Röntgensjuksköterskans roll för att förhindra spridning av COVID-19 på röntgenavdelningen : En litteraturstudie

Röntgensjuksköterskans roll för att förhindra

spridning av COVID-19 på

röntgenavdelningen

En litteraturstudie

The radiographer’s role in preventing the

spread of COVID-19 in the radiology

department

A literature study

Författare: Ruqiya Hassan och Hamida Majri

Termin 6, 2021

Examensarbete: Kandidat 15 hp Huvudområde: Radiografi

Röntgensjuksköterskeprogrammet, MC013G Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Britt-Marie Ahlander, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Eewa Nånberg, Professor, Örebro Universitet

Abstrakt

Bakgrund: Ett nytt coronavirus upptäcktes i Kina i slutet av december år 2019. SARS-CoV-2

namngavs viruset (COVID-19). Detta virus kom att bli en pandemi som orsakat höga antal dödsfall runt om i världen. I kampen mot detta dödliga virus bör all personal på

röntgenavdelningen ta hänsyn till den roll de besitter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa röntgensjuksköterskans roll vid

förebyggandet av smittspridning av COVID-19 på röntgenavdelningen.

Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie baserad på 11 sammanställda artiklar

framsökta i databaserna Pubmed och Cinahl.

Resultat: Personalen på röntgenavdelningen spelar en kritisk roll gällande den aseptiska

delen för att minska smittspridningen av COVID-19 med hjälp av följande tre metoder. Den första metoden är att använda sig av personlig skyddsutrustning vilket innefattar korrekt anpassad N95 mask eller kirurgiskt munskydd, visir, skyddsförkläde och handskar. Den andra metoden innefattar effektivisering av arbetsflöde genom att tillägna specifika

undersökningsrum, patientgångar och service-och undersökningstider för patienter med misstänkt/bekräftad COVID-19. Den tredje metoden består av desinficering av

röntgenutrustning, undersökningsrum, kontrollrum samt patientgång med 75% alkoholbaserat desinfektionsmedel.

Konklusion: Röntgensjuksköterskan kan med hjälp av sin roll minska smittspridning av

SARS-CoV-2 på röntgenavdelningen genom användning och implementering av tre metoder. Dessa metoder innefattar användning av personlig skyddsutrustning, effektivisering av arbetsflödet samt implementering av strikt aseptisk rutin.

Nyckelord: Röntgensjuksköterska, coronavirus, COVID-19, förebygga, smittspridning,

Innehållsförteckning

Förebyggande åtgärder i vården 3

Röntgensjuksköterskans roll 3 Basal hygien 4 Handhygien 4 Arbetskläder 5 Syfte 6 Frågeställning 6

Metod och material 6

Metod 6 Inklusions-respektive exklusionskriterier 6 Litteratursökning 6 Analys 7 Etik 7 Resultat 8

Personliga skyddsnivåer och personlig skyddsutrustning (PPE) 8

Separata undersökningsrum och effektivt arbetsflöde 9

Desinficering av röntgenutrustning och undersökningsrum 9

Diskussion 11

Metoddiskussion 11

Konklusion 13

Referenser 14

BILAGOR 19

Bilaga 1. 19

1

Bakgrund

I december år 2019 drabbades vuxna av en svår lunginflammation av okänd anledning i Wuhan, Kina. Den gemensamma faktorn för många utav fallen var att de hade vistats på skaldjursmarknaden i Huanan, där det även förekommer försäljning av andra sorter av levande djur. Det gjordes bland annat en etiologisk utredning där respiratoriska prover togs från de smittade patienterna samt prover från skaldjursmarknaden i Huanan för att säkerställa virusets ursprung (1). SARS-CoV-2 (SARS-coronavirus-2) namngavs viruset även kallat för COVID-19 (2).

SARS-CoV-2 tillhör samma virusgrupp som, år 2003, orsakade utbrottet av Svår Akut Respiratorisk Sjukdom (SARS) (3). Viruset kom då från fladdermöss och det infekterade 8422 människor och ledde till 916 dödsfall (1).

Kina anmälde det nya virusutbrottet i Wuhan till Världshälsoorganisationen den 31 december 2019 och sju dagar senare, den sjunde januari 2020 kom provsvaren, som tydde på att viruset hade mer än 95% likhet med coronaviruset från fladdermöss (1).

Människor som inte befunnit sig på marknaden i Huanan smittades, vilket indikerade att det förekom överföring från människa till människa. Vid det kinesiska nyåret ökade migrationen av kineser detta ledde till att viruset spreds sig till andra delar av Kina samt närliggande länder som Thailand, Japan och Sydkorea när kineser återvände hem från Wuhan, Kina (1).

När rapporter om fall av COVID-19 kom från länder där resekoppling till Kina ej förekom, tydde detta på att lokal smittöverföring från människa till människa skedde (1). Detta virus kom att bli en pandemi som orsakat höga antal dödsfall runt om i världen (4).

Hittills är antalet bekräftade COVID-19 fall 141 754 944 och antalet döda av COVID-19 är 3 025 835 (datum 2021-04-20) (5).

2

Smittspridning

Smittspridningen av viruset SARS-CoV-2 sker främst via droppsmitta vid kontakt mellan människor. Droppsmitta uppstår när den kontaminerade individen hostar, nyser eller vid kräkning. Då avges en dusch av vätskedroppar till omgivningen. Dropparna kan nå den mottagliga individens slemhinnor genom inandning eller direkt via handkontakt (6). Denna smittväg bedöms vara den ledande typen för SARS-CoV-2 då majoriteten vid kontaktspårning bland smittade fall påvisat att nära kontakt krävts för smitta (7).

Smittsamhet räknas till att vara tidsperioden med symtom, utökad med två dagar efter att symtomen upphör. Risken att bli smittad är huvudsakligen på nära fysiskt avstånd (< 1–2 m), (8). De flesta luftvägsinfektioner smittas på detta vis (9).

Vid infektion med SARS-CoV-2 är virus-nivåerna högst i samband med symtom-debut. Efter debuten ses i flesta fall en minskning av viruskoncentrationen (10).

Diagnostik Laboratorietester

Det finns två olika metoder för att påvisa förekomsten av coronaviruset och antikroppar. Första metoden är en diagnostisk test som visar aktiv coronavirusinfektion i kroppen. I nutid finns det två typer av diagnostiskt test där den ena är molekylär testning, Polymerase Chain Reaction (polymeraskedjereaktion) även kallat för PCR, som hittar virusets genetiska material och tas i realtid. Den andra typen av testning är antigen provtagning som upptäcker typiska protein från viruset (11).

Andra metoden är en antikroppstestning vars uppgift är att leta efter antikroppar som immunsystemet producerar, kroppens eget skydd mot hot som specifika virus. Antikroppar kan hjälpa att kämpa emot infektioner och det kan ta flera dagar för dessa att bildas efter en infektion och de kan stanna flera månader i blodet efter återhämtning. På grund av detta, bör inte denna testning användas för att diagnostisera COVID-19 (11).

3

Radiologisk diagnostik

På röntgenavdelning görs huvudsakligen datortomografi-thorax för att diagnostisera COVID-19, men metoden är inte fullt pålitlig. På patienter med första stadiet av sjukdomen, som tidigare inte haft några preexisterande lungsjukdomar, syns inte förändringen tydligt och metoden bör ej användas som första alternativ. Utan först när corona viruset har utvecklats, patientens kondition blivit betydligt försämrad och andningssvårigheter börjar komma in i bild, är det den främsta metoden att använda sig av (12).

En standarddatortomografi kan i dessa fall ge uppfattning av prognos samt upptäcka förekommande lungembolier. Men hos svårare sjuka patienter visar röntgenbilderna en sjuklig spridning av bilaterala infiltrat och multifokala så kallade ground glass förändringar (13).

Förebyggande samhällsåtgärder

För att förebygga spridningen av COVID-19 rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) social distansering, ha på sig munskydd i offentliga platser, tvätta händer noga med tvål (30 sekunder) samt undvika att röra ansikte med orena händer. Vid symtom av

viruset/misstanke rekommenderas att gå till närmaste provtagning för testning, samt att man stannar hemma under tidsperioden provtestet analyseras (14).

Förebyggande åtgärder i vården

När detta arbete skrivs finns ännu ingen behandling för COVID-19 men ett flertal olika metoder för att lindra symtomen. Vilket inkluderar syrgasbehandling, vila, paracetamol (feber, smärta, värk). Patienter med mer allvarliga symtom kan behöva behandlas på sjukhus, där de får inhalation (glukokortikoider) som ger förbättrad lungfunktion och minskar risken att dö av andningsbesvär. Dexametason är en steroid som enligt forskare minskar tiden i respirator samt förbättrar överlevnaden för patienter med olika sjukdomar. Detta är enda läkemedlet att ha sådan påverkan hos patienter med COVID-19(15).

Röntgensjuksköterskans roll

En fortsatt utveckling inom sitt kunskapsområde som är baserad på vetenskapliga grund och erfarenhet är en av de punkter som röntgensjuksköterskan ansvarar för. En annan punkt som

4

är av vikt är röntgensjuksköterskans deltagande i preventiv hälsovård samt hälsofrämjande insatser (16).

Röntgenpersonalen spelar en avgörande roll gällande den aseptiska delen av

undersökningsrummet samt röntgenutrustning för att undvika smittspridning mellan patienter, personal och omgivningen. Röntgenpersonalen bör därmed ta hänsyn till den roll de besitter i kampen mot detta dödliga virus (4).

Smittspridningen kan även ske indirekt genom att droppar hamnar på ytor som

röntgenutrustning, personalens arbetskläder samt överföras från personalens händer och vidare från en patient till en annan. Därmed löper röntgensjuksköterskor en stor risk att bli smittade eller föra smittan vidare (17).

Basal hygien

Att förhindra spridning av smitta är intentionen med basal hygien inom vård och omsorg, vilket bland annat innefattar handhygien, skyddshandskar och skyddskläder.

Inom vård och omsorg är den mest förekommande smittvägen den som sker via händer, nämligen kontaktsmitta. För att motverka smittöverföring utförs handdesinfektion och vid vissa tillfällen handtvätt (18).

Det finns specifika föreskrifter som ska följas av personal inom hälso-och sjukvård och tandvård, personal i gruppbostäder, hemtjänst och särskilt boende för äldre (SÄBO) samt studenter vid yrkesutbildningar inom vård och omsorg i situationer där risk för överföring finns. Dessa föreskrifter syftar till åtgärder som ska implementeras i den direkta vården för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Vilket innefattar handhygien, applikation av

arbetskläder, skyddsplagg och handskar (19).

Handhygien

Innan och efter ett moment där vård-eller omsorg ingår, ska händer desinfekteras med

handdesinfektion som är baserat på alkohol eller dylikt. Antas händerna vara smutsiga ska de tvättas med vatten och flytande tvål före handdesinfektion vilket kan vara efter vård av patient med antingen kräkningar eller diarré (20).

5

Arbetskläder

Arbetskläder består av vårdtunika (överdel) alternativt klänning samt byxa. För att kunna uträtta korrekt handhygien är det krav på att överdelen är kortärmad och slutar ovanför armbågen (18, 20). Det finns en risk med att långärmade överdelar för smittoämnen vidare därför är överdel med korta ärmar att föredra (18). Arbetskläderna ska bytas varje dag och de får endast bäras på arbetsplatsen. Skulle de däremot bli smutsiga ska de bytas direkt (18, 20).

Hänger håret ned ska det då fästas upp och detta gäller även långt skägg. Vid användning av huvudduk ska denna vara fäst och instoppad innanför kragen.

Händer och armar ska vara fria från smycken och naglar ska vara kortklippta. Användning av konstgjorda naglar samt nagellack får ej förekomma. Dessa åtgärder bör följas för att kunna utföra korrekt handdesinfektion (18, 20).

6

Syfte

Syftet med detta arbete är att belysa röntgensjuksköterskans roll vid förebyggandet av smittspridning av COVID-19 på röntgenavdelningen.

Frågeställning

Vad är röntgensjuksköterskans vårdhygieniska rutiner gällande patienter med misstänkt COVID-19?

Vilka åtgärder bör röntgensjuksköterskan vidta för att minska smittspridning efter respektive undersökning?

Metod och material

Arbetet är en systematisk samt allmän litteraturstudie bestående av vetenskapliga artiklar samlade från databaserna Pubmed och Cinahl. En allmän litteraturstudie syftar till att beskriva kunskapsläget inom ett område, medan en systematisk litteraturstudie syftar till att granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen som påträffats (21).

Inklusions-respektive exklusionskriterier

De inklusionskriterier som användes i både Pubmed och Cinahl var att artiklarna fick vara högst ett år gamla, att de skulle skrivna vara på engelska samt kunna besvara litteraturstudiens syfte.

Artiklar som ej var relevanta till frågeställningen samt review artiklar exkluderades.

Litteratursökning

Sökorden som användes vid artikelsökning i databasen Pubmed var prevention, COVID-19, coronavirus, radiology department och protective equipment. En liknande artikelsökning gjordes i databasen Cinahl, där sökningen delades upp i tre delar för att optimera antal träffar.

7

Sökorden som användes vid den första sökningen var prevention, COVID-19, radiology department och protective equipment.

Vid den andra sökningen användes sökorden prevent, COVID-19, radiology department och disease outbreak. Slutligen vid den tredje sökningen användes sökorden preparedness, COVID-19, radiology department och outbreak. Vid samtliga sökningar användes boolesk söklogik där operatorerna “AND” och “OR” användes för att begränsa samt optimera antalet träffar till relevanta artiklar.

Artikelsökningen började med en sökningsprocess med sökorden i respektive databaser. Hur sökningen genomfördes presenteras i en sökmatris, se bilaga 1. Genom att lägga in sökorden kunde artiklar relevanta till frågeställning påträffas. Titlarna som relaterade mest till sökorden valdes ut. Totalt lästes 125 antal titlar, 28 antal abstrakt där ytterligare studier som inte

svarade på syftet/frågeställningen exkluderades.

Artiklarnas abstrakt lästes och av dessa 28 valdes 11 artiklar som lästes in extenso, som svarade på syftet.

Analys

Författarna av denna litteraturstudie gjorde en sammanfattning för respektive ingående artikel. Vidare jämförde författarna resultaten för samtliga artiklar för att finna en överensstämmelse mellan dessa. Författarna fann tre genomgående teman i de 11 inkluderade artiklarna som då var vikten av personliga skyddsnivåer och personlig skyddsutrustning, separata

undersökningsrum samt desinfektionsmedel. Dessa teman blev de tre valda underrubriker som resultatet för denna litteraturstudie utgick ifrån.

Etik

God etik är en viktig aspekt i all vetenskaplig forskning. Intresset att inhämta ny kunskap ska alltid vägas mot kraven att skydda individer som deltar i undersökningen (21).

Ett krav på alla vetenskapliga studier är att det görs etiska överväganden.

Helsingforsdeklarationen är en deklaration med etiska regler för forskning på människor (22). Artiklarna i denna litteraturstudie har fått ett godkännande av etiska kommittéer.

8

Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie baseras på 11 sammanställda artiklar. De inkluderade artiklarna tar upp olika metoder som röntgensjuksköterskor bör förhålla sig till för att minska samt förhindra smittspridningen av viruset SARS-CoV-2. Utifrån artiklarna har tre

underrubriker valts som redogör vad dessa olika metoder innefattar: personliga skyddsnivåer och personlig skyddsutrustning, separata undersökningsrum samt desinfektionsmedel.

Personliga skyddsnivåer och personlig skyddsutrustning (PPE)

Det grundläggande skyddet består av användning av arbetskläder, kirurgiskt munskydd, hårmössa och vid behov handskar. Tre skyddsnivåer beskrivs, den första, den andra och den tredje.

Innan undersökning samt vid triage (värdering av vårdbehov vid akuta fall) består den första skyddsnivån av användning av kirurgiskt munskydd framför allt N95 mask, arbetskläder, skyddsförkläde, handskar samt strikt implementering av basala hygienrutiner.

Den andra skyddsnivån är ämnad för vårdpersonal som har upprepad kontakt med misstänkta eller bekräftade COVID-19 patienter (23-25). Vårdpersonalen ska då, utöver basala

hygienrutiner, bära hårmössa, visir, munskydd, handskar, skyddsförkläde samt skoskydd. Den tredje skyddsnivån bör implementeras vid undersökning av patienter med aerosol-genererande moment liksom sputum-eller respiratoriska prov där risk för stänk och sprutning av sekretion från luftvägarna föreligger.

Det skydd som ingår i den tredje nivån är hårmössa, munskydd, visir dessutom rekommenderas andningsskydd (FFP2s eller FFP3) alternativt helmask (PAPR), skyddskläder, handskar och skoskydd (4, 23-27, 28, 29).

Röntgensjuksköterskor bör utgå från den andra skyddsnivån. Då det ofta förekommer datortomografi-thorax eller lungundersökningar av patienter med misstänkt eller bekräftad COVID-19 (23-26, 29).

Röntgensjuksköterskor som däremot ansvarar för mobila lungundersökningar bör utgå från den tredje skyddsnivån och då utöver den andra skyddsnivån även bära andningsskydd modellen FFP2s eller FFP3 alternativt helmask av modell PAPR (23, 25, 26, 28, 29).

9

Det är av vikt att vårdpersonalen på röntgenavdelningar bär kirurgiskt munskydd tillsammans med visir, handskar och skyddsförkläde (24, 27). Patienter med respiratoriska symtom bör även ha på sig kirurgiskt munskydd innan ankomst till undersökningsrummet (4, 24, 28, 30).

Separata undersökningsrum och effektivt arbetsflöde

För att minska spridningen av SARS-CoV-2 bör specifika undersökningsrum tillägnas till undersökningar av misstänkta eller bekräftade fall. I de avsedda rummen bör även saker som ej är av vikt till de ämnade undersökningarna, avlägsnas ur rummen för att effektivisera desinficeringen (4, 23-25, 30). Om möjlighet till separata undersökningsrum ej finns, bör ordentlig aseptisk rutin av basal hygien och desinficering implementeras efter varje undersökning samt mellan undersökningarna (23, 30).

Lungundersökning av inneliggande patienter bör i första hand göras på den avdelning de ligger inne på då det finns en risk för att sprida viruset vid transportering av dessa patienter från avdelning till röntgenavdelning (4, 23, 27).

För att effektivisera arbetsflödet på röntgenavdelningarna bör separata gångar tas fram. Detta för att minimera risken för överföring av smittan mellan de kontaminerade och icke

kontaminerade områdena. Tre huvudområden bör då särskiljas; rent område, delvis

kontaminerat område samt kontaminerat område. På så sätt underlätta så att vårdpersonalen enkelt kan identifiera kontaminerade områden från icke kontaminerade områden (23-25, 27, 30).

Specifika service-och undersökningstider för misstänkta eller bekräftade patienter bör utföras för att minska kontakten mellan symtomfria patienter och misstänkta/bekräftade patienter (4, 23-25, 27). Schemalagda undersökningar bör även ses över ifall uppskjutning till efter

pandemin är över, är möjlig (32). Slutligen bör patientgångar som skiljer sig från personalens passager även anordnas för att minska smittöverföring mellan patienter och vårdpersonal (4, 25-27, 30)

Desinficering av röntgenutrustning och undersökningsrum

Det är viktigt att inneha en ordentlig aseptisk rutin efter varje röntgenundersökning i samband med patienter med misstänkt eller bekräftad COVID-19, genom att desinficera hela rummet före och efter respektive undersökning för att minimera spridningen av viruset (4, 25-28, 31).

10

För att effektivisera desinficering av undersökningsrum samt ytor som kan ha kontaminerats av patient eller personal bör saker som ej är av vikt för den aktuella undersökningen,

avlägsnas från undersökningsrummet (4, 24).

Det finns tre metoder av desinfektion - desinficering av luft, ytdesinfektion samt desinficering av golv (23, 25).

Vid luftdesinfektion av undersökningsrum bör ventilationen stängas av under tiden, detta för att undvika att den kontaminerade luften sprider sig till andra delar av avdelningen/sjukhuset. Med hjälp av ultraviolett strålning desinficeras luften. Det tar omkring en timme och bör göras två till tre gånger per dag (25). Det är av betydelse att använda luftdesinfektion efter varje undersökning samt mellan patientmöten förekommer, om det ej finns separata undersökningsrum tillgängliga (23).

Desinficering av utrustning bör innefatta medel bestående av desinfektion av låg alternativt medelhög nivå liksom etanol 75% eller isopropylalkohol (24). Efter

datortomografi-undersökning av patient bör kontrollpanelen samt gantryt i datortomografi-undersökningsrummet,

manöverpanelen inklusive tangentbord och datormus i kontrollrummet samt patientgången desinfekteras med 75% desinfektionsmedel (4, 23, 25-27, 29, 30, 31). Vid lungundersökning av patient är det av stor vikt att detektorn desinficeras då patienten kommit i kontakt med denna (25).

Desinficering av golv bör göras minst två gånger om dagen samt vid förekomsten av

kontamination. Det bör då desinficeras med klorinnehållande desinfektionsmedel, 1000 mg/L alternativt 2000 mg/L är att föredra (25).

Att överlåta ansvaret till ett specialiserat städteam som ansvarar för desinficeringen av både utrustning samt omgivning vore optimalt. Detta medför att röntgensjuksköterskorna kan lägga mer fokus på det kliniska ansvaret (31).

11

Diskussion

Detta examensarbete är en litteraturstudie vars syfte är att belysa röntgensjuksköterskans roll vid förebyggandet av smittspridning av COVID-19 på röntgenavdelningen. Författarna valde detta ämne för att det är ett aktuellt ämne samt för att röntgen är en väsentlig del i utredningen av misstänkta och bekräftade fall av detta virus som orsakat en pandemi med höga antal dödsfall.

För att få en överblick inom området gjordes sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Med hjälp av sökorden i samtliga databaser påträffades flertal artiklar relaterade till syftet samt frågeställningen. I Pubmed gjordes sökningen en gång medan i Cinahl delades

sökningen in i tre delar. Detta beror på den stora skillnaden av antalet sökträffar i respektive databas. Vid första sökningen i Pubmed var antalet sökträffar relativt högt, nämligen 112 artiklar. När samma sökning gjordes i Cinahl fick författarna fram endast sex artiklar, därmed beslutade författarna av detta examensarbete att dela upp sökningen och använda sig av olika sökord vid samtliga sökningar i Cinahl. Detta gjordes för att optimera antalet sökträffar vilket gav 11 artiklar totalt.

Genom inklusion-och exklusionskriterier kunde artiklar relevanta till syftet och

frågeställningarna påträffas (15). De artiklar som valdes ut sammanställdes. Med hjälp av en sökmatris presenterades sökningens genomförande, se bilaga 1.

Författarna av detta examensarbete har inkluderat få artiklar detta beror delvis på att forskning inom detta ämne är begränsat på grund av att det är ett nytt virus. Det har även inte gjorts några randomiserade studier och de artiklar som finns beskriver vilka åtgärder olika röntgenavdelningar vidtagit för att begränsa överföring av smitta och resultatet av dessa åtgärder. De inkluderade artiklarnas författare har utgått från erfarenhet och vilka åtgärder de således vidtagit för att förhindra smitta (4, 23-32).

Resultatdiskussion

Det framgår i studiens resultat att för att förhindra smittspridning av COVID-19 på röntgenavdelningen bör främst tre åtgärder vidtas.

12

Då radiologiska bilder är en väsentlig del i utredningen av COVID-19 och röntgenundersökningar av misstänkt/bekräftad patienter är förekommande, bör

röntgensjuksköterskan i första hand utgå från den andra skyddsnivån. Denna första åtgärd innefattar god handhygien samt personlig skyddsutrustning (4, 23-29).

Den andra åtgärden syftar till att effektivisera arbetsflödet genom att använda specifika undersökningsrum på röntgenavdelningen för misstänkta och bekräftade fall av COVID-19. Att separera kontaminerade från icke kontaminerade områden på röntgenavdelningen bidrar till effektivt arbetsflöde genom att röntgenpersonalen lättare kan skilja mellan dessa områden. Den andra åtgärden tillägnandet av specifika service-och undersökningstider för misstänkta och bekräftade COVID-19 patienter (4, 23-25, 27, 30).

Slutligen innefattar den tredje åtgärden är desinficering som innefattar tre metoder - luftdesinfektion, ytdesinfektion samt desinficering av golv (23, 25).

Att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar mellan människor är vad smittskyddslagen syftar till (33). Smittskyddslagen lägger en grund för vad som förväntas vid samt

tillvägagångssättet för att förhindra spridning av smitta. Vilket ska vara evidensbaserat samt beprövad empirisk kunskap. Vid förekomsten av smittsamma sjukdomar ska hälso-och sjukvårdspersonal vidta åtgärder som krävs utifrån ett smittskyddsperspektiv (34).

Regioner i Sverige ansvarar för att nödvändiga åtgärder vad gäller smittskydd vidtas i sitt eget område. Det ska även finnas en utsedd smittskyddsläkare i samtliga regioner, som ansvarar för arbetet för smittskydd genom att bland annat planera och leda smittskyddet (34).

Vid misstänkta eller bekräftade patienter med smittsam tuberkulos (infektionssjukdom som påverkar lungorna) ska vårdpersonalen bära munskydd av modellen FFP3 under hela patientkontakten - undersökning och behandling (35). Detta styrker resultatet gällande personlig skyddsutrustning (23-29).

13

Konklusion

Röntgensjuksköterskan kan med hjälp av sin roll minska smittspridning av SARS-CoV-2 på röntgenavdelningen genom användning och implementering av tre metoder. Dessa metoder innefattar användning av personlig skyddsutrustning, effektivisering av arbetsflödet samt implementering av strikt aseptisk rutin före och efter respektive undersökning.

För att få en fördjupad kunskap skulle vidare forskning vara vikten av personlig skyddsutrustning, effektivt arbetsflöde och desinfektionsmedel.

14

Referenser

(*) artiklar använda i resultatet.

1. Singhal T. A review of Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). Indian J Pediatr. 2020; 87 (4): 281-286.

2. Folkhälsomyndigheten. Om viruset och sjukdomen [Internet]. [Uppdaterad januari 21 2021; citerad 22 februari 2021]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/

3. Intermedicin [Internet]. [Uppdaterad 28 mars 2021; citerad 12 mars 2021]. Hämtad från https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/infektion/covid-19/

4. * Wan YL, Schoepf J, Wu C, Giovagnoli D, Wu MT, Hsu HH, et al. Preparedness and the best practice in radiology department for COVID-19 and other future

pandemics of severe acute respiratory infection. Thorac imaging. 2020;(35):239-245.

5. Världshälsoorganisationen. Coronavirus disease (COVID-19) Dashboard [Internet]. [uppdaterad 9 april 2021;citerad 20 april 2021]. Hämtad från: https://covid19.who.int/

6. Folkhälsomyndigheten. Smittspridning [Internet]. [Uppdaterad 6 november 2020; citerad 8 mars 2021]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/

7. World Health Organisation. Modes of transmission of virus causing COVID-19: implications for IPC precaution recommendations. 29 mars 2020. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/commentaries/detail/modes-of-transmission-of-virus-causing-covid-19-implications-for-ipc-precaution-recommendations

15

8. Xie X, Li Y, Chwang AT, Ho PL, Seto WH. How far droplets can move in indoor environments--revisiting the Wells evaporation-falling curve. Indoor Air. 2007 Jun;17(3):211-225.

9. Yu IT, Li Y, Wong TW, Tam W, Chan AT, Lee JH, et al. Evidence of airborne transmission of the severe acute respiratory syndrome virus. N Engl J Med. 2004 Apr 22;350(17):1731-9.

10. Socialstyrelsen. Till dig som arbetar inom vård och omsorg - Covid-19. [Uppdaterad 7 Juli 2020; citerad mars 28 2021]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/kompletteringsutbildning-vard-omsorg-covid19.pdf

11. Udugama B, Kadhiresan P, Kozlowski HN, Malekjahani A, Osborne M, Li VYC, et al. Diagnosing COVID-19: The Disease and Tools for Detection. ACS Nano. 2020 Apr 28;14(4):3822-3835.

12. Salehi S, Abedi A, Balakrishnan S, Gholamrezanezhad A. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): A Systematic Review of Imaging Findings in 919 Patients. AJR Am J Roentgenol. 2020 Jul;215(1):87-93. doi: 10.2214/AJR.20.23034. Epub 2020 Mar 14.

13. Ye Z, Zhang Y, Wang Y, Huang Z, Song B. Chest CT manifestations of new coronavirus disease 2019 (COVID-19): a pictorial review. Eur Radiol 2020 Aug;30(8):4381-4389.

14. Världshälsoorganisationen. Coronavirus disease (COVID-19) advice for the public [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen [Uppdaterad 9 April 2021;citerad 16 April 2021]. Hämtad från: https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public

16

15. Horby P, Lim WS, Emberson JR, Mafham M, Bell JL, Linsell L, et al.

Dexamethasone in Hospitalized Patients with Covid-19. N Engl J Med. 2021 Feb 25;384(8):693-704.

16. Vårdförbundet. Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor [Internet]. Stockholm [uppdaterad 22 april 2020; citerad 20 april 2021]. Hämtad från:

https://www.vardforbundet.se/siteassets/rad-och-stod/regelverket-i-varden/yrkesetiskkod-for-rontgensjukskoterskor.pdf

17. Ong SWX, Tan YK, Chia PY, Lee TH, Ng OT, Wong MSY, et al. Air, Surface Environmental, and Personal Protective Equipment Contamination by Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) From a Symptomatic Patient. JAMA. 2020 Apr 28;323(16):1610-1612.

18. Vårdhandboken. Basala hygienrutiner och arbetskläder [Internet]. [Uppdaterad 24 maj 2019; citerad mars 16 2021]. Hämtad från:

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/vardhygien/basala-hygienrutiner-och-arbetklader/oversikt/

19. Socialstyrelsen. Basala hygienrutiner [Internet]. 2019 [Uppdaterad 17 april 2020; citerad 16 mars 2021]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vardhygien/basala-hygienrutiner/

20. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen [citerad 16 mars 2021]. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2015-5-10.pdf

21. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 4. rev. utg. Stockholm: Natur & kultur; 2016.

17

22. Declaration of Helsinki. Revised version. Adopted by the 48st World Medical Assembly, Somerset West, Republic of South Africa. J Am Med Assoc 1996; 277:925-926.

23. * Ding J, Haihong F, Yaou L, Jianbo G, Zhenlin L, Xin Z, et al. Prevention and control measures in radiology department for COVID-19. Eur Radiol. 2020 Apr;30: 3603–3608.

24. * Zanardo M, Martini C, Monti C B, Cattaneo F, Ciaralli C, Cornacchione P, et al. Management of patients with suspected or confirmed COVID-19, in

the radiology department. Radiography 2020 Apr;26: 264-268.

25. * Zhao Y, Xiang C, Wang S, Peng C, Zou Q, Hu J. Radiology department strategies to protect radiologic technologists against COVID19: Experience from Wuhan. Eur J Radiol. 2020 Jun;127:108996.

26. * Deng M. The prevention and management of the coronavirus disease 2019

(COVID‐19) outbreak in radiology departments in epidemic areas. Japanese Journal of Radiology 2020 Apr;38: 483-488.

27. * Heng AL, Ooi CC, Eu B, Kiew YS, Wong A, Zhuang K D. The bug stops with me: Prevention of COVID-19 nosocomial transmission during radiographic procedures. Journal of Medical Imaging and Radiation Sciences 2020 Dec; 51 (4): 540-545.

28. * Hamm R. Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): Prevention and Control in the Radiology Department. Radiologic Technology 2020 Maj/Jun;19 (5): 485-488.

29. * Wong A, Ooi CC, Leow M, Kiew YS, Yeo K, Tan S, et al. Adapting Lessons From SARS for the COVID-19 Pandemic-Perspectives From Radiology Nursing in

18

30. * Ashari MA, Zainal IA, Zaki FM. Strategies for radiology departments in handling the COVID-19 pandemic. Diagn Interv Radiol 2020 Apr;26: 296–300.

31. * Cheng Y, Hu J, Chen H, Wu L, Liao J, Cheng L. Effects of Different Methods of Air Disinfection of Computed Tomography Rooms Dedicated to COVID-19 Cases. BioMed Research International 2020 Nov; 2020.

32. * Vagal A, Mahoney M, Allen B, Kapur S, Udstuen G, Wang L, et al. Rescheduling Nonurgent Care in Radiology: Implementation During the Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Pandemic. Journal of the American College of Radiology 2020 Jul; 17 (7): 882-889.

33. Vårdgivarguiden. Smittskyddslagen och smittskyddsförordningen [Internet]. 2017 [uppdaterad 25 juli 2017; citerad 20 april 2021]. Hämtad från:

https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/smittskydd/amnesomraden/lagar-och-regelverk/smittskyddslagen-och-smittskyddsforordningen/

34. Smittskyddslagen (SFS 2004:168) [Internet]. Stockholm: Socialdepartementet [citerad 20 april 2021]. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168

35. Vårdhandboken. Tuberkulos.[Internet]. [Uppdaterad 21 februari 2020; citerad 20 april 2021]. Hämtad från: https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/tuberkulos/oversikt/

19

BILAGOR

Bilaga 1.

Sökmatris

Datum Databas Sökord Begränsni ngar/Filte r Antal träffar Antal lästa abstra kt Inkludera de 2021-03-10 Pubmed COVID-19 OR coronavirus AND Prevention AND Radiology department AND Protective equipment Engelska, 1 år 112 13 7 2021-03-10 Cinahl Prevention AND radiology department AND COVID-19 AND protective equipment Engelska, 1 år 6 6 1

20 2021-04-08 Cinahl Prevent AND Radiology department AND COVID-19 AND outbreak Engelska, 1 år 4 4 1 2021-04-08 Cinahl Preparednes s AND Radiology department AND COVID-19 AND outbreak Engelska, 1 år 5 5 1

21

Bilaga 2.

Artikelmatris

Referens Syfte Metod Resultat

Wan, et al.

2020 (4)

Utvärdera åtgärder för att öka förberedelserna vid bildtagning av COVID-19 patienter.

Användning av en noga aseptisk rutin på röntgenavdelningen. Minskad smittspridning. Ding, et al. 2020 (23)

Utvärdera metoder som kan vidtas av röntgensjuksköterskan för att minska smittspridningen hos personalen. Användning av personligt skydd samt flertal desinfektions metoder. Minskad infektionsrisk för personalen på röntgenavdelningen. Zanardo, et al. 2020 (24) Utvärdera en fullständig syntes av metoder implementerade vid hantering av misstänkta/bekräftade COVID-19 patienter. Användning av personlig skyddsutrustning samt skydd av röntgenutrustning. Minskad smittspridning hos röntgenpersonal.

22 Zhao. 2020 (25) Utvärdera systematiska strategier för att motverka COVID-19 på röntgenavdelningen. Användning av skyddsutrustning, miljöförändring samt av olika desinfektions metoder. Reducerad infektionsrisk för röntgenpersonalen. Deng. 2020 (26) Utvärdera hanteringen av epidemiprevention inom röntgenavdelningar i epidemiska områden. Utövning av flertal effektiva metoder utformat av sjukhuset. Fortsatt användning av dessa effektiva metoder samt minskning av nosokomial infektion. Heng. 2020 (27) Utvärdera förebyggande åtgärder för att minska smittspridningen vid röntgenundersökning. Användning av skyddsutrustning samt implementering av social distansering. Ingen transmission av viruset på röntgenavdelningen. Hamm. 2020 (28)

Utvärdera om ett nytt hygienprotokoll kan minska smittspridningen. Användning av nytt protokoll. Förbättrad hantering av COVID-19 med hjälp av protokoll samt minskad smittspridning.

23 Wong, et al. 2020 (29) Utvärdera om smittspridningen kan förebyggas på röntgenavdelningen med hjälp av speciella protokoll. Användning av protokoll på röntgenavdelning för att förhindra smittspridning. Ingen personal smitta på avdelning efter användning av protokollet. Ashari. 2020 (30) Utvärdera strategier för att öka förberedelsen av COVID-19 hos röntgenpersonal. Utformning av flertal hygienprotokoll som vidtas av personalen på röntgenavdelningen. Förbättrad hantering på röntgenavdelning gällande COVID-19. Cheng 2020 (31)

Utvärdera den mest effektiva

desinfektionsmetoden vid datortomografiundersökni ng.

Testning av tre olika desinfektionsmetode r. Reducering av bakterier efter desinfektionsmetode n implementerats. Vagal, et al. 2020 (32)

Utvärdera erfarenheter vid ombokning av icke akuta röntgenundersökningar under pandemins gång. Ombokning av icke akuta röntgenundersöknin gar samt ingrepp.

Reduktion av röntgenundersöknin gar under pandemin.