SOCIAL HÅLLBARHET

(1)

SOCIAL HÅLLBARHET

En undersökning för möjligheten att inkludera och beakta sociala värden under byggprocessen för husbyggnadsprojekt

Line Rydén

Civilingenjör, Arkitektur 2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

SOCIAL HÅLLBARHET

EN UNDERSÖKNING FÖR MÖJLIGHETEN ATT INKLUDERA OCH BEAKTA SOCIALA VÄRDEN UNDER BYGGPROCESSEN FÖR HUSBYGGNADSPROJEKT

30 HP

d y r

il e n y én

(3)

(4)

Line Rydén, 19910219 Copyright Line Rydén, 2016 Kontakt: lineryden@outlook.com

Examinator: Lars Stehn ,professor i industriellt och hållbart byggande, Luleå tekniska universitet.

Handledare: Sofia Lidelöw, universitetslektor samt forskare inom industriellt och hållbart byggande, Luleå tekniska universitet.

Extern handledare: Sarah Isaksson samt Anders Enebjörk, Tyréns.

Examensarbete 30 hp

Civilingenjör Arkitektur 300 hp

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Avdelningen för industriellt och hållbart byggande Luleå tekniska univeristet

971 87 Luleå, Sverige www.ltu.se

(5)

(6)

Det här examenarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts som en avslutande den inom utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå tekniska universitet.

Tack till mina handledare Sarah Isaksson, Sofia Lidelöw samt Anders Enebjörk för era goda tips och råd under arbetets gång. Tack även till Tyréns som erbjudit en god och stimulerande arbetsmiljö samt uppmuntrande arbetskamrater.

Stockholm, augusti 2016

FÖRORD

(7)

Syftet med detta examensarbete är att ge en fördjupad bild över hur man kan öka kontinuiteten i arbete med sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt samt vilka konsekvenser på social hållbarhet det skulle ge. Vidare undersöks möjligheten för att inkludera och beakta sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt. Arbetet innehåller även förslag till hur en sådan modell skulle kunna utformas.

Ämnet valdes på grund av personligt intresse samt att få studier tidigare genomförts inom området. Det angreppssätt som valts för att undersöka det identifierade problemet är en iterativ metod med intervjuer, fokusgrupp och litteraturgenomgång om vartannat för

SAMMAN-

att utveckla ett framväxande förslag av en modell som kan tillämpas.

De empiriska resultaten visar tillsammans med teorin att positiva och negativa sociala konsekvenser inte beaktas utifrån ett processomfattande perspektiv i byggprocessen utan mer stötvis under byggprocessens gång. Det framtagna modellförslaget eft- erliknar därför metoden för sociala konsekvensbeskrivningar under planprocessen men har anpassats efter byggprocessen.

Syftet med modellförslaget är att öka delak- tigheten såväl internt som externt, öka flex- ibiliteten inom sociala frågor samt generera kontinuitet i frågor som berör social hållbar- het i projekten.

För att modellförslaget ska skapa incitament för ett ökat beaktande av sociala värden i byggprocessen krävs att den utvecklas till en mer användbar och verklighetsförankarrad produkt. Här skulle förslagsvis ett pilot- projekt vara relevant. Förutom ett verktyg för identifiering av sociala konsekvenser krävs även en förändring av arbetsprocesser.

Likt utvecklingen inom den miljömässiga hållbarheten bör den sociala hållbarheten bli en självklar komponent inom samhällsplan- ering.

FATTNING

(8)

The aim of this master´s thesis is to provide an in-depth view of how to increase the continuity of the work of social aspects during the construction process and the impact on social sustainability. Moreover, it will include and take in to account the social aspects of the construction process for house building projects. The thesis also provides sugges- tions of how such a model can be designed.

The topic was chosen partly due to personal interest but also because a lack of empirical studies within the field. The approach select- ed to investigate the identified problem is an iterative method with interviews, workshops and literature reviews, this in order to develop an emerging draft of a model that could be applied. The empirical results along with

ABSTRACT

the theoretical shows that the positive and negative aspects of social sustainability are not taken into account in the extensive per- spective in the building process. The model proposed mimics the method for social impact assessment of the planning process but has been adapted for the building process.

The purpose with the proposed model is to increase the participation both internally and externally, increase the flexibility and continuity in building projects and contrib- ute to a greater inclusion and consideration of social issues within the projects. In order for the proposed model to create incen- tives to increase a greater consideration of social values in the building process, the

model need to develop into a more useful and reality-based product. One relevant example could be a pilot-project. Beside a tool for identifying social impact, a change in the working process is also required. Like the development within the environmental sustainability, the social sustainability must become an integral component within urban planning.

(9)

01

^INLEDNING^BakgrundMål och syfte Angreppssätt Disposition

02

03

LITTERATURGENOMGÅNG Social hållbarhet

Social konsekvensbeskrivning (SKB) Byggprocessen

Teoretisk begreppsram

METOD Strategi

Medverkande Fas ett

Fast två Fast tre Fas fyra

Metodutvärdering

04

RESULTAT & ANALYS

Fas ett Fas två Fas tre

05

DISKUSSION & SLUTSATS

Möjligheten att inkludera och beakta sociala frågor under bygprocessen för ett husbyggnadsprojekt Behov av framtida forskning 12

1515 15

16 16 19 26 28

32 34 36 38 39 40 40 42 42 50 56

60 60

64

INNHÅLLS-

FÖRTECKNING

(10)

BEGREPPSFÖRKLARING

07 08

REFERENSER

BILAGOR

06

⁶⁶

68

72

(11)

(12)

(13)

BAKGRUND

Sociala fotavtryck i historien

Miljörättviserörelsen började i Warren County, North Carolina 1973. Bolaget Ward Transformers dumpade miljöfarliga ämnen innehållande PCB på sidan av vägar i 14 olika städer inom staten. North Carolina utarbeta- de en plan för att bygga en deponi för den förorenade jorden. Platsen för deponin var Shocco, en lantlig stad i Warren County där det bodde 75 % Afro-amerikaner, där varken en borgmästare eller en kommunfullmäktige fanns. Dessutom hade staden bland de läg- sta BNP-talen i staten, 97e plats av de 100 städer som fanns. Protester lockade stort stöd och satte fokus på frågan om miljöra- sism (Warren County PCB Landfill, 2016).

Miljörasism inom samhällsplanering före- kommer även idag och ett aktuellt exempel i Sverige är Förbifarten i Stockholm. Svenska dagbladet beskriver i en debattartikel från 2011 avsaknaden av beaktande för de män- niskor som är bosatta i de områden som Förbifarten inte går genom tunnel (Holm och Livh, 2011).

Miljörättvisa och miljörasism ligger till grund för utvecklingen av sociala konsekvensbeskrivningar som vi känner till dem

idag. Kågström (2009) skriver i sin rapport om hälsans roll i konsekvensbeskrivningar att hälsoperspektivet i det vi bygger finns med som del i de lagstadgade miljökonse- kvensbedömningarna (MKB) som ska utföras vid olika typer av samhällsplanering. Både forskare och praktiker anser att det finns brister i hur hälsa hanteras i MKB främst att synen på hälsa i MKB är för snäv. Detta innebär att endast ett fåtal faktorer som bestämmer hälsa inkluderas i samhället (Kågström, 2009).

I Sverige uppmärksammades sociala konsekvenser först i samband med den samiska befolkningens debatt. Debatten handlade om att samerna bestridde projekt likt vind- kraft, utvinning av olja, gruvor, dammar och skogsbruk inom betesmarkerna för deras boskapsdjur. De ansåg att de miljökonse- kvensbeskrivningar som genomförs innan projekten inte tar hänsyn till socioekonom- iska och kulturella effekter av exploaterin- garna (Eriksson och Jonsson, 2015). Mer om samernas situation kopplat till miljörättvisa på sida 14.

I Sverige är det fortfarande endast MKB utav konsekvensbedömningarna som är lagstadgade (Kågström, 2009). Kågström (2009) skriver också att utvecklingen av andra konsekvensbedömningar likt social konsekvensbeskrivning (SKB) pågår och är på frammarsch.

SKB är idag vanligt i projekt likt dem som listas under teoretisk begreppsram (sida 28) vilka är från olika projekt under åren 2009- 2016. Man kan se att den generella fokusen inom SKB idag handlar om att analysera och beskriva sociala konsekvenser av en förän- dring i den fysiska samhällsstrukturen samt att ge förslag på hur de negativa konsekvenserna kan mildras och de positiva förstärkas (se teoretisk begreppsram sida 28).

Ökad efterfrågan på beaktande av social hållbarhet

Ett av de 16 miljömål som ska uppnås till år 2030 är god bebyggd miljö som främst syftar till att minska miljöpåverkan av hur vi bygger (Naturvårdsverket, 2016). Boverket skriver att målet innebär att ”vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling” (Boverket, 2012). Boverket tar även upp den ökade befolkningstätheten i våra storstäder som en nyckelfaktor att beakta för att uppnå miljömålet. Ökat tryck på kollektivtrafik, ökat buller i vår närmiljö, hög efterfrågan på bostäder samt ökade hyror är några exempel på kända effekter från den ökade befolkningen som uppkommer av människor och i sin tur påverkar människor (Boverket, 2012).

Göteborg stad är en stor beställare av tjän- ster inom samhällsplanering under såväl

INLEDNING

I detta kapitel redogörs för bak- grunden till arbetet, dess målsättning

och syfte, valt angrepssätt samt en kort redogörelse för arbetets disposi-

tion.

(14)

planprocessen som byggprocessen och har de senaste åren värderat socialt ansvarstagande i sina projekt högt. Att öka kraven på socialt ansvarstagande i sina upphandlingar har lett till att fler aktörer erbjudit tjänster för att beakta sociala frågor, mer om detta under litteraturgenomgång sida 16.

Man har även kunnat se att flera större företag inom samhällsplanering har valt att satsa mer på social hållbarhet, både i sina projekt och internt inom företaget. Norberg (2014) publicerar en artikel i Byggindustrin och skriver att Skanska har anställt en per- son, Roba Ghadban, som chef inom social hållbarhet. Ghadbans uppgift är att leda Skanskas arbete för social hållbarhet samt att bygga upp ett team som helt ska ägna sig åt socialt ansvarstagande inom företaget (Norberg, 2014).

Under Almedalsveckan i juni 2016 hade NCC två medarbetare som inledde sin presenta- tion om social hållbarhet med att berätta att utvecklingen inom social hållbarhet går snabbt inom byggbranschen (Bennewitz, 2016). Tyréns har i början av 2016 rekryterat Ylva Preutz Papantoni som expert inom social hållbarhet med sina 10 års erfarenhet på området. Genom denna satsning vill Tyréns bredda sin kompetens inom hållbarhet med en senior strateg som kan göra både utred- ningar men också stötta i företags önskan om att utveckla sina hållbarhetsstrategier (Ekberg, 2016).

Byggvarubedömningen skriver på sin hemsida att de under år 2016 ska kunna erbjuda sina kunder att även bedöma sina material ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Kun- derna ska då kunna värdera sina val av olika material utifrån hur hög den sociala belast- ningen är för de olika materialen (Wimmer, 2016). I publikationen om Byggvarubed- ömningens kriterier på social hållbarhet beskriver de hur de analyserar och bedömer sociala risker i sina material. För att kunna bedöma social hållbarhet i sina material och produkter väljer de att bryta ner social håll- barhet i mindre delområden, vilka är; män- skliga rättigheter, miljörättvisa samt anti-ko- rruption, och bedömer riskerna utifrån hur olika parter påverkar och/eller påverkas av den sociala hållbarheten (Wimmer, 2016).

Social hållbarhet och SKB som metod

Detta examensarbete är genomfört i sam- verkan med Tyréns som har erfarenhet av arbete med sociala hållbarhetsfrågor och även specifikt av SKB som metod. Inledande samtal med två konsulter på företaget, en i projekt under planprocessen och en i projekt under byggprocessen, som båda arbetar med social hållbarhet beskriver ämnet. De berättar att social konsekvensbeskrivning (SKB) är en metod som används, framför allt i projekt under planprocessen för att identifiera sociala konsekvenser och analysera metoder för hur man kan mildra negativa och stärka positiva konsekvenser på männi- skor. De menar att man i tidigare genomför- da SKB:ar för projekt under planprocessen ofta fokuserat på lokala förhållanden och begränsat sig till oss som lever här och nu.

Trots att SKB:ar bör sträva efter att inkludera människor på andra platser och framtida generationer görs det sällan vilket saknas enligt Tyréns båda konsulter och menar att det eventuellt kan bero på att det är svårt att hantera framtida perspektiv med de metoder som används idag.

Vidare berättar de att bostadsprojekt under byggprocessen kräver ett bredare an- greppssätt i både tid och rum. Detta är extra tydligt om vi ser till de material vi använder

i våra byggnader, vilka ofta har sitt ursprung i andra, fattigare, länder. Det vi bygger kommer även att nyttjas av framtida generationer vilkas välbefinnande är minst lika central som dagens generation.

Fortsättningsvis berättar de att i de bästa av värdar ska en social konsekvensbeskrivning vara förankrad under hela processer från idé till förvaltning och nyttjande av produkten.

Så är ofta inte fallet idag, utan de SKB:ar som genomförts efter planprocessen verkar ofta stötvis och beaktar endast den rådande situationen. Sådana exempel kan vara att stora byggföretag erbjuder praktikplatser till män- niskor utanför arbetsmarknaden, läxhjälp till barn i socioekonomiskt svagare områden samt tillfälliga jobb under produktionsfasen.

(15)

Fig. 1. Textruta om miljörättvisa

Maxida Märak och gruvdebatten

Dunnarsson Östling (2014) skriver på KTH:s hemsida att miljörättvisa är ett perspektiv som fokuserar på konflikter, makt och rättvisa kopplat till miljöfrågor. Miljörättvisa fokuserar främst på vilka grupper som genererar miljöproblem samt vilka grupper i samhället som får lida av dem (Dunnars- son Östling, 2014). En omdebatterad konflikt som handlat om rättvis mil- jöfördelning och där samerna som är en minoritetsgrupp fått lida handlar om etableringen av en järnmalmsgruva i Kallak, i närheten av Jokkmokk i Norrbottens län. JIMAB som är ett dotterbolag till det Brittiska gruvbolaget Beowolf Mining prospekterar malm i Kallak, på en yta motsvarande 243 kvadratkilometer, i syfte att sälja rättigheterna för järnmalmsbrytning till andra bolag (Eriksson & Jonsson, 2015). En samisk profil vars motstånd up- pmärksammats mot planerna för gruvetableringen är multikonstnären och människorättsaktivisten Maxida Märak. Märak är en av dem som påtalat den bristande hänsynen i de handlingar som genomförts och vill även ha ökat inflytande och dialog vad gäller förändringar i den magnituden. I en artikel på Sveriges radios hemsida beskrivs Märaks och sina vänners kamp, genom demonstrationståg och direkt kritik, mot gruvbolaget som ett nöd- vändigt ont för att rätt personer ska lyssna (Rydenfalk, 2014).

Illustration. 1. Föreställande M. Märak

(16)

MÅL OCH SYFTE

Målet med examensarbetet är att undersö- ka möjligheten för att inkludera och beakta sociala aspekter under byggprocessen för en byggnad. Den ska även innehålla förslag till hur en sådan modell skulle kunna utformas.

Syftet med uppsatsen är att ge en fördjupad bild över hur man kan öka kontinuiteten i arbete med sociala aspekter under byggprocessen samt vilka konsekvenser på social hållbarhet det skulle ge.

ANGREPPSSÄTT

Det angreppssätt som valts för att undersöka det identifierade problemet är en iterativ metod med deltagarstudier och litter- aturgenomgång om vartannat för att testa det framväxande förslaget av en metod som kan tillämpas (modellförslag).

DISPOSITION

Förutom inledning så innehåller denna rapport följande huvudsakliga kapitel; litter- aturgenomgång, metod, resultat och analys samt ett avslutande diskussions-kapitel.

Litteraturgenomgången motsvarar en sam- manställning av den teori som rapporten bygger på och som tagits fram under arbetets gång. Sist i kapitlet finns en teoretisk begreppsram vilken motsvarar det som i litteraturgenomgången framkommit som centrala delar inom social hållbarhet. Den teoretiska begreppsramen utgör sedan navet för de modellförslag, för beaktande av sociala frågor under byggprocessen för husbyggnadsprojekt, som ingår i detta arbete.

Metodkapitlet beskriver tillvägagångssättet i examensarbetet och den fyra-fas modell som tillämpats för att uppnå syftet. Kapitlet avslutas med att redogöra för validitet och rehabiliterat av de metodval som gjorts.

Resultat- och analyskapitlet presenterar det analyserade resultat som tagits fram under examensarbetets gång fördelat i fyra faser.

Här redogörs även för det framväxande mod- ellförsalget.

Under diskussion och slutsatser beskrivs hur de framtagna teoretiska begrepp och deras relation till varandra kan förklara det som framkommit i det empiriska resultatet. Här beskrivs även de problem som uppkommit under examensarbetets gång samt hur de bemötts. Avslutningsvis diskuteras framtida forskning samt slutsatser av examensarbetet.

(17)

SOCIAL HÅLLBARHET

Definition av social hållbarhet

Snart är det 30 år sedan Bruntlandkommis- sionen lade fram sin rapport Our common future, eller Vår gemensamma framtid (FN-förbundet, 2010). I rapporten lyfts tre delar inom begreppet hållbarhet fram vilka ofta liknas vid tre ringar, ekologisk/miljömäs- sig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt social hållbarhet och där samtliga tre delar inkluderas ofta beskrivs som en hållbar situation (se fig. 2). Om samexistens mellan de tre dimensionerna verkligen innebär hållbarhet är omtvistat. En teori är att de tre dimensionerna står i konflikt med varandra och för att uppnå någon av dem kräver up- poffringar inom en annan, medan en annan teori menar att hållbarhet inom en dimension inte kan uppnås utan de andra dimensionerna (McKinzie, 2004). Social hållbarhet är som indikerat ett luddigt och mångbottnat begrepp och den dimensionen av de tre hållbarhetsbegreppen utan en vedertagen innebörd (Lind och Norlin Mjörnell, 2015).

Oavsett om syftet med social hållbarhet är att tillsammans med ekologisk/miljömässig- och ekonomisk hållbarhet nå en övergri- pande hållbarhet, eller om det är ett enskilt område med ett eget syfte så finns ett be-

LITTERATUR-

Detta kapitel inleder med en redogörelse av hur begreppet social hållbarhet defini-

eras samt hur man arbetat för att integrera social hållbarhet inom samhällspla- nering. Metoden med SKB lyfts fram och förklaras ingående med stöd från tidigare genomförda SKB:ar. Även byggprocessens delprocesser och innebörd redogörs för.

Avslutningsvis presenteras den teoretiska begreppsram som sammanfattar den

tidigare beskrivna litteraturgenomgån- gen i termer av centrala begrepp som utgör utgångspunkten för utveckling av ett modellförslag. Rapporten kommer fortsättningsvis inte att göra någon skillnad i innebörden mellan begreppen social

konsekvensanalys (SKA) och social konsekvensbeskrivning (SKB).

GENOMGÅNG

hov av att området definieras för att kunna analyseras och bedömas (Lind och Norlin Mjörnell, 2015).

En genomgång av litteraturen och den tidigare forskningen inom social hållbarhet visar att begreppet pekar i olika riktningar.

Som nämnts ovan är en riktning då social hållbarhet är ett villkor eller ett verktyg för att uppnå ekologiska mål (Vallance et al., (2011)), alltså att social hållbarhet är miljö- orienterat alternativt att det betyder samma sak som miljömässig hållbarhet (Chiu, 2003).

I inriktningar där social hållbarhet är en mer självständig dimension beskrivs det som ett tillstånd för samhällen då det antingen strävar efter att nå en viss minimal eller en maximal nivå av social standard alternativt bevara den rådande standarden (Vallance et al., 2011). Till de två sistnämnda inriktnin- garna hör även Chius (2003) människoorien- terade inriktning inom social hållbarhet, och då syftar till att bevara eller öka nutida och framtida människors välmående (Lind och Norlin Mjörnell, 2015).

Spangenberg och Omann (2006) talar om

”mjuk infrastruktur” och syftar då på männi- skan och samhället. De har även valt att vis- ualisera relationen inom hållbarhet med an annan figur än de tre ringarna som nämnts tidigare. Illustrationen syftar till att beskriva hållbar utveckling och hur stort ”miljömäs-

EKONOMISK HÅLLBARHET

SOCIAL HÅLLBARHET MILJÖMÄSSIG

HÅLLBARHET

Fig. 2.

Ekologisk/miljömässig hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet

(18)

sigt utrymme” varje individ har (se fig. 3). Att tänka i termer som ”miljömässigt utrymme”

som Spangenberg och Omann (2006) väljer att göra kan associeras med ämnet miljörät- tvisa varifrån sociala bedömningar vuxit ur, se fig. 3 för definition och exempel av miljörättvisa.

Åhman (2013) väljer att inte se social hållbarhet som ett tillstånd som motsätter sig ett annat, likt ovan, utan ger det snarare en mer omfattande innebörd; ”det är i dy- namiken och föränderliga förhandlingspro- cesser mellan att förändra samhället och bevara det som det är som samhället kan vara verkligt hållbart” (s. 1162). Åhmans citat poängterar vikten av eftertanke och dialog innan en förändring i samhället ska genomföras.

Lind och Norlin Mjörnell (2015) skriver att trots flera försök till att skapa en definition av begreppet social hållbarhet så är det ännu inte funnet någon vedertagen utan de som finns är för generella och då uppfattas som för breda och ospecificerade. Ett försök till en definition vilket enligt Högberg är ett av få undantag bland de generella definitioner som fastställts är McKenzies (2004) som beskriver social hållbarhet som ett livsför- bättrande tillstånd inom samhället och den process som leder dit.

Ytterligare en definition av social hållbar- het är att det beskriver en egenskap hos samhället (Littig och Grissler, 2005). Littig och Grissler anser även att social hållbarhet symboliserar ett förhållande mellan männ- iskan (samhället) och naturen, där arbetet för denna relations stabilitet är det centrala.

De anser att arbetet syftar till att mänskliga behov så som social rättvisa, mänsklig vär- dighet och deltagande uppfylls samtidigt som naturen och dess förmåga att reproduc- era sig själv bevaras.

Ohlsson (2010) väljer också att poängtera framtidsaspekten inom social hållbarhet och menar att hållbarhet är ett orienterande begrepp som anger en riktning och en möjlig framtid. Ohlsson skriver också att flexibilitet, förmåga att anpassa sig till nya villkor och förändringar är en minst lika viktig del som stabilitet i hållbara system.

Wistrand et. al. (2011) skriver i rapporten om sociala konsekvensanalyser för Göteborg stad att social hållbarhet är utgångspunkten för generationsrättvisa, social rättvisa, tillit och medborgerligt deltagande. De talar om ett förhållningssätt till hur dagens situation ser ut, framtidens och vägen dit. De poängterar att miljöer ska fungera för alla människor vilka beskrivs som människor oavsett kön, ålder, religionsuppfattning, so- cio-ekonomisk bakgrund, etnicitet, sexuell

Fattigdom och behov Socialt ohållbart Överkonsumption Miljömässigt ohållbart

Miljömössigt utrymme

Övre gräns

Maximalt utnyttjat miljömässigt utrymme Undre gräns

Minimalt utnyttjat miljömässigt utrymme Fattigdom och behov

Socialt ohållbart Överkonsumption Miljömässigt ohållbart

Miljömössigt utrymme

Övre gräns

Maximalt utnyttjat miljömässigt utrymme Undre gräns

Minimalt utnyttjat miljömässigt utrymme

Fig. 3. Miljömässigt utrymme

Det miljömässiga utrymmet (Spangenberg, 2002). Illustrationen syftar till att visa hur den ekonomiska hållbarheten räcker till för att både bekämpa fattigdom och tillgodose mänskliga behov på ett sätt som inte överskrider vad de ekologiska systemen klarar, för såväl nutida generationer som framtida.

(19)

läggning eller funktionsnedsättning. De anser att hållbara samhällen är stabila men flex- ibla för nödvändiga förändringar (Wistrand et. al. (2011)).

Lind och Norlin Mjörnell (2015) har sam- manfattat två definitioner av social hållbar- het som inriktar sig mot städer och slutligen mot bostäder. Social hållbarhet för städer syftar till en utveckling som förbättrar livet för alla invånare, främjar samlevnad samt uppmuntrar till integration (Stren & Polése, 2000). Lind och Norlin Mjörnell (2015) sam- manfattade en definition skriven av Barron och Gauntlett (2002) i samband med ett bostadsprojekt i västra Australien. Defini- tionen är som följer.

”Social hållbarhet inträffar när formella och informella system, strukturer, processer och relationer aktivt stöder nuvarande och framtida samhällens möjlighet att skapa hälsosamma och livskraftiga samhällen. So- ciala hållbara samhällen präglas av rättvisa, mångfald, sammankoppling, demokrati och erbjuder en god livskvalitet” (Lind och Norlin Mjörnell, 2015, s. 21).

Som ett resultat av att begreppet social håll- barhet saknar en vedertagen definition väljer de som forskar på området ofta att lyfta fram vilka begrepp och aspekter som karaktäriser- ar ett tillstånd av social hållbarhet (Högberg,

2015). Att närma sig begreppet genom att slå fast olika variabler mot andra, likt ett fler- dimensionellt system med x, y och z – axel har underlättat tolkningen och anpassningen till lokala förhållanden. En sådan metod har utformat den så kallade Kunskapsmatrisen som togs fram på initiativ av Göteborgs Stad för social hållbarhet som del i projektet S2020 (Wistrand et. al. (2011)). Mer om matrisen och indikatorer för social hållbarhet beskrivs nedan.

Integration av social hållbarhet

Det finns ett flertal olika instrument för att integrera och mäta social hållbarhet i våra samhällen, nedan nämns några sådana exempel.

Social life cycle assesment (SLCA) eller social livscykelanalys bygger på den tidigare metoden livscykelanalys (LCA) där fokus ligger på konsekvenser för miljön medan SLCA fokuserar på de sociala konsekvenserna. Ex- empel där SLCA applicerats i projekt är fortfarande på forsningsnivå (Sala et.al, 2015).

Social return on investment (SRIO) handlar om att mäta social hållbarhet och har sitt ursprung i cost-benefit logiken. Det handlar om att översätta olika nyttor från en samhälls- förändring i ekonomiska mått. Arbetssättet bygger på att man mäter insatser, aktiviteter

och prestationer som annars utrycks i nu- merärer, till att fokusera på effekter av insatser och dess påverkan, d.v.s. värdeskapandet (Bringing the gap, 2016)

Andra metoder som inte är lika övergripande men som syftar till att förbättra samhället ur ett människoperspektiv är exempelvis barnkonsekvensbeskrivning, jämställd- hetsbedömningar, medborgardialoger, back- casting, hälsa arbetsmiljö & säkerhet (HMS), corporate social responsibility (CSR) samt Byggvarubedömningen (BVB) (se begrepps- förklaring sida 64).

Det verktyg som är vanligt förekommande i de sociala handlingar som gjorts inom sam- hällsplanering nyligen är identiska med eller bygger på den kunskapsmatris som utformades på initiativ med Göteborgs stad som del i projektet S2020 (se teoretisk begreppsram sida 28). Matrisen innehåller sex sociala aspekter som bör beaktas vid stadsomvan- dlingsprojekt. Dessa är ”en sammanhållen stad”, ”samspel och möten”, ”ett fungerande vardagsliv”, ”identitet och upplevelse”, ”häl- sa och gröna stadsmiljöer” samt ”trygghet och öppenhet”. För att analysen av de sociala konsekvenserna vid projektet ska vara lokalt anpassat så har de infört fem nivåer (skalor) vilka är ”byggnad”, ”närområde”,

”stadsdel”, ”stad” och ”region” (Wistrand et.

al. (2011)). För att göra kunskapsmatrisen

flexibel har de inte valt att beskriva vad varje aspekt innebär mer än med en eller flera exempel på åtgärder som bidrar till att up- pnå de enskilda aspekterna, dessa åtgärder kallar de för indikatorer och är 22 till antalet (Wistrand et. al. (2011)). Kunskapsmatrisen beskriver även skissartat när i processen och var de olika indikatorerna är aktuella.

Ovan nämnda verktyg för mätning av sociala värden har framför allt använts under tidiga skeden av stadsdelsomvandling, men är till viss del generell nog för att användas vid senare skeden då byggprocessen tar vid. De genomförda exempel som finns beaktar ofta social hållbarhet för ett visst skede medan en mer processomfattade metod eller modell saknas för de senare skedena inom sam- hällsplanering. En motsvarighet av metod som spänner över längre tid är social konsekvensbeskrivning (SKB) där man beaktar sociala konsekvenser för hela planprocessen, se Social konsekvensbeskrivning, nedan.

(20)

SKB genom att samla in data från diverse utövare och kunniga inom SKB. Detta genom samtal, intervjuer, workshops med mera för att sedan kunna skapa en gemensam referensram (Vanclay, 2003).

Den gemensamma referensramen, s.k. the core values of SIA, beskrivs som den innebörd som är fundamental, bestående, och allmänt accepterad (Vanclay, 2003). Den gemensamma värdegrunden sammanfattas som att SKB handlar om;

jämställdhet och jämlikhet mellan alla människor sociala värden bör skyddas med lagar

människor har rätt till god hälsa och ett meningsfullt liv för att kunna utvecklas inom samhället

sociala förhållanden så som fred, livskvalité, trygghet samt tillhörighet

människor har rätt att involvera sig i förän- dringar av den fysiska miljön i samhället lokala värden och kunskap bör inkluderas och tas tillvara inom samhällspla- nering

Sammanfattningsvis så beskriver Vanclay

SOCIAL KONSE-

KVENSBESKRIVNING (SKB)

Innebörd och innehåll

SKB är en tvärvetenskaplig socialvetenskap som innehåller många områden inklusive sociologi, antropologi, demografi, utveck- lings-studier, genusvetenskap, social och kulturell geografi, ekonomi samt sociala for- skningsmetoder och miljörätt (Vanclay och Esteves, 2012).

Franc Vanclay är professor inom social geografi och har författat samt varit medför- fattare i ett flertal kända texter om sociala konsekvensbeskrivningar. International Principles for Social Impact Assessment är en välkänd text utgiven år 2003 som syftar till att ge SKB en gemensam innebörd internationellt sett. Vanclay lyfter i sin rapport fram vikten av att först skapa en gemensam referensram innan man i sin tur utvecklar riktlinjer följt av principer, vilka syftar till att beskriva hur man kan uppnå den gemensamma referensramen (Vanclay, 2003). Vanclay (2003) anser även att den gemensamma värdegrunden bör komma från praktiker inom området och inte skapas likt en skrivbordsprodukt. Just därför har Vanclay under en fem års period studerat

Illustration. 2. Föreställande Franc Vanclay

(21)

mer och gruvbolag i norra Sverige som be- lyste avsaknaden av socialt beaktande (Eriks- son & Jonsson, 2015). Trots att efterfrågan ökat vad gäller social säkring och SKB inom samhällsplaneringen så är det fortfarande endast MKB som finns som lag och direktiv i plan och bygglagen (PBL), (Kågström, 2015).

Mer om miljörättvisa finns på sida 14.

Vanclay med medförfattare skriver i en senare artikel från 2012 att utvecklingen inom SKB har ökat med åren. Detta un- derstryker Vanclay med att beskriva antalet publikationer inom området vilken varit linjär mellan åren 1993-2010 (Vanclay och Esteves, 2012). I samma artikel beskriver Esteves et al. en lista över hur utvecklingen inom SKB sett ut, alltså vilka trender man kunnat identifiera sedan Vanclay publicerade sina första publikationer om SKB i början an 1990-talet. De trender som tas upp i artikeln är fem stycken vilka beskrivs nedan.

Den första trenden handlar om att man kan urskilja en ökad acceptans för samtycke inom förändringar i samhället, framför allt då negativa sociala konsekvenser drabbar en minoritetsgrupp eller annan socialt känslig grupp i samhället. Den andra trenden handlar om att inkludera mänskliga rättigheter i SKB. Den tredje trenden handlar om att det sociala ansvarstagandet i samhället har ökat vilka är i linje med dem som förespråkas (2003) SKB som de processer som krävs

för att upptäcka, analysera och påverka de avsiktliga och oavsiktliga sociala konsekvenser som uppkommer vid fysisk planering, positiva såväl som negativa. Syftet med SKB är enligt Vanclay (2003) att mildra eller elim- inera negativa samt förstärka positiva konsekvenser av inventioner i den fysiska sam- hällsstrukturen. Samtliga konsekvenser som i olika former påverkar människor vad gäller förhållandet mellan den enskilda människan och samhället ska ingå i SKB, oberoende när i tid eller var i värden konsekvenserna uppkommer (Vanclay, 2003).

Vad gäller utförandet av SKB så belyser Van- clay (2003) bland annat vikten av att; i tidigt skede beakta sociala konsekvenser för att på så vis lättare kunna påverka dem, skapa en metod som är flexibel i sitt utförande men ändå tar hänsyn till lokala förhållanden, inkludera många olika grupper i samhället men främst socioekonomiskt svagare grupper, analysera eventuella kedjereaktioner samt återkoppla till tidigare arbete (Vanclay, 2003).

Som nämnts tidigare i rapporten så var de sociala frågorna inkluderade i MKB, men då man ansåg att det var otillräckligt så introducerades SKB som metod för beaktande av sociala frågor. Det var framför allt konflikten inom miljörättvisa mellan sa-

inom SKB. Den fjärde trenden belyser att allt fler leverantörskedjor visar en känsla av gemensamt ansvar genom att skapa incitament för goda prestationer inom socialt ansvarstagande genom hela leverantörskedjan.

Exempel på ett sådant incitament är ökat samarbete högt som lågt i leverantörskedjan där de i tidigt skede tillsammans får enas om miljömässiga och sociala mål. Den femte och sista trenden berör stabila samhällens förutsättningar för medborgerligt deltagande i beslut som rör dess närmiljö, så som medborgardialoger eller liknande. Med stabila samhällen menas exempelvis en demokrati med frånvaro av väpnade konflikter, kor- ruption samt förtryck (Vanclay och Esteves, 2012).

De sociala konsekvensbeskrivningar som genomförts i planprocessen har sett olika ut (se teoretisk begreppsram sida 28) men har som gemensam utgångspunkt att systema- tiskt identifiera nuläget och dess sociala liv, analysera risker samt ge förslag på hur man kan mildra negativa och stärka positiva kon-

sekvenser.

Social konsekvensanalys (SKA) är en ytterligare benämning men som mer syftar till den analytiska delen inom bestämning av sociala konsekvenser enligt Isaksson, S. (personlig kommunikation, 15 augusti 2016). I denna rapport görs inte någon skillnad mellan SKB och SKA.

(22)

Tidigare genomföra SKB

På sida 21 -24 sammanfattas några tidigare arbeten inom samhällsplanering där man beaktat sociala frågor. Här sammanfattas även viktiga dokument som beskriver SKB och dess syfte samt dokument som kommit att bli ledstjärnor för kommande framtagning av SKB:ar (markerade med **). Den första spalten anger projektnamn och nyck- elbegrepp och den högra spalten redogör för en sammanfattning av SKB med fokus på empiri och struktur i rapporten. Projekten är från olika delar av landet och skiljer sig åt i såväl omfattning som typ av projekt.

Social konsekvensbeskrivning – Järnvägsplan gällande utbyggnad av tunnelbana Akalla – Barkarby station, Stockholm läns landsting, (2015)

SKB:n har sin utgångspunkt i människors upplevelser av en situation och beskriver hur olika grupper i samhället påverkas av den nya tunnelbanans utbyggnad. Syftet är att genom SKB:n kunna påverka anläggningens utformning så att negativa sociala konsekvenser begränsas och positiva förstärks, för att då kunna skapa en trygg och säker miljö för resenärerna. Såväl under det tillfälliga byggskedet som under förvaltningen ska miljön upplevas som trygg.

Den empiri som använts i SKB:en är att först samla in den kunskap som behövs om det beﬁntliga området och dess människor, följt av analys av materialet, sedan bedömning av de sociala konsekvenserna och till sist åtgärdsförslag. I denna

konsekvensbedömning har de inte genomfört någon dialog med människor, likt intervjuer, utan är med en skrivbordsprodukt.

Som målpunkter för att uppnå social hållbarhet har de valt aspekter som verktyg. De målgrupper de valt att inrikta sig mot har delats upp i indikatorgrupper. Beroende på om SKB:en har berört byggskede eller förvaltning så har aspekter och indikatorgrupper varierat något. För att underlätta arbetet med SKB:en har de även valt att fördela området i olika skalor med liknande karaktärsdrag.

OLIKA GRUPPER I SAMHÄLLET BEGRÄNSA NEGATIVA OCH FÖRSTÄRKA POSITIVA ASPEKTER INDIKATORGRUPPER BYGGSKEDE SKALOR

(23)

**Social konsekvensanalys (SKA) - människor i fokus 1.0, Göteborgs stad, (2011)

Dokumentet är framtaget för att beskriva varför social hållbarhet är viktigt och av stor vikt inom samhällsplanering med Göteborg stad som fokusområde. De poängterar att analysverktyget ska finnas med under hela planprocessen för att ge bästa effekt och att den är flexibel nog för att kunna användas i olika situationer.

Den arbetsgång som valts är att först genomföra en inventering av det redan existerande sociala livet, då man ska fråga sig vilka värden och behov som ﬁnns. I detta skede tas även en tidsplan fram för hur långt i tid SKA sträcker sig. Sedan föreslås åtgärder utifrån hur man valt att prioritera det insamlade materialet. I detta skede uttrycker de också vikten av att beskriva målkonﬂik-

ter, alltså situationer där olika mål motsätter sig varandra.

Slutligen beskrivs de konsekvenser som kommer att ske samt förslag på hur man kan mildra negativa och förstärka positiva konsekvenser.

De har också valt att dela upp analysen i fem olika nivåer, beroende på projekt kan man välja bort de nivåer som inte är aktuella, för att på så vis lokalanpassa analysen. Som målpunkter för att nå social hållbarhet har fyra aspekter valts vilka förklaras i dokumentet.

Social konsekvensanalys – Underlag till Planprogram för Frihamnen och delar av Ringön, Göteborg stad, (2014)

Den sociala konsekvensanalysen är ett förslag till kontinuerlig uppföljning av sociala aspekter av Frihamnens stadsutveckling och dess närområde. Ett ﬂertal styrdokument är gällande för projektets genomförande vilka innebär att skydda sociala frågor.

Arbetsföljden av SKA följer fyra steg och inleds med en inventering av beﬁntliga värden följt av analys och diskussion om

utmaningar. Avslutningsvis redovisas eventuella sociala konsekvenser samt rekommendationer och förslag på mildrande av de negativa konsekvenserna. Rapporten är strukturerad i sex teman vilka motsvarar viktiga områden för att skapa social hållbarhet.

Dessa sex teman är sedan indelade i skolnivåer vilka analyseras genom att fokusera på relevanta riskgrupper i samhället.

Framtidens kollektivtraﬁk – Social konsekvensanalys av kollektivtraﬁken i Malmö stad, Malmö stad, (2009)

Rapporten behandlar kollektivtrafiken i Malmö stad vilket i sig, av flera skäl, är en social hållbar lösning. Malmö stad väljer att jämföra med ett så kallade noll-alternativ, alltså ingen förändring jämfört med alternativet att genomföra en förändring. Malmö stad väljer att jämföra noll-alternativet med flera alternativa lösningar. Men även här har de valt att beskriva de målpunkter som krävs för att uppnå social hållbarhet genom ett antal aspekter. Malmö stad har sedan valt att se sociala konsekvenser

utifrån olika människors perspektiv, exempel på sådana är resursfattiga personer och personer med motsatta kön, familjer, pendlare samt människor med olika etnicitet. De anser att man genom att förbättra situationen utifrån en aspekt kan ge ökade positiva konsekvenser för en annan.

FLEXIBEL NULÄGESINVENTERING TIDPLAN PRIORITERING MILDRA NEGATIVA OCH FÖRSTÄRKA POSITIVA

SKALOR ASPEKTER

KONTUERLIG UPPFÖLJNING SKALOR RISKGRUPPER

NOLL-ALTERNATIV ASPEKTER OLIKA MÄNNISKORS PERSPEKTIV

(24)

Kartläggning av sociala aspekter – Oxbackens centrum, Västerås stad, Tyréns, (2015)

Västerås stad har valt att ta fram en SKA för fortsatt utveckling av planprogrammet av Västerås stad, med fokus på vad som bör bevaras och vad som kan förbättras. Utvecklingen i rapporten består av tre faser. Fas ett behandlar beslut om vilka aspekter och perspektiv som SKB:ar ska behandla, utifrån kommunens och stadens riktlinjer och mål. Fas två handlar om att identiﬁera sociala aspekter utifrån intervjuer, platsbesök samt analys av tidigare teorier. Den tredje och sista fasen består av att föreslå

åtgärder för att mildra negativa och förstärka positiva sociala konsekvenser. Även här har de valt att arbeta med aspekter och riskgrupper för att kartlägga sociala konsekvenser.

Nya Göta Älvbron Social konse- kvensbeskrivning – Analys och behovsbedömn- ing, Göteborg stad, Nordkonsult (2011)

Den sociala konsekvensbeskrivningen för Nya Göta Älvbron är framtagen för att kartlägga de sociala konsekvenserna av nya bron som enligt planen ska byggas i Göteborg. Här har man valt att arbeta med nyckelaspekter i syfte att bron ska få en så socialt hållbar utformning som möjligt. Dessa nyckelaspekter är sex till antal. För att göra en rättvis bedömning har man också valt att

jämföra bron med andra alternativ så som ﬂer broar, ökad prioritering för gående och cyklister, låg/hög bro med ﬂera. De har även valt att dela upp analysen i fysiska och personliga attribut och skriver att ”upplevelsen och användningen av ett område beror såväl på områdets fysiska attribut som på indivi- dens personliga”.

Social konsekvensanalys (SKA), Karlskrona kommun, (2013)

”Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet” inleder den SKA som tagits fram av kommunen för att stärka frågor om social hållbarhet i den fysiska planeringen för kommunen. Tre utgångspunkter har varit till grund för framtagningen av analysen. Den första är CEMR-dekla- rationen i syfte att integrera jämställdhetsperspektiv i kommuna- la verksamheter. Den andra är FN:s barnkonventionsavtal som lyfter barns mänskliga rättigheter samt folkhälsomålen som

berör trygghet, säkerhet och aktivitet i den fysiska planeringen.

Den arbetsgång som valts är att göra en inledande invertering av det sociala livet i området ﬂöjt av en beskrivning av de konsekvenser som kan uppkomma relativt de aspekter de valt att fokusera på. För att förenkla och strukturera upp analysen har de även valt att arbetat utifrån skalnivåer motsvarande fysiska avgränsningar.

BEVARAS OCH/ELLER FÖRBÄTTRAS ASPEKTER RISKGRUPPER

ASPEKTER JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIVA FÖRSLAG

JÄMSTÄLLDHET BARN FOLKHÄLSA ASPEKTER SKALOR

(25)

**Analys an införande av krav på social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaner-

ing, Trivector, (2015)

Rapporten beskriver förslag på hur man skulle kunna arbeta för att inkludera sociala frågor i arbete med infrastrukturplanering.

Det centrala i förslaget bygger på teorin om att särskilja SKB-do- kumentationen med SKB-processen. De anser att sociala konsekvensbeskrivningar inte kan ses som en enskild kontroll- funktion där konsekvenser för olika uppdrag stäms av, motsvarande SKB-dokumentation. I stället förespråkar Trivector en SKB-process vilken belyser det fortlöpande arbetet med att integrera sociala aspekter genom hela projektet.

De poängterar även vikten av att hantera direkta, indirekta samt kumulativa eﬀekter i en konsekvensbeskrivning. Även i detta exempel används aspekter och grupper av människor som är relevanta för social hållbarhet och speciﬁka för infrastrukturpro- jekt.

Social konsekvensbeskrivning – Tvärförbindelse Södertörn, Traﬁkverket, (2016)

Syftet med den framtagna SKB:en är att undersöka om och hur den planerade vägen kan stärka sociala värden samt rättvisa genom att förhindra eller mildra negativa sociala konsekvenser.

SKB:en är organiserad kring tre centrala begrepp, delaktighet, trygghet och hälsa samt ett fungerande vardagsliv. I rapporten presenteras syfte, metod, riskidentiﬁering samt förslag på fortsatt arbete. För insamling av data har Traﬁkverket valt att anordna olika forum för samråd exempelvis öppet hus, vykorts-

dialog, uppsökande dialog samt intervjustudie. Eftersom traﬁkverket är statligt ägt så var det även en rad olika styrande dokument som den SKB:en ﬁck förhålla sig till.

INKLUDERA SOCIALA FRÅGOR SKB-DOKUMENT

SKB-PROCESS ASPEKTER

STÄRKA SOCIALA VÄRDEN RÄTTVISA DELAKTIGHET, TRYGGHET OCH HÄLSA SAMRÅD

(26)

(27)

BYGGPROCESSEN

Planprocessen är den process som omfattar bland annat uppförande av nya detaljplan- er. Då en detaljplan är fastställd så tar byggprocessen vid för uppförande av exempelvis byggnader som omfattas av detaljplanen. Då detta arbete inriktar sig mot byggprocessen så följer här en sammanfattad beskrivning av de delmoment som enligt Hanson et. al.

(2015) inkluderas i byggprocessen.

Byggprocessen förklaras i boken Byggledning – projektering (Hanson et.al, 2015) som den process under vilken byggnader och anlägg- ningar skapas och förvaltas. Byggprocessens huvudaktiviteter är projekteringsprocessen, produktionsprocessen samt förvaltningspro- cessen. Varje huvudaktivitet innehåller ett flertal delprocesser. Samtliga delprocesser avslutas med en slutprodukt i form av ett beslutsunderlag vilka ligger till grund för kommande processdel (Hanson et.al, 2015).

Hanson et.al (2015) beskriver de ofta före- kommande delprocesserna inom husbyggnadsprojekt som följer (se fig. 4).

Projekteringsprocessen

Projekteringsprocessen inleds med ett behov och en idé om en lösning, och avslutas med att behovet i detalj är definierat av ritningar och beskrivningar (Hanson et.al, 2015). Han-

son et al. (2015) skriver att projekteringsprocessen i sin tur är uppdelar i två skden vilka är; initiala skedet samt projekteringsskedet (se figur 4. för). Det initiala skedet är uppde- lat i två delprocesser vilka enligt Hanson et al. (2015) beskrivs som följer:

Behovsutredning – Här formuleras behov, preliminär budget samt tidplan för projektet.

Programarbete – Här preciseras behovet samt tidplan och budget fastställs. Den färdiga produktens krav är bestämd, om inte i detalj.

Det senare skedet, själva projekteringsskedet, motsvarar val av entreprenadform vilket innebär att ansvar och ersättningsform bestäms. En tidplan för upphandlingsför- farandet tas även fram (Hanson et.al, 2015).

Hanson et al. beskriver de fem delprocesserna som projekteringsprocessen innehåller:

Gestaltning och systemhandlingar – Samma skede har två benämningar vilka löper parallellt, arkitekten använder begreppet gestaltningsprocess medan övriga konsulter väljer begreppet sys- temhandling. I processerna tas gestalt- ningsförslag fram, olika alternativa sys- temlösningar studeras samt underlag för investeringsbeslut tas fram.

Huvudhandlingar – Under detta skede utformas byggnaden med bl.a. plan och fasadritningar.

Bygglovsprocessen – Här tas byg- glovshandlingar fram och man ansöker om bygglov.

Bygghandlingar – Här tas de detaljerade ritningarna fram.

Förfrågningsunderlag – Framtagning av förfrågningsunderlag för upphalning av byggnadsarbete.

Produktionsprocessen

Produktionsprocessens tre faser motsvarar anbud, planering samt genomförande. Pro- cessen kan också fördelas i fem delprocesser vilka beskrivs nedan (Hanson et.al, 2015):

Produktionsanpassning – Någon med produktionserfarenhet lämnar underlag till beställaren och dennes konsult så att produktionsaspekterna tas med i pro- jektörens beslut. Underlaget innehåller bland annat lokalisering och val av tomt, val av konstruktion samt material för de enskilda byggnadsdelarna.

Anbud – Här möts beställarens upphan- dling och entreprenörens anbudsgivning samt all den planering och kalkylering

som krävs för att entreprenören ska kunna lämna anbud.

Produktionsprogram – Ett produktionsprogram för den kommande pro- duktionen tas fram. Denna innehåller tidplan, budget, materialleveransplan, organisationsplan, maskinplan samt de planer som krävs för att genomföra projektet.

Byggdrift – Här detaljplaneras arbetet, byggplatsen etableras, och resurser såsom arbetsledning, arbetskraft, material och maskiner anskaffas.

Överlämning – Här sker besiktning och instruktion av hur byggnaden ska skötas.

Förvaltningsprocessen

Att förvalta en byggnad motsvarar att sköta drift och underhåll av denna efter att den överlämnats till ägaren, oftast beställaren av projekt. Förvaltningsprocessens delprocesser är ofta iterativa vilket innebär att åtgärder för drift och underhåll upprättas löpande utifrån behov. De som ofta anges som för- valtningsprocessens delprocesser redovisas nedan (Hanson et.al, 2015):

Övertagande – Motsvarar överlämningen till ägaren av byggnaden/anläggningen.

(28)

Planerat underhåll – Upprättas i samband med starten av byggnaden/anläggningen.

Ombyggnadsarbeten – Upprättas vid behov.

Rivningsarbete – Avslutar förvaltning- sprocessen.

BEHOVS-

UTREDNING PROGRAM-

ARBETE SYSTEM-

HANDLINGAR BYGG-

HANDLINGAR PRODUKTIONS-

ANPASSNING ANBUD PRODUKTIONS-

PROGRAM BYGGDRIFT ÖVER-

LÄMNING ÖVERTAGANDE PLANERAT

UNDERHÅLL RIVNING &

ÅTERBRUK OMBYGGNAD

HUVUD- HANDLINGAR GESTALTNING

BYGGLOVS- PROCESSEN FÖRFRÅGNINGS- UNDERLAG

INITIALA SKEDET PROJEKTERINGSSKEDET ANBUD PLANERING GENOMFÖRANDE FÖRVALTNING

PROJEKTERINGSPROCESSEN PRODUKTIONSPROCESSEN FÖRVALTNINGNGSPROCESSEN

Fig. 4.

Byggprocessen med olika många delprocesser

(29)

TEORETISK BEGREPPSRAM

Sammanfattningsvis så finns det vissa gemensamma delar inom social hållbarhet vid beaktande av sociala konsekvenser inom projekt. Valet av dessa gemensamma delar har varit sådant som upprepats i litteraturgenomgången som viktiga inom social hållbarhet, se sida 16. Dessa är as- pekter, indikatorgrupper, skalor, delaktighet, flexibilitet, långsiktighet samt kontinuitet.

Begreppen ska fortsättningsvis komma att utgöra den teoretiska utgångspunkten för utformningen av de modellförslag som tas

Som ett resultat av att begreppet social hållbarhet saknar en vedertagen deﬁnition väljer de som forskar på området ofta att lyfta fram vad som karaktäriserar ett tillstånd av social hållbarhet (Lind och Norlin Mjörnell, 2015).

I litteraturgenomgången framkommer att benämningen aspekter sammanfattar de karaktäristiska delarna inom social hållbarhet. Aspekterna motsvarar därför det man strävar efter att uppnå i projektet för beaktande av sociala värden. Ett exempel där aspekter är en central del är i kunskapsmatrisen och motsvarar även där de centrala värden som bör uppnås för att skapa socialt hållbara lösningar. Eftersom kunskapsmatrisen eller varianter av denna är vanligt förekommande (se teoretisk begreppsram sida 28) så är även aspekter-

na vanligt förekommande vid analys av sociala konsekvenser. Några ofta förekom-

mande aspekter vid beaktande av sociala frågor är jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet, social rättvisa samt etik, vilka beskrivs som följer.

Jämställdhet ”Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet” (NE, 2016)

Jämlikhet: ”Alla individers lika värde”

(NE, 2016)

Tillgänglighet: Beskriver tillförlitlighet för människor att nyttja olika miljöer i samhället oberoende funktion- snedsättning (NE, 2016)

Social rättvisa: Innebär i grunden att alla människor ska ha lika rättigheter och lika möjligheter oavsett socioekonomisk bakgrund. Saker som inkomstklass, bilinnehav samt utbildning ska alltså inte påverka var människor kan bo samt dess självkänsla (FN-, 2010)

Etik: Ett etiskt system framställs med anspråk på att vara vägledande för mänskligt liv och handlande (NE, 2016)

ASPEKTER

aspekter

indikatorgrupper skalor

delaktighet flexibilitet kontinuitet

”

(30)

Indikatorgrupper beskrivs i litteraturgenomgången som de grupper i samhället som är extra utsatta. Sättet att fördela samhällets invånare i grupper och utifrån deras perspektiv analysera sociala konsekvenser inom samhällsplanering är vanligt förekommande i tidigare genom- föra SKB:ar (se litteraturgenomgång sida

16). De ofta förekommande grupperna som välja att fokusera extra på är de som motsvarar riskgrupper i samhället och som i större utsträckning inte blir hörda vid forum för medborgardeltagande (Isaksson, 2016). Vanclay (2003) m.ﬂ. väljer också att poängtera vikten av att fokusera på socioekonomiskt svagare grupper i samhället. Förslag på riskgrupper eller så kallade indikatorgrupper är barn, ungdo- mar, unga vuxna, äldre, kvinnor, funktion- snedsatta, utländsk bakgrund, språkligt hinder, normalavvikande beteende samt socioekonomisk status. Innebörden av dessa grupper beskrivs nedan. De förkla- ringar som anges till varje indikatorgrupp

är endast exempel på varför de utgör en riskgrupp inom samhällsplanering.

Barn: Gruppen barn utgör här personer mellan 1 t.o.m. 11 år och är både fysiskt och psykologiskt svagare än vuxna. Barn har även ett oförutsägbart beteende samt andra krav och behov i samhället.

Ungdomar: Gruppen ungdomar utgör här personer mellan 12 t.o.m. 19 och kan i vissa sammanhang ha andra krav och förväntningar på sin omgivning, andra behov samt i ekonomiskt svagare position ty studerande eller liknande.

Unga vuxna: Gruppen unga vuxna utgör här personer mellan 19 t.o.m. 25 vilka har samma förutsättningar som ungdomar men kan även här inkludera ungdomsarbetslösa eller ekonomiskt svagare position ty studerande eller liknande.

Äldre: Gruppen äldre utgör här personer i åldrarna 70 år eller äldre och har ofta sämre funktionsförmåga, syn/hörsel, kulturella referenser samt längre relationer till olika miljöer vilket gör att de i olika sammanhang anses som en riskgrupp i samhället.

Kvinnor: Gruppen kvinnor anses i vissa situationer än mer utsatta än män ty fysiskt underläge, otrygghet med mera.

Funktionsnedsatta: Gruppen funktionsnedsatta personer, fysiskt och/eller psykiskt, har andra krav och behov av miljöer i samhället.

Utländsk bakgrund: Gruppen med personer med utländsk bakgrund kan i vissa situationer exkluderas i samhället ty kulturella skillnader, traditioner eller trosuppfattning.

Språkligt hinder: Gruppen med personer med språkligt hinder utgörs av personer som inte förstår eller kan göra sig förstådd i det rådande språket.

Normavvikande beteende: Gruppen med personer med s.k. normalavvikande beteende utgörs av människor som avviker från vad gemene man ser som norm i den rådande samhällsstrukturen, exempelvis; utstickande stil eller attityd, missbrukande med ﬂera.

Socioekonomisk status: Gruppen med lägre socioekonomisk status omfattar då människor i olika situationer är mer utsatta än andra på grund av exempelvis; lägre utbildning, lägre inkomst eller kulturell fattigdom.

INDIKATORGRUPPER

(31)

Det främsta exempel där man analyserat sociala konsekvenser utifrån olika skalor är i Göteborg stads kunskapsmatrisen (se litteraturgenomgång sida 16). Göteborgs stad har valt fem skalor som beskriver en rumslig avgränsning inom samhällsplaner-

ing. Denna indelning av skalor har som syfte att lokalanpassa analysen av sociala konsekvenser och på så vis kunna anpassa förlagen på åtgärder till den lokala miljön, vilket Vanclay (2003) med ﬂera poängterade som centralt inom SKB. De skalor som förekommer i kunskapsmatrisen (Göteborg stad, 2014) är ”byggnad och

plats”, ”närmiljö”, ”stadsdel”, ”stad” samt

”region”. De ofta förekommande skalorna enligt litteraturgenomgången är rummen, lokal närmiljö, stadsdel samt globalt vilka beskrivs som följer.

Rummen: Beskriver den område som utgörs av de yttre skal som avgränsar en byggnad.

Lokal närmiljö: Utgörs av de närmast angränsande kvarteren runt fastigheten.

Stadsdel: Avgränsningen motsvarar den stadsdel som projektet berör, till exempel Stockholm stad eller Södermalms-regionen.

Globalt: Den bredaste begräsnin- gen utgörs av allt som utgör vår jord så som hav, länder och luften.

SKALOR

(32)

DELAKTIGHET

En ofta förekommande del inom analys av sociala konsekvenser är delaktighet vilket främst syftar till medborgerlig delaktighet.

Även delaktighet inom projekten förespråkas av bland andra Vanclay (2003) för att på så vis skapa incitament för ökat beaktande av sociala frågor inom den egna organisationen.

Vad gäller inhämtning av data från externa så ingår enligt lagstadga samråd med berörda och allmänhet under planeringsprocessen.

I litteraturgenomgången (se sida 16.) framgår att olika former av medborgardialoger också genomförs inom socialt beaktande under byggprocessen, men är som framgått inte lagstadgat. Intervjuer, workshop och enkätundersökningar är några exempel för medborgardialog under byggprocessen.

FLEXIBILITET

De verktyg och metoder som används vid analys av sociala konsekvenser har haft en styrka i att vara flexibel för att på så vis kunna appliceras vid olika delar av analysen.

Exempel på detta har varit kunskapsmatrisen som upprepas i olika SKB:ar men i något olika former, se litteraturgenomgång sida 16.

Vanclay med flera förespråkar även flexibilitet inom SKB för att på så vis kunna använ- das i olika situationer och av personer med

varierande kunskapsnivå inom SKB (Vanclay, 2003).

KONTINUITET

Beaktande av sociala konsekvenser ur ett långsiktigt och kontinuerligt perspektiv har varierat mellan de tidigare genomföra SKB som gjorts men förespråkas starkt av bland andra Vanclay (2003) som belyser vikten av socialt ansvar för framtida generationer. Kon- tinuiteten i den enskilda SKB:en förespråkas såväl som i processen för att skapa en socialt hållbar situation (Vanclay och Esteves, 2012).

(33)

METOD

I detta kapitel presteras vald strategi samt en detaljeras beskrivning av tillvä-

gagångssättet för samtliga delmoment för examensarbetet. Se figur 5 för en illustrtativ bild över tillvägagånssättet.

Avslutningsvis redogörs för reliabilitet och validiteten i de metodval som gjorts.

STRATEGI

Eftersom det inte finns någon tidigare känd forskning om metodik för att beakta sociala konsekvenser för husbyggnadsprojekt under byggprocessen har ett explorativt och iterativt angreppssätt i detta arbete tillämpats.

Som val av metodik för denna studie har Vanclays metodik som beskrivs i rapporten International principles for Social Impact Assessment (Vanclay, 2003) till viss del legat som grund för detta examensarbete. Ar- betet följer även till viss del upplägget som

LITTERATURUNDERSÖKNING INTERVJUER

MODELLFÖRSLAG ETT

FAS ETT

LITTERATURUNDERSÖKNING FOKUSGRUPP

MODELLFÖRSLAG TVÅ

FAS TVÅ FAS TRE

LITTERATURUNDERSÖKNING ÅTERKOPPLING

MODELLFÖRSLAG TRE

SAMMANSTÄLLNING

FAS FYRA

Fig. 5. Processen enligt fyra faser

förespråkas i boken Metod för teknologer (Blomkvist & Hallin, 2015) om att skriva examensarbete enligt fyra-fasmodellen. Dessa fyra faser

I detta arbete har de tre första faserna, fas ett, två och tre, fokuserat på framtagning av nya förslag till modellen medan den fjärde och sista fasen motsvarat sammanställning och leverans av den fysiska rapporten. Under de tre inledande faserna förespråkar Blom- kvist och Hallin (2015) ett iterativt förhålln- ingssätt till modellen där man ska göra om och göra rätt utifrån de nya insikter man

får. De olika faserna relaterade till arbetet beskrivs som följer och illustreras i figur 5.

Den första fasen i fyra-fasmodellen motsvarar formulering av ett vetenskapligt och forskningsbart problem, vilket kan ske suc- cessivt under en längre tid (Blomkvist &

Hallin, 2015). Då en problemformulering redan var fastställd i detta examensarbete innebar den första fasen att bekräfta det identifierade behovet som låg till grund för problemställningen. Behovet identifierades genom intervjuer och litteraturgenomgång vilka också låg till grund för utformning av

(34)

det framväxande modellförslaget. Eftersom det i denna fas framgick att det saknas en processomfattande modell för beaktande av sociala konsekvenser under byggprocessen så valdes därför att använda samma metodik som för planprocessen, SKB, men anpassa denna utifrån byggprocessens specifika förutsättningar.

Litteraturgenomgången i den inledande fasen syftar främst till att definiera och diskutera för undersökningens centrala innehåll så som social hållbarhet, SKB samt andra metoder för socialt ansvarstagande. Men även till att undersöka och beskriva tidigare forskning om socialt ansvarstagande i byggprocessen. Metoden för litteraturgenomgån- gen var främst sökningar i Google scholar eller andra databaser med nyckelord som anknyter till social hållbarhet och SKB.

Den inledande intervjuomgången genom- fördes i syfte att kartlägga utvalda personer i branschens generella uppfattning av social hållbarhet. Här valdes semistrukturerade intervjuer på ett brett urval av personer som metod, samtliga personer inom urvalet arbetade med sociala frågor i sina vartdera yrke. Semistrukturerade intervjuer innebär att frågorna var öppet ställda och inte hade några rätta svar (J. Tros, 2010) en metod som rekommenderades för att kartlägga och hitta mönster hos intervjupersonernas sätt att

resonera i ämnet. Intervjuerna syftade även till att ge input till det kommande modell- förslaget genom att undersöka deras tidigare yrkeserfarenheter inom social hållbarhet.

Den inledande litteraturgenomgången samt intervjuerna gav tillsammans den gemensamma referensram som förespråkas av Vanclay (2003). Som avslutande del i fas ett utformades det första modellförslaget.

Eftersom det i den första fasen framgick att det saknas en processomfattande modell för beaktande av sociala konsekvenser under byggprocessen valdes därför att studera processomfattande metoder för planprocessen.

SKB visade sig vara en sådan metod och har därför studerats extra noga. Grundstruk- turen i de framtagna modellförslagen liknar därför den för SKB för planprocessen men har anpassats efter byggprocessen.

Den andra fasen beskriver Blomkvist och Hallin (2015) som då modellförslaget från föregående fas ska förbättras och uppdat- eras, och till grund för det krävs relevanta vetenskapliga verktyg. Vetenskapliga verktyg är de begrepp, metoder och tankesätt som behövs för att skriva en vetenskaplig uppsats (Blomkvist & Hallin, 2015). I detta arbete valdes ytterligare en fokusgrupp samt litter- aturgenomgång som vetenskapliga verktyg.

Fokusgrupp som metod valdes framför till exempel en andra intervjuomgång för att denna ofta generera ärligare svar då de medverkande får chansen att lyssna på an- dras åsikter, ifrågasätta och blir ifrågasatt (Wibeck, 2010). Eftersom syftet var att un- dersöka en befintlig idé, det första modell- förslaget, ansågs fördelarna med fokusgrupp som metod relevanta då det efterfrågades synpunkter på modellförslaget utifrån de medverkades erfarenhet och yrkesroll. Wei- beck (2010) beskriver fokusgrupp som en form av fokuserade gruppintervjuer där en mindre grupp människor möts för att på en forskares uppmaning tillsammans diskutera ett givet ämne.

Litteraturgenomgången hade samma tillvä- gagångssätt som för den tidigare fasen men nu med mer problem-specifika sökord. Den andra fasen avslutades med utformningen av ett andra modellförslag, alltså en uppdatering av föregående modellförslag.

Den tredje fasen motsvarar de slutgiltiga ändringarna av modellen och syftar till att i slutet ha fastställt samtliga parametrar av modellen. Till grund för uppdateringen av det tredje sista modellförslaget var en återkoppling från fokusgruppen i föregående fas. Återkopplingen syftade till att ge förslag på förbättringar av modellen men även förs-

lag på framtida forskning.

Den fjärde och sista fasen motsvarar utformningen av den fysiska rapport som beskriver modellen.

Trots att processen ovan beskrivs som linjär har metoderna som vals inte varit linjära, snarare iterativa. De iterativa delarna i processen har framför allt varit resultatet från datainsamlingen som bidragit till ny litter- aturgenomgång och ny datainsamling följt av uppdatering av modellen.

Under hela processen har handledning och feedback från handledare skett regelbundet under processens gång motsvarande en tim- ma per vecka. Handledningen har framför allt bidragit med specialkompetens på områ- det och verklighetsförankring av modellen.

Handledarna har också hjälpt till att identifiera lämpliga intervjupersoner samt kontak- tuppgifter till dem. Eftersom handledarna var väl förankrade i problematiseringen som examensarbetet behandlar har de även bidragit med litteraturtips till relevanta källor vilket underlättat arbetet.

Fortlöpande dokumentation under hela processen har förts i form av författarens min- nesanteckningar från samtliga delmoment och spontana tankar samt idéer.

(35)

INTERVJU

FOKUSGRUPP ÅTERKOPPLING

N

MODERATORN Leder, dokumenterar och analyserar intervjuer, fokusgrupp samt återkoppling

Moderatorns roll samt index till figur 6.

MEDVERKANDE

Figur 6 (sida. 35) illustrerar de personer som medverkade vid intervjuerna, fokusgruppen samt återkopplingen. Här beskrivs också deras yrkesmässiga expertis kopplat till ämnet social hållbarhet. I figur 6 visas även i vilka forum; intervju, fokusgruppen och/eller återkopplingen, som de medverkat.

Som nämnts tidigare så var samtliga medverkande bekanta med ämnet social hållbar- het i någon form inom sin yrkesroll. Det som skiljde de medvärkande åt var deras respek- tive yrken, om de arbetar inom plan- eller byggprocessen eller i vilken utsträckning de berörde sociala frågor inom sina yrken.

Här på sida 34 finns även en beskrivning av moderatorns roll samt ett index till figur 6.