Relationsutveckling - Att utvecklas som person

5. Resultat och analys

5.1 Att utvecklas som person

5.2.1 Relationsutveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området relationsutveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig 1 ovan).

Vi kunde se i intervjuerna att relationer har stor betydelse för utvecklingen av studie- och yrkesvägledarnas användning av IKT. Här kunde vi se flera olika strategier varav en går ut på att vända sig utåt för att hitta kunskap utanför den egna organisationen. Eivor har varit på studiebesök i andra kommuner för att få inspiration till utvecklingen av sitt eget arbete. Hon säger även att de har diskussioner i arbetsgruppen för att kunna hitta nya aktuella sociala medier för uppsök av ungdomar som riskerar utanförskap. I kommunen Bettan arbetar finns e-vägledningsgrupp vilka ordnar med föreläsningar, visar filmer och har webbinarier för att lära av varandra och interagera på jobbet. Moa och Petra har kollegor i sitt arbete, däremot utnyttjar de inte resursen med att lära av varandra gällande utvecklingen i användandet av IKT. När det gäller Petra har hon kollegor vilka tillhör den äldre generationen vilket i sin tur leder till att det är hon som får lära dem hur vissa IKT- verktyg fungerar, men hon får ingen ny kunskap från dem.

[…] vi sitter på samma plan och har kontor jämte varandra så att är det minsta lilla så kan man alltid kolla med inte så mycket när det gäller Facebook men jag vet ibland när jag sagt att men nu har jag försökt ringa den här ungdomen typ två tre gånger och jag får inget svar och vad mer kan jag göra liksom och då har det kanske kommit ja men sms mejla och i vissa fall har det blivit att man kan ju inte göra så mycket mer. […]

Moa I citatet från Moa kan man utläsa att det sker en interaktion på jobbet med kollegorna, det framkommer även att det inte finns ett utbyte av hur man kommer vidare med att söka upp ungdomarna som riskerar utanförskap. Både hos Moa samt hennes kollegor saknas kunskapen om övriga IKT-verktyg som kan underlätta uppsökandet, vilket gör att det kollegiala lärandet uteblir.

Kicki är ensam i sin yrkesroll i kommunen, däremot finns samarbete med kranskommunerna. Hon använder sig av Facebook och Messenger och vet att det finns några av de andra i kranskommunerna som använder Snapchat och Instagram men det är inget de direkt pratar om. För att bibehålla interaktionen och den sociala kontakten med kollegorna i kranskommunerna under pandemin sker nu möten via videochatt. Alla informanter utom Moa uppger att de har samarbete med kranskommuner vilket medför att de lär av varandra och har ett utbyte i kunskap.

5.2.2 Kognitiv utveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området kognitiv utveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig 1 ovan). Med kognitiv utveckling menas att individen får utökad baskunskap om olika verktyg, i detta fall IKT-verktyg, samt att hålla sig uppdaterad i tekniken.

Alla informanterna uppger att de har baskunskaperna när det gäller att använda sig av SMS, telefon och mejl, dock visar det sig att några av informanterna har utvecklat en större kunskap om vissa IKT-verktyg än andra. En utveckling av baskunskaperna och tekniska uppdateringar har skett hos samtliga informanter i och med pandemin. Informanterna har blivit tvungna att hitta nya metoder och arbetssätt som kan anpassas och användas med ungdomarna på distans samt med kollegor i grannkommuner. Kim anser sig inte ha de

tekniska kunskaperna när det gäller IKT utöver telefon, mejl och SMS vilket kan medföra att hon inte utvecklar sin arbetsidentitet kognitivt. Hjördis är i behov av en teknisk uppdatering angående hur olika IKT-verktyg fungerar. Hon vet inte hur hon ska använda de olika verktyg som finns tillgängliga på internet då hon uttrycker att hon måste kunna visa bildligt och måla upp informationen hon vill ge till ungdomen när de träffas fysiskt. Eivor har som tidigare nämnts börjat använda sig av Google Meet i arbetet vilket tyder på att en utveckling av hennes baskunskap och tekniska uppdatering har skett.

5.2.3 Praktisk utveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området praktisk utveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig 1 ovan).

Generellt har informanterna ett utmanande arbete genom problematiken att finna verktygen för att underlätta uppsökandet av ungdomarna som befinner sig i riskzonen för utanförskap. Petra är medveten om att de behöver göra något annorlunda men hittar inte det verktyg som är värt besväret med att till exempel starta ett konto. För att en praktisk utveckling ska kunna ske är det viktigt att försöka hitta nya idéer och lösningar som kan förändra arbetet (Brown & Bimrose 2018, 257). Då Petra inte har hittat en lösning blir det ett hinder för henne att utveckla sin arbetsidentitet. Däremot gör hon kritiska reflektioner genom att i relationsbyggandet med ungdomarna uppmärksamma att det kan vara svårt för vissa ungdomar, på grund av tidigare erfarenheter av vuxna myndighetspersoner.

[…] handlar det väldigt mycket om relationer och det kan ta lång tid innan man liksom, men fått en god relation till de individer vi träffar och då kan jag i alla fall känna att det även behövs fysiska träffar liksom, det funkar inte för alla att vi bara ringer en gång och pratar. Det kan behövas mer än så för att få en god relation faktiskt. Framförallt då kanske för att många av de vi träffar har väldigt dåliga erfarenheter av skola och kanske har svårt at lita på vuxna eller även kommunanställda eller vad det nu kan vara. Så att det kan vara svårt att se vem är jag bakom datorn. […]

Petra

Trots att Petra hindras i sin praktiska utveckling när det gäller att hitta nya arbetssätt har hon ändå utvecklats i att göra kritiska reflektioner när det gäller att använda IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap (jfr Fig 1 ovan).

Några av informanterna har efter användning av olika IKT-verktyg reflekterat och kommit fram till att verktygen är bättre lämpade för en viss typ av ungdomar än hela målgruppen. Dessa reflektioner visar på att videochatt med ungdomar kan vara ett kompletterande verktyg, specifikt för de ungdomar som anses vara hemmasittare. En reflektion som kommit från Bettan är:

[…] Ja vi har möjlighet, vi har använt den här Google Meet. Personalen har gjort det men jag har frågat ungdomarna så har de föredragit att ta vanligt telefonsamtal faktiskt. Ja det kan jag nog förstå. Jag tror väl framförallt att det är svårare det hade kanske funkat med de jag redan har en relation med att ha det så här med bild, video men om det är nya kontakter tror jag inte det är en bra idé egentligen. Att sitta och ha videomöte. […]

Bettan

Denna reflektion från Bettan visar på en annan sorts utmaning i arbetet med att skapa relation med ungdomarna som riskerar utanförskap. Ytterligare reflektioner från informanterna som kan påverka den praktiska utvecklingen i arbetet med att bland annat använda sociala medier, vilket skapar en oro för att göra intrång i ungdomarnas privatliv. Kicki berättar i intervjun att hon tycker det är viktigt att låta ungdomarna behålla sin privata sfär, medan Hjördis uttrycker att det kan vara utpekande för ungdomar att följa ett visst konto. Andra orosmoment som kan störa den praktiska utvecklingen menar några av informanterna är att man måste tänka på vilka samtalsämnen och frågor som är okej att ställa via exempelvis videochatt eller sms.

5.2.4 Emotionell utveckling

Unden denna avsnittsrubrik kommer vi utgå från området emotionell utveckling vilken finns i perspektiv 2, där de olika egenskaperna i området kommer användas för att analysera resultatet (jfr Fig. 1 ovan).

Några av informanterna uttrycker att en viss anpassning kan behövas beroende på vilken ungdom man vill prata med. Hjördis vill gärna “möta ungdomarna där dom är” genom att

använda den form av IKT ungdomen föredrar att använda, samtidigt som hon vill ha personliga träffar. Att anpassa sig utefter vad ungdomen vill visar på reflexivietet och en förståelse av andras perspektiv vilket kan underlätta arbetsidentitetsutvecklingen.

[…] Men om man tittar på situationen just nu så behöver inte ungdomarna vänta utan vi kan få till videomöten ganska fort. Och det tycker jag är en fördel för med den lilla erfarenhet jag har så upplever jag att ungdomar vill gärna få stöd snabbt helst igår. “Nu måste jag ha någon som hjälper mig” och då är det smidigt med telefon och video. Jag tror jag kommer använda det senare när den här vågen lägger sig. […]

Kicki

Det som Kicki förklarar i citatet ger en inblick i att hon har fått en förståelse av ungdomarnas perspektiv likväl som att hon själv förstår att det kan underlätta hennes arbete. Då Kicki uttrycker sig att detta arbetssätt är någonting som hon tror kommer fortsätta använda efter pandemin, kan en början till hennes emotionella utveckling startats.

5.3 Möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen

Det tredje perspektivet i modellen är lärande av möjlighetsstrukturer inom vilka individer agerar (jfr Fig 1 ovan). Individen utvecklar sin identitet genom att lärandet tar plats i strukturer där individen befinner sig, till exempel i en arbetsorganisation.

Arbetsorganisationernas resurser varierar hos informanterna. Några av informanterna har väldigt positiva huvudmän och chefer som uppmanar informanterna att arbeta med IKT, vilket kan vara en bidragande faktor till att lära sig mer och vilja skapa en förändring. I kommunen där Hjördis arbetar finns inga tids- eller ekonomiska resurser på grund av att det är delad ekonomi med annan verksamhet i kommunen. Kommunen vill enligt Hjördis inte satsa pengar på hennes arbete, vilket hon anser beror på okunskap om varför hennes roll existerar. Hjördis utveckling av arbetsidentiteten påverkas av arbetsorganisationen och dess arbetsstruktur (jfr Fig 1 ovan). Däremot säger Eivor att i hennes kommun jobbar de stenhårt för införande av IKT, de har mycket personalresurser, positiva huvudmän och ekonomiska resurser att tillgå. Dessa resurser visar att Eivors arbetsidentitetsutveckling förstärks då det finns stödsystem i hennes arbetsorganisation gentemot hur det är för Hjördis.

Att utveckla arbetsstrukturen för Petra kan enligt henne själv vara så simpelt som att införskaffa surfplattor att arbeta med för att kunna använda fler IKT-verktyg.

[…] vi har kanske inte riktigt rätt förutsättningar för jag sitter hemma och jobbar nu med bärbar dator och min telefon men jag tänker att ska man jobba mer med appar och ännu mer med videosamtal kanske man skulle ha en surfplatta eller andra såna verktyg. […] ja vår närmsta chef hon är verkligen för det här och tror det kommer föra med sig en positiv utveckling men sen måste ju hon ha med sig andra chefer också.

Petra

Trots att Petra har en positiv chef arbetar hon inom en kommunal verksamhet vilket informanten menar kan vara en nackdel i en förändring i arbetet då det “ofta tar lång tid för kommunerna att hänga med i utvecklingen, det tar tid innan man är på samma ställe”. På grund av organisationens struktur påverkas informantens arbetsidentitetsutveckling för att kunna arbeta med IKT-verktyg. Kommunen Kim arbetar i har en policy att de anställda inte får använda sociala medier kopplade till sin arbetsmejl, på tidigare arbetsplats i annan kommun använde Kim Facebook i arbetet. Då Kim är svag i användandet av IKT- hjälpmedel som inte är telefon eller SMS påverkar policyn hennes arbetsidentitetsutveckling negativt.

5.4 Covid-19

Under studiens gång har det pågått en pandemi vilket har lett till att det har skett en förändring i samtliga informanters arbetssätt, varpå den här förändringen har påverkat informanternas arbetsidentitetsutveckling. I och med att en förändring skett i arbetsstrukturen blir individen påverkad i sin egen inställning, samt att utveckling skett angående arbetssätt och baskunskapen om att kunna använda olika IKT-verktyg (jfr Fig 1 ovan).

Under intervjuerna framkom stor skillnad i arbetet med IKT innan och under tiden Covid-19 pågått. Samtliga informanter har utökat arbetet med IKT genom chattfunktioner och möten via olika webbaserade program. Kim har fått ökad förståelse att det kan vara bra med videochatt i arbetet för vissa ungdomar vilket hon inte hade provat på tidigare i sitt

arbete. Hon är positiv till att fortsättningsvis använda videochatt som ett komplement i framtiden. Eivor har erfarenhet av många olika webbaserade program men hade aldrig använt Google Meet tidigare. Erfarenheten av att använda Google Meet med ungdomarna har varit positiv då det fungerar över hennes förväntan och hon kan se fördelar med att fortsätta använda det i arbetet: “[…] just det här med Corona kommer det nått mer, vad händer, vi får nog lära oss att helt enkelt vara mer digitala”.

En förändring har skett hos alla informanter på grund av att det blir nya arbetsförhållanden där de var tvungna att anpassa sig och lära sig nya sätt att utföra sitt arbete. Oavsett om man är positiv eller negativ till att använda IKT i alla dess former i arbetet, visar samtliga informanter att de har fått genomgå en karriäranpassning och de har behövt bli engagerade i det egna lärandet (jfr Fig 1 ovan). Bettan berättar att hennes kommun snabbt lanserade en chatt som var avsedd att börja arbetas med efter sommaren, Bettan fick även i samband med Covid-19 möjlighet att medverka på webbinarier med information om hur man kan använda IKT i arbetet. Hon är glad över chansen att fått se webbinarier och ser chatten som en positiv faktor för arbetet, dock har det inte blivit någon extra arbetstid för chatten utan hon är tvungen att lägga in den tiden i sitt befintliga schema. I strukturen runt Bettan har en förändring i arbetsstrukturen skett samtidigt som arbetsorganisationen hjälper till för att en utveckling och ett lärande kan ske i arbetsidentiteten (jfr Fig 1 ovan).

Kicki har idag i och med covid-19 kunnat få tillräckligt med tid för att utveckla sitt lärande, dock kan inte huvudmännen bistå i lärandet i form av utbildningar då det inte finns ekonomiska resurser för det. Bristen att kunna bistå kompetensutveckling påverkar Kickis arbetsstruktur och lärande negativt vilket leder till en brist i arbetsidentitetsutvecklingen.

5.5 Sammanfattning

Genom vår undersökning har vi fått fram att alla studie- och yrkesvägledare, vilka arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap använder någon form av IKT i sitt arbete. Det som visat sig i vår studie är att det har varit en stor påverkansfaktor med Covid-19. Studie- och

yrkesvägledarna har varit tvungna att förändra sitt arbete med IKT genom att införa möten digitalt med kollegor och ungdomar som riskerar utanförskap. Då samtliga informanter har genomgått en arbetsförändring har de fått nya lärdomar om olika IKT-verktyg och om dessa verktyg är någonting som de vill eller inte vill använda i fortsatt arbete efter pandemin. Däremot var det en betydande skillnad på om informanterna var beredda att använda sig av de nyanskaffade kunskaperna och verktygen inom IKT efter pandemin. Den egna tanken om åldersperspektivet var att de yngre informanterna skulle vara mer positiva till att använda IKT-verktyg vilket visade sig vara tvärt om, då de informanter som var äldre visade ett större intresse för fortsatt användning.

Resultatet visade även att informanterna ser olika former av hinder och möjligheter i sitt arbete. Ett av hindren är att organisationsstrukturen eller huvudmännen kan påverka arbetssättet genom till exempel att det inte är tillåtet att använda sig av sociala medier kopplad till arbetsmejlen. För att implementera och kunna fortsätta arbeta med IKT kan det även vara viktigt att det finns ekonomiska resurser och tid för studie- och yrkesvägledaren att lära sig verktygen och tekniken.

Att även ha en positiv attityd gentemot en förändring kan underlätta implementering och lärandet av nya verktyg i sitt arbete, gentemot vad en negativ attityd kan ha. De informanter som visar en mer positiv attityd ser fler möjligheter att utveckla sitt arbete med hjälp av nya IKT-verktyg, medan de informanter som är mer försiktiga i att använda IKT ser större hinder i användandet men är villiga att använda verktygen till viss del. En möjlighet som framkommit från informanterna med att använda IKT i arbetet är att det ger en chans att kunna anpassa sitt arbetssätt utefter ungdomens behov och nå de ungdomar som inte vill eller kan ta sig till studie- och yrkesvägledaren.

6. Diskussion

I detta kapitel kommer studiens resultat diskuteras utefter tidigare forskning samt studiens syfte och frågeställningar. Det kommer även innehålla diskussion gällande vårt metod- och teorival. Syftet med studien är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. Studien har utgått från följande frågeställningar: 1. hur används IKT av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap? 2. vilka möjligheter alternativt hinder finns för studie- och yrkesvägledare att arbeta med IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap? 3. hur kan studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling inom IKT beskrivas i förhållande till lärande och identitetsutveckling?

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet i studien visar att samtliga informanter använder sig utav IKT i arbetet, dock ser användandet olika ut. Ett traditionellt arbetssätt så som att ha fysiska samtal och att använda SMS, telefon och mejl är vanligt förekommande bland informanterna. Kunskapen om alternativa IKT-verktyg är låg och det behövs en utveckling i IKT-kompetensen, vilket Litoiu (2015, 218) menar kan vara att använda sociala medier, videosamtal eller chattfunktion. Vi har sett att användandet är väldigt varierande bland våra informanter, somliga använder chatt via sociala medier medan andra enbart använder SMS. På grund av pandemin Covid-19 har användandet av IKT-verktyg ökat bland informanterna vilket har skapat en medvetenhet om individanpassning i arbetet varpå responsen har varit att arbetet kan bli mer effektivt tidsmässigt och ekonomiskt, vilket Litoiu (2018, 219) även skriver om i sin forskning. Kettunen, Sampson och Vuorinens (2015, 43 – 44) forskning förklarar att

användningen av diverse sociala medier har ökat i karriärvägledares arbete samt att det är en nödvändighet. Det är viktigt för karriärvägledare att ha en baskunskap för att vid behov hjälpa klienter (ibid). Bimrose och Brown (2019, 762) skriver att för att kunna utveckla nya kompetenser och färdigheter och använda sig av IKT behövs en arbetsidentitetsutveckling ske, vilket vi kan se har skett hos våra informanter. Covid-19 har således inte bara ökat medvetenheten utan den har även påverkat informanternas arbetsidentitetsutveckling, vilket står i relation till resultatet.

Ett utav resultaten i vår analys är att användandet av IKT kan innebära vissa etiska dilemman så som klienters integritet då studie- och yrkesvägledaren kan störa ungdomens privatliv på sociala medier. Utöver känslan att gå in i ungdomens privatliv finns det också bekymmer om vad man kan eller får prata om eller skriva via diverse IKT-verktyg, vilket är någonting Sampson och Makela (2014) påpekar i sin studie.

Under studiens gång har vi funderat över hur resultatet hade sett ut om det inte varit en pågående pandemi. Som tidigare nämnt har samtliga informanters arbetssätt ändrats, vilket gör att det generella användandet av IKT är större än vad det hade varit i normalfall. Enligt Kettunen och Sampson (2019, 8–12) behövs det adekvata färdigheter och adekvat integration för att implementeringen av IKT ska bli effektiv. De digitala färdigheterna som enligt Kettunen och Sampson (2019) behöver utvecklas kan ses utifrån Bimrose och Browns (2019, 760) modell som menar att en förändring i arbetet kan ske genom en

In document "Den dagen man slutar och inte vill lära sig..." En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT (Page 33-45)