• No results found

Tullens brottsbekämpande verksamhet Motion 2018/19:1221 av Beatrice Ask (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Tullens brottsbekämpande verksamhet Motion 2018/19:1221 av Beatrice Ask (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1171

Motion till riksdagen

2018/19:1221

av Beatrice Ask (M)

Tullens brottsbekämpande verksamhet

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tullverket ett

tydligare brottsbekämpande uppdrag samt tillräckliga befogenheter för att agera som en operativ brottsbekämpande myndighet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige har en höjd säkerhetsnivå och omvärldssituationen är förändrad och försämrad. Den illegala handeln med narkotika, vapen, alkohol och tobak ökar. Samtidigt härjar utländska ligor som för ut stöldgods ut ur landet. De nya förutsättningarna kräver en helt annan förmåga att upprätthålla gränsskyddet och hindra smuggling av narkotika och vapen från att komma in i landet och stöldgods från att föras ur landet. Här har Tullverket en central roll, som måste stärkas.

Utvecklingen har gått mot att Tullverkets brottsbekämpande arbete har tagit allt större plats alltmedan det handelsrelaterade uppdraget går i motsatt riktning. Det har skett gradvis i takt med samhällsutvecklingen. Den organiserade brottsligheten har med åren blivit mer internationell. En faktor i sammanhanget är medlemskapet i EU där tullfrågor från början varit centrala och lett till att man kunnat uppnå stordriftsfördelar genom att medlemsstaterna arbetat tillsammans. Vad gäller brottsbekämpningsfrågorna medför EU-medlemskapet snarare ett ökat behov av insatser vid gränserna eftersom införsel av bland annat vapen och narkotika har blivit enklare.

Det har återkommande förts fram kritik mot att samordningen mellan Tullverket och övriga brottsbekämpande myndigheter inte fungerar tillräckligt bra. Det beror bland annat på att Tullverket sorterar under Finansdepartementet alltmedan övriga

brottsbekämpande myndigheter sorterar under Finansdepartementet. Den uppdelning bör ändras så att Tullverket placeras under Justitiedepartementet – samtidigt bör Tullverket ges ett tydligare brottsbekämpande uppdrag och även resurssätts efter de problem som myndigheten möter idag.

För att på ett tydligare sätt kunna agera som brottsbekämpande myndighet krävs också att Tullverket ges rätt befogenheter och verktyg. Det handlar bland annat om att

(2)

2 Tullverkets tjänstemän måste ges möjlighet att agera när misstänkt stöldgods förs ut från Sverige. Idag uppskattas utländska ligor ligga bakom drygt hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Det handlar om brottslighet med hög organisationsgrad där ligorna utvecklat en väl uppbyggd logistik och förmåga för hantering av stöldgods, logi och transporter. Idag saknar Tullverkets personal befogenhet att hindra en person eller stoppa ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Det krävs att tullen tillkallar polis för att hindra att stöldgodset smugglas ut. Det leder till problem, inte minst eftersom Polisen ibland behöver prioritera andra uppgifter. Det är därför nödvändigt att Tullverkets personal ges möjlighet att själva agera mot misstänkt stöldgods. Det finns även skäl att göra en bred översyn i syfte att stärka

Tulltjänstemännens befogenheter i det brottsbekämpande arbetet.

References

Related documents

EU- kommissionen tar upp detta i sin rekommendation om processuella garantier för sårbara misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och säger att för

Kostnadsutjämningssystemet är till för att utjämna för opåverkbara strukturella skillnader och ett sådant system måste med nödvändighet uppdateras och justeras med jämna

Det är en svårighet att tillfälliga riktade statliga bidrag vävs in i resonemangen kring delmodellen förskoleklass och grundskola, eftersom effekterna av förändringen då bl i

Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting.

Örebro kommun menar att det även borde ingått i kommitténs uppdrag att mer samlat se över konsekvenser av befolkningsförändringar för att belysa om det finns merkostnader

Region Örebro län ser positivt på att modellen uppdateras med faktorer så att den bättre tar hänsyn till strukturella förutsättningar än befintliga faktorer.

Avseende sjukresekostnader har regionen ingen invändning mot att använda utgångspunkten fiktiv organisation för att bedöma fördelningen mellan landsting, men vill framföra

Östersunds kommun anser att det är överlag positivt att uppdatering sker och positivt med översyn av kostnadsutjämningen där alla delar ses över samtidigt.. Ett