Sida 1 av 45
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Fanny Haraldsson OP SA 17-20
Handledare
Kristin Ljungkvist Antal ord: 11994
Examinator Kurskod
Sida 2 av 45
En fallstudie om praktiskt användande av uppdragstaktik på taktisk nivå ABSTRACT:
There are many understandings of what mission command means and how to apply it. But since there are many opinions about the concept of mission command, they are thus question marks about how they should be applied in practice at lower tactical levels.
This paper examines how Swedish officers perceive the concept and whether mission command is practically used at the lowest tactical level onboard the Navy´s vessels. In order to answer the re-search question, the survey is based on three understandings of mission command: method of lead-ership, culture and mindset. The purpose of this essay is to clarify and increase the understanding of the use of the Swedish management philosophy of mission command in the Swedish Royal Navy by interviewing the commanders who have the opportunity to make decisions in the spirit of mission command.
The result shows that mission command is used, however in different ways. Because there is a wide understanding of the meaning and usefulness of the concept, all respondents make their own interpretation of when it is possible to use mission command. When it comes to the different con-ceptions of mission command, no one is excluded, but rather they induce each other in different use needs.
Nyckelord:
Sida 3 av 45
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5 1.1 Problemformulering ... 6 1.2 Forskningsöversikt ... 7 1.3 Syfte och frågeställning ... 11 1.4 Avgränsningar ... 12 1.5 Disposition ... 12 2. Teori ... 14 2.1 Teoridiskussion ... 142.1.1 Uppdragstaktik som metod för ledning ... 15
2.1.2 Uppdragstaktik som kultur ... 15
2.1.3 Uppdragstaktik som ett mindset ... 16
3. Metod ... 17
3.1 Forskningsdesign ... 17
3.2 Analysmetod ... 18
3.3 Materialdiskussion ... 19
3.3.1 Urval och intervjuer ... 20
3.4 Metoddiskussion ... 22
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 23
3.6 Operationalisering ... 24
4. Analys ... 28
4.1 Uppdragstaktik enligt MSD 16 & TRM 1 (A) ... 28
4.1.2 Doktrinen, publikationen och respondenternas uppfattning ... 29
4.2 Intervjuer ... 30 4.2.1 Respondent 1 ... 30 4.2.2 Respondent 2 ... 31 4.2.3 Respondent 3 ... 32 4.2.4 Respondent 4 ... 33 4.2.5 Respondent 5 ... 34 4.2.6 Respondent 6 ... 36 4.3 Sammanfattning av analysen ... 37 5. Avslutning ... 38 5.1 Besvarande av frågeställningen ... 38 5.2 Diskussion ... 38 5.2.1 Resultat ... 38
Sida 4 av 45
5.2.2 Teori- och metoddiskussion ... 39
5.3 Yrkesrelevans ... 40 5.4 Vidare forskning ... 41 Referensförteckning ... 42 Litteratur ... 42 Försvarsmaktslitteratur ... 43 Artiklar ... 43 Elektroniska källor ... 44 Bilagor ... 45
Sida 5 av 45
1. Inledning
[F]örsvarsmakten leds av chefer och svensk militär ledning baseras på uppdrags-taktik. Ledning är den inriktning och samordning, uppföljning och värdering som fortlöpande krävs för att nå våra målsättningar på alla ledningsnivåer. Det är viktigt för chefen att förstå de olika aspekterna av ledning och hantera olika tids-horisonter med ett helhetsperspektiv (…) vår ledningsfilosofi är baserad på upp-dragstaktik.1
Marinen utgör en viktig del i Försvarsmakten och uppgifterna som marinen tilldelas ställer krav på förmågan till snabba insatser samt en stark skicklighet i att ständigt bidra till långva-riga såväl mindre som större insatser. Samtliga av marinens fartyg ska aktivt kunna delta i sjöövervakning och genomföra taktisk spaning genom att patrullera och övervaka. Då omstän-digheterna kräver det ska de marina stridskrafterna insättas för att kunna genomföra marina operationer.2
En sjöstyrka består idag av fartyg med högteknologiska ledningssystem som möjliggör kom-munikation enheterna emellan, men organiseringen kräver också en hög grad av samordning vilket inte alltid går att uppnå.3 På grund av de enorma avstånden ute på havet kan ibland kommunikationen påverkas och därför behövs istället goda förutsättningar för uppdragstak-tik.4 Uppdragstaktik är den ledningsfilosofi som har formats för att militära organisationer ska kunna operera effektfullt i osäkra situationer.5 Marinen har sedan länge övat decentraliserad ledning vilket har bidragit till att officerare på alla nivåer leds av filosofin att tänka själva. Detta är en bildning som har tjänat marinen bra genom historien. Men nu, mer än någonsin, är det nödvändigt med dess intelligenta tillämpning.6
1 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin 2016, Stockholm, Högkvarteret, 2016, s.67.
2 Försvarsmakten, Taktiskt reglemente för Marinstridskrafterna 1(A), Stockholm, Högkvarteret, 2010, s.01-9. 3 Ahlgren, Patrik, Engelbrekt, Kjell & Wedin, Lars (red.), Uppdragstaktik på svenska: en vän- och debattbok
tillägnad överste Jan Mörtberg, Kungl. Krigsvetenskapsakademien och Försvarshögskolan, Stockholm, 2016,
s.14.
4 Rubel, Robert C, Mission command in a future naval combat environment, Naval War College Review;
Wash-ington. Vol. 71, Iss.2. (spring 2018): 109-121. s.115
5 Krabberød, Tommy, Task Uncertainty and Mission Command in a Naval Context, Group Research. Vol. 45(4), 2014: 416–434.
Sida 6 av 45
1.1 Problemformulering
Tidigare studier inom uppdragstaktik täcker in ett större och bredare område av ämnet. Av de tre huvudområdena inom ledning: operativ, strategisk och taktisk nivå, är det främst på opera-tiv och strategisk nivå som uppdragstaktik tidigare har undersökts. Forskningen har även täckt in hela organisationen och alla ledningsnivåer i sin helhet. Men i och med att uppdragstakti-ken även skall kunna tillämpas var och en för sig, finns det behov för mer forskning som spe-cificerar den taktiska nivån. Förutom doktrinerna har armén bland annat sin ”Handbok i Tak-tikutbildning, Mark,” men inget motsvarande finns i marinen. Ändå redogörs uppdragstaktik som Försvarsmaktens ledningsfilosofi och det vår ledning inom organisationen skall baseras på. Detta återfinns ibland annat i Militärstrategisk doktrin 2016 (MSD 16)7 och Taktikregle-mente för Marinstridskrafterna 1(A) (TRM 1 (A)).8 Men de två dokumenten definierar inte riktigt uppdragstaktik på samma sätt, utan utifrån MSD 16 och TRM 1 (A) råder två olika be-skrivningar. Trots att de är väldigt lika är de ändå definierade på olika sätt. Detta gör att det skapas en förvirring och en ovisshet om hur uppdragstaktik faktiskt tillämpas utifrån dessa två rätt tunna beskrivningar.
En annan uppfattning om vad uppdragstaktik är återfinns i boken Uppdragstaktik: en led-ningsfilosofi i förändring, där den svenska forskningen framhäver att chefer med hjälp av re-surser och handlingsregler ska lämna så mycket som möjligt av genomförandet åt sina under-ställda chefer.9 Sammanfattningsvis finns det inte mycket skrivet om uppdragstaktik på lägre taktisk nivå i marinen och ännu mindre i flottan. Därför behövs ett bidrag genom undersök-ning av den taktiska nivån i flottan då den djupa kännedomen saknas. Genom att studera an-vändandet av uppdragstaktik på lägre taktisk nivå ökar förståelsen för den faktiska möjlig-heten till nyttjandet av uppdragstaktik.
Det som presenteras ovan är anledningen till att undersöka fenomenet ur ett inomvetenskap-ligt perspektiv. Genom att studera något som hela Försvarsmaktens ledning baseras på kan
7 Försvarsmakten, MSD 16, s.67. 8 Försvarsmakten, TRM 1(A), s.02-1.
9 Cedergren, Anders & Mattsson, Peter A. (red.), Uppdragstaktik: en ledningsfilosofi i förändring, Krigsveten-skapliga institutionen, Försvarshögsk., Stockholm, 2003, s.4.
Sida 7 av 45 förståelsen öka om hur vi tillämpar det och till viss del förutsätta framtida utveckling av be-greppet. Det utomvetenskapliga motiveras med att det är högst relevant att utforska praktiken av det som formuleras i våra doktriner och reglementen, för att lära sig om hur förekommande tillgångar kan brukas för att organisationen ska nå främsta effektivitet. Ur ett krigsvetenskap-ligt perspektiv är det viktigt att veta hur militära förmågor skapas, organiseras, leds och verkar då kunskapsutvecklingen inom krigsvetenskapen syftar till förmågeutveckling och specifika tillämpningar.10
1.2 Forskningsöversikt
I följande avsnitt redogörs för den forskning som finns inom ramen för uppsatsens problem-område. Valet av forskningslitteratur är baserat på hur uppdragstaktik uppfattas och används utifrån dagens forskning. Forskningsöversikten illustrerar praxis av uppdragstaktik utifrån olika försvarsmakter runt om i världen. Utifrån problemformuleringen har inga undersök-ningar hittades beträffande praktiskt nyttjande av uppdragstaktik i Sverige inom marinen på taktisk nivå, vilket styrker behovet av den här undersökningen.
Uppdragstaktikens huvudsakliga egenskaper om att beslutsfattning alltid skall vara aktuell och tillämpbar gör det viktigt att förstå överordnad befäls avsikt och målsättning för att kunna applicera egna handlingar i chefens anda. Uppgiften som chefer ger ska vara väl förstådda och etablerade hos underställda.11 I en artikel som undersöker om USA:s armé tillämpar upp-dragstaktik hävdar Eitan Shamir att en bra plan representerar en central idé som ger maximal frihet att besluta och agera i enlighet med en förändrad situation och växlande omständig-heter. Det innebär att uppdragstaktik bygger på en metod som mynnar ut i en strategi som strävar efter att uppnå maximal effekt. Efter att ha analyserat användandet av uppdragstaktik utifrån historiska fall kan Shamir konstatera att efter flera misslyckade försök med att an-vända uppdragstaktiken behövdes åtgärder vidtas som istället främjade ledningsfilosofin. Ef-ter att ha studerat uppdragstaktik i ett decennium efEf-ter dess implemenEf-tering, är det fortfarande
10 Från Canvas: Beskrivning av krigsvetenskap som ämne: Forskarutbildningsämnets huvudsakliga vetenskap-liga innehåll och avgränsningar: Krigsvetenskap, s.4, 12.
11 Storr, Major Jim, A command philosophy for the information age: The continuing relevance of mission com-mand, Defence studies. Vol. 3, Iss. 3, 2007: pages 119-129, s.120-122.
Sida 8 av 45 inte allmänt känt hur det ska nyttjas korrekt. Argument tyder på att nuvarande personal anser att brister i utbildningen hindrar utövandet av uppdragstaktik:
[M]ission command has both procedural and cultural dimensions. The former are relatively easy to emulate. In contrast, the latter stem from national character and organizational traditions and are therefore more difficult to transfer.12
Shamir anser att en kris eller ett krig måste uppstå för att skapa förtroende för metoden, som efter framgång kan tillskrivas som organisationens nya förfaringssätt. Sammanfattningsvis in-stitutionaliseras förändringen genom ett reviderat system som inkluderar urval, inställning och utbildning. Uppdragstaktik föreställs som ett komplicerat fenomen som inte går att mätas och kvantifieras. Då detta är en väldigt begränsad studie är det svårt att dra några generella slutsat-ser, men det förevisar en viss idé om hur det kan se ut. Vilket tyder på att andra metoder måste tas till för att kunna mäta de och således komma runt problemet.13
I en annan artikel omnämner Bart Van Bezooijen & Eric-Hans Kramer att erfarenheter av uppdragstaktik antyder att konceptet inte alltid implementerats på ett logiskt sätt och på så sätt kan uppdragstaktik vara flera olika tillvägagångssätt istället för en väl etablerad teori.14
I en norsk undersökning frågas officerare från alla vapengrenar och grader hur de ställer sig till uppdragstaktik och möjligheten till dess tillämpning.15 På en fråga om det finns ett tydligt samband mellan grad och åsikt visar undersökningen på att desto högre grad en officer har ju lättare har den att förstå överordnades avsikter. En annan sak som också framgår i undersök-ningen är att det går att dra slutsatser som att idén om uppdragstaktik accepteras i teorin bland de flesta, men att den dagliga praktiken i organisationen tydligt avviker från idealet.16 Detta gör att det kan uppstå mönster som kan vara dåligt för organisationens ledningsfunktion. Om systemet accepteras i teorin men inte i praktiken kan förhållningssättet överföras från högsta
12 Shamir, Eitan, The Long and Winding Road: The US Army Managerial Approach to Command and the Adop-tion of Mission Command (Auftragstaktik), The Journal of Strategic Studies. Vol 33, Iss.5, 2010: pages 645-672.
13 Shamir, Eitan, The Long and Winding Road: The US Army Managerial Approach to Command and the Adop-tion of Mission Command (Auftragstaktik), pages 645-672.
14 Van Bezooijen, Bart & Kramer, Eric-Hans, Mission Command in the Information Age: A Normal Accidents Perspective on Networked Military Operations, Journal of Strategic Studies.Vol. 38, Iss.4, 2015: pages 445-466. 15 Offerdal, Audun ; Jacobsen, Jan O, Auftragstaktik in the Norwegian armed forces, Defense & Security
Analy-sis,. Vol. 9, Iss.2, 2007: page 211-223, s.211.
Sida 9 av 45 till lägsta nivå, vilket i sin tur kan hindra utveckling av de underordnades förmåga att förändra order eller ändra deras egen bedömning av situationen.17
I en studie som undersöker huruvida uppdragstaktik är positivt relaterat till ökad uppskattning av ledningsfilosofin bland besättningsmedlemmar på norska Nansen-klass fregatter skrivs det att det saknas forskning om implementering och användning av uppdragstaktik i flottans kon-text. Ur ett beredskapsperspektiv föder detta frågor om flottan ens skulle kunna tillämpa prin-cipen om de behövdes.18 En undersökning som lyfts fram i studien är att tidigare forskare (Borgmann och Aronsens) hävdar att en förändring behöver göras, men inte i form av fler or-ganisationskartor och formella tillvägagångssätt, utan en förändring för att ”forma våra sin-nen.” 19 Ett fartyg som är till sjöss kan vara avgränsad och näst intill operera som en fri-stående organisation, då fartyget själva måste leverera enskilt efter att de har lämnat kajen. Oavsett om ett fartyg befinner sig i krig eller inte så måste besättningen kunna överleva natur-krafterna och interna hot som att släcka bränder och täta vatteninträngningar.20 Det innebär att egna beslut måste kunna tas ombord. En av de största anledningarna till att det kan vara svårt att tillämpa uppdragstaktik är att ett team inte har erkänt osäkerhetsfaktorn. Framförallt i osäkra och komplexa miljöer, vilket gör att uppdragstaktik är en krävande ledarskapsfilosofi som kräver uppmuntran och utbildning. Trots att en militär enhet framgångsrikt har imple-menterat uppdragstaktik ombord så finns det ingen garanti för att samma enhet automatiskt kommer ha samma typ av klimat över tiden ombord, vilket bland annat beror på kontinuerlig rotation av besättningsmedlemmar. Således kräver ledningsfilosofin kontinuerlig uppmärk-samhet och förnyelse.21
Uzi Ben Shalom & Eitan Shamir som författat Misson command between theory and practice hävdar att den teori som vilken uppdragstaktik är konstruerad av, baseras på effekterna av friktion, det vill säga vad som leder till effektiv beslutsfattning på slagfältet och på så sätt hänger samman med förlängningen och engagemanget för de tilldelade uppgifterna. 22
Frikt-17 Ibid, s.221.
18 Krabberød, Task Uncertainty and Mission Command in a Naval Context, s. 419.
19 Borgmann, F., & Aronsen, G. H. A. (2005). Winning or losing the challenges of the future (Unpublished the-sis). Royal Norwegian Naval Academy, Bergen.
20 Krabberød, Task Uncertainty and Mission Command in a Naval Context, s.421. 21 Ibid, s. 430.
22 Shalom, Uzi Ben, Shamir, Eitan, Misson command between theory and practice: the case of the IDF, Defense
Sida 10 av 45 ionen av krig är den främsta anledningen till att uppdragstaktik har uppstått och behöver till-lämpas.23 Trots att många befälhavare visar upp uppdragstaktik-relaterade egenskaper, såsom beslutsamhet, initiativ och risktagande, betyder inte det att uppdragstaktik utövas. Detta argu-mentet stärks genom ett utvärderingssystem som fokuserar på prestanda och prestationer, vars struktur bygger på en förståelse av ett visst uppdrags mål och parametrar. Som i sin tur leder till att den nödvändigaste nivån av förståelse uppnås genom en djup professionell kunskap, en som inte kan ersättas av personliga motiv och intressen.24 Uppdragstaktik lyckas endast när det bygger på planer som kartlägger alternativa handlingsplaner och utvecklar kollektiv för-ståelse och kunskap om de utmaningar som kollektivet står inför. Ändå är det gynnsamt att skräddarsy den så att den ger tillräcklig flexibilitet för underordnade.25 Uppdragstaktik som ledningsfilosofi behöver nödvändigtvis inte vara kompatibel med alla militära operationer vil-ket gör det svårare att implementera. Mångfalden i uppdragstaktik utgår från det enkla skälet att det i grund och botten återspeglar komplexiteten och den konventionella "friktion" som ge-nereras av konventionell krigföring, snarare än en mängd andra faktorer. Det leder till mer komplext beslutsfattande av befälhavare. Enligt Shamir & Shalom konstruerar människor mentala modeller som styr deras reaktioner i givna situationer. Det är dessa modeller snarare än någon formell teori som påverkar det sätt på vilket de planerar, implementerar och grans-kar sina handlingar.26
Den svenska forskningen kring uppdragstaktik framställs som blygsam i jämförelse med den traditionella internationella forskningen.27 Författarna till boken Militära arbetsmetoder me-nar dock att uppdragstaktiken såklart behöver anpassas till att passa den svenska Försvars-makten, men ändå är den inte lika utbredd och omtalad här i Sverige som internationellt.28 Författarna förklarar bakgrunden till uppdragstaktik för att läsaren skall få en djupare förstå-else för hur vår egen uppfattning och konstruktion har lätt fram till hur vi använder oss av uppdragstaktik idag.29
I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) lyfts bland annat uppdragstaktik i Försvarsmakten fram. Där synen på uppdragstaktik inte är helt förenad vad de gäller om det är 23 Ibid, s. 101.
24 Ibid, s. 110. 25 Ibid, s. 111. 26 Ibid, s. 113.
27 Ahlgren, m.fl., Uppdragstaktik på svenska, s.35.
28 Thunholm, Peter, Widén, Jerker & Wikström, Niklas (red.), Militära arbetsmetoder: en lärobok i
krigsveten-skap, Universus Academic Press, Malmö, 2018, s.50.
Sida 11 av 45 en ledningsmetod eller ett förhållningssätt. Det diskuteras kring att uppdragstaktik som be-grepp är brett och omfattande, vilket egentligen bara gör bebe-greppet tunnare. I rapporten enas det kring om att det är svårt att på förhand avgöra vilken taktik som skall tillämpas i och med att uppdragstaktiken grundar sig på kunskapsnivå, tidsförhållanden, underrättelseläge, fysisk miljö, uppgiftens natur, resurser samt samordning. Skribenterna menar således att uppdrags-taktik snarare finns för att kunna skapa möjligheter till att fortsätta verka.30 Marinen påverkas av detta i fallet av att flottans enheter verkar över stora ytor, vilket innebär att det begränsar möjligheten att leda dem i detalj. Följaktligen skall uppdragstaktik med små inslag av kom-mandostyrning utövas. Men hur och om de används är oklart.31
Sammanfattningsvis visar genomgången av litteraturen att det finns en utmaning vad det gäl-ler praxis gällande uppdragstaktik. Dessa anledningar kan bland annat vara övergripande i hela sin natur.32 Det formella antagandet av doktrinen i en militär organisation garanterar inte att uppdragstaktik implementeras i verkligheten. Dessa uppdragstaktiksfilosofier, det vill säga de teorier som skall praktiseras, står i kontrast till den officiellt framträdande bilden av hur militärer leds.33 Bristen på studier i det praktiska användandet av uppdragstaktik på lästa tak-tiska nivå i flottan i Sverige visar på en forskningslucka, vilket den här uppsatsen avser att fylla.
Uppdragstaktik har tidigare studerats vid Försvarshögskolan, men då har fokus främst legat på uppdragstaktik inom armén, flygvapnet, Försvarsmakten i sin helhet på organisationsnivå samt på operativ och strategisk nivå för sig. Den här uppsatsen fyller därmed forsknings-luckan vad det gäller att fokusera specifikt på flottan och hur uppdragstaktik används i prakti-ken ute på fartygen. Förhoppningsvis kan resultatet ge ökad förståelse vad det gäller praxis av uppdragstaktik.
1.3 Syfte och frågeställning
30 Granåsen, Magdlena, Sjödin, Linda, Granlund, Helena, Ledning i Försvarsmakten Svenska militära chefers
erfarenheter, Totalförsvarets forskningsinstitut: Stockholm, 2011, s.12.
31 Ibid, s.17.
32 Shalom, Shamir, Misson command between theory and practice, s. 102. 33 Ibid, s. 109.
Sida 12 av 45 Eftersom det finns relativt lite skrivet hur uppdragstaktik tillämpas i flottan på fartygsnivå finns det behov av ett bidrag att fylla den kunskapsluckan. Syftet med denna uppsats är att åskådliggöra och bidra till ökad förståelsen om användningen av ledningsfilosofin uppdrags-taktik i den svenska flottan med hjälp av idealtyper. Avsikten är att undersöka om och hur uppdragstaktik används i praktiken ombord på flottans fartyg, utifrån chefers egen tolkning, kunskap och definition av begreppet med utgångspunkt i intervjuer.
Frågeställning:
Hur används uppdragstaktik i praktiken i den svenska flottan på taktisk nivå (utifrån of-ficerares definitioner av begreppet)?
1.4 Avgränsningar
I uppsatsen har följande avgränsningar gjorts för att rikta fokus på ämnet utifrån forsknings-frågan. I uppsatsen kommer uppdragstaktik av strategisk eller operativ nivå ej undersökas, och således inte heller göra några jämförelser mellan olika organisatoriska ledningsnivåer. I och med att det redan finns mycket skrivet om historien, bakgrunden och uppkomsten av upp-dragstaktik kommer fokus i den här uppsatsen endast ligga på nutida uppfattning av uppdrags-taktik. Endast bakgrund till uppdragstaktik som är betydelsefull för inriktningen av ämnet kommer framföras, vilket syftar till att öka förståelsen för begreppet och hur det bör användas idag. Uppsatsen som främst bygger på en intervjustudie har avgränsat urvalet till respondenter bestående av elever från Högre officersprogrammet på Försvarshögskolan. Anledningen till valet är att de besitter olika mycket kunskap om ämnet, men gemensamt för dem är att de alla har tjänstgjort på en chefsposition ombord på flottans ytfartyg eller ubåt. Förutom de För-svarsmaktsdokumenten som presenteras i denna uppsats har övriga reglementen som kan tän-kas nämna uppdragstaktik valts bort på grund av sekretesskäl. Det vill säga reglementen som är hemliga och som vid användning hade gjort uppsatsen hemlig. Ytterligare avgränsningar förekommer under respektive avsnitt.
Sida 13 av 45 Uppsatsen är strukturerad i fem kapitel. I kapitel ett presenteras bakgrunden till undersök-ningen i form av problemformulering, forskningsöversikt, syfte och frågeställning. I forsk-ningsöversikten presenteras tidigare studier i uppdragstaktik och kapitlet avslutas med att re-dogöra för uppsatsens avgränsningar. I kapitel två redogörs för uppsatsens teoretiska ramverk som består av idealtyper utifrån tre olika uppfattningar om uppdragstaktik: Ledningsmetod, kultur och mindset. Kapitel tre består av en redogörelse kring uppsatsens metod, som ligger till grund för hur arbetet genomförs. I kapitlet redovisas forskningsdesign, metod, material, forskningsetiska överväganden samt en diskussion för att påvisa uppsatsens transparens. Ka-pitlet avslutas med att operationalisera uppfattningarna om uppdragstaktik till idealtyper. I ka-pitel fyra redovisas empirin som består av försvarsmaktsdokumenten och svaren från intervju-erna. Därefter sker en analys med hjälp av idealtyperna, vilket resulterar i det som ligger till grund för att kunna svara på forskningsfrågan. I den sista kapitlet, kapitel fem, besvaras fråge-ställningen och därefter diskuteras resultat samt vald teori och metod. Avslutningsvis diskute-ras vad uppsatsen har haft för yrkesrelevans och förslag på vidare forskning.
Sida 14 av 45
2. Teori
2.1 Teoridiskussion
Utifrån den research som gjorts inom ramen för den här uppsatsen kan det konstateras att det inte finns en given teori inom ämnet. Det vill säga en traditionell teori där olika forskares per-spektiv beskrivs och som vanligtvis kan användas som utgångspunkt för uppsatsers analys. Därför kommer uppsatsens utgångspunkt utgöras av olika idealtyper som baseras på vanligt förekommande uppfattningar om uppdragstaktik. Undersökningens syfte är således att granska vilka idealtyper som förekommer mest i en fallstudie baserad på intervjuer. Genom att leta efter olika aspekter av tre idealtyper skall det undersökas om uppdragstaktik är en me-tod för ledning, en kultur eller ett mindset. Dessa tre uppfattningar om uppdragstaktik kom-mer operationaliseras till idealtyper under metodkapitlet. Genom att nyttja idealtypsundersök-ningar kan analysen varieras för att använda åtskilliga aspekter för att jämföra det erfarenhets-mässiga primärmaterialet.34 Oavsett vilken teori som anges rätt för användning kan kritik upp-stå på grund av att andra teoretiska förhållningssätt per automatik har räknats bort. Anled-ningen till de texter som har valts för att beskriva idealtyperna är dess tydliga skildring och motivering av begreppen. Begreppsbeskrivningen blir således trovärdig.
Vissa användare och teoretiker förespråkar att uppdragstaktik inte är en ledningsmetod utan ett mindset, det vill säga ett sätt att reflektera för att sedan kunna agera, vilket handlar om in-dividers inställning och attityd till uppgiften.35 Andra beskriver att uppdragstaktik kan vara en fråga om kultur. Så om en organisation inte uppmuntrar till utveckling som främjar initiativ-kraft, inte tillåter felsteg eller låter beslutsamhet mogna, så kommer uppdragstaktik inte att kunna tillämpas på ett framgångsrikt sätt.36 I och med att det är en ledningsfilosofi men inte ett regelverk, krävs det att personal ständigt verkar i sin rätta miljö samt fostras till att nyttja det för att faktiskt kunna förstå dess innebörd. Hur specificeras termer i ledningsmetod, kultur och mindset då? Genom att konstruera ett analysinstrument kan empirisk kunskap förklara vad uppdragstaktik definieras som utav dem som faktiskt tillämpar det. Här nedan presenteras uppfattningarna om uppdragstaktik.
34 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017,
s.140-141.
35 Ahlgren, m.fl., Uppdragstaktik på svenska, s.20. 36 Ibid, s.28.
Sida 15 av 45
2.1.1 Uppdragstaktik som metod för ledning
En ledningsmetod är ett förfaringssätt och ett sätt att gå till väga. Cedergren lyfter fram i sin bok att uppdragstaktiken är mycket mer än en ledningsmetod.37 Cedergren och Van Creveld menar att uppdragstaktikens mentala dimension utgörs av en villighet att axla ansvar och handlingsberedskap. Det innebär också att betrakta alla deltagande människor som resurser och tillgångar istället för begränsningar, genom att tydliggöra människors betydelse i det mili-tära systemet. Det gör att en hög handlingsberedskap kan erhållas för att ta ansvar och agera, trots att uppgifter ibland kan anses vara irrelevanta.38 Lind och Grauer hävdar även i sin litte-ratur att uppdragstaktik är en ledningsmetod, vilket används på ett strukturerat sätt för att minska stridens dilemma. Dessutom kategoriseras uppdragstaktiken som en metod för ledning för att den kräver en del ramverk för att beslutstagning ska underlättas och ett snabbare age-rande möjliggöras. Så genom att nyttja ett strukturerat och ändamålsenligt tillvägagångssätt för att uppnå ett visst resultat kan uppdragstaktik nyttjas på ett kontrollerat sätt. 39
2.1.2 Uppdragstaktik som kultur
I sin bok Transforming Command skildrar Shamirs uppdragstaktik som ett kulturellt fenomen och förhållningssätt snarare än en metod för ledning. Det kulturella beror på att ömsesidig för-ståelse och gemensamma värderingar ger framgångsrika resultat när det kommer till beteende och beslut. 40. Detta synsätt lyfter även Cedergren, vilket beskriver att om rådande klimat i en organisation ej uppmuntrar sin personal, och systematiskt utvecklar deras initiativkraft och vilja att ta beslut och inte tillåter felsteg, så kommer uppdragstaktik aldrig gå att tillämpa på ett framgångsrikt sätt. Om dessa egenskaper istället gynnas, både i fred och krig, så är chan-sen större att uppdragstaktik kan bedrivas framgångsrikt.41 Detta utvecklar ett självförtroende som i sin tur krävs för att enskilda människor ska vilja, våga och således förväntas ta initiativ 37 Cedergren, m.fl., Uppdragstaktik: en ledningsfilosofi i förändring, s.15.
38 Van Creveld, Martin, Ledning i krig, Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögsk., Stockholm, 2003, s.209
39 Lind, William S, Handbok i manöverkrigföring, Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögsk., Stockholm, 2002, s. 26, s.30 ; Grauer, Ryan, Commanding military power: organizing for victory and defeat on the
battlefi-eld, Cambridge University Press, New York, 2016, s.199.
40 Shamir, Eitan, Transforming Command [Elektronisk resurs], Stanford Security Studies, 2011, s. 5-6, 26f. 41 Cedergren, m.fl., Uppdragstaktik: en ledningsfilosofi i förändring, s.29.
Sida 16 av 45 och fatta egna beslut, vilket i slutändan är den avgörande faktorn.42 Det här är egenskaper som inte går att kommendera fram, utan handlar om individers egna engagemang. Den här typen av ledningskultur skapas genom att arbetet dagligen präglas av ett långt delegerat ansvar, med tillhörande befogenheter, där initiativkraft och uppfinningsförmåga uppmuntras och misstag accepteras så länge allt sker i ett förklarligt syfte.4344
2.1.3 Uppdragstaktik som ett mindset
Enligt Zetterling borde uppdragstaktik tolkas som en inställning och attityd. Han menar att uppdragstaktik handlar om ett synsätt och bör därför ses som en filosofi.45 Brehmer menar också på att uppdragstaktik kan betraktas som en ideologisk företeelse, och ytterligare ett sätt att förhålla sig till filosofin. Uppdragstaktik handlar om inställning kring principen och är mångfasetterat vilket gör det svårt att förklara och tar tid att lära sig och behärska. Ordet i sig är missvisande då uppdragstaktik inte endast är en taktik där metoden för order är uppdrag istället för just order.46 Uppdragstaktik består inte heller av en fastslagen mall utan är en led-ningsfilosofi och därmed ett förhållningssätt. Ett inarbetat förhållningssätt och utvecklat ett sätt att tänka och agera låter de som äger problemet hitta egna löningar på det, skapas förut-sättningar för att hitta den mest givande lösningen.4748 Därför är det svårt att säga att upp-dragstaktik endast används på ett sätt. Inställning, attityd och olika sätt att förhålla sig till olika situationer behövs för att kunna tillämpa uppdragstaktik.49
42 Shamir, Transforming Command, s.27.
43 Cedergren, m.fl., Uppdragstaktik: en ledningsfilosofi i förändring, s.33. 44 Shamir, Transforming Command, s.26-27.
45 Zetterling, Niklas, Blixtkrig: 1939-1941, [Ny utg.], Månpocket, Stockholm, 2009, s. 62-65, s.80.
46 Brehmer, Berndt, Insatsledning: [ledningsvetenskap hjälper dig att peka åt rätt håll], 1. uppl., Försvarshögs-kolan, Stockholm, 2013, s.128.
47 Lind, Handbok i manöverkrigföring, s.20.
48 Cedergren, m.fl., Uppdragstaktik: en ledningsfilosofi i förändring, s. 4, s.15. 49 Ahlgren, m.fl., Uppdragstaktik på svenska, s.20-30.
Sida 17 av 45
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Undersökningen består av en fallstudie med intervjuer som huvudsaklig metod med hjälp ide-altypsanalys. Idealtypsanalyser förknippas oftast med Max Weber, den sociolog som först myntande uttrycket. Idealtypen är ingen modell för verkligheten, utan snarare en metod för att skapa förankring i verkligheten och ge en vision av den. Det är en tankebild vars syfte är att i form av en klassifikations- och sorteringsinstrument vara en måttstock mot vilket man kan ställa verkligheten. Idealtypen bidrar till att blottlägga variation i det studerade materialet vil-ket gör variationens omfattning intressant i det studerade fenomenet. Med utgångspunkt i tidi-gare forskning, iakttagelser och logiska resonemang kan idealtyper skapas. En idealtyp är en intellektuell konstruktion, en tankefigur som används för att tydliggöra och förstå en komplex och mångfacetterad verklighet. I vanliga fall utgör idealtypen en skildring av egenskaper, där det man betraktar som karakteristiska drag betonas och framhävs samtidigt som andra och kontextens mindre intressanta infallsvinklar tonas ned. Vissa kärnegenskaper lyfts fram och andra faller helt eller delvis bort. På så sätt utgör idealtypen en analytisk förenkling och an-vändbar som analytiskt redskap. Ideal i den här kontexten är inte i normativ betydelse. Idealet är istället, och i metodologiskt avseende endast, analytiskt och konstruerat.50
Syftet med idealtyper är att belysa vad som anses vara karakteristiskt och representativt för fenomenet som undersöks, där igenom kan fenomenet som analyseras efterlikna idealtypen utifrån den mån av materialet som undersöks. För att analysen skall bli så djup som möjligt och generera en välgrundad slutsats är det fördelaktigt att jämförelsen baseras på två idealty-per som har varsin aspekt på ett specifikt område. Idealtyp A kan motsäga idealtyp B, eller tvärtom. Men ytterligare en idealtyp kan förklara fenomenet vidare, vilket innebär att om ide-altyp A motsätter ideide-altyp B kan ideide-altyp C medföra ett till perspektiv på området.51
50 Badersten, Björn, Medborgardygd: den europeiska staden och det offentliga rummets etos, Natur och kultur, Diss. Lund : Univ.,Stockholm, 2002, s.31-32.
Sida 18 av 45 Empirin i uppsatsen består av primärintervjuer gjorda på nuvarande elever på Högre officers-programmet (HOP) och två reglementen som Försvarsmakten har författat, MSD 201652 och TRM 1(A)53. Genom att undersöka förekomsten av tre idealtyper blir det enklare att kunna ställa idealen mot varandra eller verifiera dem istället för att endast nyttja en utav idealtyperna för att beskriva hur uppdragstaktik tillämpas. En ingående framställning av framväxten av ide-altyperna som analysverktyg presenteras avsnittet om operationalisering. Det undersökta materialet analyseras utifrån hur tolkningar, definitioner och uppfattningar av officerare på tak-tisk nivå i flottan står i relation till dessa olika idealtyper, det vill säga i vilken omfattning skildringarna efterliknar idealtyperna.
3.2 Analysmetod
MSD 1654 och TRM 1 (A)55 samt det transkriberade materialet från intervjuundersökningen analyseras genom kvalitativ textanalys, vilket innebär att texternas helhet, delar och kontext grundligt studeras för att upptäcka huvudsakligt innehåll och underliggande budskap.5657
52 Försvarsmakten, MSD 16 53 Försvarsmakten, TRM 1(A) 54 Försvarsmakten, MSD 16 55 Försvarsmakten, TRM 1(A)
56 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s. 72, 105.
Sida 19 av 45 Först arbetas ett heltäckande intryck fram så att likheter och skillnader kan noteras, för att där-efter kategorisera respondenternas uppfattningar och tolkningar. På så sätt studeras den under-liggande strukturen vilket ger uppsatsen en induktiv ansats, det vill säga att forskaren samlar in data som efter analysen bildar en uppfattning grundad på det framställda resultatet. Följakt-ligen är det av vikt att skapa sig en objektiv uppfattning om vad respondenterna försöker för-medla. Deras utsagor om verkligheten utgör uppsatsens empiri vilket gör att en tolkning av deras sanning behöver uppmärksammas och analyseras. Eftersom respondenternas egna tan-kar och upplevelser är studieobjektet, ställs samma frågor till samtliga, för att kunna finna ett mönster i svaren.58 Mer specifikt syftar analysen till att lyfta fram materialet från intervjuer-nas mening baserat på förekomsten och tolkningen av fenomenet. Den här metoden lämpar sig väl för undersökningar vars syfte är att pröva hur fenomenet framställs i ett specifikt sam-manhang.59 Idealtyperna utgör analysinstrument, vilket innebär att materialet kan jämföras ut-ifrån aspekter och förekomster för att avgöra i vilken utsträckning empirin efterliknar eller skiljer sig från idealtyperna.60
Undersökningar med en kvalitativ ansats kan kritiseras för att resultatet och slutsatsens giltig-het kan bli svår att värdera. Detta eftersom man letar efter det subjektiva och unika bland da-tamaterialet.61 Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ är att kvantitativa analyser utgår från mer eller mindre av en dimension medan kvalitativa analyser uppmärksammar det likar-tade och det olikarlikar-tade. Därför är kvalitativt tillvägagångssätt rätt för den här typen av under-sökning eftersom den data som ursprungligen erhållits i intervjun reduceras och omformas för att uppnå kvalitetsbegrepp på en högre abstraktionsnivå. 62 Analysverktyget som tas fram uti-från de indikatorer som framställs i operationaliseringen av idealtyperna presenteras under av-snitt 3.6 Operationalisering. Analysverktygen kommer användas för att mäta förekomsten av indikatorerna.
3.3 Materialdiskussion
58 Ibid, s. 236. 59 Ibid, s. 213-214 60 Ibid, s. 141.
61 Lantz, Annika, Intervjumetodik, 3., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s.134. 62 Ibid, s.135.
Sida 20 av 45 Materialet som förekommer i uppsatsen nyttjas för att det säger något specifikt om fenomenet som utforskas. Det kritiska urval som gjorts baseras på att, det rent forskningsmässigt, är omöjligt att analysera allt relevant material som kan användas inom valt ämne. 63 Det som är intressant för den här undersökningen är det primära intervjumaterialet från respondenterna, deras utsagor och tolkningar av svensk uppdragstaktik i flottan på taktisk nivå. För att få en så heltäckande bild av ämnet, används förutom empirin från intervjuarna även två försvars-maktsdokument: MSD 201664 och TRM 1 (A)65. Frågorna som respondenterna fick under in-tervjuerna baseras på tidigare forskning på området och den kunskapslucka som finns inom användandet av uppdragstaktik på taktisk nivå i flottan. Med sökord som ”uppdragstaktik, mission command, taktik, marinen, navy, command och leadership” kunde underlag för upp-satsens problem formges. Materialet är funnet efter sökningar i Anna Lindh bibliotekets sök-tjänst Primo, fysisk litteratur från biblioteket samt kurslitteratur från tidigare kurser.
En aspekt vad det gäller äkthet och oberoende handlar om avståndet mellan berättare och be-rättelse. En primärkälla är alltid mer trovärdig än en andrahandskälla. Efter att materialet är transkriberat sker analysen stegvis. Tillsammans med det transkriberade materialet från inter-vjuerna utgör materialet förstahandskällor. Allt utom intervjumaterialet har källkritiskt värde-rats utifrån äkthet och oberoende. Eftersom undersökningen bland annat baseras på intervjuer som gjorts under kursens gång (3 april 2020) är samtighetskravet uppnått då empirin är aktu-ell. Genom öppna, kvalitativa intervjuer har respondenterna fått svara på frågor om ett visst fenomen. Källorna från Försvarsmakten uppfattas som äkta då organisationen själv producerat och publicerat materialet.66
3.3.1 Urval och intervjuer
Genom att använda semistrukturerade videointervjuer som grund för studien är det ett faktum att metoden tillåter en tolkande och kvalitativ undersökningsmetod. Intervjun består av öppna frågor baserad på forskning, reglementen och doktriner som har lämnat kunskapsluckor. Re-spondenterna är nuvarande elever vid Högre officersprogrammet vid Försvarshögskolan i
63 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s. 226. 64 Försvarsmakten, MSD 16
65 Försvarsmakten, TRM 1(A)
Sida 21 av 45 Stockholm som tidigare varit i chefsbefattningar som tjänstegrenschefer, vaktchefer och far-tygschefer ombord på flottans fartyg.
Intervjuerna genomfördes under fredagen den 3 april och dokumenterades genom minnesan-teckningar och ljudupptagning. Efter genomförda intervjuer transkriberades allt inspelat material så att de kunde nyttjas som underlag för en kvalitativ analys. Underlaget användes sedan för att differentiera och nyansera fenomenet uppdragstaktik. Genom att studera motsätt-ningar och likheter, undersökes vilka sammanhang som ligger dolda i beskrivningen av feno-menet.67 Intervjufrågorna finns att läsa i bilaga 1.
Vad det gäller urvalet är det som tidigare nämnt, tidigare chefsbefattning som står i fokus. Det betyder att dem har varit, i stigande ordning; tjänstegrenchef, vaktchef eller fartygschef. Om uppdragstaktik nyttjas på fartygsnivå så är det dessa befattningar som får möjlighet att nyttja det. Anledningen till att elever från HOP har valts och inte individer som tjänstgör i ovan nämnda befattningar just nu är dels på grund av tillgängligheten. Personal på flottans fartyg kan vara mindre tillgängliga på grund av att fartygen är till sjöss eller bedriver annan verk-samhet. En annan aspekt av valet är att eleverna på HOP dessutom kan ha gått i flera av nämnda befattningar. Urvalet gick till som så att en förfrågan gick ut till samtliga HOP elever som läser en nautisk inriktning och som tidigare tjänstgjort ombord på fartyg. Sex stycken in-divider var villiga att ställa upp. Dessa sex inin-divider har dessutom olika bakgrund då de kom-mer från olika förband samt har olika chefserfarenheter, vilket breddar perspektiven på svaren på intervjun.68
67 Lantz, Intervjumetodik, s.136.
Sida 22 av 45
3.4 Metoddiskussion
Reliabilitet innebär hur tillförlitligt materialet är, både avseende förfaringssättet för insamling och bearbetning. Reliabilitet innebär således att liknade resultat uppnås oavsett vem som ge-nomför undersökningen. Reliabilitet underlättas genom att redogöra för hur undersökningen har genomförts på ett så transparent sätt som möjligt. På så sätt kan uppsatsen genomsyras av en tydlighet för att erhålla så hög reliabilitet som möjligt, vilket är ambitionen med hela arbe-tet. 69 När det transkriberade materialet gås igenom ska det göras lika skärpt hela tiden, så inga viktiga delar missas. En god förutsättning för att undersökningen ska genomföras och uppnå hög reliabilitet är att den utförs noggrant. I det här fallet handlar det om att det prak-tiska användandet av uppdragstaktik korresponderar med de intervjufrågor respektive de in-tervjusvar som används för att mäta begreppen med. 70
Validitet innebär att rätt fenomen undersöks på rätt sätt och att de teoretiska begreppen över-ensstämmer med de operationella indikatorerna. Under validitetsbegreppet kan begreppsvali-ditet, intern och extern validitet inkluderas. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och fråge-ställning är intern och extern validitet inte tillämpligt i undersökningen. Då intern validitet har
69 Johannessen, m.fl., Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 26-29.
70 Ekengren, Ann-Marie & Hinnfors, Jonas, Uppsatshandbok: [hur du lyckas med din uppsats], 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012, s.75-77.
Sida 23 av 45 ambition att förklara samband mellan beroende och oberoende variabler, vilket inte är appli-cerbart i en fallstudie.71 Extern validitet är en fråga om generalisering och eftersom den här uppsatsen undersöker specifika omständigheter som inte går att omvandla till allmänna om-ständigheter är således studien inte generaliserbar.72 Vad det gäller begreppsvaliditet handlar det om att operationalisera de begrepp som används för att utforma en beviskedja mellan stu-diens problem och empiri. Begreppsvaliditeten hör ihop med stustu-diens uppfattningar om hur forskaren tolkar vad som sägs, görs och hur tolkningen i relation till alla faktorer som situat-ioner, sammanhang och händelser kan kopplas till studiens relevans.7374
I kvalitativa undersökningar handlar det om att ha olika källor för att beskriva samma feno-men och en fallstudies styrka är att kunna inkludera data från olika empiriska källor. I det här fallet från sex stycken intervjuer samt olika Försvarsmaktsdokument. Respondenterna har olika bakgrunder vad de gäller tidigare erfarenheter. Så genom att använda olika källor för att verifiera samma fenomen ökar uppsatsens reliabilitet. Fler underlag ökar forskarens objektivi-tet och desto mer neutral kan forskaren förbli. Det innebär dock inte att tolkningen av materi-alet i sig blir problematisk. Tolkningsmöjligheter måste finnas för att analysera materimateri-alet.75
3.5 Forskningsetiska överväganden
I den här undersökningen har konfidentialitet utlovats till samtliga respondenter, vilket inne-bär att jag som forskare vet vilka jag har intervjuat men i den vetenskapliga redogörelsen går det inte urskilja vem som framfört vissa påståenden. Enligt Vetenskapsrådets rekommendat-ioner finns det ett grundläggande individskyddskrav i all forskning. Individskyddskravet syf-tar till att skydda individerna som ställer upp i undersökningar från att materialet på något sätt skall kunna användas mot dem. Samtliga respondenter har fått ta del av individskyddskravet konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav. Huvudkraven är:
71 Thunholm, Peter; Professor vid Militärvetenskapliga institutionen, Försvarshögskolan. OPSA 2020-Att skriva vetenskapligt, föreläsning 2020-03-04.
72 Jensen, Tommy & Sandström, Johan, Fallstudier, Upplaga 1:1, Studentlitteratur, Lund, 2016, s. 65. 73 Ibid, s. 66.
74 Esaiasson, m.fl., Metodpraktikan, s. 59. 75 Jensen, m.fl., Fallstudier, s. 58-59.
Sida 24 av 45 Informationskravet- Vad forskningen syftar till.
Samtyckeskravet- Respondenten avgör själv om hen vill delta eller ej.
Konfidentialitetskravet- Endast forskaren kan ta del av uppgifterna som respondenten uppger. Nyttjandekravet- Svaren används endast till föreliggande undersökning.767778
3.6 Operationalisering
För att kunna nyttja idealtyperna som ett analysverktyg behöver de operationaliseras för att göra undersökningsfenomenet mätbart.79 Genom att operationalisera idealtyperna noggrant kan uppsatsens begreppsvaliditet säkerställas, vilket innebär att de teoretiska begreppsdefinit-ionerna överensstämmer med de operationella indikatorerna. 80
I denna uppsats handlar operationaliseringen om att framställa tre stycken idealtyper som se-dan används som analysverktyg. Idealtyperna syftar inte till att reflektera verkligheten och kan därför inte anklagas för att sakna empiriskt stöd och därför inte verifieras genom insam-lade data. Idealtyperna avser betona egenskaperna hos fenomenet och bilda en hypotetisk konstruktion som kan förklara fenomenet. Även om idealtyperna i sig påträffas i realiteten el-ler i materialet som undersöks, så måste de fortfarande innehålla beståndsdelar som går att jämföra med det empiriska, som i det här fallet är officerares egna erfarenheter och uppfatt-ning av uppdragstaktik. Om idealtyperna däremot inte omfattar dessa grundläggande delar så blir de oanvändbara för analysen. Men för att idealtyperna ska kunna användas behöver indi-katorer inom respektive idealtyp framställas, och dessa måste vara uttryckligen olika. 81
Med utgångspunkt i teorikapitlet har uppdragstaktik som en metod för ledning fått utgöra en idealtyp, uppdragstaktik som en kultur har fått utgöra en idealtyp och en idealtyp utgörs av uppdragstaktik som ett mindset. Indikatorerna som bryts ut från varje idealtyp baseras på det
76 Vetenskapliga rådet; Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. 77 Ekengren, m.fl., Uppsatshandbok, s.115.
78 Jensen, m.fl., Fallstudier, s.70, 126.
79 Johannessen, m.fl., Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s.264-265. 80 Ibid, s.47-48, 257, 264.
Sida 25 av 45 som karakteriserar och kännetecknar det mest essentiella för idealtypen. Indikatorerna repre-senterar olika mått av hur uppdragstaktik kan förstås. Respektive indikator motsvarar en andel av varje idealtyp. Vissa enskilda indikatorer kan ligga nära en annan indikator i sin beskriv-ning, men som i sitt sammanhang kan konkretiseras till en specifik idealtyp.82
Avseende indikatorerna under idealtyp metod för ledning: Det krävs att personal tränas på rätt sätt och har rätt organisatoriska hjälpmedel enligt en fastställd struktur. Rätt organisatoriska hjälpmedel innebär allsidigt sammansatta enheter både taktiskt och ledningsmässigt. Genom kravet att noggrant och systematiskt välja officerare och soldater (sjömän), skapas en social sammanhållning som bidrar till den decentraliserade ledningsfilosofins framgång. Enligt defi-nitionen som presenteras under teoriavsnittet innebär ledning som metod även anvisning, handhavande och styrning av organisationens verksamhet.83
Vad det gäller indikatorerna för idealtyp kultur så bygger de egenskaper som initiativtagande som inte går att tvinga fram. ”Initiativtagande skapas genom att det dagliga arbetet präglas av ett långt delegerat ansvar, med tillhörande befogenheter, och genom att övningar utformas på ett sådant sätt där initiativkraft och fantasi premieras, där misstag accepteras så länge de sker i vällovligt syfte.”84 Ansvarsglädje är också en viktig faktor och ansvar beror på
ömsesi-digt förtroende, såväl som självförtroende. En kultur som främjar innovation och organisato-riskt lärande förespråkas av ett fritt tänkande som möjliggör öppna diskussioner. Uppdrags-taktik som ett kulturellt fenomen bygger på en respekt, acceptans och har en tradition för an-svar samt förtroende till både över- och underordnad. 85
Angående indikatorerna för idealtyp mindset, utgår från en historiskt grundad människosyn där den enskilda människan ses som något mer än bara en ”produktionsfaktor.” Mänskliga egenskaper som fantasi, initiativkraft och improvisationsförmåga spelar en avgörande roll när det gäller att nyttja varje egen tillgång. Snabba beslut, initiativkraft samt ett gott ledarskap är avgörande. Alla förväntas ta initiativ och agera, och det gäller inte bara cheferna utan alla i
82 Esaiasson, m.fl, Metodpraktikan, s.141.
83 Ahlgren, m.fl, Uppdragstaktik på svenska, s.57 ; Lind, Handbok i manöverkrigföring, s. 30 ; Van Creveld,
Ledning i krig, s. 209 ; Grauer, Commanding military power, s.199.
84 Ahlgren, m.fl, Uppdragstaktik på svenska, s.23.
Sida 26 av 45 personalen. Trots att alla har olika mycket kunskaper och förmågor handlar det om att reso-nera och inympa den inställningen om att omtanken för varandra är viktig. Människor funge-rar bäst och prestefunge-rar mer när de kan påverka sin egen situation. Eftersom vi har en begränsad förmåga att analysera och tillgodogöra information måste alla ska känna sig delaktiga och känna att det kan, får och förväntas kunna påverka.86
Indikatorer för idealtyp: metod för ledning
- Anvisning av organisationens verksamhet - Ändamålsenligt tillvägagångssätt
- Struktur
Indikatorer för idealtyp: kultur - Tillåter felsteg
- Vill och vågar, eget engagemang - Ansvarsglädje
Indikatorer för idealtyp: mindset - Inställning
- Omtanke
- Resonemang och tankegång
86 Ahlgren, m.fl., Uppdragstaktik på svenska, s.20-25 ; Zetterling, Blixtkrig, s. 62-65, s.80 ; Brehmer,
Insatsled-ning, s.128 ; Lind, Handbok i manöverkrigföring, s.20 ; Cedergren, m.fl, Uppdragstaktik: en ledningsfilosofi i förändring, s. 4, s.15.
Sida 27 av 45 Analysverktyg
Sida 28 av 45
4. Analys
I följande kapitel kommer jag utifrån idealtyperna att analysera svaren från intervjuerna. Först presenteras Försvarsmaktens syn på begreppet uppdragstaktik som sammanfattas i en jämfö-relse mellan Försvarsmaktens definition och respondenterna. Sedan sammanförs svaren från intervjuerna med utgångspunkt i analysinstrumentet utifrån varje respondent.
4.1 Uppdragstaktik enligt MSD 16 & TRM 1 (A)
Nedan presenteras Försvarsmaktens definition och förutsättningar till uppdragstaktik utifrån MSD 16 och TRM 1 (A) för att bygga en förståelse kring begreppet och ge en bakgrund till varför intervjuerna är utformande som dem är.
[G]runden för ledning av marina operationer är uppdragstaktik. Ett uppdrag be-står av att chefen tilldelar mål, uppgifter, resurser och handlingsregler. Underly-dande ges handlingsfrihet att, inom en ram bestämd av det gemensamma målet, i största möjliga utsträckning själv bestämma hur uppgiften ska lösas.
Uppdragstaktik främjar initiativ. Initiativtagande underlättas av tydliga mål, enkla planer, skickliga chefer och dugliga förband (…) Uppdragstaktiken inne-håller inslag av både samordning genom uppdrag och ledning samt samordning genom kommando.87
Så beskrivs uppdragstaktik i TRM 1(A). När underställda chefer känner till högre chefs vilja kan de handla i chefens anda. Uppdragstaktik kräver att det förs en dialog mellan chefen och underlydande där chefen tydligt förmedlar mål och syfte. Det kräver viljan att ta egna initiativ och risker samt ömsesidigt förtroende.8889 I MSD 16 förklaras uppdragstaktik såhär:
[U]ppdragstaktik bygger på enkla ledningsprinciper; välutbildade chefer och sol-dater/sjömän med initiativkraft, beslutsamhet och vilja att ta ansvar; kontinuerlig taktikutveckling; god etik, och stort engagemang i vår organisation.90
87 Försvarsmakten, TRM 1(A), s. 02-1 88 Ibid, s. 02-1
89 Försvarsmakten, MSD 16, s.68 90 Ibid, s.67.
Sida 29 av 45 Enligt citatet ovan behöver uppdragstaktiken dessa förutsättningar för att kunna fungera. Men TRM 1 (A) definition av uppdragstaktik beskriver att uppdragstaktik grundas på initiativta-gande, men först efter att uppgiftens innebörd, mål, syfte, avsikt och tänkt slutläge samt vilka resurser som finns att tillgå kan ett eget initiativ tas. En förutsättning är att det råder en balans mellan uppgifter och tilldelade resurser.91 Uppdraget och situationen är utgångspunkten vad det gäller ledning. Uppdraget anger syftet med vad som förväntas uppnås. Uppdraget ska också ange tilldelade resurser samt handlingsregler i form av riktlinjer, insatsregler samt angi-velser i tid och rum.92 Uppdragstaktik innebär att den förbestämda planen inte har ett självän-damål i sig, utan chefer måste själv förstå när det är dags att lämna ursprungsplanen för att agera självständigt för att kunna nå målet. Men för att kunna nyttja sig av uppdragstaktik krävs en väl utvecklad moralisk kompass, eftersom de beslut man kan komma ställas inför ofta måste tas snabbt utan tid för överläggning.93 Det är således underställd chefs egen för-måga att bedöma, fatta beslut och handla som uppdragstaktiken fokuserar på. Detta kan upp-nås först efter flera års erfarenhet och utbildning.94 Därför behöver marina operationer plane-ras utifrån enkla avsikter med tydliga mål samt att besättningar har en rutinerad chef och kva-lificerad personal.95
4.1.2 Doktrinen, publikationen och respondenternas uppfattning
Begreppsredogörelsen ovan påvisar att det finns utrymme att tolka uppdragstaktik på olika sätt, vilket kan konstateras att det gör. För utifrån att respondenterna har samma grund att stå på vad de gäller utbildning, men möjlighet till att utveckla en egen definition utifrån erfaren-het, skiljer sig Försvarsmaktens dokument en aning från studiens respondenter. Flera av re-spondenterna är överens om att uppdragstaktik innebär att högre chef talar om för en vad som ska göras, inte hur. En respondent menar dock att uppdragstaktik är ett sätt att ställa en order, det vill säga hur man formulerar en order. Respondent 3 menar att det finns varierande förkla-ringar av begreppet utöver de som återfinns i publikationerna.96 Medan respondent 4 menar
91 Försvarsmakten, TRM 1(A), s.02-1. 92 Försvarsmakten, MSD 16, s.71. 93 Ibid, s.68.
94 Ibid, s.73.
95 Försvarsmakten, TRM 1(A), s.02-1.
Sida 30 av 45 att uppdragstaktik grundar sig i tillit och syfte, precis som det återges i publikationen.9798 En annan deltagare tycker att uppdragstaktik är ett ord som många slänger sig med utan att egent-ligen reflektera över vad det innebär. Respondenten tror att en feltolkning som många gör är att uppdragstaktik är att alla chefer har en rättighet att själv få bestämma över vad dem ska göra, nr det handlar snarare om en självständighet och en tillit mellan organisationsnivåerna. En annan anledning till att uppdragstaktik betydelse är olika för oss beror nog på att vi alla upplever den och nyttjar den på olika sätt i olika sammanhang.
4.2 Intervjuer
4.2.1 Respondent 1
Respondenten upplever att uppdragstaktik är ett uttryck som har olika betydelser för alla i Försvarsmakten, men att det främst handlar om vad som ska göras och inte hur. Men för att förstå uppdragstaktiken måste den också få tid att tillämpas.” Jag tycker, det har varit oerhört mycket on the job traning.” Men sedan respondenten började på Högre officersprogrammet har insikten fördjupats. Blandningen av eleverna har bidragit med många erfarenheter och det tillsammans med tidigare utbildningar, tjänstgöring i befattning och några år på staben har bi-dragit till en förnyad syn på det akademiska förhållningssättet vad det gäller att vrida och vända på problem. Samt att acceptera att det är en diskussion och inte en ordergivning.
Respondenten trycker på att han under sin karriär nästan alltid fått möjlighet till att tillämpa uppdragstaktik vid många tillfällen. Ett exempel på när uppdragstaktik dock inte är tillämp-bart är när det blir ett direkt motsatsförhållande till när samordning behövs. Pratar vi exempel-vis om samordnade uppgifter ute till sjöss så blir uppdragstaktiken lidande i och med att farty-gen exempelvis blir tilldelad en exakt placering. Därför kan samordning begränsa ens eget uppträdande menar respondenten.
Men vad det gäller var uppdragstaktik ska kategoriseras som är det inte en fråga om en metod för ledning eftersom samordning anses vara ett motsatsförhållande till uppdragstaktik, vilket
97 Respondent 4; HOP elev, Försvarshögskolan. Videointervju 2020-04-03 98 Försvarsmakten, TRM 1(A), s.02-1.
Sida 31 av 45 kräver en viss struktur. Enligt respondenten själv är alla tre lika sanna, men på olika nivåer. Som en kultur kan den genomsyra en besättning. För på så sätt uppfostrar vi alla ombord i en kulturell anda. Men det skapar även ett mindset och en inställning som finns med personalen när de sedan går vidare i systemet.99
4.2.2 Respondent 2
Enligt doktrinerna är uppdragstaktik en ledningsfilosofi, men enligt respondenten är det mer utvecklat än så och handlar snarare en bred syn på ledarskap och militärt handlande. Men re-spondenten uppfattar även uppdragstaktik som ett buzzword:
Det är någonting som man slänger sig med, för att det har löser vi med uppdrags-taktik och sen har man nog inte satt sig in i vad de fakto krävs. Men allt handlar om att vi ska ha möjlighet att delegera ner ansvarstyngda uppgifter till chefer på både lägre nivå och inom förbandet. Att man kan lita på att fartygschefen löser sin uppgift, så handlar det lika väl om att dem högsta cheferna i försvarsmakten inte går ner och detaljstyr hela tiden.
Respondenten berättar att han försökt jobba med målstyrning efter upptäckten att personal ombord inte haft tillräckligt med förtroende för varandra. Personalen fick inte ansvara för dem enklaste av uppgifter på grund av att tilliten var bristande. Han menar på att det också är en form av uppdragstaktik: ” Här. Lös ut det. Du ska fylla på när, hämta tvätt när det behövs och lämna tvätt när det behövs. Väldigt enkelt.” Så rent arbetskulturellt blev effekten stor när några ur besättningen byttes ut och tilliten tilläts återuppbyggas. Ur detta föddes även engage-mang för tilldelade uppgifter och glädje för att ta ansvar.
Vad det gäller kategoriseringen av uppdragstaktik anser respondent 2 att grundbulten är tillit, vilket krävs för att kunna lösa militära uppgifter.
Sida 32 av 45 Om jag inte har tillit till att den som är vaktchef eller fartygschef ombord och
agerar utifrån det bästa av situationen där och då, då blir det svårt att ha upp-dragstaktik som kultur eller mindset.
I och med att flottans enheter ofta uppträder autonomt och på stora avstånd, finns det ett be-hov att kunna lösa problem tillsammans ombord. Men eftersom ledning som metod kräver samordning handlar uppdragstaktik för respondenten snarare om ett mindset eller en kultur och idealiskt är att det ska genomsyra allt vi är och gör. Därför anser respondenten vikten av att chefen syns är tillgänglig för sina underställda eftersom den personliga omtanken krävs för att skapa tillit.100
4.2.3 Respondent 3
Respondent 3 menar att det finns olika definitioner inom själva begreppet. Men att kärnan i uppdragstaktiken är att högre chef delger en uppgift med mål och syfte samt tilldelar resurser. Respondenten menar på att problematiken med att tillämpa uppdragstaktik dock kan vara att högre chefer ändå vill gå in och detaljstyra, vilket är en utmaning. Förut kunde ”högre chefs övergripande målsättningar” uppfattas som något oklart och diffust. ”Jag hade nog inte rik-tigt verktygen då för att mentalt förstå, jag förstod inte verksamheten till den grad för att kunna bryta ner det till det vad de skulle gälla för mig då. Det är absolut en sak som kommer med erfarenhet.” Men när han själv blev fartygschef på spanbåt blev det tydligare då chef-skapet kom med ett tydligt definierat ansvar, men också stor frihet. Tidigare chefsbefattningar och utbildning gav också insikten om att uppdragstaktik kan kopplas till samhällsstruktur:
Hur vi ser på individer, hur vi ser på människor och återigen i förtroende för or-det uppdragstaktik som blir så klart. För att har vi inte förtroende för eller har en tradition att ha förtroende för, även för unga mindre erfarna personer, så kan man inte kunna genomföra uppdragstaktik. Då är det något annat. Jag tror att vi slår oss lite på bröstet och att uppdragstaktik är något fint, för det rimmar ganska väl med våra demokratiska värderingar också och vår syn på människor.
Sida 33 av 45 Rätt inställning måste vara något en chef besitter. Vilket bland annat handlar om förtroende både upp och ned i organisationen, men också när det kommer till friktioner. För det är när friktioner uppstår uppdragstaktiken behövs, vilket i sin tur kräver flexibilitet. Friktioner kan också göra att vi behöver samordna och då tappar vi uppdragstaktiken. Däremot är det sådan militär verksamhet är, skiftande. ”Att slaviskt förhålla sig till uppdragstaktiken, att den alltid ska fungera är liksom, jag tror det egentligen motsäger uppdragstaktiken.”
Så utifrån kategorisering av uppdragstaktik kan alla definitioner appliceras inom Försvars-makten som organisation:
Försvarsmakten definierar ju själv det som en ledningsfilosofi och då blir de ju någonting som blir mycket mer flummigt, övergripande men det kan också vara väldigt konkret för att det då ska genomsyra samtliga nivåer. En filosofi ska ju lik-som speglas sig, låt oss säga att det arbetssätt när vi över eller är på insats är ge-nom fastställda orderverk och standardrutiner, då ska dem orderverken och dem rutinerna genomsyras av den ledningsfilosofin som man har. 101
4.2.4 Respondent 4
För respondent 4 är uppdragstaktik ”ett sätt att leda individer och förband men även i ett lite bredare perspektiv som en ledningsfilosofi. Genom att man pratar om tillit och syfte så, inte bara när man ska få någonting löst utan mer ur ett allmänt perspektiv inom organisationen.” Vad det gäller praktiskt tillämpning är det mer ”hands on” över tiden. Vilket innebär att ”man hela tiden låter folk komma på saker själva istället för att man berättar för dem hur det ska vara, och så får man hantera alltid allt efter som.”
Hans lärdomar om uppdragstaktik sedan han började i professionen är att han har fått med konkreta erfarenheter av att se hur olika chefer jobbar och hur olika kollegor och pratar. Men att nyttja uppdragstaktik är inte något vi är särskilt bra på i flottan. Han upplever att dem gör det dem blir tillsagda att göra. Men HOP:en har bidragit med en djupare förståelse trots att 101 Respondent 3; HOP elev, Försvarshögskolan. Videointervju 2020-04-03
Sida 34 av 45 han fortfarande inte är helt säker på att uppdragstaktik är det vi ska sträva efter. För trots att vi är styrda mot uppdragstaktik i doktrinen, ”har vi inte samma kulturella betingelse” som vi hade när uppdragstaktiken uppkom.
För respondent 4 handlar uppdragstaktik om organisationskultur då han hanterar uppdragstak-tiken på ett sådant sätt att han låter sina underställda lösa sina problem och efter ett moment går man igenom vad som gjorts, vad som har gått fel och hur de kunde ha gjorts bättre och på så sätt delar individer med sig av erfarenheterna. Uppdragstaktik ska inte bli ett självändamål i sig. Men vad det gäller organisationskultur menar han på att han försöker leva som han lär. Bland annat genom även delge egna erfarenheter när att prata med underställda chefer efter ett moment på en övning, exempelvis.102
4.2.5 Respondent 5
Uppdragstaktik i praktiken är snarare ett kulturellt förhållningssätt till saker och ting än ett sätt att leda. Respondent 5 anser att i flottans kontext ”handlar det mer om en kultur hur man förhåller sig till saker och ting, det handlar om en självständighet och en tillit mellan organi-sationsnivåer.” Men på organisationsnivå är uppdragstaktik mer greppbart medans ombord på fartygsnivå är det ett kulturellt betingat begrepp, om det kan vidgas. Men användningen borde preciseras för att kunna nyttjas i större utsträckning, men respondenten anser även att vi inte riktigt är beredda och inte har strukturerna för att kunna göra det.
Respondent 5 anser dock att uppdragstaktik kan nyttjas och enligt han själv är det nästan he-ligt i flottan att högre chef inte är inne och tycker till om hur underställda chefer löser sina uppgifter. Personalen löser sina uppgifter, rapporterar det som gjorts och sen får feedback på arbetet. Har personalen då gjort fel, får individen lära sig av sitt misstag för att sedan kunna göra rätt nästa gång. ”För det är väl en klassisk grej i all uppfostran att man lär sig mest om sina egna misstag. Men blir man stoppad 10 minuter innan de sker så blir det ju inte så mycket.” Ingen kan tjänstegrenen bättre en de individerna som jobbar med det. Därmed skall ansvaret ligga hos individen som fått en uppgift tilldelad att lösa det. ”Man måste förstå att hela grunden i uppdragstaktik är att förstå vad ska jag göra och varför, har personen i fråga
