Examensarbete i fördjupningsämnet
Naturkunskap, Teknik & Lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Teknikämnet i samhällsutvecklingen
Pedagogers tankar om kopplingen mellan teknikämnet
och samhällsutvecklingen
Technology in community development
Educators 'thoughts about the link between technology and social development
Lars-Åke Andersson
Grundlärarexamen med
inriktning mot årskurs 4-6, 240 hp. 2017-03-21
Examinator: Helen Hasslöf Handledare: Anna Jobér Natur, miljö, samhälle
3
Förord
”Mitt i svårigheterna finns möjligheterna” -Albert Einstein
En lång resa närmar sig sitt slut, men det innebär också starten på en ny resa. Efter många år fick mitt liv en vändning, en vändning full av svårigheter men som också gav mig möjligheten att öppna mina ögon för mina drömmar. Drömmar från svunnen tid kom åter i dager och med denna uppsats har jag nått fram till ett delmål till mina drömmars mål, att bli lärare. En resa som inneburit många nya möten med intressanta människor och en ny kunskap om hur lite sömn man behöver. Resan har också gett mycket nya kunskaper, kunskaper om livet och om skolvärlden och dess ämne.
Först vill jag tacka personalen på Komvux som väckte mina drömmar om att det var lärare jag skulle läsa till. Ett yrke jag drömde om som ungdom men som sedan försvann i trettio år in-nan ni såg mina egenskaper och ifrågasatte mina då nyvunna tankar om att bli biolog. Sen vill jag tacka Linus, Elin och Anton för att ni stöttat mig, er pappa, i denna resa, tack för att ni gett förståelse i stressiga tider och glädje trots att det varit en arbetsam resa för er med. Även ett stort tack till ”Mor min” som funnits där med stöttning när mörkret nalkats. Jag vill även tacka mina vänner, både nya och gamla som stått ut med frågor, korrekturläsning och uppgi-venhet. Ni är en stor del i denna resa, utan er hade jag inte nått hit. Så tack alla ni underbara vänner. Sen vill jag tacka Malmö Högskolas personal för allt stöd, all uppmuntran och all kunskap som förmedlats under dessa år. Framför allt tack till NMS-familjen som med öppen famn välkomnade mig och mina studiekamrater in i det Tekniska och Naturvetenskapliga ri-ket. Sen ett extra stort till Anna Jobér som handlett mig i detta arbete men också varit ett stöd under utbildningen, tack Anna för att du delade med dig av din kunskap i form av tips och råd.
Tack!
Lars-Åke Andersson Höör, 2017
4
Abstract
Tekniken är en av de viktigaste stöttepelarna i samhällsutvecklingen eftersom tekniken har ut-vecklats i samma takt som människans behov har förändrats. I dagens samhälle fylls vår var-dag av komplex teknik som kräver grundläggande teknikkunskaper av samhällsmedborgarna. Kunskaper som bör inhämtas redan i tidig ålder, vilket gör ämnet till en del av skolans upp-drag. Teknikämnet i skolan infördes 1994 i svensk grundskolas lägre åldrar, men har haft en undanskymd roll i många klassrum. Forskning visar att pedagogen har en viktig roll i elever-nas kunskapsinhämtning i teknikämnet, där pedagogen bör synliggöra tekniska system för att elevernas inlärning skall gynnas. Forskning visar på betydelsen av att se helheten i systemen där varje del har sin plats. Syftet med detta arbete var att undersöka hur några utvalda pedago-ger ser på teknik och teknikens betydelse för samhällsutvecklingen. I detta arbete presenteras resultatet av enkäten som skickades ut till några utvalda pedagoger för att undersöka pedago-gernas syn på teknik och tekniken i samhällsutvecklingen.
Resultatet i undersökningen visar på en varierad syn på teknik och teknik i samhällsutveckl-ingen. Pedagoger visar på en syn där man ser på helheten, där teknik består av användare, de-lar och nära kopplat till samhällsutvecklingen. Vidare visar resultatet också på att vissa peda-goger ser teknik som enskilda föremål såsom elektroniska föremål, en syn som följer tidigare forsknings resultat.
5
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 5
Inledning ... 7
1.1 Teknikens betydelse för samhällsutvecklingen ur ett kursplansperspektiv ... 8
Syfte och frågeställningar ... 10
Tidigare forskning ... 11
3.1 Teknik-begreppet ur ett samhällsperspektiv ... 11
3.2 Teknikämnet i skolan ... 12
3.2.1 Internationellt samhällsperspektiv på teknik-begreppet. ... 14
3.2.2 Internationellt perspektiv på teknikämnet i skolan... 15
3.4 Sammanfattning av nationell forskning. ... 15
3.5 Sammanfattning av den internationella forskningen ... 16
Teoretiska och analytiska perspektiv ... 17
4.1 Analytiska perspektiv ... 17
4.1.1 Interaktion mellan samhälle och skola i teknikämnet ... 18
4.1.2 Undervisning i ett teknikdidaktiskt perspektiv ... 18
4.1.3 Teknikre-presentation ... 19 Metod ... 21 5.1 Urval av respondenter ... 21 5.2 Frågeformulär ... 21 5.3 Forskningsetiska övervägande ... 22 5.4 Analys av metoder ... 22
5.5Generaliserbarhet, reliabilitet, validitet ... 23
5.6 Metodologiska övervägande ... 24
Resultat och analys ... 25
6.1 Sammanställning av respondenterna ... 25
6
6.3 Annika: pedagog i årskurs fyra till sex ... 27
6.4 Angelica: pedagog i teknik för årskurs fyra till sex ... 28
7 Diskussion och slutsatser ... 30
7.1 Tekniken i relation till samhällsutvecklingen ... 30
7.2 Att synliggöra vardagstekniken i relation till samhällsutvecklingen ... 32
7.3 Pedagogens utbildning i relation till synen på teknik och samhällsutvecklingen ... 33
7.4 Pedagogproffesionen ... 34
7.5 Fortsatt forskning ... 34
Referenser ... 36
7
Inledning
Samhället har utvecklats genom alla tider och ett av de bärande elementen för samhällsut-vecklingen är teknik. I skolan har undervisningen i bland annat teknikämnet som uppgift att handleda eleverna in i det ständigt pågående teknikutvecklande samhället (Skolverket, 2011). En teknikutveckling som berör alla individer i samhället och för att samhällsutvecklingen skall fortgå krävs teknikutveckling för både företagsutveckling och transportutveckling där tekniken är en bärande faktor (Johansson & Sandström, 2015). Även användarna av den var-dagliga tekniken möts av teknikutveckling i form av allt från tekniska föremål till avancerade tekniska system vilket ställer krav på en medborgerlig kunskap i teknik för att kunna med-verka i samhällsutvecklingen och som samhällsmedborgare (Bjurulf, 2008). Valentine Dusek, professor i filosofi, definierar teknik som system inkluderat föremål, användare och kunskaper och dessa system formar samhällsutvecklingen, vilket visar på betydelsen av teknikkunskap hos alla medborgare (Dusek, 2006). I läroplanen (Skolverket, 2011) kan vi läsa att skolan har som uppgift att gynna elevernas kunskapsinhämtning för att skapa en kunskapsnivå som ger eleverna möjlighet att bli deltagare i samhället. Kunskaper i teknik skulle då kunna innebära att skolan har som ansvar att skapa en förståelse för tekniska system inkluderat individen, de-larna och helheten vilket förmodligen kan ställa stora krav på en bred syn på teknik hos peda-gogerna samt att pedagogen har ett intresse av att förmedla dessa kunskaper till samhällets yngre medborgare genom undervisningen.
I samband med en pilotstudie inför examensarbetet i kursen ”Forskning, utveckling och utvär-dering” på lärarutbildningen i Malmö hösten 2016, framkom det att skolan som ingick i pilot-studien hade en teknikbehörig pedagog. Denna pedagog valde att undervisa som klasslärare och var inte intresserad av att undervisa i enskilda ämnen. Efter en snabb undersökning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av teknikämnet (Skolinspektionen, 2014) kunde jag se att teknikämnet har en neutral roll i skolan och undervisningen är ofta inte kopplat till elever-nas intresse och vardag. Forskning visar på att pedagogen som kan fånga elevers intresse också får eleverna att vara mer aktiva i sitt deltagande (Anderhag, 2014). Detta väckte frågan, hur pedagoger ser på teknikämnet och sambandet mellan teknikämnet och samhällsutveckl-ingen samt hur teknikundervisnsamhällsutveckl-ingen väcker intresse för teknik hos framtidens medborgare.
8
Pedagogen har en viktig roll i arbetet med att stimulera eleverna till att intressera sig och delta i det tekniska samhället som är en förutsättning för framtidens välfärd (Mattsson, 2005a). Eva Blomdahl, teknikdidaktisk forskare, nämner i sin artikel att syftet med undervisningen i teknik är att göra eleverna bekanta med funktionen i olika system och apparater men också för att skapa förståelse för samhällsutvecklingens samspel med teknikutvecklingen (Blomdahl, 2007). Pedagogen har som uppgift att skapa undervisning som bekantar eleverna med funkt-ioner i olika system och skapar förståelse för samhällsutvecklingens samspel med teknikut-vecklingen. Vilket leder in på vilken syn på kopplingen mellan den samhällstekniska utveckl-ingen och skolämnet pedagogerna har och hur kan pedagogerna synliggöra och skapa förstå-else för vardagstekniken som enligt läroplanen (Skolverket, 2011) undervisningen skall bidra till. Pedagogernas roll i klassrummet som bland annat vägledare i arbetet med att skapa in-tresse och förståelse för samhällsutvecklingen, ställer krav på kunskap och inin-tresse för ämnet vilket gör att frågan om pedagogernas syn på teknik, teknikämne och betydelsen av teknik för samhällsutvecklingen blir intressanta för mitt blivande yrke som pedagog i teknikämnet.
1.1 Teknikens betydelse för samhällsutvecklingen ur ett
kurs-plansperspektiv
Så länge människan har funnits har det funnits en drivkraft att finna vägar för att utveckla sät-tet vi lever på från de första påkarna till dagens elektroniska värld, en utveckling som ställer allt större krav och som benämns i LGR 111 så här:
Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för sam-hällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strä-van att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrå-gor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. (Skolverket, 2011, s. 269).
I citatet ovan kan man utläsa om teknikens betydelse för samhällsutvecklingen och hur teknik-utvecklingen ställer krav på tekniskt kunnande i samhällsmedborgarnas vardag. Genom att
1 LGR 11-Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
https://www.skolverket.se
9
synliggöra samhällets teknik i undervisningen skapar man möjligheter till förståelse för tekni-kens roll för den unika medborgaren, samhället och omgivningen (Skolverket, 2011). Teknik-ämnets syftesdel beskriver betydelsen av att kunna finna sin väg i ett allt mer teknikintensivt samhälle, kunna utveckla kunskap om tekniken i vardagen och därmed skapa en förståelse för ämnet och dess språk (Skolverket, 2011). Vidare skall undervisningen också skapa möjlig-heter till förståelse för samspelet mellan samhällsutveckling och teknik, hur tekniken påverkar samhället men också är beroende av människans behov av teknik (Skolverket, 2011). För att skapa möjligheter till förståelse för teknikens roll i samhällsutvecklingen är det viktigt att ele-verna får kunskaper i den historiska kopplingen mellan teknik och samhällsutveckling. ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska ut-veckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser…” (Skolverket, 2011, s. 269). Detta visar på en ambitiös målsättning för teknikämnet i svensk grundskola, eleverna skall anskaffa sig allmänna kunskaper i och kring teknik, vidare skall eleverna ges möjligheter att skapa förståelse för samhällets tekniska föremål och system samt förstå sambandet mellan dessa och samhällsutvecklingen (Hagberg & Hultén, 2004).
10
Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ett urval av pedagoger i grundskolans mellanstadium ser på teknikämnets koppling till samhällsutvecklingen samt att sätta det i relat-ion till vad forskningen säger angående området. Syftet är också att undersöka vilken roll pe-dagogens egen utbildning spelar för deras teknikundervisning i relation till samhällsutveckl-ingen samt hur pedagogerna ser på möjligheten att synliggöra tekniken i elevernas vardag. För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar utformats.
Frågeställningar:
1a). Hur ser några utvalda pedagoger på tekniken i relation till samhällsutvecklingen?
1b). Hur ser några utvalda pedagoger på möjligheten av att synliggöra vardagstekniken i relat-ion till samhällsutvecklingen?
2). Hur upplever några utvalda pedagoger sin egen utbildning till tekniklärare i relation till synen på teknik och samhällsutvecklingen?
11
Tidigare forskning
I detta kapitel görs en genomgång av forskningoch litteratur som berör arbetsområdet samt en kort definition av begreppet teknik ur ett samhällsperspektiv som inleder kapitlet.
3.1 Teknik-begreppet ur ett samhällsperspektiv
Teknik enligt Nationalencyklopedin beskrivs som en övergripande benämning för alla meto-der att tillgodose sina behov med hjälp av fysiska föremål (NE, u.å.). Denna beskrivning av teknik är vanligt förekommande i vardagsspråket där man ofta pratar om teknik som fysiska föremål såsom datorer och mobiltelefoner (Bjurulf, 2008). Veronica Bjurulf, teknikdidaktisk forskare ser det som ett upprepande missförstånd då hennes åsikt är att teknik är så mycket mer, inte bara bundet i fysiska föremål (Bjurulf, 2011). En åsikt som Claes Klasander, fors-kare i teknikdidaktik delar då han anser att teknik samlever med människan, tekniken utveck-las och nyttjas av människan (Kutveck-lasander, 2010). I LGR 11 benämns teknik som tekniska lös-ningar som alltid varit viktiga för samhällsutvecklingen och för att täcka människans behov (Skolverket, 2011). För en förståelse av teknik bör man se på helheten där individers och hällets behov är en del i ett system (Svensson, 2011). Som exempel kan nämnas att en sam-hällsmedborgare får ett behov av kaffe, där bryggaren är en teknisk maskin som kan tillgo-dose samhällsmedborgarens behov (Bjurulf, 2008), vidare måste vi se kaffebryggaren som ett eget system men också som en del i ett större system, ett system där medborgaren, elnätet och tillverkning är deltagare. Tekniska system fungerar som både en teknisk och social anordning där samhällsmedborgaren har en aktiv roll som både användare och länk i systemet (Svens-son, 2011). Tekniska system är viktiga ur ett samhällsutvecklingsperspektiv då de nya syste-men har förändrat hur vi kommunicerar och sprider information (Hagberg & Hultén, 2005). Nya komplexa apparater som fyller vårt samhälle ställer krav på kunskaper om funktion, käll-sortering samt hur de påverkar individers hälsa (Hagberg & Hultén, 2005). Så för att förstå kopplingen mellan teknikämnet och samhällsutvecklingen bör vi förstå systemens betydelse för vårt samhälle.
12
Utbildningsministern Gustav Fridolin och Näringsministern Mikael Damberg (Regeringen, 2016) skriver i en debattartikel om värdet av teknisk färdighet och en digital kompetens för framtidens arbetsmarknad samt för Sveriges förhållande i den världsomfattande ekonomin. Den snabba tekniska utvecklingen är globalt utbredd och Sverige har varit en av de ledande nationerna i den snabba progressionen, men för att inte halka efter den internationella utveckl-ingen måste framtidens samhällsmedborgare redan i tidig ålder finna ett intresse för teknik (Teknikföretagen, 2013). Teknikutvecklingen kan därmed ses som bunden till människans en-gagemang och kompetens i teknikämnet, redan i skolåldern (Johansson & Sandström, 2015).
3.2 Teknikämnet i skolan
I läroplanen kan man läsa om att i skolans uppdrag ingår att förbereda eleverna för att leva och fungera i samhället:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemen-samma referensram alla i samhället behöver. (Skolverket, 2011, s. 9)
Förmedla de varaktiga kunskaper som inkluderar individen i samhället är en del av skolans ansvar. Detta innebär att skolans roll är att skapa möjligheter för att gynna elevernas kunskapsinhämtning för att kunna medverka som aktiva samhällsmedbor-gare. Teknikämnet i skolan har följaktligen en betydelsefull roll då tekniskt kunnande har en allt större betydelse i samhällets vardagssysslor. I vardagen möts eleverna dag-ligen av teknik i form av trafiksystem, hushållsmaskiner och elektronik utan att lägga märke till den (Johansson & Sandström, 2015). En granskning av skolinspektionen visar att det finns brister i just detta område då pedagoger ofta misslyckas med att knyta an elevernas vardag och närsamhälle i sin undervisning (Skolinspektionen, 2014). Detta trots att högteknologi oftast förekommer i elevernas närhet i form av te-lefoner, datorer och andra elektroniska finesser (Svensson, 2011), men också i form av nycklar och andra vardagliga föremål.
13
Sedan 1994 har teknik varit ett eget obligatoriskt ämne i svensk grundskola med egna uppnå-endemål för mellanstadiet (Blomdahl, 2016). Trots detta kan man se bristande förankringar till styrdokumenten (Lindahl, 2003; Mattsson, 2002), där skolan har hamnat i en abstrakt kunskaps-värld mer och mer bunden till texter och böcker (Blomdahl, 2016).
I LGR 11:s centrala innehåll (2011) kan vi läsa ”[v]anliga tekniska system i hemmet och sam-hället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar” (Skolverket, 2011, s. 280). Tekniska system av typen som nämns i citatet anser Maria Svensson, teknikdidaktisk forskare vara för abstrakt för ele-verna att förstå och kunna ta ställning till (Svensson, 2011). Vidare nämner Svensson (2011) att det råder en osäkerhet ibland pedagogerna om vad det innebär att lära om tekniska system. Vilket Klasander (2010) menar ger konsekvenser för pedagogernas möjligheter att synliggöra delarnas betydelse i ett helt system. Pedagogens teknikdidaktiska kompetens är viktig för att skapa undervisning som synliggör de abstrakta systemen som är en del av samhällsutveckl-ingen (Hagberg & Hultén, 2004). Teknikdidaktisk kompetens innebär pedagogens kunskaper om elevernas fallenheter och förkunskaper i teknik för att kunna utforma en undervisning som gynnar elevernas inlärning (Hagberg & Hultén, 2004). Teknikens karaktär, kursplaner samt ämnets ramfaktorer som påverkar undervisningen i teknik är också en del i lärarens teknikdi-daktiska kompetens, vidare bör nämnas läromedelsanalytisk kunskap, elevernas vardagsföre-ställningar samt elevernas intresse som också är viktiga delar i lärarens teknikdidaktiska kom-petens (Mattsson, 2005a).
Gunilla Mattsson, forskare i teknikdidaktik undersökte elevernas uppfattning av teknikämnes-undervisningen, en undersökning som visar att undervisning som är skiftande och med sam-manhang skapar intresse och motivation bland eleverna (Mattsson, 2005b). Även Britt Lindahl tidigare forskare i teknikdidaktik skriver att det inte är innehållet utan undervisningen som är orsak till negativ attityd till teknikämnet (Lindahl, 2003). Skapandet av intresseväckande under-visning påverkas av tillgång till utrustning och material som ofta är del i större arbetsglädje vilket gynnar elevers attityd för ämnet (Mattsson, 2005b). Resurstilldelning och höjd lärarkom-petens ökar kvaliteten på undervisningen (Lindahl, 2003).
Forskning visar att undervisning som bygger på texter och läroböcker är allt vanligare och en av anledningarna till bristande intresse och motivation för teknikämnet (Mattsson, 2002), något hon menar kan åtgärdas med hjälp av praktiska inslag som konstruktioner och undersökningar.
14
Även kommunikation och samspel har en stor påverkan på elevernas upplevelser av undervis-ningen och pedagogen (Lindahl, 2003). För att framtidens medborgare skall kunna medverka i demokratiska beslut, vara delaktiga i teknikutvecklingen och kunna möta den alltmer avance-rade vardagstekniken måste det utrönas hur man kan skapa ett intresse för teknikämnet (Matts-son, 2005a).
3.3 Forskningsfältets internationella forskning
Samhället vi lever i här i Sverige har blivit internationaliserat genom resor och internet (Skol-verket, 2011) vilket förmodligen ställer krav på en inblick i olika tekniska samhällsstrukturer för att kunna möta elevernas vardagstekniska förkunskaper. Vilket leder till att även detta arbete blickar ut över gränserna och gör en överblick på internationell forskning.
3.2.1 Internationellt samhällsperspektiv på teknik-begreppet.
Tekniska systemen som inkluderar individer i tekniken innebär att man inte ser teknik som ett föremål med individen som enbart betraktare. Ett synsätt som den franske sociologen Bruno Latour (1999) ser som ett korrekt sätt att syna teknik på, att se det som mer än bara enskilda delar. För att skapa förståelse för att teknik är mer än enskilda föremål bör man lyfta fram tekniska system som ett fundament i undervisningen. Utifrån perspektivet att synliggöra tek-niska system öppnar man för ett synsätt där tekniken inkluderar sambandet mellan individer och föremål i ett tekniskt system (Dusek, 2006). Tekniska system kan vara svåra att förstå då inte alltid alla delar eller dess funktioner är synliga, vilket kan påverka helhetssynen på systemet (Latour, 1999). Det väsentliga i helhetssynen är emellertid att ta emot en insikt om de olika nivåernas tekniska påverkan på samhället, individer och naturen för att samhällets medborgare skall kunna medverka i samtal och beslut angående teknik (Svensson, 2011).
15
3.2.2 Internationellt perspektiv på teknikämnet i skolan
Internationellt sett var Sverige tidigt ute med att inkludera teknik i grundskolan och bara ytter-liga några få länder har teknik inkluderat i grundskolan, till exempel Storbritannien, Norge, USA och Nya Zeeland (CETIS2, u.å.). De senaste åren har mycket av forskningen på ett inter-nationellt plan handlat om förutsättningar för lärande i teknik (Hagberg & Hultén, 2004). Denna forskning visar intresse för frågeställningar, problemval och stoffinnehåll och lärarnas undervisning, undervisningsmiljö samt elevers lärande har hamnat i strålkastarskenet (Hag-berg & Hultén, 2004). Vidare kan man se en viss formation av integration mellan naturveten-skap och teknik på ett internationellt plan, där läroplan och forskningsartiklar ofta sammanflä-tar ämnena till en kontext (Hagberg & Hultén, 2005; de Vries, 2016). I Nederländerna har forskare resonerat om förhållandet mellan pedagogers kunskaper och elevernas inställning till teknikämnet, där forskarna anser att pedagogens kunskaper i teknik är grunden för elevers in-tresse för ämnet (Rohaan, Taconis & Joechems, 2010). Även de Vries, Marc professor i tek-nologifilosfi skriver att undervisningen i teknik endast kan genomföras korrekt om pedagogen har en tydlig tanke om vad teknik innebär (de Vries, 2016). Till sist bör också nämnas att den internationella forskningen i teknikdidaktik är under uppbyggnad där fokus ligger på de en-skilda delarna i systemen (Svensson, 2011).
3.4 Sammanfattning av nationell forskning.
Tidigare forskning visar på att en vardaglig syn på teknik är bundet till föremål, vilket Bjurulf (2011) menar är ett stort missförstånd då teknik är så mycket mer än bara enskilda föremål. Vidare skriver Bjurulf (2011) att teknik är en del av samhället vi lever med tekniska system som underlättar livet för samhällsmedborgarna. Forskningen visar också på att människan är en del av de tekniska systemen som finns dolda i samhället (Bjurulf, 2011). Detta är system som Svensson (2011) benämner som abstrakta och svåra att förstå och forskning visar på att
2 CETIS - Centrum för tekniken i skolan
CETIS är ett nationellt resurscentrum. Vår huvuduppgift är att tillsammans med förskolans och grundskolans personal, landets lärarutbildare, näringslivsföreträdare och andra intresserade stimulera och utveckla teknikun-dervisningen. Det yttersta målet är en god teknisk allmänbildning hos alla elever.
16
det är skolans roll att synliggöra vardagstekniken för att eleverna skall kunna skapa förståelse och kunskap för teknik. En kombination av teoretisk undervisning som är nära knutet till en praktisk undervisning skapar intresse och motivation för teknikämnet (Mattsson, 2002). Även kommunikation och samspel är viktigt för intresseskapande undervisning (Lindahl, 2003). Tidigare forskning visar också på att pedagogens roll är av betydande art då pedagogens tek-nikdidaktiska kompetens är avgörande för att synliggöra de abstrakta tekniska systemen som är en del av samhällsutvecklingen. Pedagogens kompetens menar forskningen på innebär kun-skaper om kursplaner, läromedel, ämnets karaktär samt ämnets ramfaktorer. Vidare nämns elevernas vardagsföreställningar, elevernas intresse samt pedagogens kunskaper som är avgö-rande för att fånga elevernas intresse.
Med utgångspunkt i denna forskning kommer jag därför att tolka pedagogers svar på frågefor-mulärets frågor för att se hur samhällskopplingen till teknikämnet ser ut ibland verksamma pedagoger samt hur pedagogerna anser sig kunna synliggöra och undervisa i teknikämnet.
3.5 Sammanfattning av den internationella forskningen
Den internationella forskningen inom teknik-begreppet i samhällsutvecklingen visar sig till vissa delar följa den forskning som bedrivs i Sverige, med tekniska system inkluderat. Latour (1999) anser att teknik måste se som mer än bara delar, ett synsätt som kan vara svårt att få grepp om då inte alla delar är synliga vilket kan påverka helhetssynen.
Den internationella teknikdidaktiska forskningen är lite begränsad men Svensson (2011) näm-ner att den är under uppbyggnad. I en forskning från Nederländerna resonäm-neras det om pedago-gens ämneskunskaper som en avgörande roll för elevernas kunskapsinhämtning (Rohaan, Taconis & Joechems, 2010). Något även de Vries (2016) lyfter fram pedagogens kunskaper om vad teknik innebär för att kunna genomföra en undervisning i teknikämnet med godtyck-ligt resultat. Vidare visar internationell forskning att ofta är teknikämnet sammanflätat med naturvetenskap med ett fokus på enskilda föremål (de Vries, 2016).
17
Teoretiska och analytiska perspektiv
Detta arbete har som syfte att undersöka pedagogers syn på teknikämnet ur ett samhällsper-spektiv. Kan undervisningen synliggöra tekniken i elevernas vardag, skapa samhällsnära dis-kussioner om teknik och koppla praktiska övningar till teoretisk kunskap är frågor som kan ses som ett samhällsperspektiv.
Det finns en rad teoretikers perspektiv som skulle kunna användas i detta arbete, som till ex-empel pedagogikteoretikern Lev Vygotskijs lärandeteori. Men då detta arbete tar sin utgångs-punkt i perspektiv på styrdokumenten (Skolverket, 2011), samt på nutidens samhällsutveckl-ing i framför allt Sverige, har jag valt att inspireras utav Blomdahls (2016) studie med Dewey som grund. En studie som förankras i teorier av filosofen Martin Heidegger och John Dewey, filosof och pedagog. Detta är en teoretisk förankring som bygger på att teknikämnet utifrån styrdokumenten bör förankras i en teoretisk och filosofisk argumentering (Blomdahl, 2016). Anledningen till att inspirationen hämtas utifrån Blomdahls (2016) studie är att Dewey levde i en annan tidsera och en annan typ av samhällsutveckling än den nutida vi lever i.
I detta kapitel förklaras de analytiska perspektiven som använts i arbetet samt dess syfte för analysarbetet.
4.1 Analytiska perspektiv
I detta avsnitt presenteras de tre analytiska perspektiven som analysen bygger på och som är hämtade från ovannämnda teoretiska perspektiv. För det första presenteras interaktion mellan samhälle och skola i teknikämnet som är ett perspektiv som använts i analysen för att tolka hur pedagoger kan använda tekniken i elevernas vardag för att skapa en social miljö, för det andra ”Undervisning i ett teknikdidaktiskt perspektiv” med en teoretisk förankring utifrån Deweys tankar som används i analysen för att tolka kopplingen mellan teoretisk information och elevernas vardag och sista begreppet är ”Teknikre-presentation” som har använts i ana-lysen för att tolka hur pedagogerna kan sammanväva teori och praktik för att synliggöra tek-niska svårigheter som tektek-niska system i samhället.
18
4.1.1 Interaktion mellan samhälle och skola i teknikämnet
Blomdahl (2016) hävdar att utifrån Dewey bör undervisningen ske i interaktion med det verk-liga samhället både i och utanför skolan. Begreppet vardagskoppling är en del i interaktionen som i detta arbete syftar till arenan där elevernas erfarenheter skapas och utvecklas. En arena där eleverna har sin närmiljö, hem, skola och sina tekniska erfarenheter i (Blomdahl, 2016). Utifrån denna arenas tekniska omgivning inkluderat system och föremål skapar eleverna sina erfarenheter om teknik (Blomdahl, 2016). I denna arena skapas interaktion mellan andra män-niskor och detta bildar en växelverkande kunskap mellan tekniken, samhället och individen (Blomdahl, 2016). Interaktion innebär hur pedagogen kan förvalta elevernas vardagserfaren-heter i undervisningen och att pedagogen kan använda elevernas gemensamma upplevelser som ett socialiseringsverktyg för att skapa kunskap ur ett samhällsperspektiv vilket bör gynna elevernas framtida interaktion i samhället.
I undersökningens analysdel kommer resultatet värderas utifrån samspelet mellan samhällets vardagserfarenheter och skolans teknikundervisning, vilket kommer att användas för att syn-liggöra hur pedagogernas syn på undervisning i teknikämnet kopplas till elevernas vardag och förförståelse samt hur pedagogerna kan föra in sociala övningar i klassrummet för interaktion mellan eleverna samt mellan pedagogen och eleverna utifrån samhällsperspektivet.
4.1.2 Undervisning i ett teknikdidaktiskt perspektiv
Deweys idé om att det samhälle som unga människor växer upp i blir alltmer osynligt och att skolans uppdrag är att synliggöra samhället igen, en idé som stämmer väl in på dagens tek-niska samhälle (Blomdahl, 2016). Den explosionsartade tektek-niska utvecklingen serverar fakta i hög takt, i en takt som gör fakta svår att få grepp om för den enskilde individen (Blomdahl, 2016). Att skapa en förståelse för teknikens breda uppbyggnader bör utgå ifrån det samhället eleverna lever i just nu, nämligen skolan, hemmet och närsamhället (Dewey, 1995). Teknik-undervisningen utgår utifrån en historiskt lång teknikutveckling till en förståelse för morgon-dagens samhällsuppbyggnad, något som stämmer väl in på Deweys tankar om att förstå män-niskans grundläggande livsvillkor (Blomdahl, 2016).
19
Utbildningen bör synliggöra samhället ur elevens vardagsupplevelser, synliggöra det sam-hället som eleverna lever i (Dewey, 1995; Dimitriadis & Kamberelis, 2006). Vidare menar Dewey (1995) att skolan har som uppgift att bygga vidare på elevers förvärvade kunskaper i bygget av ny kunskap. Modern forskning visar också på att dagens skola i Sverige, där indivi-dualiseringen i allt bredare front sysslar med individuellt arbete inte finner stöd i forskning gällande att det skulle gynna elevers resultat (Aspelin & Persson, 2011). Ett klassrum där ele-verna bjuds in till att interagera och kommunicera med sin lärare och sina klasskamrater gyn-nar elevernas kunskapsinhämtning samt deras uppfattning av ämnet (Lindahl, 2003). Kommu-nikation i ett erfarenhetsbaserat teknikklassrum blir meningsfullt och ur ett längre perspektiv ger utbildningen möjlighet till kunskap för framtida teknikreflekterande medborgare (Blom-dahl, 2016). Grundat i Dewey och Heidegger föreslår Blomdahl (2016) att det traditionella synsättet på teknikämnet där fokus ligger på specifik teknisk kunskap istället bör följa mål-sättningen att förbereda eleverna till funderingar kring teknikens samhällskoppling i form av tekniska system (Blomdahl, 2016).
I analysen av arbetets empiriska undersökning kommer kopplingen till elevernas erfarenheter och omgivning ha en stor roll. I denna studie kommer detta teknikdidaktiska perspektiv ligga som grund för att tolka hur pedagogerna kan koppla elevernas förkunskaper från närsamhälle och vardag till en teknikundervisning där teoretisk och praktisk teknik kombineras för att uppnå positiva resultat i teknikämnet, något Mattsson (2005a), ser som intresseskapande och motiverande för eleverna.
4.1.3 Teknikre-presentation
Som stöd för analysen av frågeformuläret som är riktat till verksamma pedagoger i detta ar-bete används uttrycket ”Teknikre-presentation” som myntas i Blomdahls studie och innebär att bringa föreställningarna till det att synliggöra vilket i teknikämnet innebär att betrakta sam-hället vi lever i med tekniska ögon (Blomdahl, 2016). Den generella riktlinjen med teknikre-presentation är att ge hjälp till eleverna för att kunna förstå och synliggöra tekniska föremål och system (Blomdahl, 2016).
20
Teknikre-presentation kan ses som ett kunskapsgenererande förlopp där praktik och teori vävs samman likt det arbetssätt ingenjörer och tekniker arbetar med (Blomdahl, 2016). Eleverna skall dock inte arbeta med uppfinningar eller finna tekniska lösningar utan istället arbeta med förståelse av tekniken som finns och dess funktioner och påverkan på människan, samhället och naturen (Blomdahl, 2016). Ett tankesätt som överensstämmer med det centrala innehållet i läroplanen (Skolverket, 2011), där det nämns att för förståelse för teknikens roll i samhället behöver tekniken i vår närhet synliggöras. I denna studie kommer detta att användas för att tolka hur pedagogerna kan synliggöra abstrakta system som finns i vårt närsamhälle, som Mattsson (2005a) menar på måste undersökas för att kunna skapa intresse för teknik och däri-genom skapa möjlighet att främja framtidens samhällsutveckling.
21
Metod
Följande avsnitt innehåller en beskrivning av den empiriska undersökningens metod samt re-spondenter i undersökningen. Den empiriska undersökningen i form av ett frågeformulär rik-tade sig till yrkesverksamma pedagoger och pedagoger som undervisar i teknikämnet.
5.1 Urval av respondenter
Valet av respondenter har först och främst utgått utifrån mina frågeställningar, vilket innebär att jag sökte tekniklärare att intervjua. Respondenterna valdes ut genom att kontakta skolper-sonal som kunde skapa kontakt med teknikundervisande pedagoger. En viss begränsning före-kom då perioden innebar utvecklingssamtal på alla fyra skolorna. Detta arbete undersöker pe-dagogers upplevelser och åsikter om teknikämnets koppling till samhällsutvecklingen och möjligen hade en intervju med personligt möte varit mer optimalt för undersökningens bästa, men omständigheter såsom respondenternas tidsbegränsning förde mig till ett frågeformulär. Första kontakten skapades genom en skoladministratör på en skola i södra Sverige. Via admi-nistratören skapades kontakt med två pedagoger i teknikämnet. På grund av tidsbrist och tek-niska hinder avbröts en av kontakterna. Andra kontakten skedde genom en före detta kollega på lärarhögskolan som arbetar som pedagog på en liten ort i södra Sverige, via denna kontakt kom det in två svar. Tredje kontakten skapades via sociala nätverk, dock kom inga svar in från dessa eventuella respondenter. Pedagogerna som svarade på frågeformuläret kommer att benämnas i resultaten med fiktiva namn och beskrivs i tabell under resultatkapitlet.
5.2 Frågeformulär
Viss fördel finns det med frågeformulär som undersökningsmetod såsom tydligheten i syfte och ursprung av undersökningen. Frågeformulär blir även en konsekvent metod, då frågeställ-ningarna är de samma till respondenterna vilket underlättat analysen av materialet
22
(Denscombe, 2014). Med i beräkningen finns även frågeformulärens negativa sida, betydel-sen av att svara kan ses som liten av respondenten, frågeställningarna kan forma svaren och avsaknaden av en personlighet kan påverka svaren (Denscombe, 2014). En avvikelse i fråge-formuläret befann sig också då två av frågorna upprepades, detta var inget som påverkade re-sultatet.
5.3 Forskningsetiska övervägande
Vetenskapsrådets allmänna grundprinciper följdes i den empiriska undersökningen för att be-arbeta etiken i undersökningens möte med skolans värld (Vetenskapsrådet, 2002). Frågefor-mulären har skickats ut efter en muntlig överenskommelse och respondenterna har informe-rats om valfriheten att fylla i samt garanterad anonymitet. Alla respondenter fick information angående syftet med undersökning samt att den är en del av ett examensarbete på Malmö Högskola. Pedagogernas namn och placering är fingerade och då även det geografiska utgång-släget är dolt bör inte pedagogernas identiteter kunna avslöjas. Allt efterarbete och förvaring av frågeformulären sker anonymt och utan tillgång för obehöriga. Allt material är enbart till för denna studie.
5.4 Analys av metoder
Studien i detta arbete har genomförts utifrån kvalitativ metod, att undersöka hur pedagoger uttrycker sig angående sina tankar om samhällsutvecklingen i samband med teknikundervis-ningen i grundskolans mellanstadium. Genom Blomdahls (2016) tolkning av Deweys syn på samhällets betydelse för utbildningen samt individens betydelse för samhällsutvecklingen kunna förstå pedagogers förståelse för betydelsen av teknikämnet.
Analysen skedde utifrån en innehållsanalys där materialet synades utifrån frågeställningar och syfte. Innehållsanalys innebär att synliggöra innehållet av intresse (Bryman, 2002) vilket i detta arbete är kopplat till frågeställningar och syften. Innehållet från frågeformulären katego-riserades utifrån respondenterna och svaren redovisas i analysdelen.
23
5.5 Generaliserbarhet, reliabilitet, validitet
Denna studies resultat visar på betydelsen av pedagoger med ett tekniskt synsätt där hel-heten av de tekniska systemen inklusive användaren och behovet räknas, vilket leder till att studiens generaliserbarhet berör det teknikpedagogiska klassrummet. Där pedagogen i tek-nikklassrummet synliggör tekniska system med ett brett perspektiv där användaren, delarna och helheten inkluderas ett synsätt som förenar pedagogerna till en teknikre-presentativ fa-milj där elevernas förståelse bör gynnas. Generaliserbarheten kan ses som begränsad av va-let att använda en kvalitativ forskning samt att antava-let respondenter var ganska få, vilket befogar frågeställning om hur svaren representerar en större mängd pedagoger
(Denscombe, 2014). Jag är också medveten om att det geografiska läget kan påverka synen på tekniken i en samhällsutveckling, som exempel kan nämnas att beroende av ditt geogra-fiska läge kan du få olika perspektiv på elevnärheten i ämne som energikällor, där vatten-kraft kan upplevas mer bekant för elever i de mer nordliga delarna av Sverige. Medan de södra delarna möjligen har en mer elevnärhet till vindkraft. Då en av grundtankarna med arbetet var att öppna ögonen för ett brett teknikperspektiv för mina blivande kollegor, tek-nikundervisande pedagoger är undersökningen med stor sannolikhet överförbar till teknik-pedagoger, oavsett geografiskt läge.
Reliabiliteten i frågeformuläret styrks av att alla medverkande pedagoger haft samma for-mulär. Svaren i formulären kan ha påverkats av pedagogernas arbetssituationer då formulä-ren fylldes i, det kan vara att svaformulä-ren varierar om formuläformulä-ren fylls i vid annan arbetssituation och tidpunkt. Då reliabilitet innebär att resultaten inte förändras från en undersökning till en annan (Bryman, 2011).
Validiteten i denna undersökning bör ses från olika håll, först utifrån uppsatsens styrka gäl-lande det som Bryman (2011) nämner att validiteten handlar om det vill säga uppsatsens syfte, frågeställningar och genomförande. Ur ett andra perspektiv bör validiteten ses utifrån respondentvalideringen som genom pedagogernas möjlighet till att återgå till frågeformulä-ret och kontrollera sina svar gav undersökningen stöd i validiteten (Denscombe, 2014).
24
5.6 Metodologiska övervägande
Då denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ metod hade eventuellt en intervju skapat mer information att arbeta med. Svar från respondenterna hade kunnat utredas djupare och kunnat medverka i undersökningen med en större bredd. Så även antalet respondenter som minimerades då tidsutrymmet i detta examensarbete ansågs vara begränsat. Det visade sig svårare än det indikerades i förarbetet att finna respondenter med utbildning och tid till att medverka i undersökningen, vilket ändå får ses som respondenternas rättighet då det följer Vetenskapsrådets (2002) rekommendationer i enlighet med Samtyckeskravet.
Slutligen vill jag belysa den betydelsefulla balansen i min tolkning och pedagogernas svar. Analysen är genomförda genom Blomdahls glasögon och jag förbehåller mig till att det före-kommer olika synvinklar på tolkningar av svaren vilket kan förändra analysens utgång bero-ende på vilka glasögon tolkningarna synas med.
25
Resultat och analys
I detta kapitel kommer respondenterna beskrivas utifrån de etiska förhållningsätt som tidigare redovisats. Resultaten från frågeformuläret redovisas därefter enligt metod delens föreskrifter.
6.1 Sammanställning av respondenterna
De pedagoger som till slut kom att medverka i resultatet var Gunilla, Annika och Angelica. Dessa tre pedagoger är utbildade i teknikämnet, en av pedagogerna har en utbildning som in-kluderar årskurserna ett till sex. De andra två har en utbildning inkluderat årskurserna fyra till sex. Vilket innebär att de två har en utbildning som är kopplad till gällande läroplan (Skolver-ket, 2011) där denna årskurs uppdelning är gällande.
Benämning Utbildning Undervisningsämne Teknisk
Yrkeserfarenhet
Geografisk Placering Gunilla P2 Lärare tidigare
åren ett till sex
Matematik, NO, SO, Svenska, Engelska, Teknik
Nej Förorts skola Annika P3 Grundskolelärare
årskurs fyra till sex. Matematik, Svenska, Eng-elska, Naturorien-terande ämnen och Teknik
Matematik, Engelska Nej Byskola i Södra Sve-rige
Angelica P4 Grundskolelärare årskurs fyra till sex. Matematik, Svenska, Eng-elska, NO och Teknik
NO, Teknik, Matema-tik, Svenska och Eng-elska
Nej Byskola i Södra Sve-rige
26
6.2 Gunilla: pedagog i de tidigare årskurserna ett till sex
Gunilla arbetar på en förortsskola där hon undervisar i en årskurs tre för tillfället. Hon arbetar som klasslärare och undervisar i alla ämnen inkluderat teknik. Gunilla är utbildad i de lägre skolåldrarna vilket är årskurserna 1-6. På frågan om hennes utbildning spelat någon roll för hennes syn på teknik svarar Gunilla ”Ingen” vilket visar att Gunilla inte anser att hennes ut-bildning haft någon betydelse för hennes syn på teknik, och här bör tilläggas att Gunilla haft matematik som huvudämne under sin utbildning.
På frågan om hur pedagogen skulle beskriva teknikens roll i samhället visar Gunillas svar på en samhällsutvecklingssyn på teknik, då hon svarar ”Hur utvecklingen går framåt, nya uppfin-ningar och forskning i samverkan för att utveckla samhället”. Gunilla använder gärna CETIS som källa till sina lektionsplaneringar, vilket betyder att Gunilla använder sig av material som baseras på forskning. Materialet på CETIS hemsida tyder på en teoretisk framtoning med möjlighet till praktiska inslag. Emellertid framgår det inte i svaren om Gunilla använder materialet enbart teoretiskt eller blandat teori och praktik. Material som Gunilla namnger är ” Teknik tillsammans och då främst med Mjölkens väg3”. Det använda materialet bygger på re-videringar utifrån läroplanen 2011 (CETIS, uå). Materialet riktar sig mot att synliggöra sam-hällets dolda system. Att ”tänka i system” är något som kan hjälpa oss att bättre förstå vår komplicerade omvärld” (CETIS, uå). Materialet bygger mycket på diskussioner vilket skapar meningsfull undervisning vilket ger möjlighet till kunskaper för framtida teknikreflekterande medborgare och ur ett längre perspektiv ger utbildningen möjlighet till kunskap för framtida teknikmedvetna invånare (Blomdahl, 2016). Ur perspektivet interaktion mellan samhälle och skola i teknikämnet kan sådan undervisning bygga en arena där eleverna utifrån sin närmiljö, hem och skola skapar sociala tillfälle där kunskap skapas (Blomdahl, 2016).
Undervisningen skall ge eleverna innehåll som utvecklar kunskaper om tekniken i elevernas vardag och närhet enligt LGR 11. Vilket man kan tolka att Gunillas undervisning följer utav
3Mjölkens väg är ett material som ingår i Teknik tillsammans som är ett webbaserat undervisningsmaterial i
tek-nik för barn från förskola till årskurs 6. Huvudsyftet är att barn ska utveckla sina kunskaper om tektek-nik och tekni-kens betydelse för människan, samhället och naturen.
27
Gunillas val av materialet ”Mjölkens väg” (CETIS, uå). Även ur perspektivet interaktion mel-lan samhälle och skola i teknikämnet gynnas elevernas kunskapsinhämtning av det valda äm-net, detta då det skapar möjligheter att diskutera och lyfta fram mjölken som många elever förmodligen möter dagligen.
Som sammanfattning av analysen upplevs Gunilla basera mycket av sin undervisning på teo-retiska genomgångar i sin undervisning. Med ämnesöverskridning till svenskan har Gunillas elever arbetat med argumenterade texter. Materialet ”Mjölkens Väg” skapar många möjlig-heter till en undervisning baserad på kommunikation vilket kan gynna kunskapsinhämtningen.
6.3 Annika: pedagog i årskurs fyra till sex
Annika arbetar främst som pedagog i matematik och engelska, men undervisar även som re-surs i teknik och naturvetenskapliga ämnena. Hennes syn på teknik har haft en stor påverkan av hennes utbildning vilket man kan utläsa av hennes svar ”Min lärarutbildning har gjort att jag lägger mer vikt vid att lyfta fram teknik som ett ämne för mina elever och vill synliggöra hur stor inverkan och betydelse teknik har för oss i vårt vardagliga liv”.
På frågan om hur pedagogen skulle beskriva teknikens roll i samhället svarar Annika på ett sätt som kan tolkas som en syn där tekniken och samhället har en nära koppling. Frågan om hur pedagogen skulle beskriva teknik visar dock på att Annika trots hennes ovannämnda syn på kopplingen mellan samhällsutveckling och teknik fokuserar på prylar i sin beskrivning av teknik ” Dels är det alla prylar som vi idag använder mobiler, iPads och datorer men de flesta föremål styrs och påverkas på ett eller annat sätt av teknik som en stol eller en sax”. Men An-nika skriver också ”Teknik finns i det mesta runt omkring oss och i vår vardag” vilket tolkas som nära kopplat till det teknikdidaktiska perspektivet av undervisning där elevernas vardag står för undervisningsområdet.
Analysen visar också på att Annika arbetar i fas med begreppet Teknikre-presentation där teo-retisk undervisning kombineras med praktiska inslag för att synliggöra samhällets tekniska sy-stem. Annika skriver ” Först och främst försöker jag att arbeta både teoretiskt och praktiskt med teknik tillsammans med eleverna. Till exempel hade vi ett arbetsområde där vi arbetade med broar”. Hennes arbetssätt beskriver betydelsen av att förklara den historiska utvecklingen
28
för att skapa förståelse för framtidens teknik. I hennes exempel har eleverna arbetat med broar, både teoretiskt och praktiskt för att gynna elevernas förståelse för brokonstruktioner. Arbetet med broar benämner Annika som ”[t]ill exempel hade vi ett arbetsområde där vi arbe-tade med broar.” vilket tillsammans med hennes förståelse för vardagsnära undervisning tol-kas som att Annika har förståelse för interaktion mellan samhälle och skola i teknikämnet, nå-got Blomdahl (2016) menar utvecklar elevernas erfarenheter i teknikämnet.
Som sammanfattning av analysen upplevs Annika följa en undervisningslinje med ett elevnära upplägg, där teori och praktik i kombination skall gynna elevers lärande enligt det Teknikre-presentations perspektivet. Annika ser också teknik som något som finns överallt runtom-kring oss vilket tolkas som ett teknikdidaktiskt perspektiv anpassat till LGR 11.
6.4 Angelica: pedagog i teknik för årskurs fyra till sex
Angelica arbetar främst med teknik och naturvetenskap. Angelica upplever att hennes utbild-ning haft en stor del på hennes syn på teknik som hon beskriver ” Stor påverkan! Efter teknik-kursen har jag lärt mig att gilla teknik. Avskydde teknik ända upp till högskolan”.
Angelica ser kommunikation som en viktig del i teknikämnet, bland annat skriver Angelica: ” I samhället kan det vara till exempel genom olika kommunikationssätt. Till exempel när vi tittar på en TV skärm för att se när nästa tåg eller buss kommer in till stationen, hur vi kommunicerar med varandra genom våra androidtelefoner, kortbetalning, SWISH, det är väldigt mycket IT baserat. Idag är tekniken bara ett klick borta” Hennes svar stämmer väl in på det teoretiska begreppet interaktion som användes som rikt-linje i analysen, att genom kommunikation skapa och förmedla kunskap. Dock svarar Ange-lica inte på hur man kan synliggöra samhällets dolda system då AngeAnge-lica inte haft möjlighet att arbeta med det än, vilket gör det svårt att analysera hur Angelica kopplar denna undervis-ning till det Teknikre-presentationsbegreppet. Däremot visar analysen tydligt på en nära relat-ion till det teknikdidaktiska perspektivet av undervisning. Angelicas breda syn på teknik som nämner allt från gungor till den elektroniska tekniken i samhället visar på klara möjligheter till en för eleverna nära koppling till deras vardags-erfarenheter.
29
Som sammanfattning av analysen av Angelicas svar syns det att hon har ett stort intresse av att förmedla vardagsnära teknikkunskaper till eleverna. Angelica har ett undervisningsupplägg där hon strävar efter att arbeta både teoretiskt och praktiskt för att gynna elevernas inlärning.
30
7. Diskussion och slutsatser
I detta kapitel diskuteras undersökningens svar utifrån tre perspektiv. Perspektiven som varit utgångspunkten i kategoriseringarna är hämtade ifrån mina frågeställningar samt syfte. I detta slutliga kapitel förs en diskussion utifrån undersökningen med koppling till tidigare forskning. Slutligen ges förslag på områden för fortsatt forskning med detta arbete som utgångspunkt.
7.1 Tekniken i relation till samhällsutvecklingen
Resultatet i undersökningen visade att pedagogers syn på teknik i relation till samhällsut-vecklingen innefattade begrepp som uppfinningar, forskning, IT och tekniska lösningar en be-skrivning som stämmer väl överens med Nationalencyklopedins bebe-skrivning av teknik (NE, uå). Detta benämner Bjurulf (2008) som en vanligt förekommande vardagsuppfattning, en uppfattning där man benämner teknik som fysiska föremål såsom datorer och mobiltelefoner.
Resultatet som framkom i undersökningen visade också att de pedagogerna som hade en aktu-ell utbildning i relation till teknikämnet i LGR 11i (Skolverket, 2011) för årskurs fyra till sex, visade sig ha en bredare uppfattning av teknik, en uppfattning där pedagogerna nämner män-niskans behov som en drivande faktor för teknikutvecklingen, samt att tekniken finns överallt i människans närhet. Bjurulf (2011) beskriver teknik som en del av samhället där tekniska sy-stem innefattar samhällsmedborgarna, vilket stämmer väl överens med resultatet av de peda-goger som hade en aktuell utbildning kopplat till LGR 11. Forskning visar att förståelse för teknik bör byggas genom att belysa helheten där individers och samhällets behov är en del av ett större system (Bjurulf, 2008; Klasander, 2010; Latour, 1999). Även regeringen skriver om betydelsen av medborgares tekniska kunskaper för att fylla arbetsmarknadens behov samt för att Sverige skall kunna följa med i den internationella samhällsutvecklingen (Regeringen, 2016). Ur ett samhällsperspektiv ser jag detta som en betydelsefull reflektion, teknikens ut-veckling är beroende av människans engagemang (Johansson & Sandström, 2015) och sam-hällsutvecklingen är beroende av teknikutvecklingen.
31
En pedagog i undersökningen svarar att teknik är forskning och experiment, vilket förmodli-gen är ett viktigt arbetssätt för att följa den snabba teknikutvecklinförmodli-gen som Teknikföretaförmodli-gen (2010) anser att Sverige varit ett av de ledande länderna och att vi måste gynna intresset för tillväxten av teknik för att internationellt följa med. Möjligen kan ett forskningsperspektiv vara en lösning för pedagogers arbete att väcka intresse för ett område, genom att kunna un-dersöka historiska föremål och följa utvecklingen för att sedan spekulera i framtidens utveckl-ing av produkten och låta eleverna ”uppfinna sina framtida modeller”. Min upplevelse från liknande projekt visar på ett stort engagemang av de elever som jag utmanat med denna typ av uppgifter. Mycket av forskningen pekar på just vikten av att väcka intresse för teknik för att Sverige skall fortsätta följa den internationella samhällsutvecklingen, framför allt behövs en förståelse för komplexa tekniksystem där samhällsmedborgarna ses som deltagare i systemet för att bibehålla intresset för teknik (Bjurulf, 2008; Svensson, 2011). Förståelse för varför sa-ker fungerar som prylarna gör och varför sasa-kerna uppfunnits är beroende av att man har för-ståelse för hela systemet. Ett system som inkluderar behovet, individen och delarna som får systemet till en helhet.
Ur resultatet synliggörs ett behov av en allmän uppdatering av pedagogernas syn på teknik, då betydelsen av en förståelse att teknik är så mycket bredare än enstaka föremål påverkar visningen samt elevernas framtida intresse och deltagande i det tekniska samhället. I under-sökningen kunde man genom svaren spegla ett synsätt där föremål är i fokus, vilket leder till att min uppfattning blir att en allmän reflektion av begreppet Teknikre-presentation som Blomdahl (2016) myntade kan vara viktig för att justera pedagogers tekniska syn till en enhet-lig syn där samhället, medborgarna och den tekniska utvecklingen är i samspel. Även den in-ternationella forskningen lyfter fram synsättet där tekniska systemen som inkluderar individer i tekniken som det korrekta sättet att syna tekniken på (Latour, 1999; Dusek, 2006). Resultatet i undersökningen synliggör ett behov av en övergripande syn på teknik, då betydelsen av att förstå att teknik är så mycket bredare än enstaka föremål. En övergripande syn väcker intresse för teknik vilket påverkar elevernas framtida intresse för teknik. Per Anderhag forskare i na-turvetenskaplig didaktik anser att pedagogen som kan fånga elevers intresse i ämnet får elever som deltar mer aktivt i undervisningen (Anderhag, 2014). Vi som pedagoger behöver ta plats i fronten på elevernas kunskapsresa, en resa där vi som pedagoger behöver vägleda eleverna mot kunskaper i teknikämnet genom att synliggöra helheten i de tekniska systemen. Detta för att främja deras intresse att deltaga i denna resa till ökad förståelse (Svensson, 2011). En resa
32
där eleverna blir medresenärer med egna åsikter och tankar om tekniken i samhällsutveckl-ingen för att förbereda sig för livets resa i ett ständigt teknikutvecklande samhälle där hållplat-sen är att bli aktiva rehållplat-senärer i samhällsutvecklingen.
7.2 Att synliggöra vardagstekniken i relation till
samhällsut-vecklingen
Teknik kan ses som abstrakt och för att förstå teknik kan det finnas ett behov att synliggöra den abstrakta tekniken som döljer sig i samhället. Många samhällsmedborgare lever idag med tekniska föremål i sina fickor, men förstår alla helheten i de tekniska systemen som föremålen ingår i? I undersökningen i detta arbete framkom det att pedagoger ser teknik som prylar som finns i dagens samhälle, till exempel nämns mobiltelefoner, iPads och datorer och frågan om hur man kan synliggöra sådana abstrakta tekniksystem ställer stora krav på pedagogernas kun-skaper. Pedagogernas kunskaper om till exempel mobiltelefoner bör inräkna kunskaper om miljöpåverkan, hälsopåverkan, källsortering, funktioner för att eleverna skall få kunskaper om det tekniska systemet där telefonen och samhällsmedborgarna ingår (Hagberg & Hultén, 2005). Vad händer när vi trycker på en knapp och vårt sända meddelande svävar upp i något moln därute, det är sådana frågor som bör ingå i den tekniska system synen. Att skapa en undervisning där man synliggör delarna och belyser helheten av den teknik som eleverna i de flesta fall är bekväma i.
I undersökningen framkommer det att en pedagog byggt broar där man arbetat både praktiskt och teoretiskt medan en annan pedagog verkar ha använt sig av teoretiskt material. Att an-vända sig av teoretiska genomgångar är gediget grundat i dagens svenska skola enligt forsk-ning (Mattsson, 2002). Detta undervisforsk-ningsupplägg menar Lindahl (2003) inte väcker in-tresse för teknik utan snarare ses det som tråkigt och svårt. I Gunilla Mattssons undersökning framkom det att en teknikundervisning som är varierande och med ett tydligt sammanhang skapar intresse och motivation (Mattson, 2005b).
33
Som pedagog är det viktigt att vi vågar synliggöra den dolda tekniken för att skapa en väx-ande kunskapsbro där eleverna får en förståelse för vardagstekniken i relation till samhällsut-vecklingen. Det är också betydelsefullt att som pedagog ha ett didaktiskt kunnande i tek-nikämnet för att skapa varierande undervisning.
7.3 Pedagogens utbildning i relation till synen på teknik och
samhällsutvecklingen
Resultatet från undersökningen som utfördes i detta arbete tyder mycket på att nyutbildade pe-dagoger som ser sin egen utbildning som betydelsefull har den teknikdidaktiska kompetens som forskningen ser som viktig för att synliggöra den abstrakta tekniken och dess funktioner i samhällsutvecklingen (Blomdahl, 2007; Hagberg & Hultén, 2004). Skolinspektionens gransk-ning från 2014 visar på att eleverna inte lär sig något brukbart och av intresse, vilket till stor del beror på pedagogernas brist på kunskap (Rohaan, Taconis & Joechems, 2010). För att undervisningen skall gynna elevernas inlärning bör pedagogernas teknikdidaktiska kompetens vara god (de Vries, 2016). En kompetens som bör innefatta kunskaper om elevernas fallenhet för teknikämnet, elevernas förkunskaper, ämnets karaktär, kursplaner samt elevernas intresse (Mattsson, 2005a). Forskning visar att svårigheter som att få eleverna att se delarnas betydelse för en helhet ställer höga krav på pedagogens teknikdidaktiska kunskaper (Klasander, 2010). Resultatet visar på att kommunikation i teknikundervisningen verkar förekomma och detta är något som forskningen visar påverkar elevernas inställning till teknikämnet på ett positivt sätt (Lindahl, 2003). Vidare visar forskningen på att tillgång till material och utrustning gynnar elevernas intresse för teknikämnet (Mattsson, 2005b) vilket inte min undersökning berörde.
1994 infördes tekniken som ett obligatoriskt ämne i svensk grundskola med uppnåendemål för mellanstadiet. Men mycket tyder på att ämnet inte tagit den rättfärdiga struktur som gynnar inlärning, undervisningen har alltmer hamnat i en abstrakt värld där undervisningen är bunden till texter (Blomdahl, 2016). Resultaten i denna undersökning visar på att pedagogernas syn på tekniken kan ha samband med deras utbildning, en synjustering som jag själv upplevt under min utbildning.
34
7.4 Pedagogproffesionen
Under min utbildning till pedagog har synen på teknik förändrats, idag är mitt synsätt så mycket mer än en ny teknisk ”pryl” som till exempel en smartphone, det är också ett system där människan har haft önskemål om att inte vara bunden till sitt hem där den stationära da-torn stod och telefonen var fastnaglad i ett uttag i väggen. För att förstå tekniken som
smartphonen innebär behöver vi se på hela systemet där individen, behovet och produkten är en del i samhällsutvecklingen. Något som kräver en bred och varierande undervisning för att väcka intresse och möjligheten till att ge eleverna förutsättningar för inlärning. Pedagoger bör också sätta sig in i hur just ”mina elevers” vardag ser ut för att skapa möjlighet att synliggöra de tekniska system som eleverna möter i sin vardag. Vidare hoppas jag som pedagog, männi-ska och författare av detta examensarbete männi-skall få möjlighet att dela mitt synsätt på teknik i samhällsutvecklingen med så många fler, vilket kan göra detta arbete till en språngbräda in i fortsatt forskning av området.
7.5 Fortsatt forskning
Resultaten i undersökningen visar på ett behov att synliggöra den abstrakta och dolda tekni-ken som finns i våra samhälle. Teknitekni-ken är en viktig del i samhällsutvecklingen och för att vi skall kunna följa den globala samhällsutvecklingen bör teknikämnet ha en viktig roll i klass-rummet då tekniken är en av de viktigaste faktorerna för samhällsutvecklingen (Johansson & Sandström, 2015). Det handlar inte bara om att öka tekniken i skolan utan framför allt höja den teknikdidaktiska kompetensen ibland lärarna, så att teknikundervisningen blir meningsfull och intresseväckande (Lindahl, 2003).
Detta anser jag vara en viktig fråga att ställa i fokus. Vilken kompetens har skolorna i tek-nikämnet, vilka resurser tilldelas de undervisande pedagogerna i ämnet för att säkra kompe-tensen? Tekniken finns runt oss men ser vi tekniken för vad den är eller ser vi den bara som prylar som höjer vår levnadsstandard, ja denna syn påverkas förmodligen av pedagogernas kompetens i teknikämnet vilket undersökningen och forskningen visar på.
35
Därmed skulle en fördjupad forskning i pedagogernas syn på teknik, teknikämne i samhällsut-vecklingen samt hur pedagogerna får möjligheter att skapa den undervisning som gynnar in-lärning vara intressant att gå vidare med.
36
Referenser
Anderhag, P. (2014). Taste for science: how can teaching make a difference for students' in-terest in science?. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: Univ
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar: en studie av lärares arbete med skolämnet teknik. Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2008. Karlstad.
Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedts.
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan: en studie av teknikundervisning för yngre skolbarn. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007. Stockholm.
Blomdahl, E. (2016). Att undervisa i teknik – försök till en
utbildningsfilosofi utifrån Heidegger och Dewey. NorDiNa, volym(2), 44-57. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. [2 rev uppl.) Malmö: Liber.
CETIS. (u.å.). Forskning och utveckling. Hämtad 2017-01-19, från www.liu.se/cetis/forsk-ning/index_for.shtml
Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom sam-hällsvetenskaperna. 3., rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
de, Vries. M. J. (2016). Teaching about Technology. Cham: Springer International Publishing. Hämtad från http://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/detail.action?docID=4558515
Dewey, J. (1995). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Dimitriadis, G. & Kamberelis, G. (2006). Theory for education. New York: Routledge. Dusek, V. (2006). Philosophy of technology: An introduction. Malden, MA: Blackwell
Publishing.
Hagberg, J-E. & Hultén, M. (2004). Skolans undervisning och elevers lärande i teknik – en analys av svensk forskning i dess internationella kontext. Manuskript för publicering mars 05 i Vetenskapsrådets skriftserie.
Hagberg, J. & Hultén, M. (2005). Skolans undervisning och elevers lärande i teknik [Elektro-nisk resurs] : svensk forskning i internationell kontext. Stockholm: Vetenskapsrådet.
37
Johansson, M. & Sandström, M. (2015). Undervisa i teknik: för lärare F-6. (1. uppl.) Lund: Gleerups utbildning.
Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverklig-heter. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2010. Norrköping
Latour, B. (1999). Pandora's hope: essays on the reality of science studies. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didak-tik.
Mattsson, G. (2002). Teknik i ting och tanke: skolämnet teknik i lärarutbildning och skola. Lic.-avh. Göteborg : Univ., 2002. Göteborg.
Mattson, G. (2005a). Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för elevers tek-nikintresse. NorDiNa, volym (1), 43-57. [Elektronisk] Tillgänglig: https://www.jour-nals.uio.no/index.php/nordina/article/view/241/294 [Hämtad: 2017-01-24]
Mattsson, G. (2005b). Teknikämnet i skolan: elevers uppfattning och intresse av teknikämnet och lärares teknikdidaktiska kompetens. Göteborg: Institutionen för pedagogik och di-daktik, Göteborgs universitet.
Nationalencyklopedin. [NE]. (u.å.). Teknik.
Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/teknik Regeringen. (2016). Vårt löfte till barnen – mer teknik i skolan. Hämtad 2017-01-26, från
www.regeringen.se/debattartiklar/2016/08/vart-lofte-till-barnen--mer-teknik-i-skolan/ Rohaan, E.J, Taconis, R. & Joechems, W.M.G. (2010). Reviewing the Relations Between
Teachers’ Knowledge and Pupils’ Attitude in the Field of Primary Technology Educa-tion. International Journal of Design and Technology Education, 20(1), 15-26. doi: 10.1007/s19798-008-9055-7
Skolinspektionen. (2014). Teknik-gör det osynliga synligt-om kvaliteten i grundskolans tek-nikundervisning. Kvalitetsgranskningsrapport 2014:4. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Svensson, M. (2011). Tekniska system i grundskolan – kritiska aspekter som didaktisk möjlig-het. Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.
38
Teknikföretagen. (2013). Teknikämnet i träda-Teknikföretagens och CETIS rapport om teknik-undervisningen i grundskolan. Stockholm: Teknikföretagen.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
39
Bilaga 1 Frågeformulär
Kontakt: LasseAndersson1970@hotmail.se
Enkät/Frågeformulärs undersökning:
Hej mitt namn är Lars-Åke Andersson. Jag är lärarkandidat på Malmö Högskola med ämnes-inriktning Naturvetenskap och teknik. Denna termin, min sista, skriver jag mitt Examensar-bete i ämnet teknik. Därför undrar jag om jag kan få ställa några frågor till dig som yrkesverk-sam tekniklärare i årskurs 4-6. Givetvis är det frivilligt, men författaren är mycket tackyrkesverk-sam för era svar // Lars-Åke
Syftet med examensarbetet:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i grundskolans mellstadier ser på teknikämnets koppling till samhällsutvecklingen samt vad forskningen säger an-gående området. Befintlig forskning med anknytning till teknikämnet kommer att undersökas för att visa på hur teknikämnet ser ut ur ett samhällsperspektiv.
Svaren kommer att behandlas i enlighet med Vetenskapsrådets etiska riktlinjer, se https://www.vr.se/etik.4.3840dc7d108b8d5ad5280004294.html
De etiska riktlinjer som har relevans för detta arbete är
som har betydelse för denna studie är uppriktighet, rättigheten till anonymitet samt den etiska riktlinjen att undersökningen inte får skada någon individ eller grupp.
Vid kontakt: LasseAndersson1970@hotmail.se
1) Vilka ämnen undervisar du i?
2) Vilken utbildning har du?
Vilken/vilka årskurser undervisar du i? Vilken/vilka utbildning/ar har du? Vilken/vilka ämnesbehörighet/er har du?
40
3) Har du någon yrkesteknisk bakgrund från tidigare arbetsliv? I så fall vad?
1) Om du fick möjligheten att beskriva teknikens roll i samhället, hur skulle en sådan be-skrivning se ut?
2) Om du fick möjligheten hur skulle du beskriva vad teknik är?
3) Vilken betydelse upplever du att din utbildning haft på synen på teknik?
4) I läroplanen står det:
Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemet och hur de samverkar (Skolverket 2011:278).
41
Dessa system kan ses som viktiga för att förstå samhällsutvecklingen, hur synliggör du denna typ av tekniska system?
Tack för du tog dig tid till att fylla i denna enkät. Mvh Lars-Åke Andersson
