"Den dagen man slutar och inte vill lära sig..." En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

”Den dagen man slutar och inte vill lära

sig…”

En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT

”The Day You Stop and Choose Not to Learn…”

A qualitative study on how career and guidance counsellor use and learn ICT

Åsa Sevandersson

Frida Windt

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04

Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Anders Hallqvist

3

Sammanfattning

Världen förändras och digitalisering blir en större del av arbetslivet. För att klara av förändringarna mot ett mer digitaliserat samhälle och arbete behövs kompetenser inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT innefattar bland annat SMS, telefonsamtal, mejl, chattfunktioner och sociala medier. Syftet med studien är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. För att kunna möta syftet formulerades tre frågeställningar: hur används IKT av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap, vilka möjligheter alternativt hinder finns det för studie- och yrkesvägledare att arbeta med IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap och hur kan studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling inom IKT beskrivas i förhållande till lärande och identitetsutveckling. En kvalitativ metod har använts för att genomföra intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare vilka arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap.

Resultatet har analyserats utifrån Brown och Bimrose modell ”Learning and Identity Development at Work” med hjälp av de teoretiska begreppen: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden samt möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen. Resultatet visar att det har blivit en ökad användning av IKT hos informanterna i och med Covid-19. Den ökade användningen varierar vilket gör att informanterna har utvecklats på olika sätt beroende på personlighet, organisationsstrukturen samt ålder.

4

Förord

Under arbetet med studien har det varit ett kontinuerligt samarbete mellan oss två författare. Samtliga intervjuer genomfördes gemensamt, därefter transkriberades alla intervjuer enskilt. Metodkapitlet valde vi att dela upp emellan oss, men korrekturläsning och ändringar gjordes gemensamt. Resterande av arbetet har genomförts gemensamt, vilket har underlättats genom ett riktigt bra samarbete och tålamod mellan oss två författare. Titeln på studien är ett citat från en av våra informanter som säger att “[…] den dagen man slutar och inte vill lära sig, nä då kanske man skulle göra något annat” vilket vi anser är en viktig del i lärande och identitetsutveckling.

Vi vill tacka våra informanter för att de tog sig tid att ställa upp på intervjuer. Vi vill också tacka vår handledare Anders Hallqvist för ett bra stöd, bra feedback och tålamod med att hjälpa oss tillbaka på banan när vi har glidit iväg. Till sist vill vi också tacka varandra för det goda samarbetet och skratten under arbetets gång.

5

Innehållsförteckning

1.3.2 Ungdomar som riskerar utanförskap ... 10

1.4 Disposition ... 10 2. Tidigare forskning ... 11 2.1 IKT-kompetens ... 11 2.1.1 Sammanfattning ... 13 2.2 Implementering av IKT ... 13 2.2.1 Sammanfattning  ... 15 2.3 Etiska dilemman ... 15 2.3.1 Sammanfattning ... 16 3. Teori... 17

3.1 Lärande och identitetsutveckling på arbetet... 17

3.1.1 Att utvecklas som person på arbetet ... 20

3.1.2 Att utvecklas på specifika områden ... 20

3.1.3 Möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen ... 21 3.2 Sammanfattning ... 22 4. Metod ... 24 4.1 Metodval ... 24 4.2 Urval... 25 4.2.1 Presentation av informanter ... 25 4.3 Datainsamling ... 26

6

4.3.1 Validitet och reliabilitet ... 27

4.4 Analysmetod ... 28

4.5 Etiska ställningstaganden ... 28

5. Resultat och analys ... 30

5.1 Att utvecklas som person ... 30

5.1.1 Ålder... 32

5.2 Att utvecklas på specifika områden ... 33

5.2.1 Relationsutveckling ... 33 5.2.2 Kognitiv utveckling... 34 5.2.3 Praktisk utveckling ... 35 5.2.4 Emotionell utveckling ... 36 5.3 Möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen ... 37 5.4 Covid-19... 38 5.5 Sammanfattning ... 39 6. Diskussion ... 41 6.1 Resultatdiskussion ... 41 6.2 Metoddiskussion ... 43 6.3 Teoridiskussion ... 44

6.4 Förslag på vidare forskning... 45

7. Referenslista ... 46

7

1. Inledning

Digitaliseringsrådet (u.å.) skriver att världen förändras och att man nu går in i en digital snabbföränderlig tid, vilken ställer krav på strukturer och beteenden. För att ta till vara på digitaliseringens möjligheter behövs en nyfikenhet, intresse och vilja menar rådet, det utgör en bred utvecklingsfråga för att stärka samhället. I en annan rapport menar Digitaliseringsrådet (2018) att individer utifrån sina egna förutsättningar ska vara med och delta i den digitala utvecklingen. För att kunna följa med i den digitala utvecklingen måste offentliga verksamheter inneha kompetenser för att klara av detta. Dessa kompetenser kan handla om nya arbetssätt, att undersöka vilka verktyg som finns och därefter granska om verktygen passar verksamheten (Digitaliseringsrådet 2018).

Bimrose och Brown (2019) har utfört en studie om hur det är att implementera IKT i arbetet som vägledare. Vägledning handlar om att stötta de sökande i omställning eller arbetslöshet för att de ska hitta sysselsättning. Det behövs förändring i arbetet med vägledning för att kunna följa de snabba förändringarna som sker inom arbetsmarknaden. För att kunna införa annat arbetssätt krävs det enligt Bimrose och Brown (2019, 758) att vägledaren förändrar den professionella arbetsidentiteten. Förändringen kan ske genom att vägledaren skaffar sig nya kunskaper, kompetenser, förståelse och färdigheter.

SOU 2015:28 beskriver att digitaliseringen idag finns i individers vardagsliv på ett eller flera sätt. Det kan vara via smartphones eller datorer som tillsammans med den möjlighet som finns till interuppkoppling har gjort att det har blivit en större efterfrågan av digitala tjänster och verktyg (ibid, 19). Utvecklandet av en digital kompetens blir således ett behov som utredningen hoppas kunna ge förslag på för att öka förståelsen i olika livsområden, ett av dessa livsområden är arbetslivet (ibid, 24 - 25). Det är en aspekt vilken även Bimrose och Brown tar upp i sin artikel (2019, 758). Digitalisering som begrepp innebär bland annat att digital kommunikation mellan verksamheter och människor blir en självklarhet. Människans eget agerande kan komma att förändras i och med

8

digitaliseringens utveckling och kapacitet att inneha mer kvantiteter av digitala data (SOU 2015:28, 99). Utredningen förespråkar att definitionen digital kompetens borde ändras och att det finns två olika tolkningsdelar, motivation och förståelse. Utredningen redogör för att det finns två begrepp gällande digital kompetens. Det första begreppet är:

Digital kompetens utgörs av i vilken utsträckning man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och dess påverkan på ens liv. Digital kompetens innefattar: kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt, färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster, förståelse för den transformering som digitalisering innebär i samhället med dess möjligheter och risker samt motivation att delta i utvecklingen.

(SOU 2015:28, 102 - 103).

Den andra förklaringen av begreppet innebär att digital kompetens är säkert användande av informationssamhällets teknik som genom en baskunskap av IKT (informations- och kommunikationsteknik) kunna hämta fram, utbyta information och kommunicera genom användandet av datorer (SOU 2015:28, 15). Kettunen, Sampson och Vuorinen (2015, 43) beskriver att en ökad användning av sociala medier inom karriärvägledningen skapar en efterfrågan av användandet av olika teknologier samtidigt som det ska göras på ett innovativt sätt. Likväl är sociala medier både en möjlighet och en nödvändighet i arbetet med karriärvägledning, varpå det är viktigt att karriärvägledares kompetens inom området ökar. Vidare redogör författarna att det är viktigt att karriärvägledare får en stadig grund att stå på om arbetet ska utvecklas mer digitalt (ibid).

Undersökningarna, forskningarna och rapporterna visar att digitaliseringen är en pågående utveckling och att det finns ett behov för ökad kompetens för att kunna använd digitala verktyg och hjälpmedel (IKT) i arbetet. Att medverka i den digitala förändringen handlar inte enbart om individen själv utan också om strukturerna omkring individen, vilket kan påverka implementering eller utforskande av att använda digitala hjälpmedel i arbetet. Studie- och yrkesvägledare arbetar inom olika organisationer och verksamheter, och med olika målgrupper. En av dessa målgrupper är ungdomar som inte deltar i skolundervisning på gymnasienivå och av olika skäl riskerar att hamna i ett utanförskap. Att arbeta med dessa ungdomar och hitta fungerande strategier för att nå och kommunicera med dem är en särskild utmaning. Att undersöka huruvida studie- och yrkesvägledare som arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap, och hur studie- och yrkesvägledarna i arbetet använder

9

och lär sig diverse IKT-verktyg blir således ett intressant forskningsområde då det är ett aktuellt ämne och ett möjligt fortsatt utvecklingsområde.

1.1 Syfte

Syftet är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap.

1.2 Frågeställningar

• Hur används IKT av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap?

• Vilka möjligheter alternativt hinder finns det för studie- och yrkesvägledare att arbeta med IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap?

• Hur kan studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling inom IKT beskrivas i förhållande till lärande och identitetsutveckling?

1.3 Begreppsförklaring

1.3.1 IKT

Begreppet IKT (informations- och kommunikationsteknik) beskrivs av Nationalencyklopedin (1) via begreppet IT som:

IT, informationsteknik (engelska information technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datorteknik och

10

telekommunikation. […] Även beteckningen ICT (engelska information

and communication technology) används då man särskilt vill betona

telekommunikationens roll.

Nationalencyklopedin (1), u.å.

Tekniken som ingår i IKT är: datorer, telefoner, webbsidor samt olika datorprogram (Nationalencyklopedin (2), u.å.).

1.3.2 Ungdomar som riskerar utanförskap

Med begreppet ungdomar som riskerar utanförskap menar vi de ungdomarna mellan 16-20 år som inte arbetar eller studerar vilket kan få konsekvenser både för ungdomen och samhället (Skolverket 2016).

1.4 Disposition

Upplägget för vår uppsats ser ut på följande sätt: i kapitel 1 finns en inledning där problemområde, syfte, frågeställningar och begrepp förklaras. I kapitel 2 presenteras tidigare forskning som är relevant för studien. I kapitel 3 beskrivs den teori och modell vilken är utgångspunkt för att analysera resultatet av insamlad data. I kapitel 4 beskrivs vald metod för uppsatsen. I kapitel 5 presenteras studiens resultat samt analys av resultatet. I kapitel 6 diskuteras resultat, metod och teori. Därefter följer en referenslista i kapitel 7.

11

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras internationell forskning som kan ses som relevant för denna studies ämnesområde, vilket är att beskriva och förstå vägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. Forskningen kommer presenteras utifrån tre teman: IKT-kompetens, implementering av IKT och etiska dilemman.  

2.1 IKT-kompetens

Kettunen, Sampson och Vuorinen (2015, 43) förklarar i sin studie att det inom karriärvägledning har blivit en ökad användning av sociala medier, likväl som att sociala medier har blivit mer av en nödvändighet än en möjlighet i arbetet. Hur en vägledare kan få en starkare grund att stå på handlar om vägledarens ökade kompetens och träning av hur sociala medier kan användas inom yrket, vilket styrks av tidigare forskning som visar att vägledare måste ha baskunskaper för att vid behov kunna hjälpa sina klienter (ibid, 43 – 44). Kettunen, Sampson och Vuorinen (2015, 44 – 45) har intervjuat vägledare som har erfarenhet av att använda sociala medier i sitt arbete för att upptäcka och beskriva uppfattningen om kompetens inom sociala medier och då beskriva de olika arbetssätten hos vägledarna. Resultatet i studien avslöjar fyra olika kategorier som speglar vägledarnas föreställningar om kompetens för sociala medier. Kompetenserna sågs som en möjlighet att använda sociala medier för 1. att ge information, man lägger tonvikten på den operativa förståelsen för sociala medieverktyg, 2. ge vägledning en till en, förmågan att vara mångsidig författare och utveckla en stil som uppfyller de olika behov de sökande har. Även att noggrant använda sig av ord eftersom de kan tolkas olika, 3. för kollaborativ

12

utforskning, samarbetsutforskning, vilket ses som en interaktiv arbetsyta som är integrerad i vägledningstjänsten och 4. en förmåga att använda sociala medier för samarbete (ibid, 47). 

Litoius studie (2015, 217) redogör för att en av de största utmaningarna med vägledning i framtiden handlar om hur servicen och tjänsterna kan uppgraderas och förbättras – varav vägledarens IKT-kompetens är en stor del i utvecklingen och kompetensen behöver utvecklas. Denna utveckling av IKT-kompetensen kan handla om att använda sig av sociala medier, chatt, videosamtal eller bloggar vilket kan göra att traditionell vägledning sker via en icketraditionell stil likväl som att vägledaren blir mer innovativ och flexibel (Litoiu 2015, 218). Litoiu (2015, 219) redogör för att det finns möjligheter samt begränsningar i arbetet med IKT. Möjligheter med att arbeta med IKT är att formen av IKT kan anpassas efter klientens behov, det blir mer tids- och ekonomiskt effektiv, bra internetuppkoppling krävs samt att klienter som har svårt att ta sig till vägledare kan få vägledning oavsett geografiskt läge. De begränsningar som beskrivs är bland annat att det krävs kompetens inom IKT i arbetet från vägledaren vilket baseras på att de yngre personerna i samhället använder sig av IKT-redskap dagligen vilket kan medföra att vägledarna behöver vara flexibla i sin framtoning för att kunna möta klientens förväntningar som till exempel med snabba svar. 

Bimrose och Brown (2019, 757) beskriver svårigheter med att bibehålla sin professionalitet som vägledare genom att behöva uppfylla både ekonomiska mål och samtidigt genomföra samtal och möta de individuella behov den sökande har samt att vägledare hela tiden måste vara uppdaterad på nya teorier och arbetssätt. Bimrose och Brown (ibid) förklarar att i övergången till arbetet med IKT krävs att vägledaren genomgår en arbetsidentitetsutveckling. En undersökning genomfördes för att visa hur vägledare kan få stöd på distans i förändringen genom användandet av teknologin. Det är en process för vägledare att klara av att upprätthålla rörligheten på dagens arbetsmarknad hos de sökande då det krävs nya färdigheter, kompetenser och förståelse för att kunna möta kraven och behoven från de sökande (ibid, 758). I arbetet med IKT krävs ett helt annat sätt att tänka och agera vilket i sin tur innebär att karriärvägledaren kan behöva omvandla sin professionella identitet. Undersökningen utgår alltså från hur karriärvägledare får stöd för att de ska klara och skapa dessa förändringar med ett fokus på professionellt lärande och utveckling. Undersökningen visade att en online plattform tagits fram som innehöll bland

13

annat lärande från varandra, vilket visat sig vara en viktig del i utvecklingen (Bimrose & Brown 2019, 762). Identitetsutvecklingen skedde efterhand som deltagarna fick mer erfarenhet genom att bland annat göra reflektioner med kollegor.  Det som kom fram om plattformen var att vissa deltagare ansåg det vara bra medan andra ansåg att det inte fanns tid för fortsatt arbete med plattformen.  

2.1.1 Sammanfattning

Det som de tre skrivna studierna gemensamt nämner är hur vägledarnas kompetens behöver finnas som en grund för att användning av sociala medier och IKT effektivt ska kunna användas. Anledningen till att kompetensen är ett återkommande ämne inom forskningen kan ha att göra med den snabba utvecklingen av teknologi som idag sker, vilket kan göra att de individer som inte använder sig av IKT i det vardagliga livet potentiellt kan halka efter i sin kompetens. Den studie som nu kommer genomföras handlar om att beskriva och förstå vägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap, upplevs få en stabil forskningsbas då sökandet efter vägledares kompetenser av IKT-användning kommer belysas. 

2.2 Implementering av IKT

Litoiu (2015, 217) tvekar inte på att det i framtiden kommer vara mer vägledning genom användningen av IKT vilket medför stora utmaningar för att lyckas göra ett bra jobb som vägledare. För att kunna implementera och utveckla IKT -färdigheter behöver man beakta några kritiska punkter i utbildningsprogrammen (Litoiu 2015, 218).  Det behövs modeller med professionell standard, utövarna behöver förändra sina attityder samt att vägledarna behöver skaffa nya kompetenser för att kunna hantera traditionell vägledning på ett icke traditionellt sätt (ibid). Bimrose och Brown (2019, 759) redogör för en dynamisk modell

utvecklad av Brown för skapande av arbetsidentitet

14

760) sin nyutvecklade modell utifrån tre perspektiv: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden och att utvecklas genom arbetsplatsens möjlighetsstrukturer. Implementeringen av IKT kan försvåras beroende på de berörda individernas kunskap om den digitala världen. Det behövs en kombination av färdigheter, attityd och kunskap för att individen ska våga sig på att använda sig av IKT vilket även påverkas av hur omgivningen och kulturen ser på saken (Sampson & Makela 2014, 137).  

 Olika forskningar och styrdokument menar att IKT får en allt större roll i arbetet inom karriärvägledning. Det finns även ett globalt intresse att effektivisera användningen av IKT och förbättringsområden för att kunna implementera IKT i karriärvägledning (Kettunen & Sampson 2019, 2 - 3). Beslutsfattare har fått upp ögonen för att implementeringen av IKT inom karriärutvecklingen kan ge ekonomiska fördelar, effektivisera vägledningsprocessen samt att sökande önskar ha tillgång till tjänsten genom it-teknologi (Kettunen & Sampson 2019, 3). Faktorer som dålig planering, inadekvat upplärning av personal samt dålig utvärdering av de nya metoderna kan leda till att implementering för att effektivisera användning av IKT i arbetet istället leder till problem (Kettunen & Sampson 2019, 4).  I artikeln beskrivs en studie Kettunen och Sampson har utfört där de kom fram till fyra olika kategorier som beskriver utmaningarna med att implementera IKT i karriärvägledningstjänster. De fyra kategorierna som återfinns är: otillräcklig tillgång till IKT, otillräcklig tillgång till information, otillräckliga färdigheter och kompetenser, samt otillräcklig integration (Kettunen & Sampson 2019, 8). Gällande otillräcklig tillgång till IKT visar resultatet att det finns ett behov av riktlinjer och strategier för att försäkra att medborgare får tillgång till karriärvägledningstjänster via IKT. Den otillräckliga tillgången till informationen grundas enligt resultaten att den information som finns måste modifieras för att passa ihop med de IKT-resurser som finns, alltså att informationen ska finnas att hämta med användning av IKT-hjälpmedel. Otillräckliga färdigheter och kunskaper är en bredare kategori än de två tidigare då det upplevs finnas större utmaningar under implementeringen av IKT. Inom denna kategori visar resultatet att det bland annat behövs utvecklas digitala färdigheter hos medborgare samt karriärvägledare för att implementering ska bli lyckad. Den sista och fjärde kategorin otillräcklig integration visar resultatet att det finns en brist på en hållbar utveckling, opålitliga system samt utvärderingar av de IT system

15

som finns. Det behövs ett engagemang för att det ska kunna ske en hållbar utveckling av IKT inom karriärvägledningstjänster (Kettunen & Sampson 2019, 8 – 12).  

2.2.1 Sammanfattning 

Att det är en utmaning med att förändra sina attityder och kunna hantera traditionell vägledning på ett icke-traditionellt sätt är någonting som den tidigare forskningen visar. Det behövs nya kompetenser och färdigheter för implementering av IKT i arbetet, både hos den enskilde individen men även inom organisationen man arbetar. Utöver den attitydförändring som måste ske är det också viktigt att det finns tillräcklig tillgång till: information, IKT, färdighet och kompetenser samt integration. Med detta i åtanke blir frågan om hur vägledare använder IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap av relevans – har användandet och lärandet påverkats av vägledarnas personliga preferenser eller av organisationens styrning?

2.3 Etiska dilemman

Att ha ett etiskt förhållningssätt i arbetet som vägledare kan handla om hur man förvarar personlig information om klienter eller att man inte pratar om klientens tankar med övriga kollegor. Sampson och Makelas (2014) studie handlar om möjliga etiska dilemman som finns i vägledararbetet under användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Exempel på etiska problem som redogörs i studien är individers tillgång till internet och datorer samt kunskaper av att använda sociala medier. Delar av den tidigare forskning som presenteras i studien visar att det finns individer som inte har daglig tillgång till internet som kan ha en begränsad förmåga att kunna få tillgång till de möjliga karriärvägledningstjänster som skulle behövas (Sampson & Makela 2014, 135 - 137). IKT kan användas som en resurs genom att vara en personlig hjälp för den enskilde individen i fysiska samtal samt på distans. De här faktorerna leder till en etisk fråga om hur användarstödet är tillgängligt och huruvida klienterna litar på giltigheten i användarstödet

16

(ibid, 138). Ytterligare ett etiskt dilemma som Sampson och Makela (2014, 140) tar upp är den om hur klientens integritet och möjlighet till konfidentialitet finns eller inte finns om samtal sker via chatt eller videosamtal mellan vägledare och klient. Författarna ger exempel på åtgärder som vägledaren kan använda för att säkerställa att ingen personlig information om klienter hamnar i fel händer, bland annat kan vägledaren välja att byta lösenord ofta (ibid).

2.3.1 Sammanfattning

Sampson och Makelas studie från 2014 ger en tanke att en förändring har skett inom tillgången till internet och datorer samt att dagens smartphones är som en mini-dator. Det finns även andra alternativ till datorer, till exempel en läsplatta, vilket gör att fler har möjlighet att använda sig av digital vägledning. En sak vi har funderat över är hur utvecklingen av sekretess och giltigheten i användarstödet har utvecklats sedan 2014 i den digitala vägledningen. En av vår studies frågeställning om hinder och möjligheter med att använda IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap väcker en tanke om att arbetet med digitala hjälpmedel kan försvåras om ingen utveckling av program för till exempel sekretess har skett.

17

3. Teori

I detta kapitel så kommer den valda teorin för studien presenteras. Den teori som kommer användas för analys av insamlade data är Brown och Bimrose teori som handlar om lärande och identitetsutveckling på arbetet. Teorin är en syntes av tre olika sätt att tänka om lärande. Den första handlar om att utvecklas som person (“learning as becoming”), den andra handlar om att utvecklas på specifika områden (relationellt, kognitivt, praktiskt och känslomässigt) och den tredje handlar om det sammanhang som personen rör sig i och vilka möjligheter (“opportunity structures”) sammanhanget/organisationen erbjuder för att individen ska utvecklas.

Kapitlet har en huvudrubrik: lärande och identitetsutveckling på arbetet med följande underrubriker: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden samt möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen.  

3.1 Lärande och identitetsutveckling på arbetet

Identiteten på jobbet är kopplad till hur en individ ser på sig själv och på andra. Identiteten visar sig i attityder, beteenden och de berättelser som man säger om sig själv till andra men också till sig själv. Brown och Bimrose (2018, 246) vill visa att lärande är som en drivkraft för utvecklingen av individers identitet på arbetet samt hur denna identitet förändras över tid. Utvecklingen av en individs arbetsidentitet kan ske över tid genom att det finns en typ av motsättning mellan kontinuitet och förändring. Brown och Bimrose (2018, 246) menar med kontinuitet att individer kan känna en koppling till en arbetsidentitet över en längre tidsperiod. Man kan se detta ut två exempel där det första är att individer kan ha ett jobb med varierande arbetsuppgifter eller byta arbetsplats men ändå uppleva en koppling till den

18

första arbetsuppgiften eller arbetsplatsen. Det andra exemplet på hur kontinuitet kan upplevas hos individer är när yrken förändras, förändras också identiteterna i tillhörande yrkesförändring. Alltså, individer kan genomgå en arbetsidentitetsutveckling genom lärande och byte av arbetsroller från det att individen är nyanställd fram till individen är långtidsanställd (ibid).

I en europeisk studie med 10 olika länders deltagande visade det sig att även om individer var överkvalificerade för sitt jobb var intresset för lärande ofta drivet av en önskan om personlig utveckling (Brown & Bimrose 2018, 247). Enligt Brown och Bimrose (2018, 248) studie har de positiva identiteterna på arbetet utvecklats vid de tillfällen emotionellt välbefinnande uppnåtts, det kan innebära att ha kontroll, ambitionerna är i linje med arbetsmålen och det finns sammanhang mellan de personliga och sociala inslagen. Vidare menar författarna också att utvecklingen av arbetsidentiteter går hand i hand med behovet för en individs lärande. För att ge en tydligare bild av hur lärande och utveckling av arbetsidentitet kan ske refererar Brown och Bimrose (2018, 249) till en modell som skapades av Brown som visar på yrkesidentitetsbildning. Browns modell syftar till att visa hur processen för att skapa sig en yrkesidentitet sker via olika gemenskaper där interaktion, socialisering och lärande är av vikt, i dessa gemenskaper tar individer till sig olika aspekter av identiteter och roller som redan finns samtidigt som andra perspektiv omformas. Individer lär sig genom att kommunicera och interagera med andra inte bara i ett sammanhang, det kan finnas olika relationer som inte bara är arbetsrelaterade som kan påverka lärandeprocessen (ibid).

Engagemang i arbetsaktiviteter genererar även lärande, speciellt när arbetsaktiviteterna förändras vilket medför att arbetsidentiteten förändras. Engagemanget i arbetet och kollegor och hur man ser hur andra reagerar på förändringen medför att individen själv kan starta en identitetsförändring (Brown & Bimrose 2018, 250). Att skapa, underhålla och förändra arbetsidentitet influeras av relationens natur som finns runt individen, vilket de är skapade utifrån. Browns modell användes därefter i en undersökning av 10 länder för att sedan kunna utvärderas, vilket i sin tur ledde till en utveckling av tankesättet gällande identitetsutveckling. Lärande i arbetet kan bli effektivt om det ses som en process av identitetsutveckling, utveckling i fyra inbördes relaterade verksamhetsfält samt att utveckling sker i kontexten för särskilda möjlighetsstrukturer (Brown & Bimrose 2018,

19

250). Det nya tankesättet resulterade i en utveckling av Browns första modell – den nya modellen består av tre perspektiv vilka visar lärande som en process av identitetsutveckling i arbetet. Direktöversatt är dessa tre perspektiv: lärande som en process att utveckla sin identitet: ”learning as becoming”, lärande- och identitetsutveckling genom fyra områden och lärande av möjlighetsstrukturer inom vilka individer agerar. För att ge en tydligare förklaring av perspektiven har de ändrats till enklare beskrivning: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden och möjlighetstrukturer på arbetsplatsen. De tre perspektiven och dess egenskaper kommer presenteras i egna underrubriker efter figuren av Brown och Bimrose modell som är direktöversatt till svenska.

Fig. 1. Nyckelfaktorer som påverkar lärande och identitetsutveckling på arbetet (Brown & Bimrose 2018, 251, vår översättning).

Strategiskt karriär- och biografilärande; självförståelse; känsla av egen makt; personlighet; motivation; motstånd; själv-effektivitet; engagerad i det egna lärandet och den professionella utvecklingen; karriäranpassning Relationsutveckling: Interaktion på jobbet; lärande av andra; socialisation; identitets-arbete. Kognitiv utveckling: Baskunskap; teknisk uppdatering; kritiskt tänkande. Praktisk utveckling: på jobbet; utmanande arbete; olika tanke- och arbetssätt; (kritisk) reflektion. Emotionell utveckling: Genom engagemang; självförståelse; förståelse av andras perspektiv; reflexivitet; känslor; tankesätt.

Sysselsättning/arbetslöshet; grund-, högre- och fortbildningsvägar; arbetsstruktur; ledning av fortbildning; yrkesvägar; arbetsorganisation; möjlighet för lärande och interaktion på arbetet; stödsystem (till exempel familj, personligt nätverk, Arbetsförmedlingen); vägledning.

20

3.1.1 Att utvecklas som person på arbetet

Det första av de tre perspektiven i modellen (jfr Fig 1 ovan) är lärande som en process att utveckla sin identitet “learning as becoming”. De egenskaper som har påverkan på individers lärande är bland annat: självförståelse, personlighet, motivation, engagemang i det egna lärandet och karriäranpassning (Brown & Bimrose 2018, 250).

The first representation views learning as a process of identity development: ´learning as becoming´ outlined in the strategic career and learning biographies of individuals.

(Brown och Bimrose 2018, 250). 

“Learning as becoming” är svårt att översätta till svenska, en tolkning som gjorts är att egenskaper som individer besitter påverkar individens egna lärande. Det är alltså individen själv som avgör hur arbetsidentiteten utvecklas genom att ta ansvar för sitt eget lärande.

3.1.2 Att utvecklas på specifika områden

Det andra perspektivet i modellen är lärande och identitetsutveckling inom fyra områden (jfr Fig 1 ovan). De fyra områdena som presenteras är: relationsutveckling, kognitiv utveckling, praktisk utveckling och emotionell utveckling. Under en lärandeprocess kan flera av områdena utvecklas samtidigt och utvecklingen inom de olika områdena kan ske på olika sätt (Brown & Bimrose 2018, 250).

The second way learning and identity development can be represented is as occurring across four domains: relational development; cognitive development; practical development and emotional development. Learning may involve development in one or more domains and development in each domain can be achived in a number of different ways, but development can be represented thematically, althogh the extent of development under particular themes can vary greatly between individual cases.

(Brown & Bimrose 2018, 250)

En viktig väg för relationsutveckling är lärande genom interaktion, lärande med och från andra samt lärande som deltagare i samhället tillsammans med andra. Andra aspekter som kan vara viktiga för en individs relationsutveckling är kollegialt lärande och att umgås med andra på jobbet (Brown & Bimrose 2018, 251).

21

Kognitiv utveckling involverar att lära sig genom att ha en bra kunskapsbas samtidigt som tekniska uppdateringar sker. Denna typ av utveckling använder sig av lärande genom förvärv och belyser vikten av att ha viss ämnes- eller diciplinärkunskap, kunskap om olika hantverk samt en teknisk kunskap. Besitter en individ dessa kunskaper kan då en utveckling av kognitiva färdigheter, så som kritiskt tänkande och utvärdering ske (ibid).

Utvecklingsvägen för en individs praktiska utveckling är vanligtvis någonting som sker på individens arbetsplats, främst genom utmanade arbete. Det praktiska lärandet handlar även om relationer, identitet och kognitiv utveckling. I området praktisk utveckling kan det ha betydelse med kritisk utredning, innovation, nya idéer, förändrade arbetssätt och reflektioner vilka kan underlättas genom att lära sig av erfarenhet eller att använda sig av planering, förberedelser, implementering och utvärdering (Brown & Bimrose 2018, 251 - 252).

Det fjärde området är emotionell utveckling där en viktig väg för utveckling är att lära genom engagemang, reflexivitet, självförståelse samt en utveckling av olika personliga färdigheter. Brown och Bimrose (2018, 252) menar att den emotionella utvecklingen kan ske utanför arbetet, men att skapa sig olika synsätt på sitt arbete, leta efter meningen med att arbeta kan vara komponenter i den emotionella utvecklingen. Att även förstå andras perspektiv, känslor och kunna känna empati för andra kan också påverka den emotionella utvecklingen.

3.1.3 Möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen

Det tredje perspektivet i modellen är lärande av möjlighetsstrukturer inom vilka individer agerar (jfr Fig 1 ovan). Individen utvecklar sin identitet genom att lärandet tar plats i strukturer där individen befinner sig, till exempel i en arbetsorganisation.

The third way that learning and identity development at work can be represented acknowledges that learning takes place in the context of opportunity structures within which individuals operate.

(Brown & Bimrose 2018, 252)

22

I en struktur där det inte finns möjlighet till fortbildning kan det hindra arbetsidentitetsutvecklingen. Omvänt kan utveckling av människors arbetsidentitet ske om det finns förutsättningar och strukturer på arbetsplatsen som möjliggör eller underlättar det. De exempel på strukturer som kan påverka en individs lärande är: sysselsättning/arbetslöshet, personligt nätverk och familj, vägledning och grundläggande utbildning (Brown & Bimrose 2018, 252).

3.2 Sammanfattning

Den teori och de begrepp som presenterats i detta kapitel planeras bidra med en förståelse för hur studie- och yrkesvägledare använder och lär sig IKT i sitt dagliga arbete med ungdomar som riskerar utanförskap. Teorin kommer även användas för att analysera resultatet av intervjuerna.

Overall then, learning at work can be effectively supported if it is understood that such learning can be represented as a process of identity development; a process of development in four interrelated domains; and taking place in the context of particular opportunity structures.

(Brown & Bimrose 2018, 262)

Brown och Bimrose (2018) kopplar identiteten på jobbet till hur individer ser på sig själva och andra. En av drivkrafterna för en individs utveckling av arbetsidentiteten kan vara lärandet vilket ger jobbidentiteten en möjlighet att förändras över tid. Tillsammans med de tre perspektiven i modellen lärande och identitetsutveckling på arbetet kan teorin användas för att se hur användningen och lärandet av IKT hos informanterna ser ut. Det första perspektivet i Brown och Bimrose modell (jfr fig 1 ovan) lärande som en process att utveckla sin identitet: ”learning as becoming” kommer användas för att se om det finns motivation, motstånd eller engagemang i det egna lärandet hos informanterna. Det andra perspektivet lärande- och identitetsutveckling genom fyra områden ska hjälpa till att ge förståelse för informanternas relationsutveckling, kognitiva utveckling, praktiska utveckling och deras emotionella utveckling. Det tredje perspektivet lärande av

23

möjlighetsstrukturer inom vilka individer agerar kan bidra till att se möjliga skillnader i de olika kommunernas arbetsorganisationer ser ut och vilka förutsättningar det finns för arbetet med IKT.

24

4. Metod

Under metodavsnittet presenteras den metod som använts för att besvara frågeställningarna. Dispositionen presenteras enligt följande; metodval, urval, insamling av data, analys av insamlad data samt etiska ställningstaganden.

4.1 Metodval

En kvalitativ metod valdes för att genomföra vår studie. För att samla in data valde vi att genomföra intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap. De fördelar med att använda en kvalitativ metod är att det finns möjlighet till att få mer utvecklade svar under intervjun då uppföljningsfrågor kan hjälpa till att öka förståelsen av forskningsämnet. Den kvalitativa metoden ger även intervjupersonen chanser att be om förtydliganden av frågor, mer frihet att prata samt klargöra eventuella missförstånd (Larsen 2018, 36). Nackdelar med att genomföra en kvalitativ studie är bland annat att resultatet inte är statistiskt generaliserbart och att analyseringen av insamlad data är mer tidskrävande (Larsen 2018, 37).

Larsen (2018, 137) menar att forskaren som använder en kvalitativ metod vill få insikt i intervjupersonens erfarenheter, uppfattningar och känslor varpå intervjuerna som genomförs kan handla om ämnen med kopplingar till intervjupersonens studier, familjeliv och arbete. Då studiens syfte är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap anses en kvalitativ metod vara en bra metod för att kunna få en djupare förståelse av arbetssättet.

25

4.2 Urval

Syftet med studien är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. Till studien gjordes ett icke-sannolikhetsurval genom självselektion av sju studie- och yrkesvägledare inom det nämnda området (Larsen 2018, 125). Under uppsökandet mejlades förfrågan ut till personer vilka arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap i olika kommuner i Sverige. Studie- och yrkesvägledarna som har medverkat i studiens uppdrag med ungdomar som riskerar utanförskap är: att identifiera, informera och kontakta ungdomar som inte studerar på gymnasienivå eller arbetar (Skolverket 2016). Studie- och yrkesvägledana ska också hitta lämpliga åtgärder som anpassas efter enskild ungdom (ibid).

Svarsfrekvensen var liten i jämförelse med antalet mejl som skickats ut.  Datum och tidpunkt bestämdes med informanterna varpå intervjuguide samt de forskningsetiska principerna mejlades ut innan intervjuerna skulle ske. 

4.2.1 Presentation av informanter

Bettan är 40 år som arbetar i en medelstor kommun. Antalet inskrivna ungdomar i verksamheten är 150.

Eivor är 52 år som arbetar i en stor kommun. Antalet inskrivna ungdomar i verksamheten är 400.

Moa är 27 år som arbetar i en stor kommun. Antalet inskrivna ungdomar i verksamheten är 1221.

Kicki är 50 år som arbetar i en medelstor kommun. Antalet inskriva ungdomar i verksamheten är 68.

Petra är 31 år som arbetar i en stor kommun. Antalet inskrivna ungdomar i verksamheten är 600.

Hjördis är 30 år som arbetar i en medelstor kommun. Antalet inskrivna ungdomar i verksamheten är 70.

26

Kim är 34 år som arbetar i en liten kommun. Antalet inskrivna ungdomar i verksamheten är 17.

4.3 Datainsamling

Datainsamlingen för studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap. Innan intervjuerna genomfördes, för att samla in primärdata, gjordes sökning av tidigare forskning inom studiens område samt läsning av Larsen (2018) Metod helt enkelt. Detta genomfördes då tidigare forskning kan underlätta vid tolkningen av den insamlade datans resultat samt att läsa Larsens förklaring av vad som utgör en bra kvalitativ intervju (Larsen 2018, 135–136). Anledningen till att en semistrukturerad intervju genomfördes var för att vi ville ha färdiga frågeformuleringar med möjlighet till uppföljningsfrågor när det behövdes likväl som att vi kunde vara flexibla med frågornas ordningsföljd (Larsen 2018, 139). Vi hade ett dokument där vi kunde skriva ner frågor när helst vi kom på någon, sedan satt vi tillsammans och analyserade de frågor som fanns i dokumentet för att redigera, ta bort eller lägga till nya. Under detta stadie använde vi oss av Larsen (2018, 142–144) som stöd för att säkerställa typen av frågor. Vi försökte hela tiden ha studiens syfte och frågeställningar i bakhuvudet för att hålla oss till ämnet och på så sätt säkerställa att det enbart fanns relevanta frågor i intervjuguiden.

Intervjuerna genomfördes antingen via Google Hangout eller via telefon. Planen var att genomföra intervjuerna via videochatt alternativt telefon i det tidigare planeringsskedet och i och med Covid-19 blev det en bra planering. Informanterna fick alla välja om intervjun skulle genomföras via Google Hangout eller telefon varpå många ville prova Hangout som intervjumetod. Tyvärr så fungerade det inte med Google Hangout för alla, men att gå över till intervju via telefon gick smidigt och stämningen i intervjun var ändå god. Även om vi hade skickat ut ett informationsblad med de forskningsetiska principerna dubbelkollade vi med informanterna i början av intervjun om det var okej att intervjun spelades in för att

27

sedan analyseras och när arbetet var klart raderas, vilket godkändes med stor förståelse (Larsen 2018, 136 – 137).

4.3.1 Validitet och reliabilitet

För att uppnå en trovärdig undersökning är det viktigt att ha hög validitet och reliabilitet (Larsen 2018, 59). Validitet innebär trovärdighet, överföringsvärde och bekräftbarhet (ibid, 129). Då en kvalitativ studie genomfördes tolkades resultaten av intervjuerna istället för att beskrivas, det innebär att göra giltiga tolkningar av det som har studerats för att det ska ha trovärdighet. Enligt Larsen (2018, 129) är målet med kvalitativa undersökningar att kunna överföra forskningen till andra grupper än de som undersökts vilket innebär att det måste finnas överförbarhet i studien. Begreppet bekräftbarhet innebär att det som önskas undersökas ska undersökas, det ska vara relevant utifrån problemformulering för att kunna dra giltiga slutsatser (Larsen 2018, 129). Att vara kritisk i undersökningen är viktigt för att stärka validiteten.

Processen i undersökningen ska vara noggrant genomförd och vara pålitlig för att uppnå reliabilitet enligt Larsen (2018, 131). Detta kan uppnås genom att genomföra samma undersökning som gjorts tidigare fast vid annat tillfälle, och uppnå samma resultat. Det är även viktigt att beskriva processen med insamling av data och analysmetod samt beskriva vilka teoretiska utgångspunkter som finns (ibid).

Under planering av studien var syftet att undersöka hur IKT används av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. Under pågående undersökning startade pandemin Covid-19 vilket har påverkat resultatet av studien på så sätt att informanterna har tvingats öka användandet av IKT-verktyg i sitt arbete. Därmed har utgångsläget för undersökningen förändrats.

28

4.4 Analysmetod

Efter transkribering av insamlad data kodades texten utifrån Brown & Bimrose (2018, 250) modell Lärande och identitetsutveckling på jobbet i olika färger utefter de tre perspektiven vilka ingår i modellen: lärande som en process att utveckla sin identitet: ”learning as becoming”, lärande och identitetsutveckling genom fyra områden och lärande av möjlighetsstrukturer inom vilka individer agerar (jfr Fig 1 ovan). Därefter klassificerades färgkoderna i olika teman för att klargöra mönster, likheter och skillnader i informanternas svar (Larsen 2018, 160). En innehållsanalys genomfördes för att hitta mönster, jämföra och se samband mellan informanternas svar (ibid, 161). Det momentet är viktigt för att kunna utesluta irrelevant information och utgå från problemformuleringen för att minska mängden data att analysera (ibid). För att hitta samband, mönster och se tendenser upprättades det en datamatris där ena axeln har enheterna och andra axeln utgår från modellens tre perspektiv (jfr Fig 1 ovan) samt möjligheter och hinder. Svaren från informanterna skrevs sedan in i rutor vid varje tema, fråga och enhet (Larsen 2018, 164–165).

4.5 Etiska ställningstaganden

Inför intervjuerna skickades mejl ut till informanterna med information om hur intervjuerna skulle gå till. Syfte med studien, intervjuguide samt de forskningsetiska ställningstagandena fanns bifogat (Vetenskapsrådet 2002, 6). De forskningsetiska principernas syfte är: ”Att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare så att vid konflikt en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddet.” (ibid). De forskningsetiska principerna har fyra huvudkrav vilka är: informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att informera, i det här fallet informanterna, om syftet med studien samt deras uppgift och villkoren med deltagandet. I informationen ska det framkomma att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som (ibid, 7). Informanten har själv rätt att bestämma över sin

29

medverkan enligt samtyckeskravet (ibid, 9). Deltagaren kan när som helst avbryta sin medverkan utan negativa påföljder samt att inga beroendeförhållanden bör föreligga mellan informant och forskare (Vetenskapsrådet 2002, 10). Fortsättningsvis följer konfidentialitetskravet där all information samt personuppgifter ska förvaras så att inte obehöriga har tillgång till det (ibid, 12). Det innebär även att informanterna har fått information om att intervju kommer spelas in samt kommer att raderas efter avslutad forskning. Den sista är nyttjandekravet vilket innebär att de insamlade uppgifterna om deltagarna endast får användas till den tänkta forskningen (ibid, 14).

30

5. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras resultat och analysering av insamlad data från intervjuerna som syftar till att svara på hur IKT används, vilka möjligheter alternativt hinder som finns med att använda IKT i arbetet och vad som påverkar lärandet av IKT.

Resultatet av denna studie visar på att IKT-användningen av studie- och yrkesvägledare som arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap är varierande. Studie- och yrkesvägledarna är medvetna om att det behöver ske förändringar och utveckling i deras arbetssätt för att nå ungdomarna som riskerar utanförskap men variationen i kunskap och engagemang verkar vara olika. Nedan beskrivs resultaten med hjälp av begrepp i relation till Brown och Bimrose (2018) modell Learning and Identity Development at Work, vilken beskrivs i kapitel 3. Modellen beskriver att arbetsidentitetsutveckling påverkas av tre olika områden: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden samt möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen.

I och med en pågående pandemi (Covid-19) under undersökningen framkom en tydlig ökning av IKT-användandet hos informanterna vilket har påverkat utgången av resultatet i studien.

5.1 Att utvecklas som person

Brown och Bimrose första perspektiv (jfr Fig 1 ovan) menar att det är viktigt att utvecklas som person, men vi ser inte att det har så stor relevans för att lära sig använda IKT. Är alla lärandesammanhang verkligen kopplade till individers identitetsutveckling? I denna studie kan vi inte se att en identitetsutveckling skett som påverkat informanternas lärande och användande av IKT. Yttranden från informanterna visar att lärande och användande av IKT sker, men att det inte har medfört en stor utveckling av deras identitet.

31

Bettan, Eivor och Kicki har en positiv inställning och ett engagemang till att arbeta med IKT samtidigt som det finns ett motstånd att genomföra längre vägledningssamtal via exempelvis videochatt. Informanterna uttrycker att motståndet beror på att de är vana vid ett traditionellt arbetssätt.

[…] så det är väldigt stor skillnad och jag tycker det är svårt. Jag trivs mycket bättre med att ta personliga möten.

Kicki

Eivor vill gärna använda sig av White board då hon tror att ungdomarna tar in informationen bättre än om hon skulle använda sig av bilder på datorn. Kicki har visat en vilja att utvecklas då hon har motivation samt är engagerad i sitt lärande och vill utveckla sin profession, vilket visas genom att hon har googlat och kollat på Youtube om vad som funkar bra med att använda IKT i arbetet.

Några av informanterna visar på ett visst motstånd, som är större än de andra informanternas, till att utveckla sin arbetsidentitet. Kim visar på en kunskapsbrist gällande att använda sociala medier i arbetet med ungdomarna, men använder sig av SMS- och telefonkontakt “[…] jag har ju inte dom sociala medierna som dom har för jag är ju för gammal, jag hänger inte med i dom nya sociala medierna om man säger så […]”. Hon har även ett motstånd till sociala medier privat. Bristen på kunskap och intresse utanför arbetet kan påverka så att hennes arbetsidentitetsutveckling avtar och att hon inte har ett engagemang till sitt eget lärande och sin professionella utveckling (jfr Fig 1 ovan). Enligt fig. 1 i kapitel 3 är känslan av egen makt en faktor till att utveckla sitt lärande vilket är något Hjördis saknar. Ingen budget finns för verksamheten vilket påverkar engagemanget och själveffektiviteten vilket i sin tur medför ett motstånd till att försöka implementera IKT.

Analysen visar att detta med professionsutveckling på området IKT inte enbart är en teknisk fråga, utan det handlar också om hur vi ser på oss själva. Efter genomlyssning, transkribering och analys av intervjuerna har vi kommit fram till att samtliga informanter har utvecklats som person på arbetet. Trots att ingen informant uttryckt att de har genomgått en form av identitetsförändring kan det finnas en koppling till

32

identitetsförändring, då det visar på en spännvidd mellan motstånd och engagemang i användningen och lärande av IKT.

5.1.1 Ålder

Föreställningen att se skillnad på användandet av IKT beroende på ålder var väntad vilket resultatet tyder på. Våra förväntningar var däremot att de yngre informanterna skulle vara de som använde sig av IKT och ville utveckla användandet i större utsträckning än de äldre vilket visade sig vara tvärt om.

Några av informanterna anser sig höra till generationen som har vuxit upp med teknik varpå de anser att de har grundkunskaper av att använda IKT i arbetet. De använder sig av mobiltelefon för att skicka SMS eller ringa samt att de använder datorer för mejl, dock har de ingen motivation till att utnyttja den kunskap de påstår sig ha för att exempelvis skapa ett Facebook-konto.

[…] Jag är en person som gillar att ringa, så jag gör gärna det. Svarar dom inte så brukar jag smsa. Så i första hand ringer jag och svarar dom inte då, så smsar jag. Och så mycket Facebook har jag helt enkelt inte använt, för att då är det också så här att då ska man skapa en ny Facebook som inte är den privata man har […]

Moa

Det som Moa uttrycker i citatet kan kopplas till perspektiv 1 (jfr Fig 1 ovan) på grund av att hon visar på ett motstånd som påverkar hennes professionella utveckling samt hennes karriäranpassning för att kunna nå ut till ungdomarna. Liknande uttalanden har kommit från Petra och Hjördis, där en av informanterna sa “vad är det vi skulle använda för att det skulle vara värt tiden att lägga på det att uppdatera ett konto till exempel”. I motsats till de yngre informanternas negativa upplevelser av att utveckla användandet av IKT i arbetet, finns det en större positivitet hos de andra informanterna som är över 40 år. Bettan anser att hon har de verktygen vilka behövs för att leta efter nya arbetssätt som passar henne och ungdomarna. Eivor arbetar i många digitala program som hon anser hjälpt henne att få mer kunskap om IKT. Kicki har provat sig fram med olika IKT-verktyg för att ta reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar. De äldre informanterna kan således inneha fler av egenskaperna i perspektiv 1 än vad de yngre informanterna har (jfr Fig 1 ovan).

33

5.2 Att utvecklas på specifika områden

Lärande- och identitetsutvecklingsprocessen delas in i fyra olika områden. Relationsutvecklingsområdet är hur människor lär sig genom interaktion med andra på jobbet, lär sig av varandra och socialiserar vilket påverkar lärande- och identitetsutvecklingen. Det kognitiva utvecklingsområdet är den baskunskap, tekniska uppdatering och det kritiska tänkandet en person innehar på arbetet. Det tredje området är praktisk utveckling innebär att arbetet behöver vara utmanande, finnas olika tanke- och arbetssätt samt att man reflekterar över arbetet. Sista området, emotionell utveckling är att lärande- och identitetsutveckling sker genom engagemang, självförståelse, förståelse av andras perspektiv, reflexivitet, känslor och tankesätt (Brown & Bimrose 2018, 251). Nedan redovisas resultat och analys utifrån de fyra områdena.

5.2.1 Relationsutveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området relationsutveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig 1 ovan).

Vi kunde se i intervjuerna att relationer har stor betydelse för utvecklingen av studie- och yrkesvägledarnas användning av IKT. Här kunde vi se flera olika strategier varav en går ut på att vända sig utåt för att hitta kunskap utanför den egna organisationen. Eivor har varit på studiebesök i andra kommuner för att få inspiration till utvecklingen av sitt eget arbete. Hon säger även att de har diskussioner i arbetsgruppen för att kunna hitta nya aktuella sociala medier för uppsök av ungdomar som riskerar utanförskap. I kommunen Bettan arbetar finns e-vägledningsgrupp vilka ordnar med föreläsningar, visar filmer och har webbinarier för att lära av varandra och interagera på jobbet. Moa och Petra har kollegor i sitt arbete, däremot utnyttjar de inte resursen med att lära av varandra gällande utvecklingen i användandet av IKT. När det gäller Petra har hon kollegor vilka tillhör den äldre generationen vilket i sin tur leder till att det är hon som får lära dem hur vissa IKT-verktyg fungerar, men hon får ingen ny kunskap från dem.

34

[…] vi sitter på samma plan och har kontor jämte varandra så att är det minsta lilla så kan man alltid kolla med inte så mycket när det gäller Facebook men jag vet ibland när jag sagt att men nu har jag försökt ringa den här ungdomen typ två tre gånger och jag får inget svar och vad mer kan jag göra liksom och då har det kanske kommit ja men sms mejla och i vissa fall har det blivit att man kan ju inte göra så mycket mer. […]

Moa I citatet från Moa kan man utläsa att det sker en interaktion på jobbet med kollegorna, det framkommer även att det inte finns ett utbyte av hur man kommer vidare med att söka upp ungdomarna som riskerar utanförskap. Både hos Moa samt hennes kollegor saknas kunskapen om övriga IKT-verktyg som kan underlätta uppsökandet, vilket gör att det kollegiala lärandet uteblir.

Kicki är ensam i sin yrkesroll i kommunen, däremot finns samarbete med kranskommunerna. Hon använder sig av Facebook och Messenger och vet att det finns några av de andra i kranskommunerna som använder Snapchat och Instagram men det är inget de direkt pratar om. För att bibehålla interaktionen och den sociala kontakten med kollegorna i kranskommunerna under pandemin sker nu möten via videochatt. Alla informanter utom Moa uppger att de har samarbete med kranskommuner vilket medför att de lär av varandra och har ett utbyte i kunskap.

5.2.2 Kognitiv utveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området kognitiv utveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig 1 ovan). Med kognitiv utveckling menas att individen får utökad baskunskap om olika verktyg, i detta fall IKT-verktyg, samt att hålla sig uppdaterad i tekniken.

Alla informanterna uppger att de har baskunskaperna när det gäller att använda sig av SMS, telefon och mejl, dock visar det sig att några av informanterna har utvecklat en större kunskap om vissa IKT-verktyg än andra. En utveckling av baskunskaperna och tekniska uppdateringar har skett hos samtliga informanter i och med pandemin. Informanterna har blivit tvungna att hitta nya metoder och arbetssätt som kan anpassas och användas med ungdomarna på distans samt med kollegor i grannkommuner. Kim anser sig inte ha de

35

tekniska kunskaperna när det gäller IKT utöver telefon, mejl och SMS vilket kan medföra att hon inte utvecklar sin arbetsidentitet kognitivt. Hjördis är i behov av en teknisk uppdatering angående hur olika IKT-verktyg fungerar. Hon vet inte hur hon ska använda de olika verktyg som finns tillgängliga på internet då hon uttrycker att hon måste kunna visa bildligt och måla upp informationen hon vill ge till ungdomen när de träffas fysiskt. Eivor har som tidigare nämnts börjat använda sig av Google Meet i arbetet vilket tyder på att en utveckling av hennes baskunskap och tekniska uppdatering har skett.

5.2.3 Praktisk utveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området praktisk utveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig 1 ovan).

Generellt har informanterna ett utmanande arbete genom problematiken att finna verktygen för att underlätta uppsökandet av ungdomarna som befinner sig i riskzonen för utanförskap. Petra är medveten om att de behöver göra något annorlunda men hittar inte det verktyg som är värt besväret med att till exempel starta ett konto. För att en praktisk utveckling ska kunna ske är det viktigt att försöka hitta nya idéer och lösningar som kan förändra arbetet (Brown & Bimrose 2018, 257). Då Petra inte har hittat en lösning blir det ett hinder för henne att utveckla sin arbetsidentitet. Däremot gör hon kritiska reflektioner genom att i relationsbyggandet med ungdomarna uppmärksamma att det kan vara svårt för vissa ungdomar, på grund av tidigare erfarenheter av vuxna myndighetspersoner.

[…] handlar det väldigt mycket om relationer och det kan ta lång tid innan man liksom, men fått en god relation till de individer vi träffar och då kan jag i alla fall känna att det även behövs fysiska träffar liksom, det funkar inte för alla att vi bara ringer en gång och pratar. Det kan behövas mer än så för att få en god relation faktiskt. Framförallt då kanske för att många av de vi träffar har väldigt dåliga erfarenheter av skola och kanske har svårt at lita på vuxna eller även kommunanställda eller vad det nu kan vara. Så att det kan vara svårt att se vem är jag bakom datorn. […]

Petra

36

Trots att Petra hindras i sin praktiska utveckling när det gäller att hitta nya arbetssätt har hon ändå utvecklats i att göra kritiska reflektioner när det gäller att använda IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap (jfr Fig 1 ovan).

Några av informanterna har efter användning av olika IKT-verktyg reflekterat och kommit fram till att verktygen är bättre lämpade för en viss typ av ungdomar än hela målgruppen. Dessa reflektioner visar på att videochatt med ungdomar kan vara ett kompletterande verktyg, specifikt för de ungdomar som anses vara hemmasittare. En reflektion som kommit från Bettan är:

[…] Ja vi har möjlighet, vi har använt den här Google Meet. Personalen har gjort det men jag har frågat ungdomarna så har de föredragit att ta vanligt telefonsamtal faktiskt. Ja det kan jag nog förstå. Jag tror väl framförallt att det är svårare det hade kanske funkat med de jag redan har en relation med att ha det så här med bild, video men om det är nya kontakter tror jag inte det är en bra idé egentligen. Att sitta och ha videomöte. […]

Bettan

Denna reflektion från Bettan visar på en annan sorts utmaning i arbetet med att skapa relation med ungdomarna som riskerar utanförskap. Ytterligare reflektioner från informanterna som kan påverka den praktiska utvecklingen i arbetet med att bland annat använda sociala medier, vilket skapar en oro för att göra intrång i ungdomarnas privatliv. Kicki berättar i intervjun att hon tycker det är viktigt att låta ungdomarna behålla sin privata sfär, medan Hjördis uttrycker att det kan vara utpekande för ungdomar att följa ett visst konto. Andra orosmoment som kan störa den praktiska utvecklingen menar några av informanterna är att man måste tänka på vilka samtalsämnen och frågor som är okej att ställa via exempelvis videochatt eller sms.

5.2.4 Emotionell utveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området emotionell utveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig. 1 ovan).

Några av informanterna uttrycker att en viss anpassning kan behövas beroende på vilken ungdom man vill prata med. Hjördis vill gärna “möta ungdomarna där dom är” genom att

37

använda den form av IKT ungdomen föredrar att använda, samtidigt som hon vill ha personliga träffar. Att anpassa sig utefter vad ungdomen vill visar på reflexivietet och en förståelse av andras perspektiv vilket kan underlätta arbetsidentitetsutvecklingen.

[…] Men om man tittar på situationen just nu så behöver inte ungdomarna vänta utan vi kan få till videomöten ganska fort. Och det tycker jag är en fördel för med den lilla erfarenhet jag har så upplever jag att ungdomar vill gärna få stöd snabbt helst igår. “Nu måste jag ha någon som hjälper mig” och då är det smidigt med telefon och video. Jag tror jag kommer använda det senare när den här vågen lägger sig. […]

Kicki

Det som Kicki förklarar i citatet ger en inblick i att hon har fått en förståelse av ungdomarnas perspektiv likväl som att hon själv förstår att det kan underlätta hennes arbete. Då Kicki uttrycker sig att detta arbetssätt är någonting som hon tror kommer fortsätta använda efter pandemin, kan en början till hennes emotionella utveckling startats.

5.3 Möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen

Det tredje perspektivet i modellen är lärande av möjlighetsstrukturer inom vilka individer agerar (jfr Fig 1 ovan). Individen utvecklar sin identitet genom att lärandet tar plats i strukturer där individen befinner sig, till exempel i en arbetsorganisation.

Arbetsorganisationernas resurser varierar hos informanterna. Några av informanterna har väldigt positiva huvudmän och chefer som uppmanar informanterna att arbeta med IKT, vilket kan vara en bidragande faktor till att lära sig mer och vilja skapa en förändring. I kommunen där Hjördis arbetar finns inga tids- eller ekonomiska resurser på grund av att det är delad ekonomi med annan verksamhet i kommunen. Kommunen vill enligt Hjördis inte satsa pengar på hennes arbete, vilket hon anser beror på okunskap om varför hennes roll existerar. Hjördis utveckling av arbetsidentiteten påverkas av arbetsorganisationen och dess arbetsstruktur (jfr Fig 1 ovan). Däremot säger Eivor att i hennes kommun jobbar de stenhårt för införande av IKT, de har mycket personalresurser, positiva huvudmän och ekonomiska resurser att tillgå. Dessa resurser visar att Eivors arbetsidentitetsutveckling förstärks då det finns stödsystem i hennes arbetsorganisation gentemot hur det är för Hjördis.

38

Att utveckla arbetsstrukturen för Petra kan enligt henne själv vara så simpelt som att införskaffa surfplattor att arbeta med för att kunna använda fler IKT-verktyg.

[…] vi har kanske inte riktigt rätt förutsättningar för jag sitter hemma och jobbar nu med bärbar dator och min telefon men jag tänker att ska man jobba mer med appar och ännu mer med videosamtal kanske man skulle ha en surfplatta eller andra såna verktyg. […] ja vår närmsta chef hon är verkligen för det här och tror det kommer föra med sig en positiv utveckling men sen måste ju hon ha med sig andra chefer också.

Petra

Trots att Petra har en positiv chef arbetar hon inom en kommunal verksamhet vilket informanten menar kan vara en nackdel i en förändring i arbetet då det “ofta tar lång tid för kommunerna att hänga med i utvecklingen, det tar tid innan man är på samma ställe”. På grund av organisationens struktur påverkas informantens arbetsidentitetsutveckling för att kunna arbeta med IKT-verktyg. Kommunen Kim arbetar i har en policy att de anställda inte får använda sociala medier kopplade till sin arbetsmejl, på tidigare arbetsplats i annan kommun använde Kim Facebook i arbetet. Då Kim är svag i användandet av IKT-hjälpmedel som inte är telefon eller SMS påverkar policyn hennes arbetsidentitetsutveckling negativt.

5.4 Covid-19

Under studiens gång har det pågått en pandemi vilket har lett till att det har skett en förändring i samtliga informanters arbetssätt, varpå den här förändringen har påverkat informanternas arbetsidentitetsutveckling. I och med att en förändring skett i arbetsstrukturen blir individen påverkad i sin egen inställning, samt att utveckling skett angående arbetssätt och baskunskapen om att kunna använda olika IKT-verktyg (jfr Fig 1 ovan).

Under intervjuerna framkom stor skillnad i arbetet med IKT innan och under tiden Covid-19 pågått. Samtliga informanter har utökat arbetet med IKT genom chattfunktioner och möten via olika webbaserade program. Kim har fått ökad förståelse att det kan vara bra med videochatt i arbetet för vissa ungdomar vilket hon inte hade provat på tidigare i sitt