Vad säger forskning om dyslexi i samhällsämnet?

Fakulteten för lärande och Samhälle. Individ och samhälle.

Självständigt arbete i fördjupningsämnet

samhällsorientering och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vad säger forskning om dyslexi i

samhällskunskap?

What does science about dyslexia in social studies say?

Amanda Karlsson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 poäng 2018-08-21

Examinator:

2 Sammandrag

Jag har skrivit den här kunskapsöversikten i syfte att sammanställa insamlad kunskap, fakta och forskning kring dyslexi och hur det kan påverka elever i undervisningen samt hur undervisningen kan anpassas för elever med dyslexi. Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag tagit reda på grundläggande fakta om diagnosen dyslexi samt hur undervisningen kan anpassas för att hjälpa de elever som lider av diagnosen. Jag har även tittat på hur läroplanen är anpassad för elever med dyslexi. Eftersom det finns en begränsad forskning på hur undervisningen ser ut eller kan se ut för att på bästa sätt kunna hjälpa elever med dyslexi i samhällskunskap har jag tagit hjälp av forskning gjord i andra ämne. Detta för att sedan se likheter och eventuella olikheter mellan ämnena vad det gäller arbetssätt, undervisningsmetoder och hjälpmedel som sedan kan användas i samhällsundervisningen. Efter att ha analyserat relevanta källor och forskning har jag valt att fokusera på hur man kan arbeta med dyslexi i klassrummet, vilka svårigheter som kan uppkomma samt vilka hjälpmedel som finns. Genom den här kunskapsöversikten har jag insett att det saknas forskning inom specifika ämnen såsom samhällskunskap och hur man arbetar med dyslexi i ämnet. Jag har därför fått utgå från forskning gjord i till exempel svenska eller

ospecifika ämnen och sedan fått se om det går att anpassa även till undervisningen av

samhällskunskap med hjälp av andra källor. Jag har även dragit slutsatsen att genom rätt åtgärder och hjälpmedel i klassrummet ska en elev med dyslexi ändå kunna slutföra sina studier med goda resultat samt uppnå de kunskapskrav som krävs för att eleven ska kunna läsa vidare på högre nivå. Under mitt arbete har jag även hittat lämpliga arbetssätt som till exempel cirkelmodellen och bildstöd som jag själv kommer ta med mig och använda mig av i mitt arbete som lärare och jag kommer ständigt själv söka ny forskning och förslag på arbetssätt för att hjälpa de elever som lider av dyslexi att kunna nå kunskapskraven efter sina egna förutsättningar.

3 Innehållsförteckning

1 Inledning ...4

2 Syfte och frågeställning ...5

3Metod ...7 3.1 Sökprocess ...7 3.2 Sökord ...8 3.3 Avgränsningar ...9 4 Resultat ...10 4.1 Presentation av källor ...10

4.2 Forskning kring dyslexi ...11

4.3 Inlärning vid dyslexi, vad säger forskning? ...12

4.4 Hjälpmedel och åtgärdsplaner vid dyslexi ...13

5 Slutsats och diskussion ...18

6 Förslag till vidare studie………...……21

Referenser: ...22

4 Inledning

I alla klassrum finns det olika diagnoser och svagheter bland eleverna. Det är lärarens ansvar att arbeta med dessa olikheter i klassrummet och se till att alla elevers behov blir tillgodosedda oavsett vilka deras tidigare erfarenheter och förutsättningar än må vara (LGR11). Olika behov kräver olika åtgärder och anpassningar. Läraren tillsammans med skolans elevhälsoteam

bestående av olika yrkesprofessioner (kurator, psykolog, sjuksköterska och specialpedagog) har en avgörande roll i att skapa de bästa förutsättningarna för inlärning för varje enskild elev. I denna kunskapsöversikt har jag valt att fokusera på dyslexi och hur man kan arbeta utifrån diagnosen med metoder, anpassningar och hjälpmedel i ämnet samhällskunskap. En annan viktig aspekt som jag valt att skriva om är diagnosens inverkan på personen.

Den ideella organisationen “Hjärnfonden” samlar och förmedlar information på sin hemsida om forskning inom olika diagnoser som är kopplade till hjärnan. I artikeln som heter ”Dyslexi” kan vi läsa att 4-8% av Sveriges befolkning har dyslexi och att det är viktigt med hjälp för att minimera risken för svårigheter i skolan.

Dyslexi som är en form av läs- och skrivsvårighet är en varaktig funktionsnedsättning. De personer som har dyslexi har svårigheter med kopplingen mellan hur bokstäver ser ut och hur de låter samt med läsförståelse. En elev kan tillexempel kämpa sig igenom en text men när eleven väl läst färdigt vet hen inte innebörden av texten. Detta beror på att allt för mycket energi har gått åt för att eleven ska kunna avkoda bokstäverna (Hildén 2013). I ett ämne som samhällskunskap som består av mycket teori kan detta därför bli ett särskild påtagligt problem.

5

2 Syfte och frågeställning

Den här kunskapsöversikten utgör en sammanställning av insamlad kunskap, fakta och forskning kring diagnosen dyslexi. Fokus vid datainsamling för att kunna besvara min frågeställning har legat på hur lärare med hjälp av anpassningar och hjälpmedel arbetar med elever som har dyslexi. Jag har även valt att titta på vilka problem som kan uppkomma då eleven inte får sina behov tillgodosedda i undervisningen. Jag har valt att fokusera på den här frågeställningen: “Vad säger forskning om undervisning i samhällskunskap i samband med dyslexi?” Jag valde att fokusera på den här frågeställningen för att se hur en anpassad undervisning kan påverka en person med dyslexi i inlärningen. Jag ville även belysa vikten av att ge alla elever rätt förutsättningar till att klara kunskapskraven i läroplanen och då främst samhällskunskap.

Med den här kunskapsöversikten vill jag börja med att lyfta hur diagnosen kan påverka

undervisningen samt inlärningen i samhällskunskap för elever som lider av dyslexi. Vidare vill jag lyfta vilka problem som kan uppkomma i samband med undervisningen i skolan.

Anledningen till att jag vill titta närmare på detta är för att jag vill veta vad jag som blivande lärare kan bidra med för att underlätta för de elever som har dyslexi samt ge dem samma förutsättningar att lyckas i sitt skolarbete som en elev utan dyslexi.

En annan anledning till varför jag valt mitt ämne är att nästan all undervisning enligt Høien och Lundberg (2013) bygger på att eleverna ska kunna läsa och skriva vilket påverkar de elever som lider av dyslexi negativt då de har både läs- och skrivsvårigheter. Lundberg (2006) betonar även att bristande kunskaper i läsning och skrivning får allt större betydelse i arbetslivet och

samhällslivet. Detta menar Lundberg (2006) beror på att det knappast finns arbeten som inte ställer krav på god läsfärdighet längre. Det ställs också högre krav på lärare att verkligen se till att alla elever oavsett behov och svårigheter lär sig att läsa och skriva då detta ses som ett krav för att eleven ska vara förberedd för vad ett arbetsliv kan innebära där just läsning och skrivning

6 ofta ses som ett måste för att kunna klara av arbetet. Anledningen för detta kravet är att det i LGR11 står att undervisningen i samhällskunskap ska bidra till att förbereda eleven på livet efter skolan och vad till exempel ett arbetsliv kan innebära för eleven. Efter att ha läst insamlad information anser jag som blivande lärare att vi måste arbeta ännu mer på att verkligen hitta ett hållbart arbetssätt för de elever som lider av dyslexi så att de verkligen blir delaktiga i

undervisningen och på så sätt även kan öka sina chanser för att få en bra start i livet efter skolan med goda kunskaper i läsning och skrivning vilket i sig ökar chansen till goda arbetsmöjligheter.

7 3.1 Sökprocess

När jag skulle börja arbeta med den här texten valde jag att fokusera på mitt syfte med min frågeställning och söka information med nyckelord kopplade till det. Ord som jag har sökt på är till exempel ”dyslexi” och ”hjälpmedel i samhällskunskap”. Jag har vidare valt att inte avgränsa frågan till någon specifik årskurs då jag anser att den är lika relevant i alla årskurser och är något man enligt mig bör arbeta med i samtliga klasser. Jag har även valt att inte avgränsa

sökningen till bara de svenska skolorna. För att hitta information om ämnet sökte jag dels efter böcker på Malmö universitetsbiblioteks hemsida med sökord som ”dyslexi”, ”hjälpmedel i klassrummet” och ”undervisning i samhällskunskap”. Jag letade även information via artiklar och texter på internet där jag använde mig av sidor som Libris. Jag har även sökt

bakgrundsinformation på hjärnfonden.se och skolverket.se. Forskning och litteratur som jag har tagit del av är bland annat skriven av Torleiv Höien och Ingvar Lundberg som är ledande i forskning kring dyslexi. De har bland annat skrivit böckerna Dyslexi, från teori till

praktik (Høien och Lundberg, 2013) och Alla kan lära sig läsa och skriva (Lundberg, 2006) som jag kommer att presentera senare i texten. När jag skulle välja ut vilka källor jag ansåg var

relevanta utifrån min frågeställning ville jag främst ha med den forskning och information som är anpassad direkt till samhällskunskap men då det har varit otroligt svårt att hitta sådan har jag valt att även ta med forskning och källor som inte är anpassade för specifika ämnen eller andra ämnen som tillexempel svenska och engelska. Jag valde att ta med de källorna trots avsaknaden av ämnesspecifik inriktning då arbetssätten de nämner i forskningen även kan användas i

samhällskunskap. På så sätt går det att dra paralleller mellan de ämnen som nämns i forskningen och samhällskunskap och därför anser jag att källorna är relevanta. När jag sökte olika källor dök det upp en del forskning gjord tidigare än 2000-talet som jag valde att sortera bort då det

arbetssättet man hade då i klassrummen inte stämmer överens helt med hur man arbetar idag.

8

3.2 Sökord

När jag sökt information i databaserna Libsearch och Google Scholar har jag använt mig av både svenska och engelska ord. De sökord jag valt är följande: “Dyslexi”; “hjälpmedel i

klassrummet”; “undervisning i samhällskunskap”; “elever med särskilda behov”; “hur man bemöter elever med dyslexi”; “dyslexia in school”; “Students with dyslexia” och “dyslexia”. Jag valde att använda mig av dessa sökord då det är ord som går att koppla till mitt syfte. När jag började min sökning försökte jag först att använda mig av termer och sökord kopplade till samhällskunskap men med de sökningarna var det svårt att hitta bra och relevant fakta kopplat till mitt syfte. Efter det valde jag att dels utöka sökorden till tillexempel “hjälpmedel i

klassrummet” i stället för “hjälpmedel i undervisningen i samhällskunskap” och på så sätt hittade jag generella källor och fakta som jag kunnat använda mig av. Jag upplevde även att sökorden på svenska inte gav så mycket och valde därför att utöka mina sökord till engelska där jag fann mer forskning som jag valt att använda. Dock fick jag välja bort en del av forskningen och artiklarna då de dels var gamla och några var inriktade på skolor utomlands. Vi arbetar inte på samma sätt i de svenska skolorna och därmed valde jag att inte använda mig av dessa källor. Jag upplevde att det finns väldigt dåligt med forskning gjord inom samtliga områden i samhällskunskap men desto mer i tillexempel svenska och en del av arbetssätten som den forskningen baseras på kan användas även i undervisningen i samhällskunskap. Slutligen hittade jag även via länkar och referenser i de källor som jag redan använder fram till ytterligare information som kompletterade den information jag redan hittat och valt att använda mig av.

9

3.3 Avgränsningar

I den här kunskapsöversikten vill jag främst avgränsa mig till och fokusera på hur man arbetar i samhällskunskap gentemot elever med dyslexi. När jag började min sökning insåg jag dock att det inte finns någon direkt forskning i ämnet och hur man kan undervisa elever som lider av dyslexi i samhällskunskap. Därför fick jag bredda min avgränsning till de andra teoretiska ämnena svenska och engelska för att se vad forskningen säger om undervisningen i dessa ämnen och vad som i praktiken hade kunnat fungera i de samhällsvetenskapliga ämnena med. Ett exempel är cirkelmodellen som är ett arbetssätt där man börjar med att läraren visar eleverna hur de ska göra sedan arbetar eleverna vidare i grupp, två och två och slutligen enskilt. I både

svenska och engelska kan man även använda sig av bildstöd i undervisningen vilket även hade fungerat i undervisningen av samhällskunskap som jag tar upp senare. Anledningen till att jag främst vill göra avgränsningen till endast de samhällsvetenskapliga ämnena är för att jag som blivande lärare valt att fördjupa mig i dessa. Jag vill ha så bred kunskap som möjligt om hur jag kan möta elever med särskilda behov i mina fördjupningsämnen samt hur jag kan underlätta skolgången så att de får samma förutsättningar som elever utan dyslexi.

Jag ville även se hur forskningen såg ut i ämnet då inlärningen ser väldigt annorlunda ut i

jämförelse med tillexempel matematik och kemi. Matematik och kemi är mer laborerande ämnen medan samhällskunskap är mer inriktat på endast teori.

Forskningen jag har valt att fokusera på är gjord de senaste 20 åren och är användbar samtidigt som vi följer det som står i LGR11 om hur vi förväntas arbeta med elever som lider av dyslexi och andra svårigheter.

10

4 Resultat

Inledningsvis vill jag igen lyfta vikten av att anpassa undervisningen så att den passar alla elever. För genom att kunna anpassa undervisningen och kunna erbjuda olika hjälpmedel kan även de elever med dyslexi fullfölja sin utbildning efter egna förutsättningar med goda resultat även i de ämnena som kräver läs- och skrivkunskaper (LGR11).

4.1 Presentation av källor

Dyslexi från teori till praktik (2013) är skriven av Torleiv Höien och Ingvar Lundberg som båda är två av världens främsta forskare inom dyslexi. De tar i den här boken upp olika tankar kring forskning och fakta om dyslexi och hur man på bästa sätt kan erbjuda de elever som har dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter en anpassad och framgångsrik undervisning som jag anser går hand i hand med LGR11. Den här boken valde jag att använda mig av då den på ett enkelt och självklart sätt tog upp dyslexi och hur man kan arbeta med diagnosen. Boken tog även upp praktisk information kring diagnosen och drog sedan paralleller till det vardagliga livet så att jag som blivande lärare fick en inblick i hur det kan vara att undervisa elever med diagnosen samt så fick jag små hjälpmedel som jag tror kan underlätta undervisningen.

Alla kan lära sig läsa och skriva (2006) är även den skriven av Lundberg, som här beskriver hur läsinlärning går till och hur olika inlärningen kan vara från elev till elev då alla elever har olika förutsättningar och behov. Här tas det upp mycket om olika inlärningssätt där jag anser att många av dem går att använda i undervisningen i samhällskunskap även om de från början inte är

anpassade specifikt till ämnet.

God läsutveckling, kartläggning och övningar (2014) är även den skriven av Lundberg, men tillsammans med Katarina Herrlin. Den här boken förklarar på ett mycket pedagogiskt sätt varför kartläggningar ska göras, när de ska göras och vad de kan hjälpa eleven med. Den föreslår även flera bra och användbara övningar och arbetssätt för de elever som lider av dyslexi som fungerar i samtliga ämnen.

Lärarens handbok – skollag, läroplaner, yrkesetiska principer (2011) är en sammanställning av olika läroplaner, kunskapsmål samt av skollagen. Jag använde mig av boken för att koppla det

11 som stod i övrig litteratur till läroplanerna samt kunskapsmålen. Jag använde även boken då den är en bra hjälp i att sålla vad som är relevant i dagens undervisning i de övriga källor jag använt mig av.

Anpassningar för oss med dyslexi (2013) är skriven av Anita Hildén och är en intervjustudie av elever på gymnasiet och universitetet. Här har elever med dyslexi blivit intervjuade och fått svara på frågor som tillexempel vilka behov av anpassningar de har och hur de fått hjälp att förbereda sig inför en lektion. Jag har valt att använda mig av den här studien då den belyser vilken problematik det finns med diagnosen i dagens skola och undervisning.

Hur kan vi hjälpa barn med läs och skrivsvårigheter? Erfarenheter från

waldorfpedagogiken (1996) skriven av Audrey McAllen. Den här källan tar på ett bra och

pedagogiskt sätt upp hur vi kan hjälpa elever som lider av dyslexi och hur vi kan underlätta deras skolgång så de kan uppnå samma studieresultat som sina övriga klasskamrater, därför valde jag att ha med mig den här källan.

Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen (2016), skriven av

Claes Nilholm och Kerstin Göransson, tar upp hur vi som lärare kan arbeta inkluderande med alla elever i undervisningen, med fokus på att alla elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna uppnå sitt bästa. Vilket passar väl med vad jag vill få fram med den här

kunskapsöversikten.

4.2 Forskning kring dyslexi

Från det att forskningen kring dyslexi på allvar kom igång i slutet på 1980-talet har det blivit tydligt att efterfrågan på kunskap om läs- och skrivsvårigheter är stor bland specialpedagoger, psykologer och många andra. Detta på grund av att det blev mer och mer tydligt att personer med läs- och skrivsvårigheter fått en mycket utsatt position i ett samhälle där kraven på goda

kunskaper och färdigheter i läsning och skrivning hela tiden ökade (Høien och Lundberg, 2013).

Det kommer hela tiden ny forskning kring dyslexi och en studie gjord 2013 menar att ett viktigt område i läsinlärningen är lokaliserad till parietal-temporal-loben, det området i hjärnan som är aktivt när eleven ska avkoda vad den läser och skapa sig en förståelse för texten. En svaghet i detta område försvårar fonologisk läsning och eleven måste därför använda sig av en annan

12 avkodningsstrategi och här visar den nyare forskningen att elever med dyslexi oftast har

bristande aktivering av detta viktiga område, som kan vara den strukturella grunden till dyslexi (Høien och Lundberg, 2013). Att som lärare ha den här forskningen med sig samt kunna anpassa undervisningen till den nya forskningen anser jag är mycket viktigt då vi på detta sätt bättre kan anpassa hur vi undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter både i samhällsämnet men även i alla andra ämnen.

4.3 Inlärning vid dyslexi, vad säger forskning?

Som Høien och Lundberg (2013) skriver består nästan all undervisning i skolan av att eleven ska kunna läsa och skriva. Därför blir just läsning och skrivning några av skolans viktigaste uppgifter att lära ut. För läraren är det dock ingen lätt uppgift att lägga upp skolarbetet så att det passar för alla elever i en klass oavsett tidigare erfarenheter eller olika svårigheter som tillexempel dyslexi. I samhällskunskap där nästan all inlärning i ämnet bygger på att eleverna ska kunna läsa och skriva kan läraren trots detta inte utgå från att eleverna varken kan läsa eller skriva. Detta försvårar både för läraren som ska lära ut men framförallt för eleven som ska ta in kunskap.

Det finns dock de elever som har dyslexi som kan läsa en text utan problem men när eleven sedan ska återberätta texten uppstår ett annat problem. Detta är att eleven inte har förstått

innebörden av texten då hen lagt fokus på att avkoda läsningen att betydelsen av textens innehåll inte uppfattas, vilket jag nämner tidigare i texten (Høien och Lundberg, 2013). Høien och

Lundberg (2013) skriver som förklaring på detta att omfattande forskning har visat att det primära problemet vid dyslexi kan lokaliseras till en svaghet i avkodningsprocessen vilket kan förklara varför ingen förståelse ägt rum hos eleven trots att elevens ögon har följt orden på pappret från vänster till höger, rad efter rad.

För elever med dyslexi kan det vara svårt att uppnå kraven att de både ska kunna läsa samt behålla sin lust att lära då de eleverna som lider av dyslexi ofta tappar lusten till att vilja lära när de stöter på motgång och svårigheter i att uppnå kunskapskraven. På grund av detta

menar Nillholm och Göransson (2016) att det finns en svårighet för pedagogerna hur de ska bemöta läromålen i LGR11 som bygger på att eleven både ska vilja lära sig samt ska visa på utveckling och lyfter även frågan om det är lusten till att vilja lära eller kunskapsutvecklingen

13 som ska prioriteras. Detta då Nillholm och Göransson (2016) menar på att många av målen kan vara motsägande och därför svåra för pedagogerna att tolka och veta hur de ska prioriteras, som i detta fall ska pedagogerna prioritera att eleverna ska lära sig läsa och skriva eller att eleverna ska bibehålla sin lust att lära?

“The Good Start Method for English” skriven av Katarzyna M. Bogdanowicz och

Marta Bogdanowic (2016) är en artikel skriven utifrån hur dyslexi kan se ut för elever som har engelska som förstaspråk och ska lära sig andra språk. Där kan vi läsa att dyslexi är en diagnos som vanligtvis inte blir diagnostiserad förrän efter årskurs tre i ”primary school” men dyslexin borde bli sedd tidigare, redan innan barnen börjar skolan och börjar få skriftliga instruktioner. Detta är något som även borde vara av största vikt i undervisningen av samhällskunskap då en del av undervisningen består av att eleverna ska läsa information och svara på tillhörande frågor. Har en elev som har dyslexi då inte fått hjälpmedel till att förstå informationen gör detta att uppgiften försvåras och är i vissa fall även omöjlig för eleven att genomföra. Det står även i artikeln “The Good Start Method for English” på sida två att när elever ska utsättas för nya språk underlättar det om de först får höra det genom att läraren tillexempel läser en text eller sjunger. Även detta kan omvandlas till att passa i undervisningen av samhällskunskap genom att läraren först läser texten som eleverna sedan ska arbeta med eller visar en kort film kopplad till ämnet som eleverna får se innan de själva sedan arbetar vidare med det genom en skriftlig text.

4.4 Hjälpmedel och åtgärdsplaner vid dyslexi

Antalet barn med läs- och skrivsvårigheter ökar varje år och det är därför av stor vikt att sätta in åtgärder tidigt menar Audrey McAllen (1996). McAllen fortsätter sedan med att påpeka att en erfaren pedagog redan i förskolan kan sätta in rätt åtgärder för barn med dyslexi och det positiva med det menar McAllen (1996) är att ju tidigare barnen får hjälp med rätt hjälpmedel och åtgärder desto större påverkan får den.

För att veta vilka åtgärder som ska sättas in måste en kartläggning göras så fort skolan eller den individuella pedagogen upptäcker en elev som påvisar läs- och skrivsvårigheter (Lgr11). Det kan även vara så att eleverna bara har kommit olika långt i sin läsutveckling när de kommer till skolan men då är det extra viktigt att följa de elevernas utveckling som inte kommit lika långt som de andra (Lundberg och Herrlin, 2014).  Upptäcker man dock att eleven hamnar långt efter

14 eller påvisar andra tecken på läs- och skrivsvårigheter görs det ett åtgärdsprogram och stöd sätts in. Fler och fler kommuner upprättar handlingsplaner för hur de ska arbeta med att upptäcka och kompensera läs-och skrivsvårigheter. Man arbetar även med hur de ska förebygga, utreda och underlätta för eleverna. Många skolor gör sina egna handlingsplaner där det bör ingå riktlinjer för när olika insatser ska ske och hur skolan ska arbeta vidare när de generella insatserna inte är tillräckliga (Dyslexiförbundet u.d). Dock borde svårigheterna med dyslexi kunna förminskas eller undanröjas om man hade följt skollagen, enligt Anita Hildén i Anpassningar för oss med dyslexi (2013). Detta ställningstagande bygger hon på att skollagen säger att man i utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov vilket Hildén menar att de inte får. Hildén hänvisar även till följande punkter angående hur lärare ska agera i klassrummet samt hur de ska lära ut:

• ”utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande,

• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.

• uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det, • låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer, och

• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen” (Skollag SFS nr: 2010:800, Sid 12).

McAllen (1996) nämner vikten av att sätta in tidiga och rätt åtgärder till elever med dyslexi. Även om två elever har samma diagnos har de olika behov för att klara av kunskapskraven vilket står skrivet i LGR11. I LGR11 lyfter man elevernas rätt till stöd och undervisning utifrån sina egna behov och förutsättningar. Enligt Lundberg (2006) är till exempel vissa av eleverna trygga, lugna och nyfikna medan vissa av barnen är motsatsen genom att vara otrygga, oroliga och okoncentrerade. Detta kräver olika tillvägagångs- och förhållningssätt. De flesta forskare är överens om att man med rätt åtgärder kan underlätta inlärningen för elever med dyslexi i inlärningen genom olika metoder. För många lärare är kunskaperna kring vad rätt åtgärder är fortfarande inte tillräckliga för att kunna hjälpa eleverna. Under samhällskunskapsämnets syfte i LGR 11 kan vi också läsa att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se

samhällsfrågor ur olika perspektiv och på så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter

15 uppstår och kommer till uttryck samt hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. För att kunna lyfta de här punkterna i undervisningen och för att undervisningen ska vara

anpassad är det viktigt för läraren att ta i beaktning hur olika levnadsvillkor kan se ut och att alla elever inte har samma förutsättningar för tex inlärning.

Lundberg och Herrlin har i sin bok God läsutveckling, kartläggning och övningar (2014) lagt fram flera goda förslag på olika övningar som man kan göra med eleverna efter det att en kartläggning av deras behov har genomförts. I boken utgår Lundberg och Herrlin från olika perspektiv och svårigheter kring dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter och kan på så sätt nå ut till ett brett spann av elever med olika behov med sina övningar. Övningarna består bland annat av att eleverna ska träna sin fonologiska medvetenhet där de lär sig att tillexempel avkoda olika texter och på så sätt öka sin läsförståelse. Men övningarna förtydligar även för läraren hur hen kan undervisa och underlätta för eleverna på bästa sätt. Eleven lär sig även via övningarna att höra rim och själv sätta ihop rim. När det kommer till att eleverna ska lära sig rimma menar Lundberg och Herrlin (2014) att det viktiga här inte är att eleven rimmar på riktiga ord utan det kan vara påhittade ord av eleven. Syftet är att orden ska rimma med varandra och att eleven förstår vad ett rim är för något. Den här övningen bidrar till att eleverna kan knäcka

avkodningsmetoden och på så sätt öka sina läs- och skrivkunskaper vilket även hjälper eleverna när det kommer till att kunna ta till sig informationen och läromedel i samhällskunskap som ofta är just skriftliga. Lundgren (u.d) skriver även att ett bra sätt att träna den fonologiska förmågan är genom en- till en undervisning mellan eleven med dyslexi och läraren. Till exempel så kan eleven tillsammans med läraren eller annan vuxen läsa igenom texterna som undervisningen ska baseras på enskilt där eleven får god tid på sig att läsa igenom stycket och förstå innebörden.

Vidare så finns det bildstöd som hjälpmedel vilket Lundberg och Herrlin (2014) bland andra lyfter som bra stöd vid bland annat dyslexi. Bildstöd innebär att man använder sig av bilder för att förstärka informationen till eleven till exempel ordet klocka förstärks av en bild på en klocka. I ämnet samhällskunskap kan man förstärka en del ämnestypiska ord med bilder till exempel kan man förtydliga vad ordet viking betyder genom att bredvid ordet visa en bild på en viking. Detta stärker elevens förståelse för vad ordet betyder och därför kan det bli lättare för eleven att förstå en längre text då de har stöd för de orden som är svåra att förstå.

16

Även McAllen (1996) tar upp flera bra övningar som kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter i samtliga ämnen men då med fokus på de teoretiska. Bland annat

nämner McAllen (1996) en övning som bygger på att man återför barnet till läsningen och skrivandet genom ett levande förhållande till skrivandet. Hon menar att genom att visa symboler som stärker det skrivna ordet och berättar om textens historia så ökar man intresset för barn från 12 år och uppåt. Det här sättet anser jag hade kunnat vara en bra metod att använda sig av i So-ämnena då det dels är en hel del historiska och religiösa symboler som man kan använda sig av i ämnet men även för att man på så sätt kan få in historieämnet på ett bra sätt när man återberättar för eleverna och på så sätt lättare kan vinna deras intresse. McAllen (1996) menar även att eleverna lär sig genom det muntliga, hon menar att större delen av undervisningen i de nedre och mellersta årskurserna borde ske muntligt då eleverna lär sig genom att lyssna på läraren och att den egna läs- och skrivutvecklingen då kommer när eleven är redo för det och att det sker

långsamt med skrivandet först. Detta är något som kan anpassas till samhällskunskap där mycket av undervisningen är skriftligt istället för muntligt. Även gestaltning av lektionerna är ett förslag McAllen (1996) har till vad som kan hjälpa de elever som lider av dyslexi. Det innebär att eleverna då får instruktionerna till lektionens uppgift och uppbyggnad på andra sätt än bara skriftligt. Detta kan då bidra till att eleven får en ökad förståelse för uppgiften. Detta arbetssätt kan även det anpassas till samhällskunskapen där jag som tidigare nämnt mycket skriftlig information som eleverna måste ta del av. Genom att ge eleverna den här informationen genom till exempel en inspelning där läraren läser in texten till eleverna kan det underlätta för eleven att förstå innehållet.

Det finns andra bra hjälpmedel som eleven kan använda sig av när det kommer till att utveckla sin läs- och skrivutveckling tyvärr finns det ingen forskning på dessa hjälpmedel men de är däremot beprövade metoder och har visat sig vara mycket effektfulla. Det finns till exempel något som kallas för “läslinjal” som är snarlik en vanlig linjal men med en stor skillnad. “Läslinjalen” har ett fönster med två reglage som gör att den kan placeras över en enskild rad och med reglagens hjälp fokusera på enstaka ord eller stavelser vilket hjälper eleven vid sin läsutveckling. Vid skrivutveckling kan eleven tillexempel använda sig av speciella tangentbord där tangentbordet är färgkodat. Att tangentbordet är färgkodat innebär att tangenterna är indelade

17 efter funktion i olika färger vilket gör det lättare för eleven att hitta rätt tangent. Det är även större tangenter än på ett vanligt tangentbord just för att eleven ska ha lättare för att se bokstäverna och symbolerna på tangenterna.

18

5 Slutsats och diskussion

Mitt syfte med den här kunskapsöversikten har varit att sammanställa insamlad information, kunskap och forskning kring diagnosen dyslexi och hur det är att arbeta med det i det

samhällsvetenskapliga ämnet. Jag ville även försöka ta reda på vad det innebär för mig i mitt framtida arbete som lärare och hur jag på bästa sätt kan underlätta för elever som har dyslexi.

Dyslexi är som tidigare nämnt en diagnos för läs-och skrivsvårigheter. Diagnosen försvårar för elever att uppnå kunskapskraven i läsning och skrivning på samma villkor som övriga elever. Enligt LGR11 så ska kunskapskraven uppnås efter elevernas egna förutsättningar och behov. Om man som lärare anpassar undervisningen med till exempel de anpassningar som jag nämnt

tidigare i texten möjliggör man för elever med dyslexi att uppnå kunskapskraven.

Genom den här kunskapsöversikten har jag fått hjälp att kunna besvara min frågeställning och jag har även insett hur stor påverkan diagnosen dyslexi har på inlärning. All inlärning bygger i stort på just läs- och skrivkunskaper (Høien och Lundberg, 2013). Undervisningen i

samhällskunskap utgår oftast från långa texter med många svåra ord och begrepp. Detta påverkar en elev som redan har problem med avkodning i sin läsning mer än en elev som inte har det och således påverkas inlärningen av ämnet till det negativa (Høien och Lundberg, 2013). En annan konsekvens av att eleven inte förstår vad hen läser kan leda till brist på motivation. Detta ställer krav på läraren att vara kreativ vad det gäller anpassningar och hjälpmedel för att skapa lusten till att vilja lära vilket är ett mål i LGR11. Efter insamlad information stärks mina åsikter som

blivande lärare att vi måste arbeta ännu mer på att verkligen hitta ett hållbart arbetssätt för de elever som lider av dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Detta så att eleverna verkligen blir delaktiga i undervisningen och på så sätt även kan öka sina chanser för att få en bra start i livet efter skolan med goda kunskaper i läsning och skrivning. Jag själv som blivande lärare kommer även att fokusera på att ha bra hjälpmedel till elever med dyslexi i undervisningen som till exempel bildstöd. Som ovan nämnt är bildstöd ett hjälpmedel som förtydligar olika ords betydelse genom att man visar en bild som föreställer ett visst ord betydelse och på så sätt kan detta underlätta för en elev med dyslexi att till exempel förstå en texts innebörd. Jag kommer även att använda mig mycket av cirkelmodellen när jag bygger upp mina lektioner då även detta

19 kan öka till att alla elever får bättre förståelse för undervisningens betydelse. Cirkelmodellen bygger på att läraren först berättar och läser fakta, om tillexempel Sveriges politik. Efter det får eleverna ställa frågor till läraren, läsa en text två och två, läsa en text själva, arbeta i grupp för att slutligen göra ett enskilt arbete om ämnet. Genom att arbeta såhär kan jag som lärare få in många hjälpmedel som underlättar för elever med dyslexi, till exempel bildstöd och att eleverna får texter lästa för sig samt återberättade både av lärare samt klasskamrater. Eleverna får även arbeta i grupp först vilket kan bidra till att eleverna vågar ställa fler frågor om det är något ord eller liknande de ej förstår för att sedan själva kunna göra ett eget arbete i ämnet. Att arbeta såhär i steg med ett specifikt ämne där varje delmoment bygger upp till nästa gör att eleverna får möjlighet att utveckla sina förmågor och förståelse i ämnet innan man avancerar och kräver mer av eleven. Att arbeta stegvis och successivt med ett ämne är något som jag tror är väldigt viktigt för elever med dyslexi så att de förstår ämnets innehåll och inte tappar studiemotivationen för att de ej förstår ämnets innehåll.

Inom forskning om vilka hjälpmedel som finns vände jag mig mycket till vad McAllen (1996) och Lundberg och Herrlin (2014) har skrivit angående kartläggning, åtgärdsplaner och vad de har för förslag på olika övningar och arbetssätt som man kan använda sig av dels i klassrummet men även till den individuella eleven. Något som de båda nämner är vikten av att ge eleven stöd och hjälpmedel till att främst utveckla sin avkodningsförmåga. McAllen (1996) nämner bland annat att gestaltning av lektionerna kan hjälpa de elever som lider av dyslexi. Det innebär att eleverna då får instruktionerna till lektionens uppgift och uppbyggnad på andra sätt än bara skriftligt. Detta kan då bidra till att eleven får en ökad förståelse för uppgiften.

Med den här kunskapsöversikten har mina misstankar om att det finns väldigt lite forskning på dyslexi inom specifika ämnen bekräftats. Forskningen som är gjord utgår från den generella läs- och skrivinlärningen och hur man kan upptäcka och sätta in tidiga insatser för elever med dessa behov. Forskningen tar upp hur man kan hjälpa eleverna med avkodningen med stöd av bland annat bildstöd. Däremot finns det ingen forskning utöver den som är gjord i språkämnena som svenska och engelska som är inriktad på mer specifika ämnen och hur man kan stödja eleverna med diagnosen dyslexi i dessa.

20 I LGR11 skrivs det att skolan ska vara utformad att ge plats åt de elever som finns och att

undervisningen ska bidra till att förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Som ovan nämnt blir det dock mer och mer ovanligt med arbeten som inte ställer som krav på att den som söker arbetet ska kunna läsa och skriva. Därmed är det av stor betydelse att behöriga lärare har god kompetens inom området för att ge eleverna de bästa förutsättningarna i inlärningen.

21 6 Förslag till vidare studie

För fortsatt arbete inom ämnet hade jag kunnat omformulera min frågeställning till tillexempel ”Vad kan jag som lärare göra för att underlätta för de eleverna med dyslexi”. Genom den frågeställningen kan jag på ett begränsat och anpassat sätt söka forskning och annan relevant information om hur jag som blivande lärare kan arbeta i min blivande klass med elever med dyslexi. Jag kan även genom forskning fortsätta försöka hitta hjälpmedel och arbetsmetoder specifikt för samhällskunskap och inte endast för de teoretiska ämnena. Då tänker jag främst på inlärningsmodeller, IT-verktyg och övrigt läromaterial. Jag har via den här kunskapsöversikten insett att det finns väldigt lite forskning med inriktning på samhällskunskap och kanske är det så att man inte ser ett annat behov av stöd och anpassningar än det som sker i den generella läs- och skrivinlärningen? Även detta är något jag genom en mer specifik frågeställning med inriktning på vad jag som lärare kan göra kan söka vidare information om. Jag som blivande lärare anser att vidare forskning i ämnet bör göras så att alla lärare på såsätt kan ge elever med dyslexi bästa förutsättning för att klara sin skolgång.

22 Referenser

Katarzyna M. Bogdanowicz Marta Bogdanowicz (2016). The Good Start Method for

English. Polish Psychological Bulletin, volym 47(3), 265–269. doi:10.1515/ppb-2016-0032

Høien, Torleiv och Lundberg, Ingvar (2013) Dyslexi, från teori till praktik.Stockholm, författarna och natur & kultur.

Hildén, Anita (2013) Anpassningar för oss med dyslex: Mixi Print

Lundberg, Ingvar (2006) Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm, natur och kultur Lundberg, Ingvar och Herrlin, Katarina (2014) God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm, natur och kultur

Lärarförbundet (2011). Lärarens handbok – skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Lund: Studentlitteratur AB

McAllen, Audrey (1996) Hur kan vi hjälpa barn med läs och skrivsvårigheter? Erfarenheter från waldorfpedagogiken. Järna, telleby Bokförlag

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2016). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forsk

ningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Elektroniska resureser:

Hjärnfonden (u.d). Dyslexi. Hämtad 2017-11-15 från

http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/dyslexi/?gclid=EAIaIQobChMIrprplPrA1wIVWouyCh1JFgzdEAAYAiAAEg

LrpvD_BwE

Dyslexiförbundet (u.d). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Hämtad 2017-11-20 från

http://www.dyslexi.org/skrivknuten/las-och-skrivsvarigheterdyslexi

Lundgren, A. A. (u.d). Vad säger forskning om dyslexi [Broschyr]. Hämtad 2018-08-15