Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med hypertonipatienter

1 Humanvetenskapliga Institutionen

Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp

Sjuksköterskans erfarenheter av möten med

hypertonipatienter

En litteraturstudie

Tone Hulth

Maria Häggfors

Handledare: Gunilla Larsen _{Justerat och godkänt}

Datum

……….. Examinator: (examinatorns namn)

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp

Sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter

Tone Hulth Maria Häggfors

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom i Sverige. Sjuksköterskor spelar en central roll i möten med hypertonipatienter. Vårdrelationen kan påverkas på olika sätt, exempelvis hur sjuksköterskans kommunicerar i mötet med hypertonipatienter.

Syfte: Syftet med studien är att är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter.

Metod: En systematisk litteraturöversikt grundad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Resultat: Flera av sjuksköterskans erfarenheter framkom, bland annat hennes upplevelser av att ge information gällande hypertoni och medvetenheten om sättet det sker på.

Slutsats: Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Såväl egenskaper hos sjuksköterskan själv som yttre faktorer kan påverka hur djup relationen blir mellan sjuksköterska och patient.

Innehållsförteckning

Egenvård och Dorothea Orems egenvårdsteori ...7

Det vårdande mötet ...8

Den holistiska människosynen ...8

Mellanmänskliga relationer ...8

Roller i det vårdande mötet ...9

Kommunikation ...9

Problemformulering ... 10

SYFTE ... 10

METOD ... 10

Inklusions- och exklusionskriterier ... 11

Sökningsprocess ... 12

Kvalitetsgranskning ... 13

Dataanalys ... 13

Etiskt resonemang ... 14

RESULTAT ... 14

1. Det vårdande mötet ... 14

Vara lyhörd och lyssnande ... 14

Den unika människan ... 15

Stress ... 15

2. Information ... 16

Erfarenhetens betydelse ... 16

Attityder som barriär ... 17

3. Kommunikation ... 17

METODDISKUSSION ... 18

RESULTATDISKUSSION ... 20

Den unika människan ... 20

Tid och Stress ... 20

Information ... 21

Kommunikation ... 22

SLUTSATS ... 23

REFERENSLISTA ... 25

BILAGA 1 och 2 GRANSKNINGSMALLAR BILAGA 3 ARTIKELMATRIS

4

INLEDNING

Hypertoni har blivit en folksjukdom framförallt i de industrialiserade länderna (Ericson & Ericson, 2008). Levnadsvanor i form av t ex för högt kaloriintag och fysisk inaktivitet kan påverka blodtrycket negativt. Ett för högt blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar hos den drabbade, som t ex stroke och hjärtinfarkt. När ett högt blodtryck bekräftats följs det upp med blodtryckskontroller. Det är ofta en sjuksköterska som utför kontrollerna och informerar om sjukdomen (Grefberg & Johansson, 2007). I dessa vårdmöten ges möjlighet att utveckla en god mellanmänsklig relation mellan sjuksköterska och patient (Kristoffersen, 1997). Då behandlingen till stor del är egenvård i form av livsstilförändringar, är det sjuksköterskans uppgift att informera om olika riskfaktorer som kan påverka patientens blodtryck (Grefberg & Johansson, 2007). En del i vården kan bli att motivera till beteendeförändring. Forskning har visat att patienter är mer villiga att ändra vissa mönster om de märker att vårdaren förstår dem, ser bekymren ur deras perspektiv och accepterar dem (Ewles & Simnett, 2005). Sjuksköterskan har ett ansvar att försöka etablera en god mellanmänsklig relation mellan henne och patienten (Kristoffersen, 1997). Hur sjuksköterskan upplever sina olika roller i dessa möten kan variera och det är viktigt att hon har insikt i sitt eget beteende (Peplau, 1991).

BAKGRUND

Hypertoni

År 2008 beräknades 1,8 miljoner människor i Sverige ha högt blodtryck, hypertoni, varav ca 800 000 människor farmakologiskt behandlades mot detta (Ericson & Ericson, 2008). Förekomsten av hypertoni före 30 års ålder är mycket ovanlig. I medelåldern ökar

förekomsten av hypertoni och hos människor över 70 år är ca 30-40 procent drabbade (Thulin, 2005). Definitionen på högt blodtryck kan skilja sig något. Antalet individer som tilldelas diagnosen hypertoni skiljer sig beroende på hur tillståndet definieras. Som tidigare nämnts så ökar blodtrycket med åldern och denna faktor försvårar också gränsdragningen. Utvecklingen av blodtrycket skiljer sig mellan könen. Idag finns det dock en stor samstämmighet om att hypertoni definieras som ett systoliskt blocktryck >140 mmHg och/eller ett diastoliskt blodtryck >90 mmHg (WHO, 2003). Diagnosen hypertoni bygger på upprepade

blodtrycksmätningar vid olika tillfällen. Två faktorer påverkar blodtrycket, dels mängden blod som hjärtat pumpar ut vid varje slag och dels det motstånd som det utpumpade blodet möter i

5 de perifera artärerna. Motståndet i kärlen har oftast störst inverkan på blodtrycket. Idag finns det ingen självklar enda orsak till hypertoni utan många faktorer samverkar (Thulin, 2005). De flesta människor som har drabbats av hypertoni har ingen bakomliggande sjukdom som orsak till det höga trycket och hypertonin klassas då som essentiell eller primär. När det finns bakomliggande sjukdom till hypertonin klassas den som sekundär och det kan ses vid t ex njursjukdom (Grefberg & Johansson, 2007).

Ett stort antal människor har hypertoni utan vetskap om det på grund av att symtomen sällan uppkommer vid måttlig hypertoni. De olika organsystemen i kroppen påverkas till slut av det höga blodtrycket och det kan vara först då man får symtom (Areklett, Knai & Hansen, 2006). Allmänna symtom är huvudvärk, illamående, yrsel, trötthet och täta näsblödningar (Thulin, 2005).

Hypertoni diagnosteras med hjälp av upprepade blodtrycksmätningar som skall tas enligt särskilda bestämmelser. Behandlingen syftar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Vid lätt till måttlig hypertoni bör behandlingen i första hand vara icke-farmakologisk och syftar till att förändra patientens livsstil såsom t.ex. kostomläggning och motionsvanor (Grefberg & Johansson, 2007). I allvarligare form av hypertoni då icke-farmakologisk behandling inte är tillräcklig behandlas patienten med antihypertensiva läkemedel (Ericson & Ericson, 2008).

Riskfaktorer

Olika livsstilsfaktorer kan bidra till högt blodtryck (Grefberg & Johansson, 2007). Hypertoni leder till en ökad aterosklerosutveckling som i sin tur kan leda till t ex stroke och hjärtinfarkt. Alla patienter med hypertoni behöver individuella råd för att kunna ändra på de faktorer som gäller just dem (Thulin, 2005).

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor till ett förhöjt blodtryck, delvis på grund av att det kan leda till en övervikt (Socialstyrelsen, 2009). Överkonsumtion av alkohol höjer blodtrycket och detta har påvisats hos båda könen. Studier har visat att måttligt intag av alkohol minskar risken för hjärt-kärlsjukdom (SBU, 2007). Idag röker ca 20 procent av Sveriges befolkning vilket resulterar i ett stort folkhälsoproblem (Lindgärde, F., Thulin, T. & Östergren, J., 2005). Statistiskt sett är rökning en av de mest påverkande riskfaktorerna för kärlsjukdomar

(Grefberg & Johansson, 2007). Vanligtvis visar sig symtom som t ex hypertoni efter 10-30 år hos rökare (Thulin, 2005). I många länder är övervikt ett stort folkhälsoproblem och i Sverige

6 är nästan 10 % av alla vuxna kraftigt överviktiga. En stor anledning till övervikt är en för energirik kost, med högt innehåll av fett och socker (Ewles & Simnett, 2005). Vid övervikt ökar belastningen på hela kroppen. En människa som väger för mycket kräver stor kraftåtgång vid förflyttningar vid olika slag. Hjärtat får arbeta mer vilket kan leda till högt blodtryck med olika hjärt- och kärlsjukdomar som följd (Areklett, Knai & Hansen, 2006). Även stress och bristande återhämtning är en riskfaktor, då stresshormoner har visat sig höja blodtrycket (Folkhälsorapport, 2009).

För att minska risken att drabbas av hypertoni eller för att sänka ett redan förhöjt blodtryck kan det alltså krävas att patienten gör vissa förändringar gällande dennes livsstil

(Folkhälsorapport, 2009; Areklett, Knai & Hansen, 2006; Ewles & Simnett, 2005; Grefberg & Johansson, 2007; SBU, 2007; Thulin, 2005). Det leder oss till en förklaring av innebörden i begreppet livsstil.

Livsstil

En människas livsstil består av värden, attityder och handlingar. Värden kan vara både utåtriktade och inåtriktade, det vill säga de kommer dels från samhällets normer och dels inifrån individen själv. Attityder kan sägas vara hur en människa tänker, känner och agerar gentemot olika saker. Handlingarna individen utför är synliga för blotta ögat, men motivet till handlingen går inte att se. Som tidigare nämnts så kan även samhällets rådande riktlinjer och förebilder spela roll för en människas livsstil (Kostenius & Lindqvist, 2006). I Sverige har folkhälsoarbete av olika slag förekommit länge, anpassat till för tillfället rådande

folkhälsoproblem. Under 1800-talet inriktades arbetet mot att minska de allt ökande

alkoholvanorna och efterkrigstiden inriktades på medicinska framsteg. På 1980-talet började det fokuseras på andra delar av hälsan än det medicinska och utkomsten blev bland annat grundandet av Folkhälsoinstitutet som driver folkhälsofrågor. Sveriges riksdag antog år 2003 en proposition där elva mål för folkhälsan ingår. De utgår från faktorer i samhället och levnadsvanor som kan påverka hälsan positivt eller negativt. Ett av målen handlar om hur hälso- och sjukvården i sitt patientarbete bland annat ska förebygga sjukdom och bidra till mindre sjuklighet. Den hälsofrämjande synen ska genomsyra hela hälso- och sjukvården, och primärvården spelar här en stor roll. Centrum i det hälsofrämjande arbetet är att hjälpa

människor till att själva ta kontroll över sin hälsa och att stötta dem på vägen mot målet. Andra mål för folkhälsan är bland annat att skapa förutsättningar i samhället för ökad fysisk aktivitet, minska bruk av tobak och alkohol och förbättra matvanorna (Ewles & Simnett,

7 2005). Flera av målområdena är ämnen som tas upp i rådgivning angående

livsstilsförändringar i samband med hypertoni. I Ottawa Charter (WHO, 1986) står det att ansvaret för en bättre folkhälsa inte kan ligga på endast sjukvårdssektorn. De hälsofrämjande insatserna måste koordineras av alla inblandade så som kommuner, social- och

ekonomisektorer, industrier och av media.

I och med att uppgiften för hälso- och sjukvården är att hjälpa människor med redskap till att själva förbättra sin hälsa så blir patientens egenvård central (Ewles & Simnett, 2005).

Egenvård är den del av omvårdnaden som patienten själv utför för att förbättra sin hälsa (Ericson & Ericson, 2008).

Egenvård och Dorothea Orems egenvårdsteori

Egenvården delas enligt Orem (2001) in i tre delar: en värderingsfas, en planeringsfas och en genomförande fas. Den första fasen innebär att klarlägga vad som krävs för att förbättra sin hälsa och därmed öka sitt välbefinnande. Den andra fasen innefattar planering av de

handlingar som ska utföras och i genomförandefasen handlar det om att konkret utföra handlingarna. Dessa tre olika faser bildar en målinriktad handlingsprocess.

Egenvårdbrist innebär enligt Orem (2001) att människor ibland drabbas av begränsningar så som t.ex. sjukdom. Detta kan resultera i svårigheter att tillgodo sina egenvårdsbehov. Stigande ålder eller dödsfall inom familjen är också faktorer som kan begränsa egenvården. Teorin om omvårdnadssystem beskriver hur sjuksköterskan gör en omvårdnadsplan för att klargöra vad som skall göras och av vem, sjuksköterskan eller patienten.

Omvårdnadssystemet används då patienten behöver stöd och undervisning för att klara av den egenvård som krävs för att uppnå en god hälsa.

Syftet i möten med hypertonipatienter är att sänka ett förhöjt blodtryck till normal nivå. Vid lätt eller måttligt förhöjt blodtryck kan sjuksköterskan inrikta sig på icke-farmakologisk behandling. Det kan ske genom att ge egenvårdsinformation om riskfaktorer i patientens livsstil som kan påverka blodtrycket negativt. Dessa är tidigare nämnda. Sjuksköterskan förmedlar information om vad som kan förändras och hur det kan ske, och patienten utför själv egenvården, förändringarna, som kan leda till ett sundare liv (Grefberg & Johansson, 2007). Det är viktigt att som sjuksköterska uppmuntra till egenvård och göra det på ett tydligt och motiverande sätt. För hårda krav kan göra att patienten inte tar åt sig informationen. (Ericson & Ericson, 2008) Orems (2001) egenvårdsteori bygger på att omvårdnaden ska

8 utföras så att patienten i slutändan ska bli så självständig som möjligt. Hennes

egenvårdsmodell innefattar tre olika teorier: egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem. Egenvårdsteorin tar upp att man på eget initiativ utför aktiviteter för att främja sin hälsa. Alla individer har ett inlärt beteende om egenvård och detta har utformats av vår sociala

omgivning.

Det vårdande mötet

I den humanistiska människosynen som allt omvårdnadsarbete ska vila på ingår flera delar som en sjuksköterska bör ha kunskap om för att skapa en god vårdrelation. Centralt i humanismen är att människan sätts i centrum, att hon ses som en helhet och att hon ses som unik. Om sjuksköterskan ska kunna verkställa de här omvårdnadens mål i möten med

hypertonipatienter är det viktigt att hon har införlivat de här värderingarna i sig själv, att hon verkligen handlar så som hon säger att hon tänker (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006).

Den holistiska människosynen

Inom vårdvetenskapen ses människan som en helhet bestående av de olika dimensionerna kropp, själ och ande. Det går inte att rangordna dimensionerna, inte heller att växla mellan dem. Människan är hela tiden de olika delarna. I sjuksköterskans vårdande av

hypertonipatienter är det viktigt att inte bara se till det kroppsliga tillståndet utan att se patienten i ett större sammanhang. Sjuksköterskan ska visa respekt för patientens tankar och uppfattningar och lyssna till vad den har att berätta (Wiklund, 2003). Tidigare erfarenheter i livet har format patientens föreställningar om olika saker som inträffar. Hur patienter upplever sin sjukdom är väldigt subjektivt, och sjuksköterskans förståelse för de olika dimensionerna kan öka genom att noga lyssna till patientens berättelse (Wright, Watson & Bell, 2002). Ordet patient härstammar från latinet och betyder ursprungligen ”en lidande människa”. Inom vården fråntas ofta patienter sin rätt till att vara just människa, och blir sedd som ett objekt för insatser av vård. För att patienten ska få känna sig hel är det viktigt att sjuksköterskan

respekterar hur patienten själv formar sitt liv på ett unikt sätt (Wiklund, 2003).

Mellanmänskliga relationer

En viktig del i vårdandet är relationen mellan vårdare och vårdtagare (Wiklund, 2003). När patient och sjuksköterska möts är det betydelsefullt att de har samma målsättning för

vårdandet. De båda går in i relationen med olika utgångspunkter, patienten med ett vårdbehov och sjuksköterskan med en kunskap och en vilja att hjälpa (Arnold & Boggs, 2003).

9 Relationen ses som asymmetrisk, med sjuksköterskan i en maktposition på grund av sin

kunskap i professionen. Att makten används för patientens bästa bidrar till att målet för

relationen kan uppnås (Wiklund, 2003). Det övergripande målet med relationen är att utveckla patientens hälsa och välmående (Arnold & Boggs, 2003).

För att etablera en god mellanmänsklig relation finns det enligt Travelbee många aspekter att medräkna. Hänsyn får tas till hur nära sjuksköterskan och patienten kommer att komma varandra och hur mycket tid som finns till förfogande. Etableringens utfall kan dock inte bero på tiden allena, varje möte är unikt och det kan ta olika lång tid att utveckla en relation. Samspelet mellan sjuksköterska och patient kan se helt olika ut och resultera i att såväl ett gott som ett dåligt förhållande upprättas. För att etablera en god relation krävs bland annat att det finns ömsesidig respekt och en öppenhet där båda parter kan ge uttryck för tankar och känslor (Kristoffersen, 1997). Att människor träffas innebär alltså inte automatiskt att det ens sker ett samspel. Vi kan samtala med varandra utan att leva oss in i samtalet och höra vad den andra säger utan att egentligen lyssna aktivt. Satir menar att vi alla egentligen har redskapen som behövs för att skapa relationer. Det är bland annat vår andning, våra sinnen, våra tidigare upplevelser och att vara i situationer där vi möter andra människor. Sjuksköterskan har ansvaret för att etablera kontakt med patienten. Mötet ska präglas av respekt, empati och engagemang (Kristoffersen, 1997).

Roller i det vårdande mötet

Patienter iklär ofta sjuksköterskan den roll de anser nödvändig för att passa deras aktuella behov. Sjuksköterskor i sin tur skapar sig roller de trivs med att vara i (Peplau, 1991).

De båda parterna intar sina bestämda roller delvis uppkomna genom den andres förväntningar (Bunkholdt, 2004). Enligt Travelbee kan de här förväntningarna göra att det unika hos den andre inte syns till en början. Det blir betydelsefullt att de kommer innanför de roller de redan iklätt varandra, och lär känna de egentliga personerna (Kristoffersen, 1997).

Peplau (1991) menar att sjuksköterskan bör kunna ikläda sig de olika funktioner som förväntas i olika mellanmänskliga relationer. Det kan tänkas vara som en resursperson, som en lärare eller som en handledare. I början av en vårdrelation ikläder ofta patienten

sjuksköterskan rollen som främling. Sjuksköterskan bör då visa respekt och positivt intresse och respektera patienten som han är (Peplau, 1991).

Kommunikation

Kommunikation består av verbala och icke-verbala beteenden mellan människor med syftet att dela information med varandra. Det finns många faktorer som kan påverka hur budskapet

10 tolkas och kallas med en bred term metakommunikation. Som sjuksköterskor kan vi i

informationen patienten ger oss även tyda in dennes kroppsspråk, tonfall och mimik.

Sjuksköterskan kan i möte med patienter icke-verbalt visa intresse, acceptans och respekt för denne genom att hålla ögonkontakt och ha ett avslappnat kroppsspråk.

Det är viktigt att som vårdare vara medveten om sin kommunikationsstil då den kan påverka följsamheten och beteendet hos patienten. Att aktivt lyssna är ett effektivt sätt att upprätta en god kommunikation. Att aktivt lyssna definieras som att inte endast lyssna till de fakta patienten delger utan också till underförstådda budskap. Sjuksköterskan hör patientens budskap, reflekterar över innebörden av det patienten sagt och återger detta till patienten för att se om det patienten sagt uppfattats rätt. (Arnold & Boggs, 2003).

Problemformulering

Livsstilen i dagens samhälle gör att hypertonipatienterna blir fler och fler. Alla kategorier av sjuksköterskor kommer att möta dessa patienter i ökad utsträckning. Sjuksköterskan behöver behärska många olika områden såsom t ex både pedagogisk och kommunikativ förmåga och kommer ha en central roll i omvårdnaden av de patienterna. Det är därmed betydelsefullt att belysa hur sjuksköterskan upplever mötet med hypertonipatienterna för att se vilka delar som anses vara viktiga och svåra men också vad som sjuksköterskorna anser bör förbättras i omvårdnaden. Vilka erfarenheter finns från mötet med hypertonipatienter och vilka svårigheter framkommer?

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av möten med hypertonipatienter.

11

METOD

Design

För att sammanställa aktuell forskning kring valt området har vi använt oss av systematisk litteraturstudie som design. Detta innebär enligt Forsberg & Wengström (2003) att

systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa forskningsresultaten utifrån en problemformulering. Syftet med en systematisk litteraturstudie är att sammanställa resultat från aktuell vetenskaplig forskning. Vår studie bygger på empirisk forskning mellan åren 1999-2009. En systematisk litteraturstudie genomförs i flera steg. Första steget innebär att formulera ett problemområde samt att motivera varför det kan vara ett problem. Utifrån problematiseringen skall det sedan formuleras ett tydligt syfte. Relevanta sökord och sökstrategier ska göras och en tydlig plan för litteraturstudien ska formuleras. Det fortsatta arbetet bygger på att söka och identifiera litteratur i form av vetenskapliga artiklar eller rapporter. De valda artiklarna skall sedan kvalitetsbedömas och kritiskt granskas för att relevant forskning ska ingå i studien. Resultatet i de valda artiklarna ska sedan analyseras och diskuteras och slutligen skall materialet sammanställas och slutsatser ska dras.

I studien har vi valt att där det passar även referera till sjuksköterskan som ”hon”, ”hennes” eller ”henne”.

Inklusions- och exklusionskriterier

Att inkludera all aktuell forskning inom ämnet är det bästa för att göra en bra litteraturstudie. Det är viktigt att i systematiska litteraturstudier inom omvårdnad även inkludera studier med kvalitativ ansats. (Forsberg & Wengström, 2003). Dock kan detta ur praktisk synpunkt vara svårt, och antalet inkluderade studier bestäms av såväl inklusionskriterier som vad författarna hittar på området. Inklusionskriterier har varit att använda studier från de senaste tio åren, alltså år 1999-2009. Åldersmässigt har alla vuxna över 18 år blivit inkluderade. Vi

12

Sökningsprocess

Tabell 1. Sökhistorik.

Artikelsökningarna utfördes i databaser innehållande data inom omvårdnads- och

medicinforskning. De använda databaserna är Cinahl, PubMed och PsycINFO. I sökmotorn SweMed+ hittade vi inga artiklar som överensstämde med vårt syfte eller våra

inklusionskriterier. För att litteratursökningar i databaser ska bli så effektiva som möjligt kan det vara till god hjälp att samtala med en bibliotekarie om tillvägagångssätt och sökord m m (Forsberg & Wengström, 2003). På Högskolebiblioteket i Kalmar finns det en avdelning för just sökhjälp. Vi fick där rådet att starta sökningen med hypertension och counseling vilket vi också gjorde. Träffarna blev då väldigt många och redovisas inte i sökhistoriken. Vi valde då att kombinera de två sökorden med andra sökord som nurse role, nursing och public health

nurse för att smalna av resultatet (Tabell 1). Sökorden bestäms utifrån syftet i arbetet. De

kombinerades med den booleska operatorn AND för att begränsa sökningen. Med hjälp av att söka på ämnesord i respektive databas säkerställs att sökningarna blir riktiga. Vi använde oss i varje sökmotor av de ämnesord som var relevanta för just den databasen.

Databas Sökkombination Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Kvalitets granskade artiklar Artiklar inkluderade i studien Cinahl Hypertension AND nurse-patient relations 11 11 9 3 1 1 Cinahl Hypertension AND counseling AND lifestyle 21 21 8 2 2 1 PubMed Hypertension AND nurse-patient relations 17 17 5 3 1 1 PubMed Hypertension AND counseling AND lifestyle 158 158 22 3 2 1 PubMed Hypertension AND counseling AND nurserole 10 10 6 4 1 1 PsycINFO Hypertension AND public health nurse AND counseling

13 Där ”peer-reviewed” fanns med som begränsning användes det. Titlarna lästes på samtliga artiklar om resultatet på sökningarna var under 250 träffar. Därefter läste vi titlarna samt abstrakten tillsammans för att sedan kunna besluta vilka artiklar som skulle läsas i fulltext. Det sista steget i urvalsprocessen tillämpade vi genom att läsa de sju artiklar som var överensstämmande med vårt syfte och våra inklusionskriterier.

Vi genomförde även manuella sökningar efter att ha tittat i referenslistorna till de

vetenskapliga artiklarna vi fått fram samt via litteratursökningen (Forsberg & Wengström, 2003). Vi hittade således ytterligare en artikel genom manuell sökning. Artikel nummer sju hittades i referenslistan i artikel nummer fem (Se Bilaga 3).

Kvalitetsgranskning

De valda artiklarna granskades av båda författarna oberoende av varandra och våra tolkningar diskuterades fram till en gemensam slutsats. De valda artiklarna granskades sedan utifrån Forsbergs & Wengströms (2003) granskningsmallar både för kvantitativa och kvalitativa studier. Mallarna delvis modifierats förenklades av oss till att bestå av frågor som tillsammans ansågs kunna ge god information om kvaliteten på artikeln. Fortfarande var det utformat som en mall för de kvantitativa artiklarna och en annan för de kvalitativa artiklarna (Se Bilaga 1 och 2). Mallen består av 13 st ”JA”- eller ”NEJ”- frågor där varje ”JA” gav en poäng. Studier som fick mellan 0-4 p ansågs ha låg kvalitet. Poäng mellan 5-9 resulterade i medelkvalitet och artiklar som fick poäng mellan 10-13 ansågs ha hög kvalitet.

Dataanalys

För att analysera data i studiernas resultat klassificeras innehållet i texten. Det går då att urskilja teman i studierna (Forsberg & Wengström, 2003). Artiklarna lästes igenom flera gånger. De översattes till svenska av oss med hjälp av ett engelskt språklexikon, och sammanfattades i en artikelmatris ( Artikelmatrisen finns med som Bilaga 3).

Varje studie lästes igenom noggrant av oss var för sig med fokus på att besvara uppsatsens syfte. Vi strök under de begrepp som återkom i artiklarna och som beskrev sjuksköterskans olika erfarenheter. Olika färger användes för olika begrepp. Utifrån begreppen kom vi fram till det som kom att bli teman i resultatet. För att tydliggöra sjuksköterskans olika erfarenheter

14 använde vi oss av subteman. Intentionen var att göra forskningsresultatet mer överskådligt. Teman och subteman presenteras i Tabell 2.

Tabell 2. Teman och subteman som framkom vid dataanalysen

Tema: 1. Det vårdande mötet

2. Information 3. Kommunikation

Subtema: Vara lyhörd och lyssnande

Erfarenhetens betydelse Den unika

människan

Attityder som barriär

Stress

Etiskt resonemang

I en systematisk litteraturstudie är det av stor vikt att artiklarna författaren valt att inkludera godkänts av en etisk kommitté eller innehåller ett tydligt etiskt resonemang (Forsberg & Wengström, 2003). För att det ska vara etiskt riktigt får inte stöld, plagiat och förvrängning av data förekomma. Det är oetiskt att bara presentera fakta som stödjer författarens egen hypotes och syfte. Alla artiklar som kvalitetsgranskades för studien var godkända av etisk kommitté.

RESULTAT

1. Det vårdande mötet

Det är viktigt att mötet med patienten äger rum i en lugn miljö utan störningsmoment. Att sitta i en miljö med få störningsmoment som t ex en ringande telefon menade sjuksköterskorna var en förutsättning för ett bra möte med patienten. Det är sjuksköterskans uppgift att hitta en lugn och god samtalsmiljö. (Eriksson & Nilsson 2007; Aminoff & Kjellgren, 2001). I Erikssons & Nilssons (2007) studie beskrivs att hon använde sig av beröring i mötet. Hon upplevde att fysisk närkontakt förmedlade förtroende och lugn i mötet med patienten.

Vara lyhörd och lyssnande

De möten som varade under en längre tid innefattade ofta andra ämnen, såsom väder och familj. Patienterna hade således ofta ett stort behov att prata om andra sociala problem. De Sjuksköterskor som hade längre arbetslivserfarenhet tog oftare in den psykosociala aspekten än de sjuksköterskor som hade jobbat mindre antal år. De möten där den psykosociala

15 aspekten togs upp varade nödvändigtvis inte längre (Eriksson & Nilsson, 2007). I

Drevenhorns, Håkanssons & Perssons studie innehöll hälften av alla möten diskussion kring den mentala hälsan. Stress, familjen, känslor inför sin hypertoni och effekter av

medicineringen var de vanligaste samtalsämnena. Sjuksköterskorna upplevde att genom att lyssna på vad patienten har att säga och att kommunicera kring andra ämnen än de som just rör hypertonin var betydelsefullt för att fördjupa relationen till patienten.

Den unika människan

För att kunna hjälpa hypertonipatienter till ändrad livsstil var det viktigt att sjuksköterskan satte sig in i patientens livssituation. Genom att få en bild av patientens vardagsvanor och psykosociala status upplevde sjuksköterskorna det lättare att motivera till livsstilsförändring. Sjuksköterskorna betonade därmed vikten av att låta patienten få god tid på sig att berätta hur patienten upplever sin livssituation. Sjuksköterskan kunde därmed hitta faktorer där hon kan motivera patienten och ge mer konkreta förslag på livsstilsförändring till patienten. När sjuksköterskorna såg hela människan upplevde hon att patienten får en känsla av att känna sig som en unik individ i mötet. Sjuksköterskan kunde då även lättare hitta en samtalsnivå som behagade patienten (Eriksson & Nilsson, 2007; Aminoff & Kjellgren, 2001).

Sjuksköterskorna betonade därför vikten av att innan mötet med patienten läsa igenom journalen för att få en bild av patienten. I första mötet var det viktigt att veta varför patienten sökt hjälp. I uppföljande möten betonade sjuksköterskorna även vikten av att sätta sig in i vad som har sagts under tidigare möten. Sjusköterskorna ansåg att det var viktigt för att göra ett bra jobb och för att förmedla ett seriöst och tillförlitlig intryck till patienten (Eriksson & Nilsson, 2007).

Stress

Många sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med tid för att diskutera andra ämnen såsom t.ex. patientens familjesituation, arbete och intressen. Den stressiga agendan gjorde därmed att många sjuksköterskor kände sig stressade i mötet med hypertonipatienterna. Den tiden som avsätts för ett möte med hypertonipatienter var enligt sjuksköterskorna för kort vilket resulterade i att många samtalsämnen inte hann diskuteras igenom i önskad omfattning från sjuksköterskans sida (Jallinoja et al, 2007). Sjuksköterskor lyfter fram att det är bra om patienten kan nå sin sjuksköterska på telefon eller på annat vis. Genom att ge patienten numret till mottagningen upplevde sjuksköterskorna att fler frågor kunde besvaras över telefonen. Enligt sjuksköterskorna var det ett resultat av att besökstiden upplevdes för kort. Många sjuksköterskor upplevde att patienterna förutsatte att sjuksköterskan hade läst igenom

16 journalen noggrant och att man därmed visste vad varför de sökt och vad som sagts i

eventuellt tidigare möten med sjuksköterskan. Sjuksköterskorna ansåg att det är en grundläggande del av jobbet och att det alltid borde göras innan man träffar patienten. Tillräckligt med tid var den enda faktorn som kunde utgöra ett hinder insamlandet av patientinformationen (Eriksson & Nilssons, 2007).

2. Information

Att ge information till patienterna angående de hälsorisker som förknippas med hypertoni upplevde sjuksköterskorna i studierna var en svår del av mötet. Sjuksköterskorna upplevde att det var en svår balansgång då den informationen kan framkalla mycket oro. Sjuksköterskans uppgift i rådgivningen var att informera om de komplikationer som kan relateras till

hypertonidiagnosen. Sjuksköterskorna menade således att den informationen kan avskräcka mer än motivera patienten. (Eriksson & Nilsson, 2007; Drevenhorn, Håkansson & Petersson, 2001). En studie visar att det första mötet med en ny hypertonipatient inte varade längre än de nästkommande mötena. Sjuksköterskorna upplevde att de inte ville bli för intima i det första mötet med hypertonipatienten och detta innefattade att inte ge för mycket ny information (Drevenhorn, Håkansson & Petersson, 2001). I Eriksson och Nilssons (2007) studie framkom det att många sjuksköterskor ansåg att pedagogisk kompetens var en egenskap som hade stor betydelse. Det är inte mängden information som är det viktiga utan hur man presenterar den för patienten. Att ta eget ansvar för uppdatering av aktuell forskning menade sjuksköterskorna var viktigt för att ge så korrekt information som möjligt till patienten. Studien visade också att sjuksköterskorna verkligen betonade vikten av att inte skuldlägga patienten. Det är genom att se och stärka patienten som relationen stärks. Sjuksköterskorna menade att det inte är med ett förmanande finger man lyckas motivera patienten, utan att förklara vinster med att förändra sin livsstil.

Erfarenhetens betydelse

Det är sjuksköterskans uppgift att ge information kring hypertoni, stöd i egenvården och hjälpa patienten till motivation. Många sjuksköterskor ansåg dock att de inte fanns tillräckligt med kunskap och tid för att klara av sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. De sjuksköterskor som hade minst arbetslivserfarenhet upplevde att de klarade av sin uppgift medan de

sjuksköterskor som hade många års livserfarenhet uppgav att de inte kände sig tillräckliga (Jallinojas, 2007). Detta bekräftas även i Drevenhorns, Bengtssons & Kjellgrens (2009) och Drevenhorn, Bengtsson, Allen, Säljö & Kjellgren (2006) studier där sjuksköterskor tränades i

17 rådgivning för hypertonipatienter. Efter sjuksköterskornas utbildning belystes och

diskuterades patientens eget ansvar i behandlingen mer frekvent än i tidigare möten. De frågor som lyftes fram i högre grad var t.ex. alkoholfrågan och egenvården. Alkoholfrågan upplevde sjuksköterskorna som en svår fråga att ta upp då den kan vara känslig för patienten men trots det viktig att ta upp. Utbildningen resulterade även i att patienterna blev mer delaktiga i mötet då mer fokus lades på patientens eget ansvar och egenvård. Den icke-farmakologiska

behandlingen blev därmed en större del av sjuksköterskorna upplevde att samtalet fick mer struktur och effektiviserades. Utbildningen resulterade således i att sjuksköterskorna fick lättare att identifiera vilka resurser patienten hade att tillgå för att klara av en

livsstilsförändring. Tidigare hade sjuksköterskorna lagt betydligt mer tid på att ge patienten information.

Attityder som barriär

Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att viljan till livsstilsförändringen måste komma från patienten själv och att ansvaret till livsstilsförändring är upp till individen själv.

Sjuksköterskorna menade oviljan hos patienten var det största hindret till att kunna motivera patienterna, inte att informera om de hälsorisker och komplikationer som är förenade med högt blodtryck (Jallinojas et al, 2007). En viktig del i mötet är att kunna bemästra de negativa reaktioner som kan komma från patienten. Sjuksköterskorna menar därför att det är viktigt att man är väl medveten om hur man själv reagerar i sådana situationer (Erikssons & Nilssons, 2007).

3. Kommunikation

De flesta möten inleddes med att sjuksköterskan informerade om syftet med rådgivningen. Sjuksköterskorna upplevde därmed inledningen av mötet som något formellt men att patienten efterhand blev mer delaktig i mötet. Det föll sig naturligt då inledningen oftast innehöll

information om rådgivningens syfte och information runt hypertonin. Information handlade om t.ex. medicinering, symptom och komplikationer (Poskiparta, Liimatainen, Kettunen & Karhila, 2001; Aminoff & Kjellgren, 2001). I Aminoff och Kjellgrens (2001) studie framkom det att sjuksköterskan var mer aktiv i mötet än patienten, även i de möten där patient och sjuksköterska möts tidigare. Patienten tar därmed en passivare roll i mötet med

sjuksköterskan. I alla möten som studien analyserade användes sig sjuksköterskan av fler ord och tog upp fler nya ämnen till diskussionen. Enligt sjuksköterskorna i Eriksson & Nilssons (2007) studie är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om hur hon uttrycker sig. Att

18 samtala på patientens nivå är en förutsättning för en god kommunikation mellan

sjuksköterskan och patienten. Patienten väljer ämnen de vill diskutera och det är

sjuksköterskans roll att lyssna och ta en aktiv roll kring i de olika ämnen som tas upp. Genom att få patienten mer delaktig i mötet upplevde sjuksköterskorna att patientens intresse för behandlingen ökade. Sjuksköterskorna upplevde att genom att ställa öppna frågor kunde man på ett enkelt sätt få patienten mer aktiv i diskussionen (Eriksson & Nilsson, 2007). Många sjuksköterskor upplever att det är svårast att diskutera rökning och vikt. Dessa ämnen upplevdes som känsliga ämnen för patienten. De vanligaste ämnena som patienten själv tog upp i studien var stress på jobbet, frågor och bekräftande på vad läkaren sagt och oro för närstående. Efter hand upplevde dock sjuksköterskan att patientens aktivitetsnivå ökade. Det var ett resultat av ökat förtroende då sjuksköterskan och patienten kom varandra närmre. Studien visar även att patienten naturligt blev mer aktiv då de mött samma sjuksköterska flertalet gånger (Jallinojas, 2007). Detta bekräftas även av Drevenhorn, Håkansson & Peterssons studie (2001) där sjuksköterskorna menade att detta resulterade i kontinuitet och trygghet för både sjuksköterskan och patienten. Många sjuksköterskor i Aminoff &

Kjellgrens (2007) studie upplevde att patienterna sade sig må bra men när sjuksköterskan fördjupade samtalet genom följdfrågor framkom det att patienterna ofta hade bekymmer, så att låta samtalet växta fram långsamt var ett sätt att hitta de ämnen som patienten behövde prata om.

METODDISKUSSION

I denna studie har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ger detta bredd och djup till studien vilket resulterar i högre

tillförlitlighet. Vi valde artiklar som publicerats de senaste tio åren då forskning är en

”färskvara” som bör vara så aktuell som möjligt. De var alla skrivna på engelska och berörde människor över 18 år. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Om sökningen hade gjorts i färre databaser kan det ses som en svaghet. Det har gjorts mycket forskning inom hypertoniområdet och sökningar fick i början många träffar. Det valda ämnet är smalt och tog det tid att hitta relevanta artiklar som tog upp

sjuksköterskans upplevelser av mötet och som därmed passade med vårt syfte. Till en början sökte vi på hypertoni men då det gav väldigt många träffar använde vi oss av den booleska sökoperatorn AND för att kombinera våra sökord direkt. Detta gav mycket mer specifika träffar. Sökorden som diskuterade fram var hypertension, nurserole, public health nurse,

19 bibliotekarien som kom med förslaget nurse- patient relations. Många relevanta sökord

hittade vi genom att se vad författarna i artiklarna använt sig av. Dessa sökord valde vi sedan att kombinera på olika sätt och vi fick därmed fram våra artiklar.

Vi granskade totalt 10 artiklar enligt Forsberg och Wengström (2008) granskningsmall. Efter att ha läst alla artiklarna valde vi att exkludera tre av dem då studierna var gjorda i

utvecklingsländer. Vi diskuterade fram att resultaten inte skulle vara överförbara och

jämförbara med studier gjorde i industrialiserade länder. Sjukvårdsförhållandena kan skilja sig mycket mellan utvecklingsländerna och de industrialiserade länderna. De artiklar som vi valde att använda är gjorda i Norden och resultatet kan vara överförbart till andra europeiska länder och industrialiserade länder runt om i världen. Vi är därmed medvetna om att det finns kulturella skillnader i sjukvårds- och hemvårdssystem mellan olika länder.

Slutligen hittade vi sju relevanta artiklar som passade vårt syfte. En artikel hittades genom manuell sökning. Artiklarna vi använt oss av i resultatet är skrivna på engelska och det kan därmed finnas en risk för feltolkning i vår översättning. För att minska denna risk har vi båda läst och översatt artiklarna och därefter diskuterat innehållet. Vi har endast använt oss av artiklar från Norden, då de flesta relevanta artiklar var gjorda där. Några av artiklarna återfanns även i två olika databaser.

De valda artiklarna lästes först av båda författarna var för sig. Därefter stämde vi av med varandra för att kontrollera hur vi tolkat dem. Vi diskuterade oss fram till en gemensam slutsats. Enligt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) ger det tillvägagångssättet

kvalitetsgranskningen högre trovärdighet.

Granskningen av artiklarna gjordes genom att vi använde oss av Forsberg & Wengströms granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier (2003). Granskningsmallarna är utformade utifrån subjektiva bedömningar. Anledningen till att vi valt att modifiera Forsbergs och Wengströms (2003) granskningsmallar var att vi ansåg att dessa var svåra att använda i sin helhet. Det som anses väsentligt att ha med i en kvalitetsgranskning är framförallt

beskrivning av syfte, design, urval, mätinstrument och resultatmått (Forsberg & Wengström, 2003). Vi anser att de egna modifierade granskningsmallarna har med detta. En mer objektiv bedömning av studierna kunde kanske ha gjorts om vi hade haft mer erfarenhet av

kvalitetsbedömningar.

Granskningsmallarna går noggrant igenom artiklarnas kvalitet. Vi valde att modifiera

20 få fram artiklarnas kvalitet. Då ett Ja gav 1 poäng blir max poängen 13 poäng. Därför ansåg vi att 0-4 poäng alltså under 50 % gav artikeln bedömningen låg kvalitet. Medel gav vi mellan 5-9 poäng alltså 50 % - 75 % . Vi ansåg det som rimligt att en artikel med hög kvalitet hade poäng över 75 % och därmed poäng mellan 10-13. Alla våra använda artiklar höll hög kvalitet.

RESULTATDISKUSSION

Den unika människan

Det mest framträdande resultatet i detta tema var vikten av att sjuksköterskan skapar en god relation till patienten. Detta genom att se människan som en unik individ i mötet och att se hela människan. Genom patientcentrering gynnades det vårdande mötet (Eriksson & Nilsson, 2007;Drevenhorn, Håkansson & Petersson, 2001). Detta styrker Wiklund (2003) då hon beskriver att sjuksköterskan i sin roll bör hjälpa till att sammanföra patientens kognitiva, kroppsliga och känslomässiga processer. Enligt författaren är målet är att vägleda patienten mot en holistisk hälsa. Detta styrks även av Perssons & Fribergs (2008) studie där patienterna betonade vikten av att få känna sig som en unik person i mötet med sjuksköterskan.

Patienterna i denna studie framhöll även vikten av att samtala kring den mentala hälsan och det vardagliga livet. Detta visade sig vara samstämmigt med vårt resultat då sjuksköterskorna upplevde att en viktig del i mötet var att lyssna och samtala kring den mentala hälsan i mötet för att fördjupa relationen (Eriksson & Nilsson, 2007; Aminoff & Kjellgren, 2001;

Drevenhorn, Håkansson & Petersson, 2001). I en studie av Kiessling & Kjellgren (2004) bekräftas även detta då känslan av delaktighet ökade när patienterna fick samtala om sin livssituation, behandling och sjukdom. Som sjuksköterska är det därmed betydelsefullt att ta sig tid och lyssna då patienten samtalar kring sin mentala hälsa då det hade betydelse för hur patienten upplevde sin sjukdom.

Tid och Stress

Resultatet visade att sjuksköterskans önskvärda roll kan påverkas av tillgången på tid och av stress (Eriksson & Nilsson, 2007; Jallinoja, 2007). I Nilsson & Eriksson (2007) studie lyftes det även fram vikten av att vara uppdaterad med patientens situation samt vad som sagt vid tidigare träffar. Detta ansågs ingå i deras professionella roll som sjuksköterska. Studien visade att även patienterna hade den förväntan på sjuksköterskorna. Den enda faktorn som utgjorde ett hinder för detta ömsesidiga önskemål var just att sjuksköterskorna upplevde att de inte

21 hade tillräckligt med tid. Även i själva mötet med hypertonipatienten kände sig sjuksköterskor stressade, då de önskat att det fanns mer tid beräknat till mötet (Jallinoja, 2007). De kände att det inte fanns tillräckligt med tid att diskutera ämnen som rörde t ex familjesituationen, arbete och intressen. I Drevenhorns, Håkanssons & Perssons (200?) studie talar sjuksköterskorna om just vikten av att samtala om andra ämnen än de som rör hypertonin för att fördjupa relationen mellan patient och sjuksköterska. I Vårt resultat framkom det att möten som varade under en längre tid ofta innefattade andra ämnen än just de rörande sjukdomen (Eriksson, Nilsson, 2007; Aminoff, Kjellgren, 2001). Den upplevda tidsbristen kan alltså resultera i en inte lika djup kontakt med patienten som sjuksköterskan önskat. Det kan tänkas bero på att fokus i de här fallen verkar hamna på den kroppsliga dimensionen av människan. I en holistisk

människosyn ingår att se alla delar av människan, även den andliga och själsliga dimensionen (Wiklund, 2003). Patienten måste alltid förstås i relation till det sammanhang han befinner sig i, då en till synes kroppslig skada även påverkar alla de andra delarna (a a). Vidare forskning på begreppet tid och hur den hanteras inom vården skulle vara intressant att se.

Information

I resultatet framkommer det att en av sjuksköterskans roller är att förmedla information till patienten som har hypertoni. Vid hypertoni föreligger ofta riskfaktorer som patienten själv kan ändra på genom livsstilsförändringar i form av egenvård. Att informera om dessa kan anses vara en svår balansgång, då det är viktigt att försöka motivera patienten, inte avskräcka. Sjuksköterskor kan uppleva att de inte vill bli för intima med patienten vid första mötet, bland annat för att undvika en negativ påverkan på patienten relaterat till informationen hon ger kring individuella riskfaktorer (Drevenhorn, Håkansson & Petersson, 2001). Även Erikssons & Nilssons (2007) studie talar om denna balansgång gällande informationsgivandet vid hypertoni. Sjuksköterskorna menar att det är viktigt att motivera patienter genom att förklara vinster med livsstilsförändringarna. I Persson och Fribergs (2008) studie uttryckte patienterna i motsatts till detta en tacksamhet över att ha fått information angående hälsorisker med hypertoni. En väckarklocka om tex en ohälsosam kosthållning i förhållande till

hjärtkärlsjukdom upplevdes av flera patienter som ett tacksamt besked. Detta bör man som sjuksköterska ha i åtanke då det oundvikliga beskedet inte bara behöver tas emot som något negativ utan att patienten även kan känna en viss tacksamhet. I sjuksköterskans möten med hypertonipatienter ingår flera delar i rådgivningen. Jallinoja, (2007) talar om dessa delar som information om hypertoni, stöd i egenvården samt att hjälpa patienten att bli motiverad till förändring. Hälften av sjuksköterskorna i studien tyckte inte sig ha nog kunskap för att klara

22 alla dessa delar på ett bra sätt. Intressant var att de sjuksköterskor som arbetat minst antal år var de som i studien ansåg sig klara uppgiften bra. De sjuksköterskor som jobbat längst ansåg sig inte klara den lika bra. Andra studier talar om vikten i att utbilda sjuksköterskor i

rådgivning för patienter med hypertoni (Drevenhorn, Bengtsson & Kjellgren, 2009;

Drevenhorn, Bengtsson, Allen, Säljö & Kjellgren, 2006). Fördelar med detta har visat sig vara att sjuksköterskan i större grad vågade ta upp riskfaktorerna kring hypertoni i samtalet.

Förändringar kunde ses både hos sjuksköterska och patient i form av förändrade attityder, och patienterna blev mer delaktiga. Detta är i linje med vad som beskrivs i Hälsoarbete (Ewles & Simnett, 2005) om olika modeller för beteendeförändring, nämligen att de kan hjälpa till att öka effektiviteten genom att ge ramar till vårdmötena. Det visar sig i de olika studiernas resultat att det finns skillnader gällande hur sjuksköterskor känner sig rustade för att klara sin uppgift i rådgivning till hypertonipatienter. De med kortast arbetslivserfarenhet kände sig mer säkra på uppgiften än de med längre tid som sjuksköterskor (Jallinojas, 2007). Ovanstående visar att utbildning i rådgivning förbättrar vården på flera sätt. En användbar modell för att påverka olika riskfaktorer vi hypertoni, så som t ex rökning, alkoholintag och motion, har visat sig vara Stages of Change Model (Ewles & Simnett, 2005). Den holistiskt

perspektivinriktade modellen urskiljer olika förändringsfaser som genomgås vid en livsstilsförändring och föreslår i vilka faser som förändringsinterventioner är lämpliga. Centralt är patientens roll som sin egen förändringsagent, och de individuella faktorer som bidrar till patientens förändringspotential. Vi anser att det i alla sjuksköterskeutbildningar borde finnas övningar i olika samtalsmodeller och strategier. Det kan leda till en större säkerhet hos sjuksköterskan i möten med hypertonipatienter, och kan vara en stor del i tillvägagångssättet för att säkra en kvalitativ vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Enligt Orems omvårdnadsteori (2001) ska omvårdnaden bygga på att göra patienten så självständig som möjligt i slutändan. En stor del av vården vid hypertoni går som tidigare nämnts ut på att patienten själv får genomföra vissa livsstilsförändringar, så som att t ex sluta röka eller att börja motionera. Att hjälpa patienten till motivation att själv genomföra dessa icke-farmakologiska förändringar bildar genom olika faser en målinriktad handlingsprocess (Orem, 2001).

Kommunikation

Resultatet visade att sjuksköterskan hade en roll som innebar att kommunicera med patienten på rätt nivå. Sjuksköterskor i Aminoff & Kjellgrens (2002) studie upplevde att patienter ofta sade sig må bra vid samtalets början. När frågorna fördjupades kom det ofta fram att så inte

23 var fallet, utan att patienterna faktiskt upplevde bekymmer med olika saker. Detta är i linje med vad som står i Eide & Eide (1997, 2009) om aktivt lyssnande. De menar att aktiv lyssning är en förutsättning för goda samtal med meningen att hjälpa. Att visa intresse, omsorg och empati kan göra att patienten känner sig trygg och vågar öppna sig mer. Även i några av de andra studierna talar sjuksköterskorna om vikten av att lyssna på de ämnen patienten väljer att ta upp till diskussion (Drevenhorn, Håkansson, Persson, 2001; Eriksson, Nilsson, 2007). De upplevde att uppmärksamt lyssnande stärkte relationen mellan

sjuksköterska och patient och att patienten fick ett större intresse för behandlingen. Enligt vad som beskrivs ovan kan sjuksköterskan utveckla sina kommunikationsfärdigheter och detta kan i sin tur leda till att patienten vågar öppna sig mer. Ett sätt kan vara att behärska tekniken med att ställa frågor, både strukturerade och öppna sådana (Eide & Eide, 1997). Öppna frågor går inte att besvara med enstaka ord, utan ger patienten möjlighet att förklara hur han eller hon känner inför olika saker. Att få en inblick i patientens livsvärld uppnås endast genom att han själv berättar. Det är också då vi som sjuksköterskor kan hjälpa som bäst.

SLUTSATS

Sjuksköterskan har flera roller. Det är viktigt att hon är medveten om vilka det är och hur de går att påverka. Det finns många relevanta delar som en sjuksköterska bör tänka på i möten med hypertonipatienter. Att som sjuksköterska utveckla sina kommunikativa förmågor är viktigt för att kunna ge en god vård till patienterna. Genom att utveckla sin teknik i att ställa öppna frågor och aktivt lyssnande ökas möjligheten att få en inblick i patientens livsvärld. Således är det i de här mötena även viktigt att det ges tillräckligt med tid till att diskutera andra ämnen än just hypertonin. Flera sjuksköterskor i studierna har upplevt tiden som en bristvara, och önskat att det fanns mer. Då tidsbrist kan leda till en försämrad relation mellan patient och sjuksköterska är det relevant att ämnet diskuteras ute på olika vårdinstanser. Högt blodtryck är idag en folksjukdom, och det är viktigt att en god och djupare vårdrelation skapas för att komma till rätta med problemet. Vidare forskning gällande bland annat tidsåtgång i möten med hypertonipatienter skulle vara intressant att se. Föreliggande studie visar att utbildning i rådgivning förbättrar vården på flera sätt. En användbar modell för att påverka olika riskfaktorer vid hypertoni, så som t ex rökning, alkoholintag och motion, har visat sig vara Stages of Change Model (Ewles & Simnett, 2005).

24 Vi anser att det i alla sjuksköterskeutbildningar borde finnas övningar i olika samtalsmodeller och strategier. Det kan leda till en större säkerhet hos sjuksköterskan i möten med

hypertonipatienter, och kan vara en stor del i tillvägagångssättet för att säkra en kvalitativ vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (Socialstyrelsen, 1982).

25

REFERENSLISTA

Aminoff, U. B., & Kjellgren, K. I. (2001). The nurse- a resource in hypertension care. Journal

of Advanced Nursing, 35, (4), 582-589

Areklett, E., Knai, H K. & Hansen, I. Omvårdnad i cirkulationssystemet. I: Almås, H. Red. (2006). Klinisk omvårdnad del 1. Stockholm: Liber AB.

Arnold, E. & Boggs, K. (2003). Interpersonal relationships. (4:e rev. uppl.). Philadelphia: Elsevier.

Bell, J., Watson, W. & Wright, L. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Bunkholdt, V. (2004). Psykologi. (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Drevenhorn, E., Bengtsson, A. & Kjellgren, K. (2009). European journal of cardiovascular

nursing, 3, 211-215.

Drevenhorn, E., Bengtsson, A., Allen, J-K., Säljö, R. & Kjellgren, K. (2006). Counselling on lifestyle factors in hypertension care after training on the stages of change model. European

journal of cardiovascular nursing, 6 ,46-53.

Drevenhorn, E., Håkansson, A., & Petersson, K. (2001). Counceling hypertensive patiens. An obervational study of 21 public health nurses. Clinical Nursing

Research, 10, (4), 369-386.

Ericson, E., & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. (3:e rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, I., & Nilsson, K. (2007). Preconditions needed for establishing a trusting

relationship during health counselling- an interview study. Journal of clinical nursing, 17. 2352-2359.

26 Ewles, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Grefberg, N. & Johansson, L-G. (2007). Hypertoni. I: Grefberg, N. Red. Medicinboken. (4:e rev. uppl.). Stockholm: Liber AB.

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A. & Patja, K. (2007). The dilemma of patients responsability for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian journal of primary health care, 2007; 25 44-249.

Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling. Lund: Studentlitteratur.

Kristoffersen, N. (1997). Kommunikation. I: Hanssen, I. Red. Allmän omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.

Kristoffersen, N. (1997). Omvårdnadsprocessen. I: Andersen, I. Red. Allmän omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.

Lindgärde, F., Thulin, T. & Östergren, J. (2005). Högt blodtryck. I: Thulin, T. Red. (2005)

Kärlsjukdomar - lärobok i medicinsk angiologi (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Peplau, H. (1988). Interpersonal relations in nursing. (2:a rev. uppl.). Londom: The Macmillan press ltd.

Poskiparta, M., Liimatainen, L., Kettunen, T., & Karhila, P. (2001). Patient education and

Counseling, 45, 69-79.

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71_200912671.pdf [2009-11-26].

27 Socialstyrelsen. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. [Elektronisk]. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) [2009-11-26].

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering (2007). Måttligt förhöjt blodtryck.

En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization, International Society of Hypertension Writing Group. World Health Organization (WHO)/ International Society of Hypertension (ISH) statement of management of hypertension. Journal of Hypertension 2003; 21: 1983-1992.

World Health Organization, WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. [Elektronisk]. World Health Organization.

28

Bilaga 1

Granskningsmall för kvantitativa studier

Syfte

- Är studiens syfte tydligt beskrivet? Ja Nej

Urval

- Är inklusionskriterier beskrivna? Ja Nej

- Är exklusionskriterier beskrivna? Ja Nej

- Beskrivs hur urvalet går tillväga? Ja Nej

- Framgår antalet deltagare i studien? Ja Nej

- Är undersökningsgruppen representiv? Ja Nej

Mätmetoder

- Beskrivs det vilka mätmetoder som använts? Ja Nej

- Beräknas reliabiliteten? Ja Nej

- Diskuteras validiteten? Ja Nej

Analys

- Framgår eventuellt bortfall? Ja Nej

- Finns det ett etisk resonemang? Ja Nej

Värdering

- Kan resultatet generaliseras? Ja Nej

29

Bilaga 2

Granskningsmall för kvalitativa studier

Syfte

- Är studiens syfte tydligt beskrivet? Ja Nej

Urval

- Är inklusionskriterier beskrivna? Ja Nej

- Är exklusionskriterier beskrivna? Ja Nej

- Beskrivs hur urvalet går tillväga? Ja Nej

- Framgår antalet deltagare i studien? Ja Nej

- Är undersökningsgruppen lämplig? Ja Nej

Metod

- Beskrivs datainsamlingsmetoden? Ja Nej

- Framgår det vilken typ av frågor som använts? Ja Nej

Analys

- Finns det etisk resonemang? Ja Nej

- Är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? Ja Nej

- Diskuteras analys och tolkning av resultat? Ja Nej

Utvärdering

- Har resultatet klinisk betydelse? Ja Nej

BILAGA 3

Artikelmatris

Nr Författare/År/Titel/Tidskrift /Land

Syfte Design Urval/Metod Resultat Kvalitet/ Godkänd av

etisk kommitté 1 Ulla-Britt Aminoff & Karin I.

Kjellgren/2001/The nurse - a resource in hypertension care/Journal of Advanced Nursing./ Sverige Att utforska innehåll och uppbyggnad i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan vid återbesök som är knutna till hypertoni. Kvalitativ studie baserad på empirisk data. 4 sjuksköterskor från olika mottagningar I södra Sverige spelade in återbesök. Bara sjuksköterskan och patienten närvarade under mötet.

Det visade sig att

sjuksköterskorna var mer aktiva än patienterna i samtalet. Livsstil var det huvudsakliga samtalsämnet. Studien visade även att sjuksköterskorna hade tillräcklig kunskap för att förklara så att patienten förstod.

Kvalité hög/ Studien är godkänd av en etisk kommité.

2 Eva Drevenhorn, Ann Bengtsson, Jerilyn K. Allen, Roger Säljö & Karin I. Kjellgren/2006/ Counselling on lifstyle factors in

hypertension care after training on the stages of change model/ European Journal of Caridiovascular Nursing./ Sverige Att analysera effekterna av att ha utbildat sjuksköterskor i att använda “The stages of change model” när de i möten konsulterar hypertonipatienter angående livsstilsförändring ar. Kvalitativ studie. 19 sjuksköterskor från olika motttagningar fick under 3 dagar gå en utbildning i rådgivning för hypertonipatienter. Där fick sjuksköterskorna öva på patientcentrering. Sjuksköterskorna gjorde ljudinspelningar av två patientmöten innan och två patientmöten efter.

Analysen fokuserades på den icke farmakologiska behandling och var i ”The stages of change model” patienten befann sig.

Studien visade att sjuksköterskorna under mötena gav patienterna mycket information Efter utbildningen blev de bättre på att involvera patienterna i mötet och fler områden inom livsstilsförändring togs upp.

Kvalité hög/ Studien är godkänd av en etisk kommitté.

Nr Författare/År/Titel/Tidskrift / Land

Syfte Design Urval/Metod Resultat Kvalitet/ Godkänd av

etisk kommitté 3 Eva Drevenhorn, Anders

Håkansson & Kerstin

Petersson/2001/ Counselling Hypertensive Patients: An observational study of 21 Public Health Nurses/ Clinical Nursing Research/ Sverige

Observera vilken slags icke farmakologisk behandling som gavs av sjuksköterskorna under mötet med hypertonipatienter . Patientens och sjuksköterskans aktivitetsnivå mättes genom att använda instrumentet Nurse Practitioner rating form (NPRF). Kvantitativ studie 21 sjuksköterskor deltog i observationsstudien. Forskare var med och observerade

sjuksköterskorna när de träffade patienten.

Sjuksköterskan och patienten möttes på samma nivå i 28% av besöken. Patientens första möte var inte nödvändigtvis längre än ett återbesök. Sjuksköterskor som hade längre arbetslivserfarenhet var mer benägna att ta upp psykosociala frågor.

Kvalité hög/ Studien är godkänd av en etisk kommitté.

4 Irene Eriksson & Kerstin Nilsson/2007/Preconditions needed for establishing a trusting relationship during health counseling- A interview study/ Journal of Clinical Nursing/ Sverige.

Syftet med denna studie var att se vilka egenskaper som var viktiga hos sjuksköterskan för att bygga en relation av förtroende till patienten under ett rådgivande samtal. Kvalitativ studie

Kvalitativ data samlades in från rådgivande möten mellan hypertonipatienter och sjuksköterskor. 10 sjuksköterskor deltog i studien.

En viktig egenskap var att sjuksköterskan bör vara väl medveten om hur hon uttrycker sig, verbalt och ickeverbalt. Andra viktiga egenskaper var

sjuksköterskans pedagogiska kompetens, respektfull kommunikation och kontinuitet i mötet.

Kvalité medel/ Studien är godkänd av en etisk kommitté.

Nr Författare/År/Titel/Tidskrift / Land

Syfte Design Urval/Metod Resultat Kvalitet/ Godkänd av

etisk kommitté 5 Eva Drevenhorn, Ann

Bengtsson & Karin I.

Kjellgren/2009/Evaluation of consultaion in hypertension care/ European Journal of Cardiovascular Nursing/ Sverige Att utvärdera sjuksköterskan i mötet med hypertonipatienter innan och efter konsultations träning.

Kvalitativ studie

19 sjuksköterskor fick under tre dagar gå en utbildning i fokus på patientcentrering. Data analyserades genom ljudnspelningar.

Diskussion kring patientens alkoholvanor och eget ansvar för behandlingen ökade efter utbildningen. Samtalen fick mer struktur.

Kvalité hög/ Studien var godkänd av en etisk kommité

6 Piia Jallinoja, Pilvikki Absetz, Risto Kuronen, Aulikki Nissinen, Martti Talja, Antti Uutela & Kristiina

Patja/2007/The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care

physicians and

nurses/Scandinavian Journal of Primary Health Care/ 1999/Finland

Att utforska läkare och sjuksköterskors syn på patienten och på deras roll i mötet med patienter som behöver genomgå en livsstilsförändring . Kvantitativ studie. 220 sjuksköterskor och läkare i primärvård i Finland deltog i studien. Ett frågeformulär användes.

Majoriteten av

sjuksköterskorna ansåg att den största barriären till livsstilsförändring var patientens ovilja till förändring. I deras

arbetsuppgift låg ansvaret på att informera om riskfaktorer och att finnas som stöd. De sjuksköterskor som hade kortare arbetslivserfarenhet ansåg sig klara av

arbetsuppgiften bättre.

Kvalité hög/ Studien är godkänd av en etisk kommitté

Nr Författare/År/Titel/Tidskrift / Land

Syfte Design Urval/Metod Resultat Kvalitet/ Godkänd av

etisk kommitté 7 Marita Poskiparta, Leena

Liimatinen, Tarja Kettunen & Päivi Karhila/2001/From Nurse-centred health counseling to empoermental health counseling/Patient education and counseling/2001/Finland

Att utforska hur sjuksköterskan i en

hälsokonversation upplever det är att ge information och hur hon upplever att patienten mottar den. Kvalitativ studie. 38 hälsokonversationer videoinspelades och analyserades.

Resultatet visade att

inledningen av mötet leddes av sjuksköterskan då hon gav mycket information. Genom att få patienten delaktig tex genom frågor upplevde sjuksköterskorna att informationen mottogs lättare. Kvalité hög/ Studien är godkänd av en etisk kommitté