Kunskapsstråket, Program för social hållbarhetsanalys, Lund

Anna Herrström och Danijella Veljanova Malmö Högskola, VT-2010

Kunskapsstråket

Program för social hållbarhetsanalys, Lund

Sammanfattning

Titel: Kunskapsstråket, Program för social hållbarhetsanalys, Lund

Detta examensarbete behandlar den sociala hållbarhetsaspekten och utgår ifrån normativa principer för ett områdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund, som är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska världen. Området som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ”Kunskapsstråket”, som innebär att utveckla ett attraktivt, levande område, med noder som knyts samman med resten av Lund.

Uppsatsen består av två huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiska delen har sin utgångspunkt i teorier kring hållbarhet och olika former av kapital, vilka resulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ”Program för social hållbarhetsanalys”, som är ett processverktyg för områdesutveckling.

En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet projekt- och processledning samt de olika teorier som tas upp i arbetet. För att få kunskap om Kunskapsstråket har samtal hållits med aktuella personer på Akademiska Hus.

För att utforma ett område på ett socialt hållbart sätt används det olika normativa principer som utgångspunkt. Genom dessa principer tas det fram indikatorer som används för att utforma platsen men även för att mäta om den sociala hållbarheten är uppnådd.

Abstract

Title: The Knowledge Lane, Programme for Social Sustainability Analysis, Lund

This thesis deals with the social aspect of sustainability and is based on normative principles for an area's development. Work in conjunction with the Akademiska Hus in Lund, which is a real estate company that builds and manages facilities for the academic world. The area to be developed is a part of the concept development project "the Knowledge Lane", which means to develop an attractive, vibrant area, with nodes that are connected with the rest of Lund.

The essay consists of two main parts, a theoretical part and a pre-study. The theory has its basis in the theories of sustainability and various forms of capital, which results in an analytical model. The pre-study is a project of "Programme for social sustainability analysis", which is a tool for process development area.

A qualitative methodology is used in this work through interviews. An extensive literature review has been done to obtain knowledge of the subject, project and process management, as well as the various theories mentioned in the work. To learn about the Knowledge Lane discussions have been held with people at the Akademiska Hus.

To define an area in a socially sustainable way, different normative principles have been used as a starting point. These principles are the indicators used to design the site but also for measuring if the social sustainability is achieved.

Innehåll

Sammanfattning ... 2

Abstract ... 3

1. Indelning ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Syfte och problemställning ... 6

1.3 Avgränsningar ... 6 1.4 Rapportens struktur ... 7 2. Metodredovisning ... 9 2.1 Deduktivt angreppssätt ... 9 2.2 Kvalitativ metod ... 9 2.3 Intervjuer ... 10 2.4 Litteraturgranskning ... 10 2.5 Förstudie ... 10 3. Teori ... 13 3.1 Hållbar utveckling ... 13 3.2 Hållbar stadsutveckling ... 13 3.3 Stadsmiljöns betydelse ... 14 3.4 Intellektuellt kapital... 16 3.5 Demokratiskt kapital ... 17 3.6 Urbant kapital ... 18 3.7 Territorium ... 21 3.8 Analysmodell ... 23 4. Projektplan ... 25 4.1 Projektorganisation ... 25

4.2 Program för social hållbarhetsanalys ... 26

4.3 Överordnad planering ... 30

5. Diskussion och slutsats ... 36

Referenslista ... 38

DEL 1. Inledning

Denna del är en introduktion i vad denna uppsats kommer att handla om. Introduktionen inleds med en beskrivning av uppsatsens bakgrund. Därefter följer syftet med uppsatsen som sedan leder till problemställningarna som ska undersökas.

1. Indelning

Denna uppsats behandlar frågor som rör stadsplaneringsprojekt och på vilket sätt man kan använda indikatorer för att göra ett område socialt hållbart. Studien utförs tillsammans med Akademiska Hus i Lund och omfattar ett begränsat område, bestående av kvarteren Studentkåren 4 och del av Helgonagården 6:16, i nordöstra Lund.

1.1 Bakgrund

Ett hållbart stadsbyggande kräver långsiktighet. Det som byggs i dagens städer ska vara hållbart för flera generationer framåt. De lösningar vi kommer på för dagens samhälle, är kanske inte de bästa för framtidens städer. Vi måste ta hänsyn till framtida generationers behov och tänka om, så att det även fungerar längre fram för staden och dess invånare. (Ullstad, 2008)

Människan behöver det sociala samspelet, se och höra andra, i sina liv. Genom att planera småskaliga områden med lokal service, mötesplatser och närhet till skola kring det lokala torget/gatan skapas spontana möten, blandning och mångfald. Närheten till service är viktig för ett områdes tillgänglighet, att kunna minska bilberoendet och öka kollektivanvändandet sparas det mycket på miljön och platsen blir mer anpassad till fotgängarna (Ullstad, 2008). En stad liksom stadsrummet måste uppfylla vissa kvaliteter för att kunna fungera för människan. Det är vi människor som ska använda staden, dess funktioner och struktur och då är det viktigt att ta hänsyn till detta när man planerar staden och sätta människan i centrum. Människan vill vistas i attraktiva och välvårdade miljöer, där hon/han kan röra sig fritt och känna sig trygg. Det sociala livet, med ett konstant flöde av människor, mötesplatser, delaktighet och olika sorters verksamheter genererar den sociala hållbarheten i staden.

1.2 Syfte och problemställning

Syftet med detta arbete är att teoretiskt utveckla en analysmodell för social hållbarhet och genom en förstudie visa på hur man kan utforma ett område utifrån normativa principer och indikatorer med hjälp av modellen.

Problemställning

• Hur kan man applicera de normativa principerna för att utveckla det sociala kapitalet i en kunskapsmiljö?

• Hur kan man utforma ett stadsrum utifrån det sociala kapitalet?

1.3 Avgränsningar

Denna uppsats fokuserar på den sociala hållbarhetsaspekten och kommer inte att behandla den ekonomiska eller ekologiska hållbarheten. Studien begränsas till två tomter ägda av Akademiska Hus i Lund, Studentkåren 4 och del av Helgonagården 6:16, som ramas in av Ole Römers väg i väster och Sölvegatan i norr.

1.4 Rapportens struktur

Del 1: Inledande del på uppsatsen, där bakgrund, syfte och avgränsningar är beskrivna. Del 2: Beskriver uppsatsens metodredovisning, som delas upp i en del för projektplanen och en del för litteraturgranskningen.

Del 3: Denna del beskriver uppsatsens teoretiska utgångspunkt och resulterar i en modell. Denna modell ligger som grund för både projektplanen och uppsatsens slutsats.

Del 4: Behandlar projektplanen för ”Program för social hållbarhetsanalys” med Akademiska Hus som beställare. Den innehåller allt från projektorganisation, milstolpeplan till budget och ska resultera i ett ”Program för social hållbarhetsanalys”.

Del 5: Avslutande delen i uppsatsen, med en diskussion och slutstats utifrån en analysmodell för social hållbarhet samt ger svar på problemställningarna.

DEL 2. Metodredovisning

Denna del behandlar det tillvägagångssätt som används vid uppsatsens utförande. I metodredovisningen presenteras metodvalet för både projektplanen och den teoretiska delen i uppsatsen.

2. Metodredovisning

2.1 Deduktivt angreppssätt

I detta arbete kommer vi i huvudsak att använda oss av ett deduktivt angreppssätt. När det gäller samhällsvetenskap representerar ett deduktivt angreppssätt den vanligaste uppfattningen om förhållandet mellan teori och praktik. Det innebär att forskaren utgår från den kunskap han/hon vet om ett särskilt område och en teori som ligger till grund för en hypotes kring en erfarenhetsmässig granskning. Hypotesen ska sedan prövas och därefter undersökas om teorin är applicerbar på verkligheten. Utifrån de data som utgör delar av hypotesen måste informationen specificera hur den kan samlas in (Bryman, 2002).

Denna uppsats kommer inte att pröva hypoteser. Däremot kommer den att utgå från teori om social hållbarhet och därefter undersöka möjligheten av hur ett område kan utvecklas, utifrån normativa principer och indikatorer, som kan uppnå visionen om en socialt hållbar miljö.

2.2 Kvalitativ metod

Denna uppsats kommer att bygga på att undersöka möjligheten av ett områdes utveckling och göra en förstudie med en projektplan. Vårt projekt är ett konceptutvecklingsarbete som handlar om att utifrån normativa principer och indikatorer beskriva ett tillvägagångssätt för hur man uppnår visionen om en socialt hållbar miljö.

Det finns två olika forskningsstrategier att välja mellan vid studier av ett ämne, en kvalitativ och en kvantitativ metod. Denna typ av forskningsmetoder är ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt inom samhällsvetenskapen. En kvalitativ metod bygger på att forskaren själv analyserar den sociala verkligheten och att insamlingen av data och analys sker parallellt. Med en kvalitativ metod strävar forskaren efter att skapa en helhetsbeskrivning av det undersökta (NE). Forskningsstrategin bygger ofta på att tonvikten ligger på språket (Bryman, 2002) medan en kvantitativ metod lägger tyngden på systematisk insamling, kvantifiering och analys av data. Sedan sammanfattas det i en statistisk form och utfallet analyseras med utgångspunkt i testbara hypoteser. Den kvantitativa metoden är formaliserad, där varje steg i forskningsprocessen är väl definierad (NE). I denna uppsats har den kvalitativa metoden använts i både förstudien och i litteraturgranskningen.

2.3 Intervjuer

För att få en djupare kunskap och insikt kring områdets visioner och behov görs intervjuer med beställaren, Bengt Keyser på Akademiska Hus, och även med deras projektledare, Catharina Brandén.

Det finns en rad olika metoder för utförandet av intervjuer, som kan sammanfattas med följande tre varianter (Bryman, 2002):

• Strukturerad intervju • Semi-strukturerad intervju • Ostrukturerad intervju

Skillnaden mellan intervjumetoderna ligger i hur strukturerade och standardiserade de är. Den strukturerade intervjun karaktäriseras av bestämda frågor och vara i ordningsföljd, till skillnad från den ostrukturerade som är väldigt fri i sin form och inte alls standardiserad. Mellan dessa två tillvägagångssätt finns den semi-strukturerade intervjuformen som utgår från ett antal huvudfrågor som intervjun kretsar kring (Bryman, 2002).

Den metod som anses vara bäst lämpad för detta arbete är den ostrukturerade intervjun, eftersom intervjuerna kommer att vara mer utav en samtalande karaktär. Fördelen med att använda sig av en ostrukturerad intervju är, att denger intervjupersonen möjlighet att svara och associera fritt kring ett visst antal teman. Denna typ av metod ger möjligheten för intervjuaren att reagera på de punkter som verkar vara värda en följdfråga(Bryman, 2002).

2.4 Litteraturgranskning

Tidigare forskning om hållbarhet och olika former av kapital, görs i första hand genom litteraturstudier av relevant information. Utifrån den forskningsfråga som uppsatsen utgår ifrån kommer dessa teorier sedan att resultera i en analysmodell. Modellen visar på hur kapitalen sammankopplas och mynnar ut i normativa principer. Därefter kan man ta ställning till hur staden kan ta form ges i den fysiska gestaltningen.

2.5 Förstudie

Val av projekt för projektplanen uppkom genom ett ”mingel” med olika externa parter som bjöds in för kursen ”Hållbar stadsutveckling – Projektkurs”. Tillsammans med beställaren bestämdes avgränsningen för projektområdet. Den litteratur som ligger till grund för projektplanen är ”Målinriktad projektstyrning”. Strukturen för planen har arbetats fram utifrån en mall från Malmö Högskola, som beskriver vilka viktiga delar som bör finnas med i projektplanen (se bilaga 1.).

Utifrån dessa rubriker har hela projektplanen ”Program för social hållbarhetsanalys ”arbetats fram. Kursen kräver delinlämningar, i form av utkast och presentationer. Här ges återkoppling/feedback för arbetet, vilket även sker med projektets beställare.

2.5.1 Urval och källkritik

Projektets beställare, Bengt Keyser är vice regiondirektör och jobbar med fastighetsutveckling för Akademiska Hus. Det gjordes fyra samtal med honom för att ge en djupare insikt och kunskap kring visionerna och tankarna bakom Kunskapsstråket som helhet, samt hur ”Program för social hållbarhetsanalys” skulle arbetas fram och utvecklas som en del i Kunskapsstråket. Informationen kring Kunskapsstråket är för tillfället begränsad, eftersom projektet är i sitt planeringsstadium. Resultatet av intervjumaterialet kommer därmed spegla situationen i dagsläget och vara av stor vikt, samt ge arbetet en bred infallsvinkel.

För att få information kring organisationens arbetssätt och möjliga intressenter i projektet hölls ett samtal med projektledaren Catharina Brandén på Akademiska Hus.

Ett medvetet val som gjordes var att inte ta kontakt med intressenterna, eftersom detta projekt är en konceptutveckling. I detta tidiga stadium hade de inte något intresse eftersom projektet och projektplanen utvecklas för Akademiska Hus. Deras huvudintresse ligger i själva platsen och hur den kommer att bli utformad.

DEL 3. Teori

Denna del ger en övergripande beskrivning av hållbarhetsbegreppet samt beskriver teorier om kapitalets roll i den hållbara stadsutvecklingen, som resulterar i en analysmodell.

3. Teori

3.1 Hållbar utveckling

”En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”(Red. Hägerhäll, 1989).

Det är utifrån ovanstående citat Brundtlandkommissionen arbetar med den hållbara utvecklingen, vilket har som innebörd att dagens generation människor har ett ansvar gentemot kommande generationer. Detta förhållningssätt innebär att samhället måste arbeta aktivt mot den hållbara utvecklingen. Sveriges regering arbetar utifrån hållbar utveckling som något långsiktigt. Det handlar om att aktivt arbeta med utvecklingen genom att nyttja de resurser som finns, att understödja de behov, förutsättningar och problem som uppkommer i samhället samt, samverkan, att alla människor har ett gemensamt ansvar och att alla involveras och blir delaktiga i den hållbara utvecklingen (Skr. 2005/06:126).

Hållbar utveckling är ett övergripande begrepp med tre ”grundaspekter”: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, som vanligen brukar förknippas med den hållbara utvecklingen. De olika begreppen behöver dock var och en för sig definieras och ges en enskild utgångspunkt. Detta är något som Philip Sutton menar när han säger att ”hållbarhet inte handlar om integration mellan det ekologiska, sociala och ekonomiska” utan att vi måste identifiera ett fokus innan vi kan förstå begreppet hållbarhet (http://www.green-innovations.asn.au/sustblty.htm).

3.2 Hållbar stadsutveckling

”Hållbar stadsutveckling är en utvecklingsprocess av den byggda miljön som tillgodoser människans behov och samtidigt undviker oacceptabla sociala eller miljömässiga effekter” (Bell och Morse, 2008, s.78).

Hållbarhet är en inriktning inom stadsplaneringen, där det ständigt pågår byggande och utveckling av staden. Det är inget slutresultat utan en strävan mot en gemensam vision och färdriktning för staden. En hållbar stad ska kunna klara av olika typer av påfrestningar, genom att utvecklas med tiden och anpassas efter de nya behov som uppkommer blir staden robust (Ullstad, 2008).

En viktig utgångspunkt för hållbar stadsutveckling, enligt Sveriges Arkitekter, är att ta vara på de existerande värdena. Detta innebär att vi måste lära känna staden och de befintliga värdena för att vi ska kunna arbeta mot en långsiktig och hållbar utveckling. För att kunna få en attraktiv och dynamisk stad krävs det att vi arbetar med, stadens helhet, mångfald och tillgänglighet för alla (Ullstad, 2008). Detta står även skrivet i Pricewaterhouse Coopers (PwC), Cities of the Future, där de menar att staden behöver identifiera och analysera var de står i hållbarhetsfrågan idag, för att kunna besluta vilken riktning man vill ta för framtiden.

Genom att identifiera ett antal olika kapital som staden är beroende av, kan man arbeta med stadens utveckling på ett hållbart sätt. De olika kapital som PwC definierar är följande:

• Intellektuellt kapital – människor och kunskap • Demokratiskt kapital – deltagande och konsultation

• Kultur- och fritidskapital – värderingar, normer, beteenden och offentliga uttryck • Miljökapital – naturresurser

• Tekniskt kapital – mänskligt kapital och infrastruktur • Ekonomiskt kapital – pengar och tillgångar

Grunden för det hållbara kapitalet ligger hos de styrande organen, det är upp till ledarna att styra in samhället i rätt riktning. Med starka ledare som tar hänsyn till, och leder staden mot ett tydligt mål och strävar mot en och samma vision, samt tar hänsyn till medborgarna och organisationerna som finns i staden (PwC, 2005).

3.3 Stadsmiljöns betydelse

Stadens utformning har stor betydelse för dess funktioner och användningsområden för människan. Jane Jacobs menar att mångfalden i staden behövs för att skapa liv och rörelse. Det finns fyra aspekter som Jacobs menar är avgörande för mångfalden där alla är lika viktiga:

• Behovet av blandade primära funktioner • Behovet av små kvarter

• Behovet av äldre byggnader • Behovet av koncentration

I staden och i alla stadsdelar ska det finnas ett par olika funktioner som ska kunna attrahera människor vid olika tider under dygnet. Det behöver vara små kvarter för att öka kontakten mellan människor som vistas på platsen, detta skapar fler flöden, eftersom möjligheten att göra olika val av väg finns. För att få en blandning av bebyggelsen ska det finnas både nya och gamla byggnader. Detta för att attrahera olika samhällsgrupper och på så sätt få mer mångfald. Genom att det finns blandade funktioner och aktiviteter i en stadsdel ökar koncentrationen av människor på en och samma plats, detta är viktigt för tryggheten och kontakten (Jacobs, 2004).

För att kunna skapa en miljö där människor känner sig trygga krävs det liv och rörelse. Möjligheten att möta andra människor och uträtta sina dagliga aktiviteter i den offentliga miljön är viktig för stadslivet och den sociala hållbarheten. Människan mår bra av att vistas bland andra människor även om det bara är på en så låg nivå att man endast ”ser och hör” dem. Om ett stadsrum saknar aktiviteter och människor, försvinner även möjligheten att se och höra andra, vilket i sin tur gör gränsen tydligare mellan att vara isolerad och ha kontakt, då kontakten istället sker under ordnade former. I och med ett aktivt stadsliv kan människan göra egna val av sitt deltagande med andra människor och det kan ske slumpmässiga

spontana möten (Gehl, 2006). Denna kontakt med andra människor skapar trygghet i och med att man blir sedd. Det är viktigt för trygghetskänslan att det finns ”ögon” på gatan, i form av fönster som vetter ut mot den och även att funktionen i byggnaden är av sådan art att det finns människor under dygnets alla timmar som tittar ut och övervakar platsen (Jacobs, 2004).

Stadens liv och dess aktiviteter är mycket beroende av den fysiska planeringen. Genom stadsplaneringen har man makten att skapa bättre eller sämre miljöer för aktiviteter och därigenom samma makt att skapa en levande eller en ”död” stad. Ett exempel kan vara de funktionsdelade städerna, där det inte är så mycket rörelse inne i områdena, utan man tar sig dit man ska utan att uppehålla sig på platsen. Genom att jämföra dessa städer med ett område som har tät, blandad bebyggelse där man rör sig till fots inne i området och ser andra människor, kan man få en uppfattning av hur stor betydelse stadsrummets utformning kan ha på det sociala livet (Gehl, 2006).

Designen på de individanpassade ytorna och detaljerna är ytterst avgörande faktorer på hur man upplever en plats. Aktiviteterna måste få utrymme att utvecklas, man löser inga problem med att endast göra en yta som människor kan röra sig på. Det måste finnas något att stanna och uppehålla sig vid lika mycket som det behövs sociala och rekreationella aktiviteter. Krav på stadsbyggnadsmiljön för att man ska kunna vistas på en plats är att man ska kunna gå, stå och sitta samt se, höra och prata. Genom att följa dessa krav när man planerar områden kan man utveckla kvaliteterna på platsen och i sin tur utveckla flera olika former av funktioner och aktiviteter (Gehl, 2006).

3.4 Intellektuellt kapital

Människan är en viktig resurs för staden och dess framtida utveckling. Genom människans kunskap och kreativitet utvecklas nya företag och nya företag ger mer jobb, vilket leder till ett ökat välstånd för staden (PwC, 2005). Det intellektuella kapitalet är beroende av och delas in i: Humankapital, socialt kapital, organisatoriskt kapital, processkapital samt innovativt kapital (se figur 1.).

Stadens intellektuella kapital är en kombination av humankapitalet och det organisatoriska kapitalet, där humankapitalet står för människans kunskap och kreativitet och det organisatoriska kapitalet står för mänsklig kunskap i form av databaser, mjukvara, hårdvara samt organisatoriska strukturer och regler. Humankapitalet och det organisatoriska kapitalet består i sin tur av det sociala kapitalet, det innovativa kapitalet samt processkapitalet och är mest beroende av det sociala kapitalet eftersom det är människan och dess nätverks som skapar kapitalen (PwC, 2005).

Det sociala kapitalet är svårdefinierat eftersom det handlar om relationer mellan människor. Dessa relationer tar sig uttryck i sociala nätverk (formella och informella) som skapas och genererar trygghet och tillhörighet (Smith, 2001,2007). Det sociala kapitalet utgör grunden och är nödvändigt för en stabil samhällsutveckling (Korten, 1996). Höga nivåer av socialt kapital ger positiva effekter på indikatorer som, utbildningsnivå, brottsstatistik samt fysisk och psykisk hälsa. Det sociala kapitalet har en direkt påverkan på förståelsen för stadsutvecklingen. På grund av en minskning av nivåerna av det sociala kapitalet i städer världen över kan den hållbara utvecklingen komma att påverkas negativt. För att förhindra denna utveckling måste det sociala kapitalet öka och för att detta ska kunna öka måste även de informella nätverken öka. Detta kan ske genom att i staden utveckla olika typer av mötesplatser. Dessa mötesplatser kan vara både fysiska och virtuella, antingen en plats i staden eller en plats på webben (PwC, 2005).

Det innovativa kapitalet handlar om förnyelse, många städer har rest sig från en industristad till att vara en kunskapsstad. Stora städer ger mångfald som i sin tur ger ett stort kreativt skapande och stor tillgång på innovationer (PwC, 2005).

Processkapital är en intern process som används av en organisation och dess medverkande (exempelvis kommun och medborgare) och utgår ifrån lärandet och skapandet av kunskap samt uppbyggnaden av socialt kapital genom tillit och innovationer. Där det är kunskapsprocessen som är den viktigaste delen av processkapitalet, eftersom kunskapen beror på informationsspridningen och sammansättningen av idéer. Detta resulterar i stadens unikhet (PwC, 2005).

3.5 Demokratiskt kapital

Kommuner liksom andra politiska organisationer måste ta hänsyn till och möta utmaningen av deltagandet i politiska processer. Medborgarna måste kunna lita på de styrande organen och därför måste kommunen öka insynen vid beslutstagande och även involvera medborgarna. Staden måste utveckla nya relationer med sina intressenter, utveckla ett samarbete för att gemensamt närma sig framtiden. Det demokratiska kapitalet kan delas in i tre delar: insyn och kommunikation, demokratiskt deltagande samt utveckling av partnerskap. Där dessa tre delar har stor betydelse för medborgarens roll i stadens utveckling (se figur 2.) (PwC, 2005).

För att öka insynen hos de styrande organen och förbättra kommunikationen krävs det att medborgarna har tillgång till information, att staden tar sitt ansvar gentemot invånarna och att det finns en insyn i stadens ekonomi (Pwc, 2005).

Nya former av demokratiskt deltagande innebär en aktiv process för att göra politiken mer attraktiv, genom att använda dagens teknik, så väl mobiltelefoner som internet, kan deltagandet öka. Medborgarna ska kunna påverka mer i sin stad och snabbt kunna se resultat (Pwc, 2005).

Utveckling av deltagandeprocesser mellan privat och offentliga sektor samt medborgare är en del i den framtida staden. Detta för att staden ska kunna utvecklas mer i den riktning medborgarna själva tycker är bäst, där problemen löses med alla tre parter tillsammans. Detta kan göra medborgarna mer motiverade att lära sig om staden och dess behov (PwC, 2005).

3.6 Urbant kapital

Det urbana kapitalet är en ny form av kapital, som är knutet till staden och dess resurser (värden), det vill säga företag, institutioner, organisationer och den privata sektorn. Man kan även beskriva urbant kapital eller urban hållbarhet som ett tillstånd. Den utvecklas med tiden och är stabilt i förhållande till den hållbara stadsutveckling som är en fortlöpande process (Maclaren, 1996).

Dessa värden ser olika ut beroende på vilken resurs som granskas. För till exempel innovativa företag är värdet direkt kopplat till deras syfte: att göra affärer, vara innovativa, tjäna pengar samt skapa arbetstillfällen. När dessa värden ökar, ökar även det urbana kapitalet. Detta är ett långsiktigt mål, inte bara för de innovativa företagen, men även för hela samhället eftersom det bidrar till en dynamisk, framtidsinriktad och konkurrenskraftig stad. Detta tillför samhället, välstånd och välfärd för medborgarna (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

För en institution får det urbana kapitalet en avgörande betydelse för deras grundläggande tjänster, inklusive utbildning. Stadsrummet är till exempel en del av den institution som får ett kraftfullt lärande utrymme. Det urbana kapitalet stärker alltså inlärningsprocessen (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

Sambandet mellan socialt och urbant kapital handlar om värden av nätverk. Ett socialt kapital är värden mellan människor, verksamheter och institutioner. Här främjas samhället och dess förmåga att utnyttja kreativitet och innovationer, samt skapa ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang. Nätverket bidrar till att bilda mentala rum, där grunden för det fysiska rummet är en fysisk ram för skapandets inverkan av det sociala kapitalet. (Riisom och Beier Sørensen, 2008)

3.6.1 Kunskapsmiljöer

Det urbana och sociala kapitalet är det som bildar kunskapsmiljöerna. Kunskapsstaden består av tre dimensioner: kultur, attraktivitet och innovation. Det som har visats sig vara helt avgörande för stadens innovativa kraft, är betydelsen av byggnadernas utformning, användning och placering. (Riisom och Beier Sørensen, 2008)

Modellen ovan (se figur 3.) av kunskapsstaden, utesluter inte kända och traditionella stadsmässiga aspekter och uppgifter, som bland annat trafikförhållanden, placering av byggnader, miljön och så vidare. Modellen fogar däremot samman något nytt, nämligen en rad humanistiska värden, tre nya dimensioner, nya redskap i stadsutvecklingen och begrepp om socialt och urbant kapital (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

De centrala begreppen som framhävs i denna nya tolkning av stadsutvecklingens kunskapssamhälle, är de humanistiska värdena (demokrati, mångfald hållbarhet etc.) som måste finnas med i stadens planläggning. Värdena har naturligtvis spelat en mer eller mindre framträdande roll inom stadsutvecklingen, men i kunskapsstaden är det särskilt dessa värden som sätts i fokus (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

De övergripande värdena som även ska finna uttryck i de tre dimensioner av kunskapsstaden, är kulturell atmosfär, attraktivitet och innovativ stimulans. Betoningen av

Figur 3. Illustrationen visar en modell över teorierna kring kunskapsstaden. Källa: Riisom ochBeier Sørensen, 2008

det innovativa samhället. Modellen om kunskapsstaden bygger därmed på en sammanslagning av dessa kunskaper i en samlad modell (Riisom och Beier Sørensen, 2008). Den kulturella atmosfären handlar om mänsklig samvaro, mellan samhällets gemensamma uppträdande. Dessa bör vara präglade av respekt, generositet och ömsesidighet, samt social inkludering och demokrati. Kultur handlar därmed inte så mycket om kulturella institutioner eller organisationer, utan mer om det mänskliga, en sinnesstämning, som finns i stadsrummet. Våra interna relationer och samvaro fungerar på samma sätt, en ny kulturell infrastruktur som sammanför människor (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

Den attraktiva staden har den generella bilden som ett gott klimat för människan och är ett tilldragande stadsrum. Detta gör att man har lust att vara i stadsrummet och tillbringa tid tillsammans med andra människor. De förutsättningar som finns är socialt blandade stadsområden, byggnadsutformning, inbjudande stadsrum med användbara friytor och en mänsklig omfångsrik arkitektur (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

Den innovativa stimulansen sätter fokus på att främja kreativ utformning och innovationer i alla samhang, såväl yrkesmässiga, som kulturella och sociala. Det handlar om att utveckla ett innovativt lokalsamhälle och stadsrum, som stödjer mänsklig självutveckling och därmed också tillväxt, välstånd och välfärd (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

3.6.2 Det fjärde stadsrummet

Stadsmiljön består av fyra rum, med olika karaktärer. De fyra stadsrummen är: • Första = bostaden

• Andra = arbetsplatsen

• Tredje = traditionella stadsrum (offentliga)

• Fjärde = övergångsrum, som förbinder det offentliga rummet och det privata Med kunskapssamhället introduceras det tredje stadsrummets nya funktion, i det offentliga rummet. Människan får sina erfarenheter genom igenkännande, i en inlärningsmiljö. Där vi lär oss att vara medborgare, medmänniskor, känna gemenskap och skapa ett samhälle. Det tredje stadsrummet blir den plats där viktiga offentliga värden får sina uttryck. Det tredje stadsrummet är egentligen inte det intensiva innovationskapande rummet, utan snarare en ”vanlig” plats (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

Det fjärde stadsrummet är ett blandformat rum, som både är inne och ute, både privat och offentligt. Ett multifunktionellt rum är på den plats i staden, som annars fungerar som en stängd gräns mellan egenskaper, människor, stadsrum och byggnader samt verksamheter och institutioner. Normalt är det en sluten gränszon, med avsikten att separera, utesluta och avskärma omgivningen. Det fjärde stadsrummet är motsatsen till det tredje rummet. Det gör sig särskilt viktigt som en mötesplats, ett lärande utrymme, en plats för utbyte av kunskap och innovationer, inte minst i förhållande till företag, organisationer och institutioner utveckling (Riisom och Beier Sørensen, 2008).

3.7 Territorium

Ett territorium är en form av en plats eller rum och fokuserar mycket kring makt och kontroll. Territoriebegreppet används till att koppla samman ett område eller plats till ett visst beteende eller kultur. Territoriet är ett område som är spårbart i offentlig stadsmiljö, det är utpekbart och innefattar allt från byggnader torg och parkeringsplatser till cafébord och stolar etcetera. Territorium utgör även en form av rumslig kontroll, med vilket man menar den effekt som objektet har på sin omgivning snarare än dess avsikt (Kärrholm, 2004). Det är nödvändigt att skilja på olika sätt att producera ett territorium. Man kan dela in territorier i fyra olika territoriella produktionsformer, strategi, taktik, appropriation och association, vilket ger den byggda miljön olika betydelser (Kärrholm, 2004).

Territoriell taktik och strategi syftar till att medvetet förändra och planera en avgränsning i ett område och kan ses som en planerad vilja att kontrollera ett område. Det är inte alltid som den här viljan verkligen blir resultatet av det territoriet som produceras. Skillnaden mellan strategi och taktik är att den territoriella strategin är producerad med någon form av planläggning som bakgrund. Den territoriella strategin upprätthålls av att folk använder

territoriet så som det var planerat att användas, till exempel någon som parkerar sin bil i en parkeringsruta eller fotgängare använder trottoaren (Kärrholm, 2004).

Territoriell taktik däremot är ofta av en tillfällig karaktär, där det är en pågående vardaglig situation som ligger bakom uppförandet av territoriet. Personliga intressen styr ofta den territoriella taktiken och det kan handla om saker som att markera sin tillfälliga picknickplats med en filt eller korg men det kan också handla om att markera sin plats men en jacka på en parkbänk eller graffiti i ett bostadsområde (Kärrholm, 2004).

Territoriell appropriation kan ses som en plats eller område som har en viss person eller grupps tillhörighet, men där inte personen eller gruppen avsiktligt markerat området som sitt. Denna tillhörighet har ofta uppkommit av en längre tids vistelse på platsen eller området, med följden att platsen anses tillhöra den personen eller gruppen. Appropriationer uppstår ofta i områden där man är uppväxt eller andra områden där ett starkt förhållande har upprättats. Detta innebär att territoriella appropriationer ofta förekommer närmare hemmet snararen än mer befolkade stråk (Kärrholm, 2004).

Med territoriell association kopplas eller associeras en viss användning, grupp eller individ till en viss plats. De territoriella associationerna behöver nödvändigtvis inte vara planerade, men de är ändå så starka att man med lätthet kan koppla platserna med den specifika handling, grupp eller individ som förknippas med platsen. Parker, sandlådor och fotbollsplaner produceras ofta med territoriella strategier som utgångspunkt men kan också vara föremål för territoriella associationer. Exempel på sådana associationer är brännbollsplanen, pulkabacken eller klätterträdet. Miljön som associeras känns ofta bekant och kan i vanliga fall identifieras med endast ett ögonkast (Kärrholm, 2004).

3.8 Analysmodell

Denna analysmodell visar sambandet mellan teorierna och dess påverkan på den fysiska gestaltningen i staden. De normativa principerna tas fram utifrån det urbana och intellektuella kapitalet med hjälp av territoriets roll i stadsplaneringen. Utifrån dessa principer kan en fysisk gestaltning tas fram för att utveckla ett område på ett hållbart sätt.

Figur 4. Analysmodell, källa: författarna

Utifrån teorierna som har gåtts igenom i detta avsnitt kan modellen ovan ligga som grund i stadsutvecklingen. Nästa kapitel behandlar en projektplan för ett områdes utveckling i Lund, där det sociala kapitalet lyfts fram.

DEL 4. Projektplan

Denna del behandlar projektplanen ”Program för social hållbarhetsanalys”, som är ett processverktyg inom konceptutvecklingsprojektet ”Kunskapsstråket” i Lund.

4. Projektplan

– Program för social hållbarhetsanalys

Programmet kommer vara ett processverktyg för hur man kan utforma en plats på ett socialt hållbart sätt med hjälp av normativa principer och indikatorer för social hållbarhet.

4.1 Projektorganisation

Roller Namn Kontaktuppgifter

Projektbeställare Bengt Keyser (Akademiska Hus) bengt.keyser@akademiskahus.se Projektledare + deltagare Anna Herrström anna.herrstrom@gmail.com Projektledare + deltagare Danijella Veljanova skorpion15_85@hotmail.com

4.1.1 Bakgrund

Akademiska Hus i Lund, bygger, hyr ut och förvaltar långsiktigt byggnader (kontor, undervisningslokaler, laboratorier) med Lunds universitet som största kund. De arbetar med att utveckla goda kunskapsmiljöer, där deras hållbarhetsprofil ingår, med inriktning mot de tre aspekterna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och särskilt viktig är den ekologiska hållbarheten.

Projektet Kunskapsstråket är ett utvecklingskoncept som Lunds kommun startade år 2007, för att göra områdena längs med stråket mer attraktiva och för att stärka Lunds position i ett globalt sammanhang. Dragningen av detta stråk går från Lunds stadskärna via Lunds Tekniska Högskola (LTH) och Ideon mot Brunnshög och ESS. Det Lunds kommun vill uppnå är en attraktiv och levande stad med nätverk och noder som knyter samman och får en betydande roll för den resterande staden. Föreliggande projekt, Program för social hållbarhetsanalys, kommer att vara en del av Kunskapsstråket. En av målsättningarna med Kunskapsstråket är att utveckla det ”sociala kapitalet” för att skapa en miljö som bidrar till att stärka sin omgivning.

Platsen för projektet ligger i norra Lund mellan Ideon och Lunds Tekniska Högskola och består av två kvarter/fastigheter, Studentkåren 4 och del av Helgonagården 6:16. Ole Römers väg i väster tillsammans med Sölvegatan i norr ramar in området. I dagsläget består platsen av parkeringsplatser i söder med modulbyggnader, som Ideon arrenderar på ett år av Akademiska Hus, och i den norra delen finns det en grönyta.

Det dominerande problemet är att platsen upplevs som isolerad från resten av staden. Det saknas naturliga övergångar/flöden till området från Lunds stadskärna. Det finns inget tydligt stråk i området som ger en bestämd riktning för att kunna skapa ett socialt stadsliv. Det finns ingen samverkan mellan stadsrummen och miljön. Platsen har stagnerat, inte utvecklats med tiden, vilket har lett till brist på variation i miljön och arkitekturen.

4.1.2 Syfte

Syftet med projektet är att stärka de sociala värdena och bidra till en levande stadsmiljö i utvecklingen av kvarteren Studentkåren 4 och del av Helgonagården 6:16. Ett socialt hållbart område bidrar även till att stärka Akademiska Hus sociala hållbarhetsprofil, samt deras arbete med indikatorer.

4.1.3 Mål

• Projektet ska resultera i ett program för social hållbarhetsanalys med planeringsmål och indikatorer som ska används som ett processverktyg för Akademiska Hus, vid utformningen av Studentkåren 4 och del av Helgonagården 6:16. Projektet ska ta fram ett antal normativa principer och därtill hörande indikatorer.

• Projektet ska stimulera kommunikationen mellan intressenterna, där deras synpunkter ska komma fram.

• Projektet ska kommunicera resultaten och processen på ett tydligt sätt.

• Programmet för social hållbarhetsanalys ska kunna användas vid liknande projekt.

4.2 Program för social hållbarhetsanalys

En möjlig struktur för programmet innehåller följande rubriker: • Områdesbeskrivning

• Vision

• Förändring (visar på vad som behöver utvecklas) • Arbetssätt (visar på hur programmet arbetats fram)

• Processinstrument (visar på hur man kan gå tillväga på platsen) • Normativa principer och indikatorer

• Resultat

4.2.1 Avgränsningar

Projektet avgränsas till att endast skapa ett program för social hållbarhetsanalys för kvarteren Studentkåren 4 och del av Helgonagården 6:16, inte andra delar av Kunskapsstråket. Det kommer inte tas fram indikatorer för den ekologiska eller den ekonomiska hållbarheten.

4.2.2 Tidplan

4.2.3 Projektets uppbyggnad

Processen för projektet kommer innehålla följande delmoment och milstolpar och visa dess beroende och tidsordning:

Delmoment Milstolpar

1. Insamling av plan- och styrdokument 1. Färdig sammanställning av plan- och styrdokument

2. Inventering och nulägesbeskrivning 2. Genomförd inventering och nulägesbeskrivning av platsen

3. Genomgång av befintlig vision 3. Konkretisering av den befintliga visionen är genomförd

4. Litteraturstudier och modell för sociala indikatorer

4. Genomförda litteraturstudier och framtagen modell för sociala indikatorer 5. Aktivitet med primära intressenter 5. Insamling av data från de primära

intressenterna är genomförd 6. Aktivitet med sekundära intressenter 6. Insamling av data från de sekundära

intressenterna är genomförd 7. Sammanställning av önskad situation 7. Färdig beskrivning och prioriteringar

gjorda av den önskade situationen 8. Avstämning med intressenter 8. Godkännande av den önskade situationen

från intressenterna 9. Sammanställa ett utkast av indikatorer och

en konsekvensanalys av indikatorer

9. Färdig sammanställning, prioritering och konsekvensbedömning av indikatorer, godkänd av beställaren

10. Utkast av programmet 10. Utkastet för programmet granskat och godkänt av beställaren

11. Överlämning 11. Överlämning av Program för social hållbarhetsanalys till beställaren

28 4.2.4 Intressentanalys

Intressent Önskemål och förväntningar på processen

Resurser och kompetenser som är viktiga för projektet

Krav på programmet Maktposition/ inflytande Viktning Strategi i förhållande till intressenten Akademiska Hus (Projektbeställare) Flexibelt, gateways/milstolpar, kommunikativ process, tydligt mål och syfte

Kompetens inom fastighetsutveckling och campusutveckling, ekonomiska- och personella resurser

Programmet anpassas efter befintlig vision för området

Stort inflytande genom att de är markägare 3* Återkoppling, regelbunden uppföljning och möten, där beslutsfattare är närvarande

Lunds Kommun Inflytande, tydlighet i kommunikation, använda processen i andra sammanhang Myndighet, planprocessen – planunderlag, planarkitekter

Programmet blir användbart, tar hänsyn till och använder kommunens Basanpassning (funktionshinder), anpassar ”Program för social

hållbarhetsanalys” till andra styrdokument; rekreationsytor, stadsdelsprogram, kulturmiljöprogram Stort inflytande genom att de är ägare till planprocessen 3 Regelbundna möten och konsultation, information

Lunds Universitet Information, tydliga mål och syfte

Beställare av

undervisningslokaler

Ej krav på programmet Stort eftersom de är en prioriterad hyresgäst

3 Informeras

Intressentanalys, forts. Intressent Önskemål och

förväntningar på processen

Resurser och kompetenser som är viktiga för projektet

Krav på programmet Maktposition/ inflytande

Viktning Strategi i förhållande till intressenten Wihlborgs Strukturerat, tydliga

mål, användbarhet

Kompetens inom kommersiella kontorslokaler

Ej krav på programmet Begränsat inflytande eftersom de inte är markägare 2* Tydlighet i informationskana len

AF Bostäder Tydlighet, dialog Experter på studentbostäder

Ej krav på programmet Begränsat inflytande eftersom de inte är markägare 2 Informeras IKANO Fasighets AB Dialog Experter på små utvecklingsföretag. Förvaltning av hyresrätter och lokaler

Ej krav på programmet Begränsat inflytande eftersom de inte är markägare

2 Informeras

Skånetrafiken Information, vetskap om processen

Experter på kollektivtrafik/ kommunikationer

Ej krav på programmet Begränsat inflytande i processen 1 Informeras, konsultera Brukare - fokusgrupp (cyklister, presumtiva hyresgäster, restaurangbesökare m.fl.) Information och delaktighet

Kunskap om platsen och dess behov

Ej krav på programmet Begränsat inflytande i processen

1 Informeras

30

4.3 Överordnad planering

Milstolpar (MS) Tidsplan Ansvarskort

Arbetstimmar Augusti September Oktober November Anna Herrström

Danijella Veljanova

Bengt Keyser

Projektet startar: 30:e augusti/2010-08-30

1. Insamling av styr- och plandokument för genomgång är

klart

10 h a/U* U I

2. Inventering och nulägesbeskrivningen av platsen är klar 24 h U a/U I

3. Konkretisering av den befintliga visionen klar –

normativa principer

6 h a/U U

4. Litteraturstudier + modell för sociala indikatorer 4 h U a/U I/B

5. Insamlingen av data (behov, efterfrågan som undersöks)

från de primära intressenterna är genomförd

12 h a/U U I

6. Insamlig av data (behov, efterfrågan som undersöks)

från de sekundära intressenterna är genomförd

Milstolpar Tidplan Ansvarskort

Arbetstimmar Augusti September Oktober November Anna Herrström

Danijella Veljanova

Bengt Keyser

7. Sammanställningen och beskrivningen av den önskade

situationen värderad/prioriterad är klar, utifrån vad intressenter och brukare tycker (som ett resultat av M5 och M6)

4 h a/U U

8. Avstämning och godkännande av ”önskad situation” med

intressenterna är klar (utifrån normativa principer och indikatorer)

6 h U a/U

9. Färdig sammanställning, prioritering och

konsekvensbedömning av indikatorer, godkänd av beställaren

20 h a/U U B

10. Utkast av program för granskning och godkännande av

beställaren

16 h U a/U B

11. Överlämning av Program för social hållbarhetsanalys 3 h a/U U B

Projektet slutar: 30:e november/2010-11-30

*U: utför arbetet r: kan rådfrågas b: fattar delbeslut a: har ansvar för arbetets utförande B: fattar beslut I: ska informeras R: ska rådfrågas A: överför kompetens

4.3.1 Riskanalys Händelser som kan påverka projektet negativt Bedömning av sannolikhet (1-5) Bedömning av konsekvens för projektet (1-5) Risk-värde

Hur hanteras risken i projektet? Ansvarig för bevakning/ åtgärd Förändring av visionen över området – målbilden förändras (ex: Universitet vill flytta en fakultet, Musikhögskolan och behöver då nya lokaler) 3 4 12 Anpassning av projektet om det går Danijella Veljanova Akademiska Hus får ändrade prioriteringar (de har många olika planeringsprojekt på gång)

2 4 8 Tydlig kommunikation, skapa en bra och stabil dialog så att projektet kan fortsätta Anna Herrström Brist på förtroende och intresse från intressenter

2 4 8 Samtal med den part som är inblandad. Visa på tydligt engagemang och återskapa förtroendet. Anna Herrström Brist på underlag för att kunna gå vidare 1 5 5 Nya metoder för insamling av underlag/data Danijella Veljanova Intressenter ändrar sina prioriteringar 2 2 4 Hitta en gemensam lösning och vara lyhörd för deras önskemål, grundvisionen för området är stabilt förankrad Anna Herrström Osäkerhet i tid (förseningar) – planfrågor

1 1 1 Tydlig strategi och planering med säkerhetsmarginaler

Danijella Veljanova

4.3.2 Framgångsfaktorer

• Tillgång till rätt kompetens • Noggrann och flexibel planering

• Effektiv och stabil kommunikationsplattform • Programmet blir en viktig del i Kunskapsstråket

• Projektgruppen är liten och därmed blir det korta kommunikationsvägar och effektivt genomförande

4.3.3 Plan för uppföljning

Regelbundna möten och avstämning med projektgruppen, förslagsvis i samband med varje milstolpe. Där man diskuterar och följer upp hur arbetet har gått, om det uppstått några problem eller liknande, och gör därefter förändringar vid behov.

4.3.4 Kommunikationsplan

Projektet kommer kräva olika typer av informationskanaler beroende på vilken intressent som ska kontaktas. Informationsmängden kommer även den skilja sig mellan de olika aktörer som är berörda. Regelbunden återkoppling och regelbundna möten kommer ske med huvudintressenterna. De övriga aktörerna kommer bli informerade regelbundet och vid behov sker det fysiska möten.

Målgrupp Informationskanal Ansvarig Form av strategi

Akademiska Hus

Telefon, mail PG* Återkoppling, regelbunden uppföljning och möten

Lunds Kommun

Telefon, mail PG Regelbundna möten och konsultation, information Lunds

Universitet

Telefon, mail PG Kontinuerlig information Wihlborgs Mail PG Informeras

regelbundet, möte vid behov

AF Bostäder Mail PG Informeras regelbundet, möte vid behov IKANO Fasighets AB Mail PG Informeras regelbundet, möte vid behov Brukarna (fokusgrupp) Mail PG Informeras regelbundet, möte vid behov *PG: projektgruppen

4.3.5 Plan för överlämning

Ett färdigt program med indikatorer och planeringsmål lämnas till beställaren med förslag på områdets utveckling. Med hjälp av ”Program för social hållbarhetsanalys” utformas området på ett socialt hållbart sätt. Programmet som är ett processverkstyg skulle kunna spridas inom Akademiska Hus – koncernen som finns runt om i Sverige. Detta processverktyg skulle även kunna användas vid andra exploateringsprojekt.

4.3.6 Budget

Milstolpe Aktiviteter Arbetstimmar

1. Färdig sammanställning av plan- och styrdokument

Insamling och genomgång av dokument samt tid för telefonintervju

10 h

2. Genomförd inventering och nulägesbeskrivning av platsen Platsanalys – observationer (diagramskisser), fotodokumentation, skriftlig dokumentation 24 h 3. Konkretisering av den befintliga visionen är genomförd

Genomgång av material, skriftlig bearbetning

6 h

4. Genomförda litteraturstudier och framtagen modell för sociala indikatorer

Litteratursökning och granskning 4 h

5. Insamling av data från de primära intressenterna är genomförd Förarbete 4 h Workshop 4 h Efterarbete 4 h 6. Insamling av data från de sekundära intressenterna är genomförd Förarbete 3 h Workshop 4 h Efterarbete 3 h 7. Färdig beskrivning och

prioriteringar gjorda av den önskade situationen

Sammanställning av båda workshoparna

4 h

8. Godkännande av den önskade situationen från intressenterna Förberedelse 1 h Utskick av underlag 1 h Möte 4 h 9. Färdig sammanställning, prioritering och konsekvensbedömning av indikatorer, godkänd av beställaren

Skriftlig bearbetning och sammanställning

20 h

10. Utkastet för programmet granskat och godkänt av beställaren

Text, layout 16 h

11. Överlämning av Program för social hållbarhetsanalys till beställaren

Möte med beställaren 3 h

Total summa (h): 115 h Summa inklusive korrigeringsfaktor (1,05) Ca 120 h

DEL 5. Avslutning

Denna del består av en avslutande diskussion och slutsats, som utgår ifrån analysmodellen och de teoretiska utgångspunkterna samt ger svar på frågeställningarna.

5. Diskussion och slutsats

Syftet i detta arbete har varit att utveckla en analysmodell för social hållbarhet och genom förstudien visa hur ett område kan utformas utifrån normativa principer och indikatorer. Utifrån teorierna kring det urbana och intellektuella kapitalet kan man få fram en hållbar riktning på stadsplaneringen. Det urbana kapitalet behandlar stadens komponenter och resurser i form av företag och organisationer. Det intellektuella kapitalet är resurser i form av människor och dess kunskaper. Det är det intellektuella och urbana kapitalet som bildar staden, och den balans som finns mellan dessa två typer av kapital.

Figur 5. Analysmodell, källa: författarna

Utifrån de två typerna av kapital kan staden planeras och ge den byggda miljön olika territorium, vilket ger stadsmiljön olika funktioner och betydelser. Detta påverkar betydelsen för de olika normativa principerna, som i sin tur resulterar i olika gestaltningsformer.

Diskussionen nedan kommer svara på följande problemställningar:

• Hur kan man applicera de normativa principerna för att utveckla det sociala kapitalet i en kunskapsmiljö?

• Hur kan man utforma ett stadsrum utifrån det sociala kapitalet?

För den hållbara stadsutvecklingen är det sociala kapitalet en viktig resurs, eftersom det är vi människor som skapar och använder staden och då ska man göra det utifrån sina behov. Dessa behov kan lättare få uttryck i olika former av nätverk och tillsammans med de styrande organen sträva mot samma håll. I kunskapsmiljön är det de humanistiska värdena (demokrati, mångfald, hållbarhet m.m.) som sätts i fokus. För att kunskapsstaden ens ska kunna finnas till krävs de sociala värdena och det sociala kapitalet i form av olika nätverk. De

normativa principerna måste främja och underlätta för det sociala kapitalet att kunna växa. Genom att arbeta fram och utveckla en plats efter normativa principer kan detta bidra till att utveckla det sociala kapitalet och styra det offentliga rummet. För att kunna applicera de normativa principerna i en kunskapsmiljö måste man ta hänsyn till aspekter som demokrati, mångfald och hållbarhet. För att dessa aspekter ska vara uppfyllda kan en plats utvecklas tillsammans med brukare, där allas röster ska vara hörda. Platsen i sig ska utformas på så sätt att det kan attrahera olika samhällsgrupper under dygnets alla timmar, detta genom till exempel blandad bebyggelse som inhyser olika sorters verksamheter.

Stadsrummet är beroende av territoriets förmåga, hur det ska användas, utformas och ”placeras”, det är en form av vision för en plats funktioner och användningsområden. För att en plats ska kunna användas behövs det sociala aktiviteter, liv och rörelser, möjligheten att kunna möta andra människor. Denna kontakt skapar informella nätverk, vilket är en viktig beståndsdel i det sociala kapitalet. Dessa nätverk behövs i sin tur för att kunna skapa en förståelse för stadsutvecklingen och utformningen av områden i staden. Genom olika former av mötesplatser främjas det sociala kapitalet och fler kan engagera sig i utformningen av stadsmiljön. Utifrån ”Program för social hållbarhetsanalys” ska ett område kunna utvecklas utifrån det sociala kapitalet. Detta kan vara tillsammans med olika nätverk och styrande organ.

Projektet i förhållande till hållbarhet

”Program för social hållbarhetsanalys” inriktar sig på att främst undersöka den sociala hållbarheten och indikatorer på hur väl det upplevs. Programmet är ett processverktyg och kan därmed användas vid utformningen av en plats. Det kan både anpassas och påverka de andra hållbarhetsaspekterna, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Med hjälp av programmet kan det skapas ett levande område i staden som även främjar den ekonomiska hållbarheten, eftersom dess resultat kan ge ett attraktivt område som gynnar verksamheternas ekonomiska tillväxt. Detta leder i sin tur till att de finns kvar i området på lång sikt.

För att människan ska må bra och ha en god hälsa utgör den gröna miljön en stor del. Hälsa är även en del inom den sociala hållbarheten. Området kring platsen för projektet är redan grön och genom att utnyttja dessa befintliga värden kan gröna territorier skapas. Genom att skapa dessa rum tar man tillvara på den ekologiska hållbarhetens betydelse och skapar en god hälsa på lång sikt.

Referenslista

Tryckta

Bell, Simon. Morse, Stephen. Sustanability Indicators: Measuring the Immeasurable? London: Earthscan, 2008

Bryman, Alan (2002), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber ekonomi

Gehl, Jan (2006), Life Between Buildings – Using Public Space, Köpenhamn: Arkitektens Forlag, The Danish Architectural Press och Jan Gehl

Hägerhäll, Bertil Red. Vår gemensamma framtid – rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling, Stockholm: Prisma och Tidens förlag, 1989

Jacobs, Jane (2004) Den amerikanska storstadens liv och förfall, Bokförlaget Diadalos AB Korten C. David,”Preparing for a New Economic Era”, i Wheeler M. Stephen och Beatly Timothy (eds.), The Sustainable Urban Development Reader (2009) London; New York: Routledge

Kärrholm, Mattias (2004), Arktitekturens territorialitet – till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Lund: Institutionen för Arkitektur, LTH, Lunds Universitet

Maclaren W. Virginia,”Urban Sustainability Reporting”, i Wheeler M. Stephen och Beatly Timothy (eds.), The Sustainable Urban Development Reader (2009) London; New York: Routledge

PwC, Pricewaterhouse Coopers (2005), Cities of the Future – global competition, local leadership,

Riisom, Per, Beier Sørensen, Hanne (2008), Det 4. Stadsrum værdibaseret stadsudvikling – universitetsholmen som kundskabsstad,

Skr. 2005/06:126, Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Regeringen

Ullstad, Erland (2008), Hållbar stadsutveckling – en politisk handbok från Sveriges Arkitekter, Stockholm

Webb

Smith, M. K. (2001, 2007) 'Robert Putnam', the encyclopaedia of informal education,

www.infed.org/thinkers/putnam.htm, hämtad 2010-05-24 http://www.ne.se, hämtad 2010-04-28

Sutton, Philip. http://www.green-innovations.asn.au/sustblty.htm, hämtad 2010-04-10

Figurförteckning

Figur 1, PwC, Pricewaterhouse Coopers (2005), Cities of the Future – global competition, local leadership,

Figur 2, PwC, Pricewaterhouse Coopers (2005), Cities of the Future – global competition, local leadership,

Figur 3, Riisom, Per, Beier Sørensen, Hanne (2008), Det 4. Stadsrum værdibaseret stadsudvikling – universitetsholmen som kundskabsstad,

Figur 4, Författarnas egen Figur 5, Författarnas egen

Bilaga 1

Mall för Förstudie

Projektdefinition

Projektbeställare Namn tel epost

Projektledare Namn tel. epost

Projektdeltagare Namn tel. epost

Bakgrund

Vilket är problemet/möjligheten som projektet har sin upprinnelse i? Detta beskrivs med allmänt givna fakta gärna på ett mycket talande sätt.

Syfte

Hur ska projektet bidra till att avhjälpa det problem eller tillvarata den möjlighet som beskrivs i bakgrunden. Syftet får gärna göra klart varför det är lämpligt att just ni gör just detta projekt. OBS gör intressentanalysen först.

Ett andra stycke i syftet kan klargöra projektets roll till andra delar av verksamheten och/eller väsentliga externa parter (jämför syftesstruktur i Målinriktad projektstyrning)

Mål

Vad lovar ni att leverera? (tänk igenom vilken form som är mest användbar). Målen ska tydliggöra vad som levereras till vem när och i vilken form. Mål ska vara glasklara! Graden av detaljering av mål och eller kravspecifikation varierar med projektets art, organisationens kultur och relationen mellan viktiga intressenter. Hur ni definierar mål och därmed projektets slutpunkt kommer har stor betydelse.

Avgränsningar

Vad ni inte gör/inte levererar men som beställaren kanske har anledning att tro ska ingå med utgångspunkt från syftet

Tidplan

Startdatum - slutdatum Intressentanalys

I intressentanalysen tänker ni igenom vilka som påverkas av projektets process och resultat. Vilka skulle kunna vara intresserade av ert projekt och hur ser de på den?

Intressentanalysen är en kartläggning av projektets sammanhang och ett viktigt verktyg för att hitta och engagera rätt personer. Se artiklar om detta i kursen.

Var så specifika som möjligt när det gäller intressenter. Ange gärna specifika personer och deras roller. Analysen ska helst mynna ut i att vi vet hur ni ska förhålla er till olika parter.

Intressent önskemål och förväntningar på projektet Resurser och kompetenser som är viktiga för projektet Maktposition/ inflytande Viktning Strategi i förhållande till intressenten

Kravspecfikation

Finns det krav som olika intressenter ställer på projektets slutresultat. Lista och prioritera dessa. Stäm av med intressenterna.

Intressent Krav Viktning Acceptanskriterier

Planering

Lägg milstolpar, ganttschema och ansvarskort på samma A4! Enligt mall i Målinriktad Projektstyrning. Överblick är viktigt.

Milstolpar

Milstolpar är mätbara tillstånd som markerar vägen mot ett färdigt projekt. Det ska inte kunna råda tvivel om en milstolpe är uppfylld eller ej. Er överordnade planering bör bygga in

avstämningar med viktiga intressenter.

Milstolpe Nr: Beskrivning acceptanskriterier Start den Slut den

Ganttschema för projektet Projektansvarskort

Bemöda er att om att göra ett bra ansvarskort. Observera en ansvarig/milstolpe. Blanda inte in för många parter i varje milstolpe men se till att fördela ansvaret för projektets

genomförande.

Milstolpar Person x Person y Person z

Riskanalys Händelse som kan påverka projektet negativt Bedömning av sannolikhet (1-5) Bedömning av konsekvens för projektet (1-5) Hur hanteras risken i projektet? Ansvarig för bevakning/å tgärd

Bearbeta risker kreativt och öppet men även strukturerat genom att t ex beakta risker med varje milstolpe, beakta interna risker som skapas genom en icke-välfungerande

projektorganisation, externa risker som beror på hur parter som projektet är beroende av ändra sina prioriteringar. Vissa risker kan åtgärdas direkt genom justeringar i planeringen, andra kan man förebygga på olika sätt, upptäcka tidigt och hitta alternativ, eller justera ambitionsnivån.

Framgångsfaktorer

Vilka faktorer eller tillstånd i projektets process är kritiska för att projektet senare ska bli en succé? Framgångsfaktorer syftar till att skapa fokus i projektgruppen. Identifiera en handfull och gör dem så klara och kommunicerbara som möjligt.

Observera att framgångfaktorer alltså inte handlar om kriterier för att i efterhand kunna avgöra om projektet varit en succé.

Plan för uppföljning

Beskriv hur uppföljning och taktskapande kommer att ske i projektet. Hur kommer ni att upptäcka och lösa problem tillsammans i projektet?

Kommunikationsplan

Hur ska ni se till att hålla viktiga intressenter engagerade och positiva? Jfr med

intressentanalysen. Fördela ansvar för kommunikation med olika parter i ett ansvarskort. Resursbehov

Resurser (lokal, material, kompetens) som behövs för att utföra projektet Budget

Vilken omfattning av resurser krävs vid olika tillfällen i projektet? Hur ska resursanvändning i projektet följas upp