinnor. Women (fritext). Women (fritext). Women (fritext). Barnlöshet. Childlessness. Childlessness(fritext) Childlessness. 5.

(12) Databearbetning Databearbetningen strukturerades efter Fribergs (2012) analyssteg. Det gjordes först en sammanställning av samtliga resultatartiklar i en artikelöversikt (Bilaga B1-B4, C1 och D1). Resultatartiklarna delades upp på hälften och lästes igenom enskilt upprepade gånger och sammanfattades i ett dokument. Sedan skedde ett byte av artiklar och sammanfattningar. Sammanfattningarna lästes enskilt och jämfördes sedan hur väl de stämde överens med artiklarna. Efter detta gjordes en gemensam granskning av likheter och olikheter mellan artiklarnas syften, metoder, analyser och resultat. Därefter identifierades fyra olika teman. Dessa teman kodades sedan med olika färger och markerades efter samhörighet i artiklarnas resultat. De teman som identifierades var: ”upplevelsen av en existentiell resa”, ”upplevelse av okvinnlighet”, ”upplevelse av social isolering”, ”upplevelse av kulturell och religiös påverkan.”. Resultat Upplevelsen av en existentiell resa Många av kvinnorna i studierna upplevde stor stress kopplat till sin infertilitet (Fledderjohann, 2012; Johnson & Fledderjohann, 2012; Omoaregba et al., 2011). I studier av Fledderjohann (2012) och McCarthy (2008) framkom det att infertilitet inneburit en stor sorg för kvinnorna. En kvinna berättade att hon gråtit varje dag på grund av att hon inte kunde få barn (McCarthy, 2008). Stressen påverkade kvinnornas psykiska hälsa och medförde både sömnstörningar och ångest hos kvinnorna (Fledderjohann, 2008; McCarthy, 2008). Flertalet kvinnor upplevde även att de var deprimerade av sin infertilitet. Det fanns de kvinnor som upplevde en stor tomhet och ensamhet i sitt sörjande av infertilitet. I en studie av Weinger (2009) där infertila kvinnor i Kamerun intervjuades, uppgav en del kvinnor att de kände oro för ålderdomen, då de inte kunnat få några barn. I de kamerunska kvinnornas kultur var det barnen som vårdade föräldrarna när de blev gamla och det skulle innebära att de infertila kvinnorna inte skulle få vård senare i livet. I en studie av Loke, Yu och Hayter (2012), där kinesiska infertila kvinnor och män intervjuades om subfertilitet, berättade en kvinna om sin besvikelse och frustration över att inte kunna få barn. För vissa kvinnor var det svårt att se någon framtid utan barn och de upplevde att infertiliten skulle vara en plåga som skulle pågå livet ut (Behboodi-Moghadam et al., 2013; McCarthy, 2008). I McCarthys studie (2008), där 22 kvinnor från USA intervjuades efter misslyckad infertilitetsbehandling, uppgav en kvinna att infertiliteten inneburit en existentiell resa. Att vara infertil upplevdes som en hård kamp mellan hopp och förtvivlan. Det framkom att en kvinnas framtidsplaner gått i kras efter att hon drabbats av infertilitet. Denna kvinna upplevde att infertiliteten hade medfört att någon del av henne hade dött. Kvinnan uppgav att hon hade jagats av minnen som berört infertiliteten genom hela livet. Det fanns dock de kvinnor som gick vidare i livet och slutade grubbla över sin infertilitet. De accepterade sin situation och tog istället chansen att börja ett nytt liv. Att gå igenom något så plågsamt som infertilitet ansåg kvinnorna som en utmaning som gett dem en inre styrka och en stärkt självkänsla (ibid.).. 6.

(13) Upplevelse av okvinnlighet Kvinnorna i studierna använde sig av orden inadekvata och okvinnliga när de skulle beskriva sig själva (Behboodi-Moghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; Loftus & Andriot, 2012; Loke, Yu & Hayter, 2012; McCarthy, 2008). Kvinnorna såg sig även som ofullständiga och odugliga samt att de inte kunde bli kompletta kvinnor förrän de fått barn. Kvinnornas liv cirkulerade kring deras tillstånd och de började identifiera sig själva som infertila. Kvinnorna upplevde även att det var svårt att tänka på något annat än just deras infertilitet. I Johnsons och Fledderjohanns studie (2012), där 496 infertila kvinnor från USA deltog, visade det sig att 85 procent av alla kvinnor upplevde sig som infertila före att de var kvinnor. Detta visade hur stor påverkan infertiliteten hade på kvinnornas syn på sig själva. Infertiliteten påverkade även kvinnornas självförtroende negativt och kvinnorna upplevde sig själva som misslyckade (Loftus & Andriot, 2012; Johnson & Fledderjohann, 2012; Obeisat et al., 2012.). Att sträva efter en ny självkänsla var därför centralt för kvinnorna, då infertiliteten sänkt deras självkänsla och självförtroende (McCarthy, 2008). Många av kvinnorna kände en stor skam över att inte kunna få barn och la all skuld på sig själva (Loke, Yu & Hayter, 2012). I Loftus och Andriots studie (2012) framkom det att denna skam oftast kom från att kvinnorna redan i ung ålder lärt sig att det finns ett starkt samband med att vara kvinna och att bli mamma. De hade som barn fått lära sig hur de skulle bete sig för att för att bli mammor, hur de skulle ta hand om ett barn och att det tillhörde den vuxna kvinnans liv att skaffa barn.. Upplevelse av social isolering I majoriteten av studierna framkom det att kvinnorna upplevde infertilitet som ett socialt hinder i omgivningen (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; Loftus & Andriot, 2012; Loke, Yu & Hayter, 2012; McCarthy, 2008; Obeisat et al., 2012; Weinger, 2009). I en studie av Hollos och Larsen (2008) uppkom det att infertila kvinnor i Tanzania kände sig stigmatiserade i samhället. I en artikel av Loke, Yu och Hayter (2012) kände sig kvinnorna osedda i sin sociala omgivning och hade en känsla av att inte passa in. Kvinnorna kände även att det var pinsamt att vara infertila när de vistades med fertila kvinnor. Barn och föräldraskap ansågs vara ett stort samtalsämne i kvinnornas umgänge och upplevdes som mycket plågsamt för kvinnorna (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Loftus & Andriot, 2012; Loke, Yu & Hayter, 2012). Kvinnorna beskrev att samtalsämnena var så starkt präglade av barn att de helt och hållet lämnades utanför gruppen. Känslan av att inte kunna delta i konversationer medförde att kvinnorna ofta isolerade sig ifrån sina sociala umgängen (Behboodi-Moghadam et al., 2013; Fledderjohann, 2012; Loftus & Andriot, 2012; Loke, Yu & Hayter, 2012; Obeisat et al, 2012; Weinger, 2009). Det fanns även en rädsla hos kvinnorna att obehagliga frågor skulle dyka upp i konversationerna, vilket förstärkte deras vilja att isolera sig från omgivningen (Loke, Yu & Hayter, 2012). Sociala aktiviter var något som kvinnorna helst avböjde sig ifrån för att slippa den plågsamma smärtan av att vara infertil. För en del kvinnor upplevdes utanförskapet så starkt att de isolerade sig från sin familj (Loftus & Andriot, 2012). Isoleringen kunde även leda till att vänskapsrelationer förstördes (Akizuki & Kai, 2008). Kvinnorna upplevde avundsjuka som ett stort problem i umgängen där barn fanns med i bilden (Loke, Yu & Hayter, 2012). Brist på respekt och sympati var något som kvinnorna upplevde i sitt umgänge och som ledde till social isolering (Hollos & Larsen, 2008; Loke, Yu & Hayter, 2012). I McCarthys studie (2008) framkom det 7.

(14) att det även fanns dåliga upplevelser kring vårdpersonalens bemötande av en infertil kvinna under infertilitetsbehandlingen. Vårdpersonalen hade enligt kvinnan inte brytt sig om hennes psykiska hälsa, utan all uppmärksamhet hade gått till teknologin i behandlingen. Kvinnan kände sig därmed ensam och osynlig av vårdpersonal då hennes psykiska hälsa kom i skymundan. Kvinnan upplevde att hon hade behövt mer hjälp i att bemästra den svåra utmaningen i att leva med infertilitet (ibid.).. Upplevelse av kulturell och religiös påverkan I åtta av resultatartiklarna var upplevelserna av infertilitet starkt präglade av kvinnornas kultur och religion (Akizuki & Kai, 2008; Fledderjohann, 2012; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; Loke, Yu & Hayter, 2012; McCarthy, 2008; Omoaregba et al., 2011; Weinger, 2009). I Obeisats et al. (2012) studie, där infertila kvinnor i Jordaninen intervjuades om sina upplevelser av infertilitet, berättade en kvinna att meningen med ett giftermål är att skaffa barn. Det var därför vanligt att infertiliten ledde till skilsmässa eller till instabilitet inom äktenskapet (Hollos & Larsen, 2008; Fledderjohann, 2012). I artiklarna framkom det att inom vissa kulturer och religioner är det lagligt för mannen att gifta om sig om kvinnan visar sig vara infertil (Behboodi-Moghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; McCarthy, 2008; Obeisat at al., 2012). Det ledde därför oftast till att mannens familj försökte övertala mannen till att skaffa en andra fru och på så sätt kunna skaffa barn med henne (Behboodi-Moghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; Obeisat et al., 2012). Kvinnorna i studierna kände därför en ständig oro över att mannen antingen skulle skaffa sig en ny fru eller att han planerade att skiljas ifrån kvinnan (Behboodi-Moghadam et al., 2013; Fledderjohann, 2012). Vissa kvinnor berättade att om de hade haft en aning om att de var infertila, så skulle de aldrig gift sig (Behboodi-Moghadam et al., 2013). Studier visar på att många infertila kvinnor upplevt psykisk misshandel i form av verbala trakasserier och skvaller (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Fledderjohann, 2012; Hollos & Larsen, 2008; Omoaregba et al., 2011). De verbala trakasserierna kom oftast från kvinnornas män, männens familjer eller från grannar (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Fledderjohann, 2012; Hollos & Larsen, 2008). Vissa kvinnor uppgav även att deras män eller männens familjer använt sig av fysisk misshandel mot kvinnorna (Behboodi-Moghadam et al., 2013). För att slippa de olika formerna av misshandel hade därför vissa av kvinnorna, med rådgivning från kvinnans familj, valt att försöka övertyga mannen till att gifta sig med ytterligare en kvinna (Obeisat et al., 2012). Vissa kvinnor såg infertiliteten och barnlösheten som Guds vilja (Loke, Yu & Hayter, 2012; Weinger, 2009). Andra kvinnor såg infertiliteten som ett straff från Gud för något de gjort fel i livet (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013). Kvinnorna beskrev även att de använt sig av Gud för att finna stöd och för att ta sig igenom de konsekvenser som tillkom med deras diagnos (Weinger, 2009). Kvinnorna hade då lättare att nå acceptans av infertiliteten. I Lokes, Yus och Hayters studie (2012) framkom det att kulturen inneburit att en del kvinnor prioriterat utbildning före att skaffa barn. Dessa kvinnor upplevde att deras infertilitet berott på att de satsat på sin egen karriär och de kände därför skyldiga till sin infertilitet.. 8.

(15) Diskussion Metoddiskussion Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Databasen Cinahl ansågs vara relevant då den inriktar sig på omvårdnadsforskning. Databasen PubMed valdes då den delvis är inriktad på omvårdnadsforskning. Databasen PsycInfo valdes på grund av dess psykologiska inriktning eftersom studiens syfte är nära knutet till området psykologi. Sökorden utformades efter studiens syfte. En kompletterande sökning med sökordet barnlöshet gjordes för att ordet ofta benämns i samband med infertilitet. Denna sökning gav dock inga relevanta artiklar. Sökningen ses ändå som en styrka då inga relevanta artiklar missats. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Upplevelser som berörde infertilitetsbehandling exkluderades, likaså mäns upplevelse. Artiklar som berörde par inkluderades i urval 1 och urval 2 då artiklarnas resultat tydligt visade på om det var kvinnan, mannen eller paren som uttalade sig. Detta ses som en styrka då ingen relevant information missats. Inklusionskriterier i denna studie var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2008 och 2013. Detta kan ses som en styrka då sökningen bara bestod av aktuell forskning. Dessutom skulle artiklarna vara originalartiklar och refereegranskade. Artiklarna valdes först ut efter artiklarnas titlar. Det ses som en svaghet då artiklar kan ha missats på grund av att deras titel inte var till värde för litteraturstudiens syfte. Artiklar som inte funnits tillgängliga i databaser beställdes via biblioteket vid Högskolan i Halmstad. Resultatartiklarna delades upp på hälften och granskades enskilt och det gjordes även en sammanställning av artiklarna. Sedan skedde ett byte av artiklarna och artikelsammanställningarna för att se om de stämde överens med varandra. Detta kan ses som en styrka då det skett en mer objektiv bedömning av artiklarna, då olika erfarenheter och synsätt kan prägla en granskning och därmed ökad reliabilitet. Resultatartiklarna bestod av åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och en artikel som var både kvalitativ och kvantitativ. Detta ses som en styrka i litteraturstudien, då kvalitativa artiklar fångar det unika och subjektiva upplevelserna medan kvantitativa artiklar undersöker en större mängd upplevelser som medför en generaliserbarhet och överförbarhet av resultatet (Friberg, 2012). Samtliga resultatartiklar kvalitetsgranskades efter Willmans, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa metoder. I denna studie valdes endast att inkludera studier med hög och medelhög vetenskaplig kvalité, vilket ses som en styrka. En svaghet i litteraturstudiens resultat är att ingen artikel berör svenska eller europeiska förhållanden, vilket påverkar studiens överförbarhet negativt. Detta ses dock som en brist på ny forskning inom området. I resultatet berör artiklarna kvinnor ifrån USA, Japan, Kina, Iran, Ghana, Jordanien, Kamerun och Tanzania. USA och Japan är I-länder och kan ha många likheter med de svenska förhållandena. Den kinesiska artikeln studerade kvinnor från Hong Kong i Kina, där ekonomin bland invånarna är hög och kan därmed också ha likheter med svenska förhållanden. Iran, Ghana, Jordanien, Kamerun och Tanzania är alla U-länder, där kan det då vara svårare att hitta likheter med svenskaförhållanden. Men det kan ändå ses som en styrka i litteraturstudien då patienter inom svensk sjukvård kan ha ursprung från dessa länder. Kunskap om förhållandena i dessa länder kan därför vara värdefullt i mötet med dessa patienter. Sammanställningen av resultatets teman upplevdes som relativt enkla att identifiera, då resultatartiklarnas resultat var snarlika.. 9.

(16) Resultatdiskussion Infertilitet upplevs som ett sorgearbete hos kvinnor (Fledderjohann, 2012; McCarthy, 2008). Vissa kvinnor upplevde ett förnekande och en del kvinnor upplevde acceptans (BehboodiMoghadam et al., 2013; McCarthy, 2008). Likheter finns med tidigare svensk forskning av Wirtberg et al. (2007) där det också framkom att infertila kvinnor hanterar den psykiska krisen på olika sätt. Detta överensstämmer med Cullbergs (2006) beskrivning av krisreaktionens faser. Bearbetningsfasen i krisreaktionen är nödvändig för att nå acceptans (ibid.). För infertila kvinnor skulle förnekandet kunna bero på att de fastnat i bearbetningsfasen. För de kvinnor som upplevde en acceptans av sin infertilitet har antagligen nyorienteringsfasen blivit nådd. För de kvinnor som hittat nya intressen i livet kan krisen och lidandet vid infertilitet ses som en växt och utveckling. Detta överensstämmer med Cullberg (2006) och Eriksson (1994), som beskriver att kris och lidande leder till utveckling och växt för människan. Skillnaderna i krishanteringen kan bero på att kvinnorna har olika förutsättningar att hantera krisen och som därmed påverkar upplevelsen av infertilitet. Om den infertila kvinnan fastnar i sitt sorgearbete kan terapeutisk hjälp vara nödvändig för att hon inte ska plågas av infertiliteten livet ut (Cullberg, 2006; Möller & Bjuresten, 2005). Johansson (2004) menar att infertila kvinnor oftast inte söker någon psykologisk hjälp. Sjuksköterskan bör därför vara närvarande i mötet med den infertila kvinnan för att upptäcka och lindra lidande, som exempelvis beror på att hon inte kan hantera den psykiska krisen, då det är ett centralt område enligt Komptetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005a) och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2007). Som sjuksköterska kan information om olika stödgrupper ges till den infertila kvinnan. I Sverige finns patientföreningen Barnlängtan som är en rikstäckande stödgrupp för ofrivilligt barnlösa och som vill påverka synen på infertilitet i samhället (Barnlängtanbloggen, u.å.). Genom att delta i stödgrupper kan den infertila kvinnan dela med sig av sina upplevelser och minska risken för social isolering. Upplevelsen av att vara okvinnlig eller misslyckad på grund av infertilitet (BehboodiMoghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; Loftus & Andriot, 2012; Loke, Yu & Hayter, 2012; McCarthy, 2008) stämmer väl överens med Benners och Wrubels omsorgsteori (Kirkevold, 2000). Benner och Wrubel beskriver att ett avvikande från socialt förväntade situationer, som att bli mamma, kan upplevas som ett stort misslyckande för kvinnan. Upplevelsen av att inte känna sig som en kvinna kan enligt Söderberg (2013) förklaras av kvinnors syn på sin fertilitet. Kvinnors fertilitet och barnafödande förstärker känslan av att vara kvinna och är starkt förknippade med kvinnans identitet. Att få barn är en central del i kvinnors framtidsplaner och ses oftast som en fundamental del i livet (McCarthy, 2008). Då infertilitet medför att kvinnan inte har möjlighet att kunna få barn på naturlig väg kan detta leda till känslor av att vara misslyckad, okvinnlig och en känsla av att inte vara som andra kvinnor. Detta kan ses som en orsak till att infertilitet upplevs som ett utanförskap av infertila kvinnor, vilket diskuteras härnäst. Social isolering är en vanlig upplevelse av infertilitet (Akizuki & Kai, 2008; BehboodiMoghadam et al., 2013; Hollos & Larsen, 2008; Loftus & Andriot, 2012; Loke, Yu & Hayter, 2012; McCarthy, 2008; Obeisat et al., 2012; Weinger, 2009). För de infertila kvinnorna innebär den sociala isoleringen att de tar avstånd från familj och vänner där det finns barn med i bilden. Det finns ett samband mellan Wiklunds (2003) beskrivning av lidande och kvinnornas upplevelse av social isolering i resultatet. Wiklund (2003) menar att isolering ifrån omvärlden ger en flykt ifrån lidandet. Anledningen till att infertila kvinnor isolerar sig från den sociala omgivningen skulle kunna bero på att lidandet av infertiliteten blir särskilt tydligt när de vistas med fertila kvinnor eller om det finns barn med i sammanhanget. Även hälsan 10.

(17) kan påverkas av social isolering. I en studie av Pantell, Rehkopf, Jutte, Syme, Balmes och Adler (2013) visas sambandet mellan social isolering och en högre mortalitet. Det kan därför vara viktigt att sjuksköterskan bland annat att ser till att patientens sociala behov är tillfredsställda (Socialstyrelsen, 2005b). En kvinna beskrev att hon upplevt att vårdpersonal inte sett hennes psykologiska omvårdnadsbehov i samband med hennes infertilitetsbehandling (McCarthy, 2008). Genom att sjuksköterskan tillämpar en personcentrerad vård kan detta undvikas och den enskilde patientens behov synliggörs (Möller & Bjuresten, 2005; SSF, 2010). Den personcentrerade vården kan därför leda till att kvinnans psykologiska omvårdnadsbehov kan tillgodoses och kvinnans psykiska ohälsa kopplat till sin infertilitet lindras. McCormack, Karlsson, Dewing och Lerdal (2010) menar att en personcentrerad vård kräver att sjuksköterskan är medveten om sig själv, sin värdegrund och att hon har en emotionell kompetens. Men det finns även vissa yttre omständigheter som exempelvis oskrivna regler som förhindar eller möjliggör den personcentrerade vården. Infertilitet påverkas starkt av både kvinnornas kultur och deras religion (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Fledderjohann, 2012; Hollos & Larsen, 2008; Loke, Yu & Hayter, 2012; McCarthy, 2008; Omoaregba et al., 2011; Weinger, 2009). De infertila kvinnorna upplever både fysisk (Behboodi-Moghadam et al., 2013) och psykisk (Akizuki & Kai, 2008; Behboodi-Moghadam et al., 2013; Fledderjohann, 2012; Hollos & Larsen, 2008; Omoaregba et al., 2011) misshandel till följd av sin kultur. Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyreslen, 2005a) ska sjuksköterskan arbeta utifrån patientens kulturella och andliga behov. Som sjuksköterska är det därför av stor vikt att vara medveten om hur kulturen kan påverka kvinnors psykiska och fysiska hälsa vid infertilitet. Sverige är ett mångkulturellt samhälle där sjuksköterskan kommer träffa på många olika kulturer och uppfattningar av vad vård innebär. Det är därför viktigt att se till den specifika patienten och ta reda på vad som är betydelsefullt för just den personen. Det görs för att optimera vården och för att patienterna ska få en så bra upplevelse av vården som möjligt. Benner och Wrubel (Kirkevold, 2000) beskriver i sin omsorgsteori att människan befinner sig i ett kulturellt sammanhang som har stor betydelse (ibid.). Dagens samhälle innefattar en mångkulturell omvårdnad. Det ställer även krav på att sjuksköterskan ha en kulturell kompetens för att hjälpa patienten utifrån de bästa förutsättningarna. En kulturell kompetens består av olika kärnkompetenser såsom kulturell känslighet (Jirwe, Gerrish, Keeney & Emami, 2009). Därför bör sjuksköterskan reflektera över sin kulturella kompetens för att hjälpa patienten utifrån de bästa förutsättningarna. Tidigare svensk forskning (Johansson & Berg, 2005) visar att upplevelsen av infertilitet har gemensamma drag med kvinnorna i litteraturstudiens resultat. De svenska kvinnorna upplevde både sorg, en upplevelse att inte känna sig som kvinnor, social isolering och depression. Dessa upplevelser av infertilitet skulle därför kunna ses som fenomen som är oberoende utav kvinnans kultur, levnadsförhållanden och landstillhörighet.. Konklusion och implikation Kvinnors upplevelser av infertilitet är präglade av sorg, en känsla av att inte vara kvinna och social isolering. Kvinnans kultur och religion kan påverka upplevelsen av infertilitet och kan bland annat innebära psykisk misshandel. Att få barn är en central del i många kvinnors liv och därför kan infertilitet medföra ett stort lidande och misslyckande hos den infertila kvinnan 11.

(18) både psykiskt och socialt. Infertilitet är ett globalt problem som drabbar kvinnor världen över oavsett ekonomi, religion, kultur och geografiskt läge. Infertilitet påverkar kvinnors hälsa. En ökad kunskap såväl inom utbildning som i vården kan förebygga och lindra lidande vid infertilitet. Samhället är i ständig förändring vilket påverkar synen på infertilitet och därmed upplevelsen. Det finns relativt mycket forskning men den är fokuserad framförallt på behandling vid infertilitet. Forskning om omvårdnad vid infertilitet, och hur infertilitet påverkar kvinnans vardag saknas. Vidare saknas det forskning som speglar europeiska och svenska kvinnors upplevelse av infertilitet. En ökad kunskap kan bidra till att rätt omvårdnadsåtgärder ges och därmed ett förbättrat omhändertagande av kvinnor med infertilitet i den svenska vården.. 12.

(19) Referenser *Akizuki, Y., & Kai, I. (2008). Infertile Japanese women's perception of positive and negative social interactions within their social networks. Human Reproduction, 23(12), 2737-43. doi: 10.1093/humrep/den326. Allan, H-T. (2013). The anxiety of infertility: The role of the nurses in the fertility clinic. Human Fertility, 16(1), 17-21. Andén Angelström, J. & Sundström, A. (2013). En bok om ofrivillig barnlöshet. Stockholm: Vulkan. Barnlängtanbloggen (u.å). [Electronic version]. Hämtad 2013-11-12 från: http://foreningenbarnlangtan.blogspot.se/ *Behboodi-Moghadam, Z., Salsali, M., Eftekhar-Ardabily, H., Vaismoradi, M., & Ramezanzadeh, F. (2013). Experiences of infertility through the lens of Iranian infertile women: A qualitative study. Japan Journal Of Nursing Science, 10(1), 41-46. doi:10.1111/j.1742-7924.2012.00208.x Bell, K. (2013). Constructions of infertility and some lived experiences of involuntary childlessness. Journal of women and social work, 28 (3), s 284-295. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Liber: Stockholm. *Fledderjohann, JJ. (2012). 'Zero is not good for me': implications of infertility in Ghana. Human Reproduction, 27(5), 1383-90. doi: 10.1093/humrep/des035. Friberg, F. (2012). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Hillensjö, T., & Nilsson, L. (2005). Utredning av det infertila paret. Ingår i J, Hreinssons., L, Hambergers och T, Hardarsons (red.) Infertilitet-utredning och behandling genom assisterad befruktning. Lund: Studentlitteratur. *Hollos, M., & Larsen, U. (2008). Motherhood in sub-Saharan Africa: the social consequences of infertility in an urban population in northern Tanzania. Culture, Health & Sexuality, 10(2), 159-173. Holton, S., Fisher, J., & Rowe, H. (2010). Motherhood: is it good for women’s mental health? Journal of Reproductive & Infant Psychology, 28 (3), 223-39. Höjeberg, P. (2000). Tröskelkvinnor- barafödandet som kultur. Oskarshamn: Carlssons bokförlag. Jernelöv, A. (2011). Amazonia- Den framtida värld där kvinnor styr. Stockholm: MBM Förlag..

(20) Jirwe, M., Gerrish, K., Keeney, S. & Emami, A. (2009). Identifying the core components of cultural competence: a Delphi survey. Journal of Clinical nursing, 18, 2622-2634. Johansson, M. (2004). Barnlöshet och vårdande. Ingår I M, Bergs och I, Lundgrens (red.) Att stödja och stärka. Vårdande vid barnafödande. Lund: Studentlitteratur Johansson, M., & Berg, M. (2005). Women’s experience of childlessness 2 years after the end of in vitro fertilization treatment. Scand J Caring Sci, 19, 58-63. *Johnson, KM., & Fledderjohann, J. (2012). Revisiting “her” infertility: Medicalized embodiment, self-identification and distress. Social Science & Medicine, 75(5), 883891. doi:10.1016/j.socscimed.2012.04.020. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier- analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Kjaer, T-K., Jensen, A., Dalton, S-O., Johansen, C., Schmiedel, S., & Kjaer, S-K. (2011). Suicide in Danish women evaluated for fertility problems. Human Reproduction, 26(9), 2401-2407. *Loftus, J., & Andriot, A. L. (2012). “That's what makes a woman”: Infertility and coping wit h a failed life course transition. Sociological Spectrum, 32(3), 226-243. doi: 10.1080/02 732173.2012.663711. *Loke, A., Yu, P., & Hayter, M. (2012). Experiences of sub-fertility among Chinese couples in Hong Kong: a qualitative study. Journal Of Clinical Nursing, 21(3/4), 504-512. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03632.x Lundin, K., & Mikkelsen, A-L. (2005). Inseminering och fertilisering, in vitro-maturation (IVM). Ingår i J, Hreinssons., L, Hambergers och T, Hardarsons (red.)Infertilitetutredning och behandling genom assisterad befruktning. Lund: Studentlitteratur. *McCarthy, M. (2008). Women's lived experience of infertility after unsuccessful medical intervention. Journal Of Midwifery & Women's Health, 53(4), 319-324. doi: 10.1016/j.jmwh.2007.11.004. McCormack, B., Karlsson, B., Dewing, J., & Lerdal, A. (2010). Exploring personcentredness: a qualitative meta-synthesis of four studies. Scand J Caring Sci 24, 620– 634. Möller, A. & Bjuresten, K. (2005). Patienten i centrum. I Hreinsson, J., Hamberger, L. & Hardarson, T. (red.). Infertilitet – utredning och behandling genom assisterad befruktning (s.169-180). Lund: Studentlitteratur. Nikolaus, D. (2008). How old are your eggs? Current opinion in obstetrics and gynecology, 20(6), s 540-544. London: Department of Obstetrics and Gynecology. *Obeisat, S., Gharaibeh, MK., Oweis, A., & Gharaibeh, H. (2012). Adversities of being infertile: the experience of Jordanian women. Fertility Sterililty, 98(2), 444-9..

(21) Olsson, E. & Wendelid, L. (2007). Kvinnors upplevelse av infertilitet. Magisteruppsats, Göteborgs Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/19687/1/gupea_2077_19687_1.pdf *Omoaregba, JO., James, BO., Lawani, AO., Morakinyo, O., & Olotu, OS. (2011). Psychosocial characteristics of female infertility in a tertiary health institution in Nigeria. Annals of African Medicine, 10(1), 19-24. doi: 10.4103/1596-3519.76567. Pantell, M., Rehkopf, D., Jutte, J., Syme, L., Balmes, J., & Adler, N. (2013). Social Isolation: A Predictor of Mortality Comparable to Traditional Clinical Risk Factors. American Journal of Public Health 103,(11), 2056-2062. Persson, L. (2011). Nu minskar barnlösheten. Välfärd: Varför skiljer vi oss åt? 4(2), 22-23. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Persson, L. (2013). Äldre mammor vanligare förr. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Hämtad 2013-10-11 från: http://www.scb.se/Pages/Article____351544.aspx Socialstyrelsen. (2005a). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005b). Reproduktiv hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterförening [SSF]. (2010). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Söderberg, M. (2013). Fruktsamhet och barnafödande- upplevelser, tankar och attityder bland kvinnor som inte fött barn. Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa. *Weinger, S. (2009). 'Infertile' Cameroonian women: social marginalization and coping strategies. Qualitative Social Work, 8(1), 45-64. Wikland, M. (2004). Infertilitetsbehandling– en framgångssaga utan like. Läkartidningen, 101(1-2), s 94-97. Stockholm: Läkartidningen Förlag AB. Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. Wirtberg, I., Möller, A., Hogström, L., Tronstad, S-E., & Lalos, A. (2007). Life 20 years after unsuccessful infertility treatment. Human Reproduction, 22(2), s 598–604..

(22) WHO. (2013a). Meeting to Develop a Global Consensus on: Preconception Care to Reduce Maternal and Childhood Mortality and Morbidity. Schweiz: World Health Organization. WHO. (2013b). Gender and genetics. Schweiz: World Health Organization. Wramsby, H., & Sunde, A. (2005). Äggaspiration och in vitro-behandling. Ingår i J, Hreinssons., L, Hambergers och T, Hardarsons bok Infertilitet-utredning och behandling genom assisterad befruktning. Lund: Studentlitteratur. *Artiklarna som använts i resultatet..

(23) Bilaga A Tabell 2. Sökhistorik Datum. Databas. Sökord/Limits/Boolska Operatorer. Antal träffar. Urval 1 Urval 2. 37. Lästa abstra ct 28. 131024. Cinahl. 131025. PubMed. 131025. PsycInfo. 131025. Cinahl. 131025. PubMed. 131026. PsycInfo. (MM "Infertility") AND women AND experienc*, research article, peer reviewed, English language, år 2008-2013, peer reviewed, female ((((("infertility, female"[MeSH Major Topic]) AND women) AND experienc* AND "last 5 years"[PDat] AND English[lang] AND Female[MeSH Terms]) MJSUB.EXACT("Infertility ") AND women AND experienc*, peer reviewed, after 2008, English language, female. (MM "Childlessness") English language, research article, peer reviewed, år 2008-2013, female Childlessness (fritext), 5 last years, female, English language. MJSUB.EXACT("Childless ness"), peer reviewed, Date after 2008, English language, female.. 11. 5. 125 (1)*. 25. 11. 5. 56 (1)*. 5. 1. 1. 13. 3. 1. 0. 78. 6. 0. 0. 44. 3. 0. 0. 358. 70. 24. 11. *Siffror inom parantes avser dubbletter av redan valda artiklar till urval 2..

(24) Bilaga B1 Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod Publikationsår Land Databas 2008 Japan PubMed. Författare. Titel. Syfte. Metod Urval Bortfall. Akizuki, Y & Kai, I.. Infertile Japanese women’s perception of positive and negative social interactions within their social networks.. Syftet var att bestämma hur positiva och negativa sociala samspel upplevs av infertila kvinnor.. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.. 2013 Japan Cinahl. BehboodiMoghadam, Z., Salsali, M., EftekharArdabily, H., Vaismoradi, M. & Ramezanzadeh, F. Experiences of infertility through the lens of Iranian infertile women: A qualitative study. Syftet var att undersöka och beskriva de erfarenheter iranska infertila kvinnor har relaterade till infertilitet.. Metoden var en innehållsannalys som gick ut på att föra en intervju med iranska infertila kvinnor. Deltagarna hade sökt för fertilitetsproblem på en fertilitetsklinik i Iran och blev då tillfrågade om de ville vara med i studien. 10 personer ville vara med och delta. Inget bortfall redovisades.. Slutsats. Vetenskaplig kvalitet. I studien framkom nio positiva Medelhög och nio negativa teman för sociala interaktioner. I dem Urvalet bestod av 24 infertila positiva temana framkom kvinnor som hade initierat kontakt betydelsen av ha en god lyssnare för utredning av infertilitet minst ett i sociala nätverket. I de negativa år tidigare. temana framkom det att det fanns kritik mot att inte ha några Inget bortfall redovisas. barn. Detta är av betydelse för vårdpersonal för att skapa en stödjande social miljö för infertila kvinnor. Infertilitet påverkar både det Hög psykiska och sociala välbefinnandet hos kvinnor. Att förbättra kunskapen för sjuksköterskor om komplikationer av infertilitet är viktigt för att ge infertila kvinnor högkvalitativ vård..

(25) Bilaga B2 Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod Publikationsår Land Databas 2012 USA PubMed. 2012 USA PsycInfo. Författare. Titel. Syfte. Metod Urval Bortfall. Slutsats. Vetenskaplig kvalitet. Fledderjohann, J.J.. Zero is not good for me: implications of infertility in Ghana. Syftet var att utforska konsekvenserna med infertilitet hos kvinnor i Ghana.. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. De använde sig av dataprogrammet NUD*IST.. Infertilitet har i Ghana stora konsekvenser för kvinnornas sociala interaktioner, mentala hälsa och för ett stabilt äktenskap.. Medelhög. ”That’s what makes a woman”: infertility and coping with a failed life course transition.. Syftet var att utforska hur infertila kvinnor hanterar vad de anser är en misslyckad bana i livet.. Loftus, J. & Andriot, A.. Urvalet bestod av 107 kvinnor som fått behandling på en gynekologisk eller förlossningsklinik i Accara och Ghana.. Inget bortfall redovisas. En kvalitativ studie med öppna Misslyckade banor i livet Hög intervjuer. De använde sig av Atlas påverkade kvinnornas känsla av ett själv och påverkade mjukvara. förhållandet till andra. Urvalet bestod av 40 infertila kvinnor som sökt medicinsk behandling för infertilitet. Inget bortfall redovisas..

(26) Bilaga B3 Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod Syfte. Metod Urval Bortfall. Slutsats. Loke, A-Y., Yu, Experience of P-Y. & Hayter, M. sub-fertility among Chinese couples in Hong Kong: a qualitative study.. Syftet var att utforska upplevelsen av subfertilitet hos kinesiska par i Hong Kong.. En kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning användes. Data insamlades genom djupintervjuer. Inklusionskriterier i studien var att deltagarna skulle vara från Kina, mellan 30-45 år gifta och haft oskyddat samlag under minst ett år utan att bli gravida. 7 kvinnor och 4 män deltog i studien. Inget bortfall redovisas.. Av resultat framgår att upplevelsen Hög av subfertilitet innebär en känsla av ofullständighet, en isolering från de som är fertila, implikationer för förhållande, en tvekan mot fertilitetsbehandling och ett accepterande av att vara barnlös. Subfertila par bör få utbildning inom området för att optimera chanserna att bli gravida. Även stödgrupper ska finnas till hands. Hälso-professioner bör respektera subfertila pars val av behandling.. McCarthy, M.P. Women’s lived experience of infertility after unsuccessful medical intervention.. Syftet var att utforska fenomenet i kvinnors upplevelse av infertilitet tillföljd av misslyckad medicinsk behandling.. En kvalitativ studie med hermeneutisk-fenomenologisk inriktning. Urvalet bestod av 22 kvinnor som skulle ha genomgått infertilitetsbehandling minst ett år före studien. Även kvinnor med adopterade barn men med uttalad infertilitet inkluderades. Inget bortfall redovisas.. Kvinnor upplever en existentiell Medelhög kris under sin infertilitetsbehandling. Kvinnor berörs både emotionellt, psykosocialt och själsligt under lång tid. Hälso-och sjukvårds personal bör vara medvetna om hur kvinnor påverkas av infertilitet.. Publikationsår Land Databas. Författare. 2010 Kina Cianhl. 2008 USA Cinahl. Titel. Vetenskaplig kvalitet.

(27) Bilaga B4 Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod Publikationsår Land Databas 2012 Jordanien PubMed. Författare. Titel. Syfte. Metod Urval Bortfall. Slutsats. Vetenskaplig kvalitet. Obeisat, S., Gharaibeh, M., Oweis, A. & Gharabei, H.. Adversities of being infertile: the experience of Jordanian women.. Syftet var att beskriva jordanska kvinnors perspektiv och upplevelser av infertilitet.. En kvalitativ studie, med deskriptiv design, utfördes med hjälp av intervjuer med infertila kvinnor. I studien deltog 25 infertila kvinnor som blivit värvade från en organisation ifrån norra Jordanien. Kvinnorna som var med skulle haft försökt få barn i minst ett år och de skulle få behandling för infertilitet. Inget bortfall redovisdades.. Kvinnorna i Jordanien får Hög sociala, personliga och äktenskapliga konsekvenser som påverkar deras hälsa negativt. Dessa kvinnor behöver kartläggas och få ett omfattande stöd för att de ska klarar av att leva så normalt som möjligt och må bra.. 2009 USA Cinahl. Weinger, S.. 'Infertile' Cameroonian women: social marginalization and coping strategies.. Syftet var att beskriva kvinnors användning av coping- strategier för att hantera sin infertilitet.. Kvalitativ metod, med induktiv dataanalys, där de använde sig av intervjuer. De valde att inrikta sig på kvinnor som var biologiskt infertila och som bodde i Kamerun. Information om studien sattes upp på universitet, olika företag och i olika kommuner runt om i landet. 10 visade intresse, men bara 5 ville delta i studien.. Kvinnorna ansåg att moderskapet Hög handlar om att producera barn till mannen. Det ansågs som ett brott att dessa kvinnor inte kunde uppnå detta. De hade uppfostrat barn, men de hade inte gett en man ett biologiskt barn och därför ansågs de inte som riktiga kvinnor..

(28) Bilaga C1 Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod Publikationsår Land Databas 2012 USA Cinahl. 2011 Nigeria PubMed. Författare. Johnson, K-M. & Fledderjohann, J.. Titel. Revisiting ”her” infertility: Medicalized embodiment, selfidentification and distress.. Syfte. Syftet var att belysa skillnader i kvinnors upplevelse av diagnosen infertilitet och dess behandlingar.. Metod Urval Bortfall En randomiserad kvantitativ studie med den digitala telefonundersökningen NSFB (National Survey of Fertility Barriers). 4712 kvinnor som hade en ålder 25 och 45 och var i ett förhållande fick delta i en digital telefon intervju med telefonundersökningen. Av dessa hade 569 uttalade fertilitetsproblem. 496 kvinnor återstod efter att ha behandlat förlorad data. Bortfallet var alltså 73 kvinnor.. Slutsats. Vetenskaplig kvalitet. Alla kvinnor upplevde infertilitet Medelhög som en plåga oavsett vilken typ av infertilitet. Ett medicinskt förkroppsliggande framträdde hos kvinnorna men varierade olika mellan sambandet till stress och själv identifiering. Kvinnor påverkas av olika faktorer vad det gäller förväntningar på mäns och kvinnor ansvar när det gäller barnafödande. Detta påverkar deras syn på om hur de ses som en infertil kvinna. Omoaregba, J., Psychosocial Syftet var att beskriva Metoden var kvantitativ och de Kvinnor som är infertila har större Hög James, B., characteristics of kvinnors psykiska risk att lida av psykisk ohälsa och deltagande kvinnorna fick fylla i två Lawani, A., female infertility in ohälsa och deras det är därför viktigt att tänka på det olika frågeformulär. Ett angående Morakinyo, O. a tertiary health sociala förhållande i mötet med dessa patienter. Det är deras psykiska stress och ett angående & Olotu, O. institution in Nigeria vid infertilitet. även viktigt att dessa kvinnor, deras sociala förhållande, relaterat till rutinmässigt, får tillgång till en deras infertilitet. psykolog eller kurator. Detta för att Urvalet bestod av kvinnor som gick optimera deras vård. till en specifik infertilitets klinik i Nigeria. Det var 107 tillfrågade kvinnor, men bara 100 valde att delta..

(29) Bilaga D1. Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ/kvantitativ metod. Publikationsår Land Databas. Författare. 2008 USA PubMed. M. & Larsen, U.. Syfte. Titel. Metod Urval Bortfall. Slutsats. Vetenskaplig kvalitet. Undersöka kvinnors sociala och personliga konsekvenser relaterat till infertilitet.. Motherhood in sub-Saharan Africa: the social consequences of infertility in an urban population in northern Tanzania.. Metoden i denna studie var både kvantitativ och kvalitativ. Den kvalitativa delen utgick från Grounded theory. Först frågades 2019 kvinnor mellan 20-44, i ett stabilt förhållande, angående deras fertilitet. Sedan valdes 25 fertila och 25 infertila kvinnor ut för att delta i deras intervjudel. Kvinnornas upplevelse jämfördes sedan.. Att skaffa barn ses som en viktig del i livet hos kvinnan och ses som kvinnans syfte i livet. Denna uppfattning har alla kvinnor oavsett om de är fattiga eller rika, högutbildade eller analfabeter.. Medelhög. Hollos,. Inget bortfall redovisades..

(30) Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00 E-mail: registrator@hh.se www.hh.se.

(31)

No results found