VIKING FUTURE CENTRE
Vision om en identitetsbyggnad i Göteborg
Jimmy Larsson
EXAMENSARBETE
2008
VIKING FUTURE CENTRE
Vision om en identitetsbyggnad i Göteborg
VIKING FUTURE CENTRE
Vision of an identity building in Gothenburg
Jimmy Larsson
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet byggnadsteknik. Arbetet är ett led i magisterutbildningen.
Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Göran Hellborg
Omfattning: 15 högskolepoäng
Datum: 2008-10-14
Arkiveringsnummer:
Abstract
Abstract
This thesis project is a vision of an identity building in Gothenburg, situated on the pier called Bananpiren. The purpose of the project is to create interest and stimulate discussions around the place and the building.
In order to gain inspiration of what such a place can contain and express, a
number of similar projects have been analysed, for example the Sydney Opera and the Yokohama International Port Terminal.
A number of suggestions was then created and analysed, all of which are presented in chronological order in order to show the rejections and the developed designs that resulted in the final formation to proceed with.
The result was finalised in a number of presentation images of the project that can be used by Cullbergs Arkitektkontor AB when presenting the project.
Sammanfattning
Sammanfattning
Examensarbetet är en vision till en identitetsbyggnad i Göteborg belägen på Bananpiren. Idén med projektet är att väcka intresse och skapa diskussion över platsen och byggnaden.
För att få inspiration över vad en sådan här plats kan innehålla och förmedla har liknade projekt analyserats, till exempel Sydneyoperan och Yokohama
international port terminal.
Under genomförandet har en mängd förslag testats och analyserats, här redovisas i kronologisk ordning hur de olika förslagen har utvecklats eller förkastats innan vi kom fram till en slutlig utformning att jobba vidare på.
Resultatet ledde till att Cullbergs Arkitektkontor AB fick en mängd
presentationsbilder över projektet som de kan använda sig av i presentationer av projektet. Nyckelord Utformning Visualisering Bananpiren Frihamnen Identitetsbyggnad
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE OCH MÅL... 4 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.4 DISPOSITION... 5 2 Teoretisk bakgrund ... 62.1 YOKOHAMA INTERNATIONAL PORT TERMINAL... 6
2.2 SYDNEYOPERAN... 6 2.3 UNIVERSEUM... 7 2.4 TOD´S... 8 3 Genomförande ... 9 3.1 BANANPIREN... 9 3.2 SKISSKEDET... 10 3.2.1 Fas 1 ... 10
3.2.2 Fysiska modeller och handritade skisser... 12
3.2.3 Fas 2 ... 13
3.2.4 Fas 3 ... 14
3.2.5 Frihamnen ... 17
4 Resultat ... 18
4.1 ÖVERBLICK... 18
4.1.1 Pirens slutgiltiga utformning ... 18
4.2 ANGÖRING... 20
4.3 UPPGÅNG TILL BYGGNADEN... 21
4.4 CAFÉ- OCH RESTAURANGSIDAN... 23
4.5 FRAMFÖR IKONBYGGNADEN... 24
4.6 BYGGNADEN... 26
5 Slutsats och diskussion ... 27
6 Referenser... 28
7 Sökord... 29
Inledning
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Håkan Cullberg vid Cullbergs Arkitektkontor i Göteborg har idéer om hur en identitetsbyggnad för staden skulle kunna placeras ute på Bananpiren.
Bakgrunden till denna utveckling är att Håkan Lagergren vid Qualities of Sweden tillsammans med Håkan Cullberg under ett flertal år har analyserat och utvecklat idén till att skapa ett upplevelsecenter för Göteborg – Västra Götalandsregionen – Sverige – Norden på temat vikingar. De har tidigare undersökt flertalet platser för etablering och kommit fram till att Bananpiren är lämpligast.
Tillsammans med Cullberg Arkitektkontor ska jag utforma en byggnad och plats på Bananpiren. Även en del tankar och idéer om Frihamnen i övrigt kommer att läggas in i projektet.
Byggnaden och platsen ska väcka intresse åt projektet och få igång en diskussion.
1.2 Syfte och mål
Syftet och målet med examensarbetet är att från en grundidé, utforma och
visualisera den tänkta byggnaden så att projektet kan ta fart och väcka intresse hos myndigheter och andra intressenter.
Att med hjälp av 3d-modeller analysera och utveckla byggnaden och dess tänkta utformning.
Examensarbetet görs tillsammans med och för Cullberg Arkitektkontor AB i Göteborg.
1.3 Avgränsningar
Då projektet är i ett tidigt idéskede kommer inte alla delar av byggnaden behandlas fullt ut.
Byggnadens framtida innehåll kommer diskuteras men ej bestämmas. Inga färdiga ritningar över projektet kommer att redovisas.
Kostnaderna kommer inte att påverka projektet i detta skede så därför görs inga kostnadsberäkningar.
Inledning
1.4 Disposition
Upplägget på rapporten är enligt följande:
Första delen av rapporten är en analys av liknade projekt eller projekt som vi tror oss kunna ha nytta av i vårt arbete.
Sen kommer genomförandefasen som beskriver hur arbetet och tankegångarna har gått i projektet; hur förslaget har vuxit fram succsessivt under resans gång.
Resultatdelen i rapporten redovisas i bilder och förklaringar till det slutgiltiga materialet.
Teoretisk bakgrund
2 Teoretisk bakgrund
Under arbetets gång har flera projekt analyserats. Vi har försökt hämta inspiration kring vad platsen kan betyda för staden. Vad kan platsen innehålla? Vad ska en framtida identitet stå för?
Analyserna har varit många och ganska grundliga. Följande är en redovisning av en del av dem, vad vi fick ut av dessa och hur vi har inspirerats.
2.1 Yokohama International Port Terminal
Yokohamaterminalen är ritad av arkitektkontoret Foreign Office Architects och stod färdigt 2002. Analysen av Yokohamaterminalen bestod mycket av hur man kan göra ett upplevelselandskap av en vanlig pir. Här har man förvandlat hela byggnaden till ett landskap. Vi studerade om vi kunde applicera något av detta i vårt projekt.
Terminalen är också ett mycket bra exempel på hur man har lyckats kombinera funktionen som terminal och en mötesplats där folk kan samlas och umgås i och ovanpå byggnaden.
2.2 Sydneyoperan
Operahuset i Sydney är ritat av arkitekten Jørn Utzon och invigdes 1973. Sydneyoperan är belägen på en befintlig hamnpir ungefär som vår och dess bebyggelse var också snarlik. Det är ett mycket bra exempel på hur en plats kan förändras och på så sätt dra ett stort antal människor till platsen och skapa ett enormt intresse runt omkring den. Sydneyoperan har blivit en nationalsymbol efter färdigställandet. Det vi vill göra är att omvandla den ej så besökta Bananpiren till en plats som Göteborg ska kretsa kring.
Bild 2.1 – Yokohama international port terminal [1]
Teoretisk bakgrund
2.3 Universeum
Universeum analyserades därför att det också är beläget i Göteborg och är en byggnad som rönt stor uppmärksamhet. Byggnaden är ritad av Gert Wingårdh och öppnades 2001. Det är en byggnad som av allmänheten utsetts till en av Sveriges vackraste byggnader. Projektet var även viktigt för att få en inblick i hur offentliga byggnader i Göteborg kan se ut. Det här är också en plats där mycket kunskap samlas och har en strid ström av besökare.
Bild 2.2 a – hamnpiren som gav plats åt Sydneyoperan [2]
Teoretisk bakgrund
Bild 2.3 – Universeum [4]
2.4 Tod´s
Tod´s är belagt i Tokyo och byggdes år 2002-2004. Arkitekten är Toyo Ito. Tod´s speciella fasadutseende var något som gjorde det intressant för oss. I analysen av detta projekt fick vi med oss att nästan allt går att bygga. Fasaden består av betong och glas. Betongen har ett trädliknade mönster som reser sig upp i byggnaden. Tack vare trädprincipen i fasaden ser och förstår man hur lasterna förs ner av fasaden.
Genomförande
3 Genomförande
3.1 Bananpiren
Bananpiren är en mycket attraktiv plats. Den är strategisk placerad mycket nära centrum och nästan mitt i Göta älv.
I nuläget så finns det stora tomma lokaler på platsen. Platsen används ibland för konserter och liknade på sommaren men annars så är folklivet där nästan
obefintligt. Under den närmaste tiden kommer piren tillfälligt användas för STCC-tävlingar.
Bild 3.1 a – Bild Göteborgs centrum, rött kryss är Bananpiren [5]
Genomförande
3.2 Skisskedet
3.2.1 Fas 1
Jag utgick från en av Håkans tidiga skisser och jobbade fram en enkel 3d-modell i SketchUp. Tankarna från början var att få något monumentaliskt över byggnaden, att försöka få en vertikalitet i gestaltningen.
I SketchUp gick vi runt byggnaden och analyserade den från olika håll. Efter denna analys kom vi fram till att vi inte var helt nöjda med trappan till byggnaden.
Genomförande
Därefter gick jag över till ArchiCad och försökte få fram olika förslag på trapplösningar och platåer som byggnaden kunde vila på.
I detta skede jobbades mycket med trapporna runt byggnaden. Jag försökte med en mängd olika varianter men kom inte fram till någon lösning som vi var helt nöjda med.
Sen fortsatte arbetet med att utveckla landskapet och angöringen fram till byggnaden. Tanken var att forma den platta piren till ett landskap som man vandrar fram i till byggnaden. Jag gjorde även en snabb volymskiss på en annorlunda utformning av byggnaden. Bilderna nedan är ett test på en rörelse fram emot byggnaden där vyn och mängden sikt på byggnaden varierar på promenaden fram. Man vandrar genom ett landskap av kullar.
Bild 2.2 b – Foto SketchUp modell
Genomförande
3.2.2 Fysiska modeller och handritade skisser
I ett tidigt skede jobbade vi också med fysiska modeller. Vi gjorde snabba modeller som jag sedan förde in i datorn och jobbade vidare på.
Jag skrev ut mycket av materialet och modellerna som jag jobbade på i datorn och så fick Håkan skissa för hand på dem. Denna arbetsmetod visade sig fungera mycket väl. Vi fick båda ut mycket av detta arbetssätt. När man väl har fått upp en modell i 3d och har grundutformningen gick det mycket snabbt att få en
uppfattning av nya saker när man ritade på utskrivna kopior.
Bild 2.2 d – Foto ArchiCad modell
Genomförande
3.2.3 Fas 2
Nu utvecklades vandringen fram till byggnaden med mer konkreta idéer. Den börjar med en hårdgjord yta med träd innan man kommer in i grönområdet. Grönområdet består av kullar där vissa har byggnadsvolymer under sig. På pirens bortre långsida från staden räknat placerades en väg. Detta för att inte avskilja piren från stadens centrum och för att transporter till och från byggnaden måste finnas. När man vandrar fram genom landskapet öppnar och sluter sig vyerna över bygganden. På pirens sida mot centrum ligger det fik och restauranger som ramar in utsikten mot GöteborgsOperan. När man väl vandrat fram till byggnaden öppnar det sig ett stort torg framför byggnaden där det ges plats för bland annat konsertframträdanden.
Det vi inte tyckte om med detta förslag var att skalan blev alldeles för stor. Det är en mycket lång vandring fram till byggnaden. Man vandrar i ett platt landskap på en nivå som inte riktigt fungerar. Trappan med scenen är vänd från staden vilket inte är optimalt då man till exempel inte ser stadens siluett.
Började istället fundera på om det skulle vara någon byggnad alls eller om hela vandringen på piren skulle vara byggnaden i sig.
Bild 2.2 e – Foto ArchiCad modell
Genomförande
Vi testade olika landskapsmodeller men inget förslag blev utvecklingsbart. Vi började då istället att skissa på huvudbyggnaden. Resultatet blev en del förslag med en mönstrad fasad.
Slutresultatet av dessa tester gav en byggnad som vi tyckte var spännande och skulle passa projektet. Den skulle väcka mycket uppmärksamhet och bli diskuterad.
3.2.4 Fas 3
Nu när vi hade bestämt oss för huvudbyggnadens gestalt och utformning gick jag vidare med att skissa på området innan och runt byggnaden.
Längst frampå piren placerades en lång pir. Trappan från byggnaden går ända ner i vattnet. Området innan byggnaden blev en lång uppförsbacke till byggnaden med plats för transporttrafik på ena sidan och plats för caféer och restauranger på andra sidan.
Bild 2.2 g – Foto ArchiCad modell
Genomförande
Den smala piren längst fram fick en svängd form som fångar in vattenspegeln och medger att man kan se på byggnaden från många olika vinklar. Trappor och gradänger placeras på piren så att man kan komma ner till vattnet.
Med 3d-modellering går det snabbt att få en uppfattning av hur saker och ting ser ut så att man tidig kan fatta rätt beslut. Till exempel om man ska ha nersänkta eller utskjutande steg i trappan. I vårt fall valde vi nersänkta.
För att skapa en rumsupplevelse och inte så lång korridor på utsidan av byggnaden drogs kanterna in på den två våningar höga sockeln där byggnaden står. Till slut lät vi indragningen gå ända bort till början på uppgången och början på trappan. Detta gör att både trappan och uppgången blir smalare längst upp vid byggnaden. På detta sätt uppstår en resligare och mer elegant byggnadsvolym.
Bild 2.2 h – Foto ArchiCad modell
Genomförande
Till slut insåg vi att slänten upp mot byggnaden inte fungerade så bra. Den blev alldeles för lång och det hände inte så mycket på den. Lösningen blev en
uppdelning med ett trapplandskap med gröna gräsytor fram mot huvudbyggnaden.
Förplatsen framför uppgången formades till en stor öppen yta där det ges plats för konserter. Innan man kommer fram till denna yta så finns det en parkliknande miljö med många träd. Tanken var att dölja byggnaden från detta håll så att den öppnar upp sig successivt ju längre in i området man kommer.
Bild 2.2 k – Foto ArchiCad modell
Bild 2.2 m – Foto ArchiCad modell Bild 2.2 l – Foto ArchiCad modell
Genomförande
Vi kom att utveckla mönstret på byggnaden och gjorde olika förslag på detta. Då jobbade vi först med att göra små pappersmodeller för att testa olika
mönsterkaraktärer. Om vi tyckte det såg bra ut förde jag in det i 3d-modellen och titta på hur det såg ut då. Mönstren har hämtat sin inspiration i vikingatidens runristningar.
Bild 2.2 n – Foto Fasadmaterial modeller
Bild 2.2 o – Foto ArchiCad modell
Vi funderade på om mönstret skulle ligga utanför fasad och vara ett skal samt solavskärmning, eller om det skulle bli en del av den bärande delen av
fasadkonstruktionen. Om glasrutorna skulle placeras ute i mönstret eller om det skulle vara en glasbyggnad innanför. Slutresultatet blev en glasbyggnad med en självbärande mönstrad skalkonstruktion runt om.
3.2.5 Frihamnen
För att få ett helhetsuttryck över området har vi tagit fram ett snabbt idéförslag till frihamnen. Det bygger på att frihamnen ska ge plats åt Göteborgs höghus. Där ska Göteborgs ”sky-line” skapas.
Resultat
4 Resultat
En mängd presentationsbilder har tagits fram som Cullberg arkitektkontor kan använda sig av i marknadsföring och presentationer av projektet. Bilderna som skapades är tänkta att vissa upp projektets helhet och utseende men även att förmedla känslor kring området. Att visa olika intressanta vyer som kan skapas på Bananpiren.
4.1 Överblick
Bananpirens placering är inte alls långt från operan och stadens centrum. Tanken är att man ska kunna ta en färja från operan över till Bananpiren. Bananpiren är nästan helt omgiven av vatten.
4.1.1 Pirens slutgiltiga utformning
Från operan ska man kunna ta båt över till Bananpiren och man kommer där iland vid den gröna parkens kant. I detta område är det en parkliknande miljö fullt med träd och gräsytor. Slingringa grusgångar tar dig genom området. Tanken är att besökaren inte skall kunna se hela byggnaden direkt utan att träden och de slingringa gångbanorna gör så att vyn över byggnadsgestalten ändras under vandringen.
Efter skogsparken kommer man till ett stort öppet mönsterlagt torg. Detta torg är en förplats innan man kommer upp till trapplandskapet som ligger närmast byggnaden. På torget skall man kunna anordna konserter mm.
Bild 4.1 a – Rendering Artlantis, från Götaälvsbron mot GöteborgsOperan och Bananpiren
Resultat
Trapplandskapet innan byggnaden blir till en spännande variationsrik vandring upp till stadens ikonbyggnad. Här kan man sola, vila eller ta en fika på de många gräsytor som finns utmed vandringen och eller därifrån beskåda staden åt olika håll. Successivt kommer besökaren högre upp och ser på så sätt nya vyer av staden. På vänster sida om trapplandskapet från torget och skogsparken ligger det caféer och restauranger. Här är en plats i söderläge där folk kan mötas och umgås. På motsatt sida av trapplandskapet finns det en väg för avlastnings- och godstransporter. Utmed denna kaj kan också större båtar lägga intill.
När man kommit upp till byggnaden och går över till andra sidan om den finns det en stor välvd trappa. Trappan fortsätter ända ner i vattnet med något viloplan där emellan. Vid trappan går det ut en svängd pir som omsluter rummet med en vattenspegel framför byggnaden. Här kan mindre båtar komma in och lasta av folk, tex paddanbåtarna. Den svängda piren har trappor ner mot vattenrummet och på andra sidan av piren finns en brygga som är till för småbåtar.
angörning från operan
Inlastnings väg
gångsida med café och restauranger
mindre båtar större båtar
Bild 4.1 b – Rendering Artlantis, översiktsbild Bananpiren
Resultat
4.2 Angöring
Skapade en bildserie på fyra bilder för att illustrera ankomsten till piren via färja från operan.
Första bilden visar när man är på färjan strax innan färjans angöring. Nästa bild är när man stigit av båten. Här kommer man då till en liten öppen plats som enbart är till för på- och avstigning av båtarna. I detta läget syns inte mycket av vad som döljer sig längre fram. Efter det finns det flera vägar att välja på beroende på om man vill gå mot byggnaden eller bort från området eller in mot centrum av skogsparken.
Ju närmaren byggnaden man kommer desto mer ser man av den och området som öppnar sig mer och mer.
Bild 4.2 a – Rendering Artlantis, från färjan mellan operan och Bananpiren
Bild 4.2 b – Rendering Artlantis, avstigningsplats för färjan
Bild 4.2 c – Rendering Artlantis, skogsparken
Bild 4.2 d – Rendering Artlantis, skogsparken
Resultat
4.3 Uppgång till byggnaden
Trapplandskapet är en plats där folk möts och umgås, här finns stora gräsområden där man kan ligga och sola, fika eller bara slappna av och njuta. Trapporna i området är många och en del är extra stora så att de bildar en naturlig sittyta.
Byggnaden reser sig mycket magnifikt längst upp på platån. De karakteristiska varvskranarna från Götaverken syns i bakgrunden.
Bild 4.3 a – Rendering Artlantis, trapplandskapet
Bild 4.3 b – Rendering Artlantis, Byggnaden från trapplandskapet
Resultat
På den stora arealen i frihamnen föreslår vi en exploatering av mycket höga hus i form av bland annat skyskrapor. Göteborg har för närvarande ingen plats där denna bebyggelse kan ske. Detta är den enda och naturligaste plats för en exploatering av mycket höga hus. Detta ger förutsättningar för en unik statsbild centralt i staden. Vår tanke är att Göteborgs skyline ska rama in Göteborgs nya identitet på Bananpiren.
Väl uppe på platån där byggnaden står kan man antingen gå in i själva byggnaden eller gå runt den på alla sidorna. Här visas bild på om man går på vänstra sidan som vätter mot staden och söder.
Bild 4.3 c – Rendering Artlantis, från trapplandskapet mot Göteborgs skyline på Frihamnen
Bild 4.3 d – Rendering Artlantis, sidan av byggnaden
Resultat
4.4 Café- och restaurangsidan
På pirens södra sida som vänder sig mot staden och GöteborgsOperan placerades restauranger och caféer med uteplatser. På denna sida av piren kan man vandra ner till vattnet på flera ställen genom små trappavsatser. Där kan man sätta sig och koppla av nära vattnet eller avnjuta en god glass.
Fasaden går ej parallellt med pirkanten utan gången där emellan blir bredare ju närmare byggnaden man kommer och för att därefter ändra riktning och blir smalare fram till trappans slut. Detta för att skapa en subtil rumsupplevelse när man är i närheten av huvudbyggnaden.
Trapplandskapet ovanför upp till byggnaden kragar ut över sockelbyggnaden som då ger en vacker skuggverkan på fasaden som markerar och framhåller dess form.
Bilden visar den fantastiska utblick man får från ett av caféerna. Här har man GöteborgsOperan i bakgrunden och utblick över allt folk som passerar förbi på piren.
Bild 4.4 a – Rendering Artlantis, café-och resturangsidan
Resultat
4.5 Framför ikonbyggnaden
Framför byggnaden finns ett landskap av många trapp- och gradängavsatser placerade i en välvd form. Dessa trappor leder ända ner mot vattnet. Trappor och gradänger samspelar så det blir naturligt att hitta en egen sittplats varifrån en hänförande utblick fås över hamninloppet.
På den svängda piren kan man gå ända ner till vattnet och sätta sig och koppla av en stund och njuta av staden och dess ikonbyggnad. Man kan titta på båtar som lägger till framför byggnaden. Detta område med vatten framför byggnaden ramas in av den svängda piren som går ut och skapar på så sätt en vacker rumsbildning. Trappavsatsernas välvda form rakt framför byggnaden förstärker ytterligare detta rum.
Från piren får man bra blick över byggnaden. Man kan fotografera den från en mängd olika vinklar.
På utsidan av trapporna på piren finns en brygga där mindre båtar kan lägga till.
Bild 4.5 a – Rendering Artlantis, framförbyggnaden
Bild 4.5 b – Rendering Artlantis, från den svängda piren mot byggnaden
Resultat
En dag- och nattbild i samma läge tagna från Göta älv, till exempel ur en turists perspektiv från en av Paddanbåtarna. Här ser man hur byggnaden ramas in och accentueras av de tänkta höghusen i bakgrunden.
Från Stenpiren får man också en bra utblick på byggnaden och dess fina läge inramat av höghusen i Frihamnen.
Bild 4.5 c – Rendering Artlantis, från vattnet mot byggnaden med Göteborgs nya skyline i bakgrunden
Bild 4.5 d – Rendering Artlantis, från vattnet mot byggnaden med Göteborgs nya skyline i bakgrunden, nattbild
Bild 4.5 e – Rendering Artlantis, från Stenpiren mot Göteborgs ikonbyggnad
Resultat
4.6 Byggnaden
Byggnadens nedersta våningar ligger under trapplandskapet. Det fins två våningar under den platå som byggnaden står på. Platån ligger som mest 10 meter över pirens nivå.
Huvudbyggnaden karakteriseras av det skalmönster som ligger 1 meter utanför glasbyggnaden. Bredden på byggnaden är 33x33 meter. Byggnadens höjd är 33 medan skalmönstrets högsta höjd är strax över 36 meter. Antal våningar är 7 exklusive de 2 under platån.
Byggnadens innehåll är inte fastställt i detta läge. Tankar och idéer finns men inget som kommer att publiceras i denna rapport och examensarbete.
Bild 4.6 a – Rendering Artlantis, på byggnaden
Slutsats och diskussion
5 Slutsats och diskussion
Det intressanta och roliga men samtidigt svåra med detta projekt har varit att det inte fanns några direkta riktlinjer och direktiv. Detta gjorde att man fick tänka mycket fritt och inte alltid helt realistiskt. Idén var att komma fram till något som kan skapa diskussion och intresse över platsen mer än att skapa en färdig och byggbar byggnad.
Jag har svårt att se att om det i framtiden blir någon byggnad på platsen att den skulle se ut så som vi har presenterat den idag. Men vi har tänkt igenom platsen och dess innebörd för Göteborg, analyserat och diskuterat vad Göteborg behöver. Så nu är första stegen tagna och förhoppningsvis inleds en diskussion om
Bananpiren och dess kommande utformning, så får vi se vad det i framtiden kan leda till, förhoppningsvis till en framtida bebyggelse.
Det jag har medfört till projektet är att jag jobbat med 3d modeller i datorn. Jag tror att både jag och Håkan har haft stor nytta av detta under projektets gång. Jag tror även att om inte 3d modellering i datorn hade används så hade vi inte
Referenser
6 Referenser
[1] Foto Håkan Cullberg 2007
[2] http://locofonic.alphalink.com.au/pix/fort1.jpg (Acc. 2008-08-07) [3] http://www.artlex.com/ArtLex/t/images/theatr_sydney.opera.lg.jpg (Acc. 2008-08-07) [4] http://www.bergab.se/extra/pod/?id=40&module_instance=1&action=pod _ show&navid=40 (Acc. 2008-08-27) [5] http://www.hitta.se (Acc. 2008-08-07)
Sökord
7 Sökord
A analys... 5, 9 ArchiCad ... 10 B Bananpiren...1, 2, 3, 4, 6, 9, 16, 17, 20, 26 F frihamnen... 16, 20 fysiska modeller... 11 G gestaltningen... 9 Göta älv ... 9, 24 GöteborgsOperan... 12, 22 grundutformningen ... 11 H höghus ... 16 I identitet... 6, 20 L landskapsmodeller ... 13 M mönstrad fasad... 13 monumentaliskt ... 9 P pappersmodeller... 16 presentationsbilder ... 2, 17 Q Qualities of Sweden ... 4 R rumsupplevelse ... 14, 22 S SketchUp... 9 sky-line ... 16 Stenpiren ... 24 strategisk ... 9 Sydneyoperan... 2, 3, 6 T Tod´s ... 3, 8 transporttrafik... 13 U Universeum... 3, 7 V vertikalitet ... 9 Y Yokohamaterminalen ... 6Bilagor
8 Bilagor
Bilaga Dvd-skiva
- Foton Bananpiren - Presentationsbilder
