Affektiv personlighet: Stress, sömnsvårigheter och smärta

20 

Full text

(1)

Affektiv Personlighet: Stress, sömnsvårigheter och smärta Dan Hilmart & Henrik Cassel

Örebro Universitet

Sammanfattning

Syftet är att undersöka hur fyra affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. De fyra affektiva personlighetstyperna är självförverkligande, lågaffektiva, högaffektiva och självdestruktiva. Studien inkluderade färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan grupperna. För framtida forskning kan en studie med longitudinell data undersöka om personlighetstyperna är stabila över tid gällande stress och sömnsvårigheter. För variabeln smärta behövs fler tvärsnittstudier.

Nyckelord. Affektiv personlighet, stress, sömnsvårigheter, smärta, Fear-avoidance model.

Handledare: Shane MacDonald Psykologi VT2013

(2)

Affective Personality: Stress, sleep difficulties and pain Dan Hilmart & Henrik Cassel

Örebro University Abstract

The aim of this study is to examine how four affective personality groups differed in stress, pain and sleep difficulties. The four affective personality groups are self-actualizing, low affective, high affective and self-destructive. The study included pre-collected data from The Middle Sweden Pain and Sleep Project. This study included 611 men and 838 women in varying age groups (M=46.93, SD=12.73). There was found significant differences between the groups in variables stress, sleep difficulties and pain. For future research a study with longitudinal data may find that stress and sleep difficulties among the personality groups are stable over time. For the variable pain, more cross-sectional studies are needed.

Keywords. Affective personality, stress, sleep difficulties, pain, Fear-avoidance model

(3)

Affektiv personlighet: Stress, sömnsvårigheter och smärta

Hur kommer det sig att människor påverkas och reagerar olika på faktorer såsom stress, sömnproblem och värk? Det är känt att människors hälsa påverkas av fysiska, psykiska och sociala faktorer i vardagen. Det finns dock skillnader i människors hälsa, men vad kan det bero på? Det finns personer som är sjukdomsbenägna, medan andra istället har en personlighet som karaktäriseras av optimism, självkontroll, medvetenhet och

självförtroende (Taylor, 2012).

Affektiv personlighet är en modell uppbyggd av två olika skalor, den positiva affektiva personlighetsskalan (PA) och den negativa affektiva personlighetsskalan (NA). Tillsammans bildar båda skalorna en gemensam skala som kallas PANAS (Positive and negative effect scale). PA kännetecknas av positiva känslor och att ha en positiv syn på livet, medan NA innefattar negativa känslor och att ha en pessimistisk filosofi. Personer som tillhör PA hanterar stressiga situationer bättre än individer som tillhör NA

(Norlander, Bood & Archer, 2002). Det har visat sig att människor som har en

optimistisk livssyn har en bättre coping-förmåga för att hantera smärta (Park & Sonty, 2010). Personer som har en negativ bild av sig själva och omvärlden tenderar att befinna sig högt på NA. Detta medför att de har svårt att känna sig trygga oavsett vilken situation de befinner sig, oberoende av stress (Watson & Clark, 1984). Dessa människor skapar ofta en osann tro om att de är sjuka, när de egentligen inte är det. Dessutom söker de oftare vård för olika somatiska sjukdomar (huvudvärk, magont etc), framförallt när de är under mycket stress (Watson & Pennebaker, 1989).

Från PANAS-skalan kan människor delas in i fyra olika affektiva

(4)

under den senaste tiden. De fyra grupperna kallas för ”självförverkligande” (hög positiv affekt och låg negativ affekt), ”självdestruktiva” (låg positiv affekt och hög negativ affekt), ”högaffektiva” (hög positiv och hög negativ affekt) och slutligen ”lågaffektiva” (låg positiv affekt och låg negativ effekt). Personer som är själförverkligande sover bättre, hanterar stress bättre och har bättre självupplevd hälsa än personer som är självdestruktiva. Personer i den lågaffektiva personlighetsgruppen har visat sig ha lägst nivåer utav stress medan personer i den högaffektiva personlighetsgruppen har uppvisat höga nivåer av stress, hög ångest men har visat sig också ha den näst bästa

sömnkvaliteten och en hög grad av optimism och energi. Även personer som har en hög positiv affekt, optimism och en hög nivå av energi uppnår en bättre sömnkvalitet även om samma personer samtidigt uppvisar höga nivåer av stress (Norlander, Johansson & Bood, 2005).

Stress är en negativ emotionell anpassning till olika stressorer i människors

omgivning (Baum, 1990). Människor reagerar olika på diverse stressorer, exempelvis kan högljudd musik upplevas som stressande för vissa personer men för andra kan det ha en lugnande effekt. Hur stressad en individ känner sig i utsatta miljöer beror på hens resurser och hur hen hanterar stressiga situationer. Personlighet kan både vara en positiv och negativ faktor vid upplevelsen av stress (Taylor, 2012). Den är en viktig faktor i hur människor hanterar stressfulla situationer. Hur en individs personlighet påverkar

stressfulla situationer bygger på både genetiska faktorer (Kozak, Strelau & Miles, 2005) och miljö (Repetti, Taylor & Seeman, 2002).

Människor som har hög negativ affekt upplever oftare oro, besvär och

(5)

att de ofta har ineffektiva coping-strategier (Gunthert, Cohen & Armeli, 1999). Det finns samband mellan ohälsa och negativ affekt. Personer som har högt på NA har högre nivåer av kortisol utsöndring (Polk, Cohen, Doyle, Skoner & Kirschbaum, 2005), vilket kan leda till hjärtproblem (Midei & Matthews, 2009). Det kan även uppstå anpassningsproblem vid behandling av dessa sjukdomar p.g.a. att deras personlighet kan skapa oro och depressiva tendenser (Duits, Boeke, Taams, Passchier & Erdman, 1997).

Människor som istället har en optimistisk livssyn har bättre förmåga att hantera stress och det leder till mindre risk för ohälsa (Scheier, Carver & Bridges, 1994). Optimistiska personer har ofta ett positivt humör, vilket kan förbättra deras hälsa (Segerstrom & Sephton, 2010), samt att de även tenderar att ha bättre självkontroll som kan leda till bättre fysisk förmåga (Ruthig & Chipperfield, 2006). Det har även visat sig att optimister använder en mer problemfokuserad coping-strategi, inte är rädda för att söka socialt stöd samt att de försöker se det positiva i stressfulla situationer (Scheier, Weintraub & Carver, 1986). Det är tydligt att människors uppfattning av stress är högst subjektiv. Att ha en positiv livssyn, problemfokuserade coping-strategier och hög positiv affekt är faktorer som kan leda till att minska risken för stress och ohälsa.

Att få tillräcklig sömn är en viktig del för människors välbefinnande. I dagens samhälle blir det allt vanligare att människor berövar sig själva sömn för att hinna med dagens alla aktiviteter (Taylor, 2012). Får en person mindre än sju timmar sömn påverkas kognitiva funktioner, humör, arbetskapacitet och välbefinnande negativt (Pressman & Orr, 1997; ref. i Taylor, 2012). Det finns en mängd olika orsaker till varför människor inte får tillräcklig sömn. En orsak har visat sig vara att personer upplever omvälvande händelser i deras liv som stressiga, och på så sätt kan det leda till brist på sömn.

(6)

Ytterligare orsaker till brist på sömn kan även vara att personer är deprimerade och upplever stress från arbetet (Burgard & Ailshire, 2009). I längden blir dessa orsaker till dålig sömn okontrollerbara och det kan resultera i sömnsjukdomar, exempelvis insomnia (Morin, Rodrigue & Ivers, 2003). Personer som är självförverkligande och har högt PA har visat sig ha färre symtom av insomnia och bättre sömnkvalitet än självdestruktiva och lågaffektiva. Den gemensamma nämnaren mellan självförverkligande och högaffektiva är just att de båda har högt PA (MacDonald & Kormi-Nouri, 2013).

Smärta kan delas in i två olika typer, akut eller kronisk. Akut smärta är kortvarig (3-6 månader) och kronisk smärta är långvarig (6 månader eller mer). Det finns olika faktorer som kan orsaka människor smärta såsom fysiska, psykiska och sociala faktorer (Taylor, 2012). Några utav dessa faktorer är vissa karaktärsdrag som har visat sig korrelera med kronisk smärta, såsom neuroticism, introversion och passiva coping-strategier. Personlighet och smärta påverkar varandra, på så sätt att smärta kan förändra en människas personlighet och att personlighet kan förstärka eller minska upplevelsen av smärta (Ramirez-Maestre, Lopez-Martinez & Zarazaga, 2004). En specifik

personlighetsprofil som kännetecknas utav en tung emotionell börda kan öka den affektiva dimensionen av smärta oberoende av kön, ålder, smärtnivå och smärttyp (Mongini et al., 2009).

Fear avoidance model är en modell som förklarar hur smärta, affektiv oro och fysisk obrukbarhet kan skapa ett undvikande beteende som bygger på rädsla (Vlaeyen & Linton, 2012). Personer som har en rädsla för att uppleva smärta har en större tendens att undvika fysisk aktivitet och kommer därför att vara extra känsliga för smärta (Gheldof et al., 2010). Rädsla för smärta kan skapa stress och smärtan i sig kan skapa

(7)

sömnsvårigheter. Brist på sömn, som exempelvis insomnia, kan även vara en stressfaktor. Enligt modellen är det en händelse som leder till en upplevelse av smärta, stress eller brist på sömn (MacDonald, 2011).

Ett undvikande säkerhetsbeteende och ångest är kopplat till förvärrande av symtom (stress, sömnsvårigheter och smärta) och en överlappning av smärt- och sömnproblem (MacDonald, Linton & Jansson-Fröjmark, 2008). Vid symtomhantering i hotfulla situationer visar fear-avoidance-modellen att personer som oroar sig för smärta, stress och sömnproblem har en större tendens att förvärra situationen genom sin oro och rädsla. Istället för konfrontera situationer använder dessa personer ett undvikande beteende. Personer som inte tenderar att oroa sig för smärta, stress eller sömnproblem vet om riskerna för dessa symtom. Istället för att undvika situationer där symtom kan uppstå väljer dessa personer att konfrontera problemen, vilket senare leder till full återhämtning (MacDonald, 2011). Modellen kan förklara varför olika affektiva personligheter påverkas olika av händelser i vardagen.

Problemformulering

Den tidigare forskningen visar flera samband mellan affektiv personlighet och

psykologiska och fysiska faktorer så som stress och sömn. Det har genomförts studier om stress och sömnsvårigheter kopplat till affektiv personlighet, därför vill vi se om vi kan få liknande resultat som Norlander et al. (2002) och Norlander et al. (2005). Det finns begränsningar med den tidigare forskningen. För det första har ingen undersökt smärta (akut smärta i rygg, axlar och nacke) kopplat till de fyra olika affektiva

(8)

vill vi undersöka om det finns skillnader i smärta mellan de fyra olika affektiva personlighetsgrupperna.

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur de fyra affektiva personlighetsgrupperna skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta.

1. Den första forskningsfrågan

Hur skiljer sig de fyra affektiva personlighetsgrupperna i stress? 2. Den andra forskningsfrågan

Hur skiljer sig de fyra affektiva personlighetsgrupperna i sömnsvårigheter? 3. Den tredje forskningsfrågan

Hur skiljer sig de fyra affektiva personlighetsgrupperna i smärta? Hypoteser

Vi tror att vi kommer få liknande resultat som Norlander et al. (2002) och Norlander et al. (2005) vad gällande stress och sömnsvårigheter. D.v.s. att självförverkligande personer kommer ha lägst nivåer av stress och sömnsvårigheter och att självdestruktiva personer kommer ha högst värden. Vi tror även att variabeln smärta kommer uppvisa liknande skillnader mellan grupperna även då ingen tidigare forskning har visat det. Detta eftersom variabeln stress har visat detta och därför ser vi ingen större andledning att det inte skulle finnas signifikanta skillnader.

Metod Deltagare

Inklusionskriterier för att medverka i studien var att de var yrkesarbetande

(9)

försökspersoner från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73) från 18 år till 65 år. Material

Färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. Data bestod av en enkätundersökning som kallades ”Stress, smärta och sömnproblem”, där de inledande frågorna behandlade demografiska faktorer, såsom namn, födelseår, kön, civilstånd, utbildning och huvudsakliga sysselsättning. Därefter följde frågor om

arbetsmiljöförhållanden, stress, smärta (rygg, nacke och axlar), sömnsvårigheter, hälsoproblem, symptom (kopplad till stress, sömnsvårigheter samt värk i rygg, nacke eller axlar) och känslor.

Frågorna om stress var: ”Hur besvärande har du som mest upplevt stress under de senaste 3 månaderna?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 10 var ”väldigt besvärande”. ”Hur ofta har du under de senaste 3 månaderna varit besvärad av stress?”. Där svarsskalan var från 1-5, där 1 var ”mindre än en gång i månaden” och 5 var ”varje dag”. ”I hur hög grad anser du att stress stör din vardag (t.ex. trötthet under dagen, koncentration, minne eller sinnesstämning)?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 10 var ”väldigt besvärande”. ”I hur hög grad anser du att stress hindrar dig i din vardag (från t.ex. att arbeta, handla, umgås med vänner, utföra hushållssysslor eller fritidsaktiviteter)?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 10 var ”väldigt besvärande”.

Frågor om värk i rygg, nacke eller axlar: ”Hur ont har du haft som mest i rygg, nacke eller axlar under de senaste 3 månaderna?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls ont” och 10 var ”outhärdligt ont”. ”Hur ofta har du under de

(10)

senaste 3 månaderna haft värk i rygg, nacke eller axlar?”. Där svarsskalan var från 1-5, där 1 var ”mindre än en gång i månaden” och 5 var ”varje dag”. ”I hur hög grad anser du att värk stör din vardag (t.ex. trötthet under dagen, koncentration, minne eller

sinnesstämning)?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 10 var ”väldigt mycket”. ”I hur hög grad anser du att värk hindrar dig i din vardag (från t.ex. att arbeta, handla, umgås med vänner, utföra hushållssysslor eller fritidsaktiviteter)?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 10 var ”väldigt mycket”.

Frågor om sömnsvårigheter: ”Hur många minuter uppskattar du att du ligger vaken i sängen innan du somnar (efter att lampan släckts)?”. Där svarsalternativen är mindre än 10 minuter till mer än 1 timme. ”Om du vaknar på natten, hur många minuter uppskattar du att du är vaken då?”. Där svarsalternativen är mindre än 10 minuter till mer än 1 timme. ”Hur ofta har du under de senaste 3 månaderna sovit dåligt?”. Där svarsskalan var från 1-5, där 1 var ”mindre än en gång i månaden” och 5 var ”varje natt”. ”I hur hög grad anser du att dina sömnsvårigheter stör din vardag (t.ex. trötthet under dagen,

koncentration, minne eller sinnesstämning)?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 10 var ”väldigt mycket”. ”I hur hög grad anser du att

sömnsvårigheter hindrar dig i din vardag (från t.ex. att arbeta, handla, umgås med vänner, utföra hushållssysslor eller fritidsaktiviteter)?”. Där svarsskalans intervall var mellan 0-10 där 0 var ”inte alls” och 0-10 var ”väldigt mycket”. Statistiska analyser genomfördes med hjälp utav mjukvaruprogrammet IBM SPSS Statistics (Statistical Product and Service Solutions) och Discovering Statistics Using SPSS (Field, 2011)

(11)

skalan användes för att hitta de fyra affektiva personlighetsgrupperna. PANAS-skalan utgår ifrån 20 items och olika cutoff-värden. 35 eller lägre för lågt PA, för högt PA krävs 36 eller mer, för lågt NA är det 17 eller mindre och för högt NA krävs 18 eller mer. Data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project baserades på 10 items därför fick gränsvärdena halveras. Låg positiv affekt 17.5, hög positiv affekt 18 eller mer, låg negativ affekt 8.5 eller mindre och slutligen hög negativ affekt 9 eller mer. Utifrån dessa kriterier så hittades grupperna genom att jämföra gruppernas medelvärden med cut-off värdena från PANAS-skalan. Detta utfördes genom att genomföra en deskriptiv analys av PANAcat (Sammanslagning av variablerna PA och NA) från The Middle Sweden Pain and Sleep Project i SPSS. Tabellen visade medelvärdena för positiv affekt och negativ affekt i Grupp 1, 2, 3 och 4. Grupp 1: Självförverkligande (Positiv affekt=19.32, negativ affekt=6.51), Grupp 2: Lågaffektiv (Positiv affekt=13.87, negativ affekt=6.62), Grupp 3: Högaffektiv (Positiv affekt=19.63, negativ affekt=12.06) och Grupp 4: Självdestruktiv (Positiv affekt=12.79, negativ affekt=12.92). Gruppfördelningen: Självförverkligande = 187 personer, Lågaffektiva = 401 personer, Högaffektiva = 129 personer samt

Självdestruktiva = 732 personer.

För att kunna skapa variabeln smärta så utfördes en reliabilitetsanalys på enkätfrågorna angående värk i rygg, nacke och axlar (Cronbach’s Alpha=0.81). Det visade sig att en fråga korrelerade negativt med de andra frågorna, vilket rättfärdigade att ta bort den frågan ifrån skalan. Den slutgiltiga skalan för smärta hade ett Cronbach’s Alpha-värde på 0.85.

För att kunna skapa variabeln stress så utfördes en reliabilitetsanalys på enkätfrågorna om stress (Cronbach’s Alpha=0.82). Även om denna skala är fullt

(12)

acceptabel så visade det sig att vi fick en ännu mer reliabel skala om vi tog bort en fråga. Istället fick skalan för variabeln stress ett Alpha-värde på 0.84.

För att kunna skapa variabeln sömn så utfördes en reliabilitetsanalys på enkätfrågorna om sömn. Cronbach’s Alpha-värdet för skalan blev 0.71.

För att hitta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan de fyra olika grupperna så utfördes en MANOVA i SPSS (Multivariate Analysis of Variance).

Resultat

Syftet med studien var att undersöka hur de fyra affektiva personlighetsgrupperna skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. En MANOVA med variablerna stress

(F(3,1758)=140.32, p<.05), sömn (F(3,1758)=78.87, p<.05) och smärta (F(3,1758)=51.21, p<.05)

visar att det finns signifikanta skillnader i stress, smärta och sömn mellan de fyra affektiva personlighetsgrupperna.

Den första forskningsfrågan behandlar hur de fyra affektiva personlighetsgrupperna skiljer sig i stress. Ett Games-Howell post hoc-test visar att det finns signifikanta

skillnader i upplevd stress mellan de fyra affektiva personlighetsgrupperna. Grupp 1 hade signifikant lägst nivåer av upplevd stress (M=4.18, Lower bound=3.09, Upper

bound=5.28) än alla de andra grupperna. Grupp 2 hade signifikant lägre upplevd stress (M=6.13, Lower bound=5.28, Upper bound=6.97) än grupp 3 (M=10.54, Lower bound=9.10, Upper bound=11.99), medan grupp 4 (M=15.77, Lower bound=15.02, Upper bound=16.51) hade signifikant högst nivåer av upplevd stress.

Den andra forskningsfrågan behandlar hur de fyra affektiva personlighetsgrupperna skiljer sig i sömnsvårigheter. Ett Games-Howell post hoc-test visar att det finns

(13)

personlighetsgrupperna. Grupp 1 hade signifikant lägst nivåer av sömnsvårigheter (M=4.21, Lower bound=3.07, Upper bound=5.34) än alla de andra grupperna. Grupp 2 (M=7.04, Lower bound=6.17, Upper bound=7.92) och Grupp 3 (M=8.37, Lower bound=6.87, Upper bound=9.86) hade signifikant lägre nivåer av sömnsvårigheter än Grupp 4 (M=13.82, Lower bound=13.04, Upper bound=14.59). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Grupp 2 och 3.

Den tredje och sista forskningsfrågan behandlar hur de fyra affektiva

personlighetsgrupperna skiljer sig i smärta. Ett Games-Howell post hoc-test visar att det finns signifikanta skillnader i smärta mellan de fyra affektiva personlighetsgrupperna. Grupp 1 hade signifikant lägre upplevd smärta (M=6.94, Lower bound=5.89, Upper bound=7.99) än Grupp 4 (M=13.47, Lower bound=12.76, Upper bound=14.19). Grupp 2 (M=8.41, Lower bound=7.60, Upper bound=9.22) och Grupp 3 (M=7.21, Lower

bound=5.82, Upper bound=8.60) hade signifikant lägre upplevd smärta än Grupp 4. Det fanns inga signifikanta skillnader i upplevd smärta mellan Grupp 1, 2 och 3.

Sammanfattningsvis visar resultatet att självförverkligande personer har lägst nivåer av stress och sömnsvårigheter. Självdestruktiva har högst nivåer av stress, sömnsvårigheter och smärta.

Diskussion

Studien utgick ifrån två olika riktade hypoteser. Den första hypotesen löd att

självförverkligande personer kommer ha lägst nivåer av stress och sömnsvårigheter, medan självdestruktiva personer kommer ha högst värden. Den andra hypotesen utgick ifrån att det skulle finnas samma skillnader mellan grupperna även i smärta.

(14)

Det visade sig att människor som är självförverkligande både sover bättre och har lägre nivåer av stress. Personer som är självdestruktiva sover sämre och har högre nivåer av stress. Lågaffektiva personer hade lägre nivåer av stress än högaffektiva, dock fanns inga signifikanta skillnader i sömnsvårigheter mellan de två grupperna. Studien fick liknande resultat (sömn, stress) som Norlander et al., (2002, 2005) vilket betyder att hypotesen om att självförverkligande personer kommer ha lägst nivåer av stress och sömnsvårigheter och att självdestruktiva personer kommer ha högst värden bekräftades. Utifrån tidigare forskning så var resultatet förväntat och inte överraskande.

Självdestruktiva personer visade sig ha högre nivåer av smärta jämfört med

lågaffektiva, högaffektiva och självförverkligande personer. Detta resultat bekräftade inte hypotesen om att det skulle finnas skillnader mellan alla grupper. Dock ska det

poängteras att det fanns signifikanta skillnader mellan självdestruktiva och de övriga grupperna. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan självförverkligande, lågaffektiva och högaffektiva.

En förklaring till studiens resultat kan finnas i Fear-Avoidance-modellen. Enligt modellen finns det samband mellan smärta, stress och sömnsvårigheter kopplat till rädsla. Rädsla för smärta kan skapa stress och smärtan i sig kan skapa sömnsvårigheter.

Modellen kan även förklara olika skillnader mellan de affektiva personlighetsgrupperna. Personer som oroar sig för smärta, stress och sömnproblem har en större tendens att förvärra situationen genom sin oro och rädsla. Istället för konfrontera situationer använder dessa personer ett undvikande beteende (MacDonald, 2011). Detta är typiska drag för personer med hög NA som självdestruktiva och högeffektiva personer enligt Watson & Clark (1984). Det finns dock en viktig skillnad mellan de sistnämnda

(15)

grupperna. Högaffektiva personer har till skillnad från självdestruktiva personer även högt PA. Personer som tillhör PA hanterar stressiga situationer bättre än individer som tillhör NA (Norlander, Bood & Archer, 2002). Detta resulterar i att högaffektiva personer, trots sitt höga NA, ändå är bättre på att hantera stressiga situationer än självdestruktiva. Människor som tillhör PA har positiva känslor och en positiv syn på livet enligt Norlander, Bood & Archer (2002). Detta är personer som inte tenderar att oroa sig för stress, sömnproblem eller smärta, eftersom de konfronterar problemen istället för att undvika dem (MacDonald, 2011). Detta är typiska drag för personer med hög positiv affekt såsom självförverkligande och högaffektiva personligheter (Norlander, Bood & Archer, 2002).

Personer har olika svårt att övervinna känslomässigt lidande. Enligt Watson & Pennebaker (1989) finns det även vissa personer som har en tendens till att skapa en osann tro om att de är sjuka. Dessutom söker de ofta vård för olika somatiska sjukdomar när de är under stress. Kombinationen av stress och en oro för sjukdom är drag som passar in på den självdestruktiva personlighetstypen. Detta kan enligt oss vara en indikation på att det finns ett samband mellan självdestruktiva personers upplevelser av smärta och deras beteende av att undvika stressiga situationer. Det verkar även finnas ett samband mellan affektiv personlighet och sömn då vår studies resultat och Norlander et al., (2005) visar att självdestruktiva personer har mest problem med sömnsvårigheter jämfört med de andra affektiva personlighetsgrupperna.

Några oväntade resultat som vår studie hittade var att det enbart fanns skillnader i smärta mellan den självdestruktiva personlighetstypen och de tre andra affektiva

(16)

självförverkligande, lågaffektiva och högaffektiva. Det får räknas som ett förvånande resultat med tanke på att tidigare forskning har hittat tydliga skillnader mellan alla affektiva personlighetsgrupperna, som exempelvis när det gäller stress (Norlander et al., 2005). Utifrån våra resultat verkar det inte finnas signifikanta skillnader mellan alla affektiva personlighetsgrupper. Det skapar underlag för framtida forskning om varför det förhåller sig så.

En begränsning med studiens resultat är att studien är en tvärsnittsundersökning. Eftersom studien behandlar människors personlighet så kan det vara svårt att fastställa om personer verkligen tillhör samma affektiva personlighetsgrupp eftersom att studiens resultat bygger på endast ett mättillfälle. Därför skulle det vara av stor vikt att undersöka om resultaten är stabila över tid genom att göra en longitudinell studie för att se om samma personer tillhör samma affektiva personlighetsgrupp vid flera mättillfällen vad gällande stress och sömnsvårigheter. Det behövs dock fler tvärsnittstudier om smärta kopplat till affektiv personlighet för att hitta signifikanta skillnader mellan alla affektiva personlighetsgrupper, innan det är relevant att undersöka om smärtskillnaderna är stabila över tid. Ytterligare en begränsning med studien är att de affektiva

personlighetsgrupperna inte var normalfördelade. Frekvensfördelningen över de affektiva personlighetsgrupperna visade sig vara negativt skev. Detta kan ha inverkat på studiens resultat.

En fördel med studien är att data var färdiginsamlad. Vilket innebär att de etiska aspekterna har tagits i beaktning och att enkäten är beprövad samt har en vetenskaplig grund. De etiska aspekter som vi behöver ta hänsyn till är att hålla data konfidentiell samt att studiens resultat enbart används i forskningssyfte. En annan styrka med undersökning

(17)

är att den bestod av ett stort sample (1449 personer). Field (2009) menar att ju större sample en studie har, desto mindre har slumpen en påverkan på resultatet. Därför kan vi säga att vårt resultat troligtvis inte beror på slumpen, även om studien hade en negativ sned fördelning över de fyra affektiva personlighetsgrupperna. En ytterligare styrka med studien är att variablerna som användes har en hög reliabilitet. Cronbach’s alpha visade att alla variablerna som användes i studien hade ett alphavärde på över 0.71 (Smärta: 0.85, stress: 0.84, sömn: 0.71) vilket får anses som acceptabelt enligt Field (2009). Eftersom mätinstrumenten har hög reliabilitet så kan vi fastställa att vi har mätt det vi har avsett att mäta och att måtten är stabila. Detta gör att studiens resultat får anses pålitligt.

Det vi hittade var att den affektiva personligheten kan ha en inverkan på hur människor uppfattar och reagerar på psykosomatiska faktorer i deras vardag. De människor som är självförverkligande eller har högt PA både sover bättre och upplever mindre stress än de människor som är självdestruktiva. Självdestruktiva upplever även mer värk och har sämre hälsa i överlag än de andra affektiva personlighetsgrupperna. Det vi tar med oss ifrån studien är vikten av att ha en optimistisk livssyn och att konfrontera sina problem istället för undvika dem. Detta för att kunna ha förutsättningar att leva ett hälsosamt liv och hantera vardagens utmaningar.

(18)

Referenser

Baum, A.(1990). Stress, intrusive imagery and chronic distress. Health Psychology, 9(6), 653-675.

Burgard, S, A & Ailshire, J, A.(2009). Putting work to bed: Stressful experiences on the job and sleep quality. Journal of health and social behavior, 50, 476-492.

Duits, A, A. Boeke, S. Taams, M, A. Passchier, J & Erdman, R, A, M.(1997). Prediction of quality of life after coronary artery bypass graft surgery: a review and evaluation of multiple, recent studies. Psychosomatic medicine, 59, 257-268.

Gheldof, L, M. Crombez, G. Van den Bussche, E. Vinck, J. Van Nieuwenhuyse, A. Moens, G. Mairiaux, P. & Vlaeyen, J, W, S.(2010). Pain-related fear predicts disability, but not pain severity: A path analytic approach of the fear-avoidance model. European journal of pain 14 (2010) 870.e1-870.e9.

Gunthert, K, C. Cohen, L, H & Armeli, S. (1999). The role of neuroticism in daily stress and coping. Journal of personality and social psychology, 17, 1087-1100.

Field, A.(2009). Discovering statistics using SPSS (3rd Ed.). London: Sage Publications. Kozak, B. Strelau, J & Miles, J, N, V. (2005). Genetic determinants of individual

differences in coping styles. Anxiety, stress and coping: An international journal,18,1-15.

MacDonald, S. Linton, S, J & Jansson-Fröjmark, M. (2008). Avoidant safety behaviors and catastrophizing: Shared cognitive-behavior processes and consequences in co-morbid pain and sleep disorders. International journal of behavioral medicine, 15, 201-2010.

MacDonald, S. (2011). Stress, musculoskeletal pain and insomnia. Distinct difficulties or variations of the same problem? Örebro Studies in psychology 20, 86 pp.

MacDonald, S & Kormi-Nouri, R.(2013). The affective personality, sleep and autobiographical memories. The journal of positive psychology, RPOS-2012-0141.R1.

Midei, A, J & Matthews, K, A.(2009). Social relationships and negative emotional traits are associated with central adiposity and arterial stiffness in healthy adolescents. Health psychology, 28, 347-353.

Mongini, F. Rota, E. Evangilista, A. Ciccone, G. Milani, C. Ugolini,A. Ferrero, L. Mongini, T & Rosato, R.(2009). Personality profiles and subjective perception of pain in head pain patients. Elsevier Science, Vol 144 (1-2), jul, 2009.125-129.

(19)

Morin, C, M. Rodrigue, S & Ivers, H.(2003). Role of stress, arousal, and coping skills in primary insomnia. Psychosomatic medicine, 65, 259-267.

Norlander, T. Bood, Å, S & Archer, T.(2002). Performance during stress: affective personality, age and regularity of physical exercise. Social behavior and personality, 2002, 30(5), 495-508.

Norlander, T. Bood, Å, S & Johansson, Å.(2005). The affective personality: its relation to quality of sleep, well-being and stress. Social behavior and personality, 2005, 33(7), 709-722.

Park,H,S., & Sonty,N. (2010). Positive Affect Mediates the Relationship Between Pain-Related Coping Efficacy and Interference in Social Functioning. The Journal of Pain, Vol 11, No 12 (December), 2010: 1267-1273.

Polk, D, E. Cohen, S. Doyle, W, J. Skoner, D, P & Kirschbaum, C.(2005). State and trait affect as predictors of salivary cortisol in healthy adults.

Psychoneuroendocrinology, 30, 261-272.

Ramirez-Maestre, C. Lopez-Martinez, A, E & Zarazaga, R, E.(2004). Personality Characteristics as Differential Variables of the Pain Experience. Journal of Behavioral Medicine, 27, 2, 147-165.

Repetti, R, L.Taylor, S, E & Seeman, T, E. (2002). Risky families: Family social environment and the mental and physical health of offspring. Psychological bulletin,128,330-336.

Ruthig, J, C & Chipperfield, J, G.(2007). Health incongruence in later life: Implications for subsequent well-being and health care. Health psychology, 26, 753-761. Scheier, M, F. Weintraub, J, K & Carver, C, S.(1986). Coping with stress: divergent

strategies of optimists and pessimists. Journal of personality and social psychology, 51, 1257-1264.

Scheier, M, F. Carver, C, S & Bridges, M, W.(1994). Distinguishing optimism from neuroticism (and trait anxiety, self-mastery, and self-esteem): a reevaluation of the life orientation test. Journal of personality and social psychology, 67, 1063-1078. Segerstrom, C, S & Sephton, S, E.(2010). Optimistic expectancies and cell-mediated

immunity: the role of positive affect. Psychological science, 21, 448-455. Taylor, S, E. (2012). Health psychology, 8th edition. McGraw-Hill: New York.

Vlaeyen, J, W, S & Linton, S, J.(2012). Fear-avoidance model of chronic musculoskeletal pain: 12 years on. Pain 153 (2012) 1144–1147.

(20)

Watson, D & Clark, L, A.(1984). Negative affectivity: the disposition to experience aversive emotional states. Psychological bulletin, 96, 3, 465-490.

Watson, D & Pennebaker, J, W.(1989). Health complaints, stress, and distress: exploring the central role of negative affectivity. Psychological review, 96, 2, 234-254.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :