Flickor och musik: ett försök att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande

Full text

(1)2003:053 PED. EXAMENSARBETE. Flickor och musik Ett försök att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. JOAKIM BERGKVIST ANDERS LINDBERG. PEDAGOGUTBILDNINGARNA BARN- OCH UNGDOMSPEDAGOGISK UTBILDNING Fritidspedagog med inriktning mot arbete med ungdomar och deras fritid VT 2003 Vetenskaplig handledare: Ingmarie Munkhammar 2003:053 PED • ISSN: 1402 – 1595 • ISRN: LTU - PED - EX - - 03/53 - - SE.

(2) Förord Vi vill börja med att tacka flickorna i vår undersökning för ett gott samarbete, glädjen vi såg hos er under repetitionstillfällena i vår undersökning är något vi kommer att föra med oss i vårt kommande arbete som pedagoger. Tack så mycket. Ett tack till vår vetenskapliga handledare Ingmarie Munkhammar. Ett varmt tack till Ingela som givit oss den tid vi behöver och tillgång till lokaler. Tack till Anders och personal på aktivitetshuset Efyran för lån av musikstudio och lokaler. Vi vill också tacka våra opponenter som granskade vårt arbete. Slutligen vill vi tacka oss själva för ett gott samarbete och de erfarenheter vi givit varandra. Skellefteå maj 2003.. Anders Lindberg.. Joakim Bergkvist..

(3) Abstrakt Syftet med vårt utvecklingsarbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes på en fritidsgård i Skellefteå kommun under vårterminen 2003. Gruppen med flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton år gamla. Vår undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid två tillfällen och observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfällen. Vid första intervjutillfället använde vi oss av gruppintervju och vid det andra intervjutillfället så använde vi oss av enskild intervju. Vi genomförde deltagande observation vid repetitionstillfällena och flickorna observerades utifrån ett observationsprotokoll. Resultatet visade en positiv förändring av flickornas intresse och en utveckling av deras musikspelande..

(4) Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehållsförteckning Bakgrund ........................................................................................................................ 1 Inledning..................................................................................................................... 1 Förankring i styrdokument och ungdomspolitik ........................................................ 1 Intressen ..................................................................................................................... 2 Musiken i det gamla Grekland ................................................................................... 2 Kvinnligt och manligt i musiken................................................................................ 3 Musikhistoria och kvinnornas roll i den..................................................................... 4 Garagerocken växer fram ........................................................................................... 5 Flickors underrepresentation inom musiken .............................................................. 6 Flickor och instrument ............................................................................................... 6 Flickor och musik i Skellefteå.................................................................................... 7 Syfte ............................................................................................................................... 7 Metod ............................................................................................................................. 7 Försökspersoner ......................................................................................................... 8 Bortfall ................................................................................................................... 8 Material ...................................................................................................................... 8 Genomförande............................................................................................................ 8 Resultat........................................................................................................................... 9 Intervju ....................................................................................................................... 9 Observation ................................................................................................................ 11 Diskussion ...................................................................................................................... 11 Reliabilitet och validitet ............................................................................................. 12 Resultatdiskussion...................................................................................................... 12 Fortsatt forskning ....................................................................................................... 13 Referenser....................................................................................................................... 14 Bilagor.

(5) 1. Bakgrund Inledning När vi ser till oss själva har vi båda ett stort musikintresse. Vi har spelat i olika musikgrupper och är uppväxta i olika delar av Sverige men vår musikbakgrund är väldigt lika. Vi har båda spelat musik inom fritidsgårdens väggar och har inte haft någon erfarenhet av den kommunala musikskolan utan har repeterat i en lokal och en miljö som är uppbyggd av ungdomar själva. Inom den musikstil vi själva befann oss i fanns också en viss medvetenhet, som även påverkade vårt agerande. Detta kunde innebära att vi tog avstånd från att äta kött, därför bar vi inte heller kläder som var gjorda av djurmaterial. Inom varje genre upplevde vi att det fanns oskrivna regler och olika framtidsvisioner. När vi var unga reflekterade vi inte över detta, men när vi blev äldre och engagerade oss för att arbeta inom ungdomsverksamheten så började vi också reflektera över hur kvinnor framställs inom musiken idag, finns det möjlighet att bli populär utan att framställas som ett sexobjekt? Utifrån våra reflektioner växte frågor fram såsom, varför det är så få flickor? Hur gör man för att få flickor att börja spela i t.ex. band? Vad är deras budskap, framtidsvision? Skellefteå har stora musikexporter såsom Wannadies och Sahara Hotnights. På kommunens fritidsgårdar, ungdomshuset Efyran, Musikens hus på mullberget och i privata repetitionslokaler finns det unga band som spelar musik. Vår erfarenhet visar en tendens till att de aktiva musikgrupperna på fritidsgårdarna minskar. Vi hoppas att musiken får chansen att existera även på fritidsgårdsnivå, eftersom ett stort antal av de etablerade artister som har sina rötter i Skellefteå mest troligt börjat sin karriär i repetitionslokalen på en fritidsgård. Skellefteå valdes till årets popstad 2002, så vi tycker att vi har valt ett intressant och aktuellt ämne som ligger i tiden och som vi båda är mycket intresserade av. Förankring i styrdokument och ungdomspolitik Det finns tre övergripande mål för ungdomspolitiken, det första övergripande målet handlar om att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. Det andra övergripande målet handlar om ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet. Det tredje övergripande målet rör ungdomars inflytande och delaktighet inom kultur och fritidsområdet. Dessa tre övergripande mål är preciserade i 41 delmål Furusten (2001). Ansvaret för förverkligande av delmålen är fördelat över berörda sektorsmyndigheter och huvudansvaret för implementering, uppföljning och utvärdering av målen ligger hos Ungdomsstyrelsen. Under det andra övergripande målet finner vi två delmål som lyder enligt följande: Alla ungdomar ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. (s.34) Ungdomsgenerationens kulturarv ska bevaras och brukas. (s.34). Furusten (2001) tar även upp andra delmål, t.ex. att ungdomars engagemang och skapande förmåga skall tas till vara i insatser för att skapa en meningsfull fritid. Verksamhetsidén för lokala verksamheter i Skellefteå kommun (Bilaga 1) baseras på jämställdhet samt att skapa en verksamhet för att minimera antalet föreningslösa ungdomar. Verksamhetsidén för fritidsgårdarna och Efyran i Skellefteå kommun poängterar jämställdhetsaspekten. Skellefteå kommun (2002) har beslutat följande:.

(6) 2 Fritidsgårdarna och Efyran är mötesplatser, som kännetecknas framför allt av den öppna verksamheten där ungdomar kan medverka efter intresse och möjlighet. Ledarskapet och verksamheten skall genomsyras av ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt för att förbereda ungdomarna att ta eget ansvar för sitt fortsatta liv. I all verksamhet ska jämställdhetsperspektivet prioriteras. (s.1) Fritidsgårdarna/Efyran skall sträva efter att ha en jämn könsfördelning. * Eftersträva jämn könsfördelning i personalgruppen. * Sträva efter att göra verksamhet som attraherar båda könen. * Utforma en atmosfär på gården som tilltalar både tjejer och killar. * Könsperspektivet ska finnas med i all utveckling, utbildning, utvärdering etc. (s.2). Intressen Den amerikanske filosofen och pedagogen John Dewey publicerade redan 1897 ett pedagogiskt arbete som kallades "My pedagogic creed". I boken behandlar han bl.a. intressen och Dewey (1980) menar att intressen är ett tecken och symtom på växande förmåga, han tror att intressen visar på vilken utvecklingsnivå personen befinner sig i. Han skriver följande angående barns allmänna intressen: Jag tror att dessa intressen varken skall uppmuntras eller undertryckas. Att undertrycka ett intresse är att sätta den vuxne framför barnet. Det försvagar den intellektuella nyfikenheten och vakenheten och undertrycker initiativ och dödar intresset. Att ge efter för intresset är att sätta det övergående framför det bestående. Intresse är alltid ett tecken på en underliggande förmåga. Det är viktigt att upptäcka denna förmåga. Att uppmuntra intresset är att misslyckas med att tränga under ytan och det resulterar ovillkorligen i att infall och nycker sätts framför verkligt intresse. (s.47). Hartman och Lundgren som skrivit inledningen till Deweys bok behandlar även Elsa Skäringers texter. Skäringer anser att man på grund av kursplanen inte ska fästa sig vid elevernas spontana intressen utan att man ska väcka intressen hos barnen som relaterar till kursplanen. Den ungefärliga gången börjar med att man stimulerar barnen så att barnen utvecklar ett intresse för vad de ska syssla med. Man samlar tillsammans med barnen material som rör intresseområdet och gör upp en plan för det fortsatta arbetet. Därefter arbetar de ensamma eller i grupp och avslutningsvis så lägger man fram resultatet av arbetet. Enligt Nationalencyklopedin (2003) kommer ordet intresse ursprungligen från latinets intere´sse som bl.a. betyder att angå eller medföra nytta eller skada. Angående intressen skriver Nationalencyklopedin följande: En attityd som består i att man önskar ta del av något, dels något som innebär eller utgör en nödvändig betingelse för eller en bidragande orsak till att en persons eller ett kollektivs nuvarande eller framtida önskningar, krav, rättigheter eller behov tillgodoses. Man brukar skilja mellan subjektiva och objektiva intressen; de förra definieras av de krav eller önskningar som en aktör faktiskt har eller kommer att ha, de senare definieras av aktörens rättigheter eller behov eller av de krav eller önskningar som aktören skulle ha haft under vissa gynnsamma betingelser (t.ex. med större kunskap). En person kan alltså vara ovetande om sina objektiva intressen. Man kan emellertid missta sig även om sina subjektiva intressen, t.ex. om man önskar något som i själva verket är oförenligt med något som man önskar i ännu högre grad. (s.1). Musiken i det gamla Grekland Øivind (1996) skriver följande om musik. I det gamla Grekland talade man om ett annat begrepp nämligen det musiska, det musiska tar även upp dansen, språket och diktningen i sitt.

(7) 3 begrepp och inte bara själva tonkonsten. Myten om musernas födelse berättar om det musiska som en gåva från gudarna till människorna. När Zeus hade låtit världen skapas och ordnas, och allt var härlighet, kände gudarna att något fortfarande saknades. Detta något var det musiska, tillvarons stämma, som kunde berätta och lovprisa denna härlighet i ord och toner. För att täcka detta grundläggande behov föddes muserna som var barn till Zeus och minnets gudinna Mnemosyne. För utan det musiska är inte skapelsen fulländad. Musiken och det musiska framstod som en mycket centralt fenomen i tillvaron. De menade att det musiska och det musikaliska var viktigt i utformandet av människan, bland annat inom den pedagogiska verksamheten. Detta var en baskunskap i dåtidens Grekland, en kunskap som krävdes för att kunna ta del och visa sina bilder av verkligheten inom sitt livsområde. Enligt Øivind (1996) ansåg de även att musiken var bestämd av samma principer som skapade kosmos av kaos. Studier som genomfördes inom musiken bidrog till att de gamla grekerna fick fram en viss musikvetenskap, som avslöjade musikens strukturer. Därmed kunde musiken förklaras med vetenskapliga ord. Kvinnligt och manligt i musiken Öhrström (1989) menar att under antiken ansåg människorna att musik var bärare av etos, dvs. att det fanns musikaliska karaktärer som bar ett estetiskt och socialt innehåll. Öhrström hävdar att t.ex. Aristoteles ansåg att den doriska tonarten var den lugnaste och hade en manlig karaktär. Ptolemaios la till astrologiska symboler i sina tolkningar, kvartbar kunde t.ex. tillhöra månområdet eller solområdet. Mörka klangregioner var manliga och ljusa var kvinnliga. Denna syn på musiken fanns också under medeltiden. Det veka f-hexakordet var kvinnligt medan det hårda g-hexakordet var manligt. Utanför Europa tilldelades också musikaliska karaktärer olika egenskaper enligt Öhrström. På Bali förknippades t.ex. små trummor med manlighet och stora med kvinnlighet. Hon beskriver också föreställningarna som man hade i Europa om kvinnors musikaliska uppfostran under 1800-talet. Grundtanken var att kvinnan var skapad för hemmet och att hon därifrån skulle stödja och hjälpa mannen i sin yrkesroll. Man ansåg under denna tid att kvinnan stod närmare naturen än mannen och på detta sätt hade en god inverkan på honom. Flickornas uppfostran gick ut på att underkasta sig och behaga mannen. Stora delar av en flickas uppfostran gick ut på att utveckla de så kallade ”talangerna” menar Öhrström. Ett par av talangerna var att kunna rita, dansa, sjunga och spela klaver. Talangerna fick dock inte bli alltför djupa och de fick inte göras till konst. Man lärde sig talangerna för att kunna bilda smaken. Öhrström (1989) skriver: Hon skulle kunna sjunga ”rent och med smak” men inte professionellt, hon skulle kunna ackompanjera sig själv på klaveret men behövde inga djupa kunskaper i klaverspelning. Hennes tankar skulle vara helt koncentrerade på hur hon såg ut vid klaveret. Kunskapen i sig tycks bara ha varit en följd av situationen. (s.22-23). Öhrström klargör att dessa uppfostringsideal som fanns i Europa också fanns i Sverige under denna tid. Många av dom svenska flickorna lärde sig sina talanger på så kallade pensioner, flickorna skickades till pensionerna vid 10-12 års ålder för att lära sig dansa, sjunga, kunna några franska glosor utantill och klä sig efter modet mm. Denna utbildning tog ofta ett eller ett par år. Kvinnornas roll inom musiken har genom seklerna varit inom ramarna av privatlivet, familjen och den intima vänkretsen enligt Öhrström (1989). I Skandinavien har det ända sedan medeltiden funnits en miljö där kvinnornas musik har utvecklats skilt från männens musikvärld och det är i dom skandinaviska fäbodarna. Öhrström (1989) skriver: Det var bergen och de vida skogarnas musik. Klangen av fäbodarnas speciella instrument, vallhornen och näverlurarna, och den märkliga locksången nådde ut över väldiga vidder. Här kunde kvinnorna.

(8) 4 bokstavligt talat ”sjunga ut”, så som aldrig annars - kraftfullt, öppet och utåtriktat. (s.34). Ser man till andra herdekulturer i världen så har de där i stort sett alltid skötts av män, men Skandinavien har varit ett stort undantag, där har vallningen skötts av kvinnor. Öhrström (1989) skriver följande: Fäbodmusiken är en kvinnornas musik - en av de ålderdomligaste, rikaste och mest särpräglade kvinnliga musiktraditionerna i Europa. (s.34). Enligt Öhrström var kvinnornas viktigaste arbetsredskap under vallningen deras rop, sång och hornsignaler. Med hjälp av dessa kunde de hålla kontakt med sina djur i den täta skogsvegetationen Detta ledde till dagslångt musicerande av kvinnorna. Vallkullorna har genom århundradena utvecklat en speciell sångteknik, ofta kunde kvinnorna gå upp till trestrukna oktaven. Detta sångsätt går under olika namn, några är: kula köla och käuka. Under gynnsamma förhållanden så kunde vallkullans lockrop höras upp till en halv mil genom skogen. Öhrström påvisar avslutningsvis angående fäbodmusiken att den snabbt har gått mot sin upplösning under de senaste decennierna. Numera finns det bara några få vallar i Jämtland, Härjedalen och Dalarna kvar. Musikhistoria och kvinnornas roll i den Öhrström (1989) skildrar de kvinnliga Estradmusikernas levnadsöden. Under första hälften av 1900-talet fanns det några kvinnliga artister som gjorde stora intryck på omvärlden genom sin musik och sitt leverne. Bessie Smith, Billie Holiday, Edith Piaf och Janis Joplin är fyra kvinnliga artister som gjort musikaliska karriärer, levt våldsamt och så småningom bränt ut sig och gått under, förklarar Öhrström. Hon berättar att Bessie Smith, Billie Holiday och Edith Piaf kom alla från samhällets bottenskikt och upptäcktes av en slump. Edith Piaf upptäcktes när hon stod ute på gatan och sjöng 1937. Kabarédirektören Louis Lepleé råkade av en tillfällighet passera och fascinerades av hennes sång. Detta var upptakten till en exceptionell karriär. När Bessie Smith fick ge ut en skiva på 20-talet sålde den i stora upplagor. Öhrström pekar på att samtidigt som Bessie fick spela på dom allra finaste salongerna så levde hon ett katastrofliv. Hon drack mycket och hade både älskare och älskarinnor. Detta ledde i sin tur ofta till slagsmål och polisingripande. Janis Joplin skiljer sig från Billie, Bessie och Edith genom att hon kom från ett konservativt medelklasshem. Hon slog igenom under en popfestival 1967 och revolterade kraftigt mot föräldrarna genom att helt leva efter uttrycket "sex, droger och rock'n roll". Dessa sångerskor gjorde storslagna karriärer för att sedan tragiskt slås ned. Öhrström spekulerar om detta kunde bero på västvärdens kvinnosyn och att dessa kvinnor var bevis på att starka oberoende kvinnor var dömda till undergång, eller om det var deras bakgrund som gjorde att dom bröts ned. Faktum är att Bessie Smith, Billie Holiday och Edith Piaf gick ett tragiskt öde till mötes medan ”girlgroups” som t.ex. The Supremes fick stor framgång i ett starkt könspolariserat samhälle. Öhrström nämner också ett par artister som hon under senare tid anser hävdar positiva kvinnliga värden, såsom Nina Hagen, Annie Lennox, Kate Bush och Madonna. Öhrström (1989) påtalar den manliga dominans som fanns på de musikfestivaler som anordnades på Gärdet i Stockholm under senare hälften av 60–talet. När det någon gång var med en kvinna i ett musikband, var det i vokalistens roll. Den politiska rörelsen och kvinnokampen i slutet av 60-talet gjorde att kvinnor fick mod till sig att börja sjunga och spela tillsammans. Gamla och invanda könsmönster började så smått att brytas. Den första skivan i Sverige där både text och musik var skriven av kvinnor hade titeln Tjejclown som gavs ut 1974. Tjejclown upprätthöll en vistradition enligt Öhrström och menar också att kvinnorna.

(9) 5 undvek rockmusiken eftersom den ansågs vara förtryckarmusik och hade med männens potensproblem att göra. Under 1974 kom det ännu en skiva som fick stor betydelse för kvinnor. Det var Nationalteatern med Livet är en fest. Bandet bestod av både kvinnor och män som spelade många rocklåtar. Öhrström visar på att detta gjorde stort intryck på både flickor och pojkar att få se att kvinnor kunde spela både bas och gitarr. Utvecklingen av kvinnlig rock gick långsamt i Sverige. I vårt grannland Danmark gick däremot utvecklingen betydligt snabbare. Här fanns tidigt ett rockband som bestod av enbart flickor, Shit & Channel och de fick snabbt många efterföljare. I Danmark var det dessutom många mixade rockband som bestod av både flickor och pojkar. 1978 startade Mia Gerdin ett radio program som kallades Spinnrock som sände varje vecka i sju års tid. Vid den tiden fanns inga svenska kvinnliga rockband. 1979 och 1980 började skivor framställas av kvinnor med elgitarrer exempelvis Husmoderns bröst, Häxfeber, Tant Strul, Pink Champagne, Usch och mögel. 1980-talet medförde enligt Öhrström en tillbakagång när det gäller de kvinnliga attityderna och värderingarna och den stora uppgång som man upplevde i slutet och början av 80-talet minskade kraftigt. Johansson (2002) beskriver rockens historia och avsaknaden av kvinnliga rockband. Johansson (2002) skriver: I rockens skramligaste barndom gjordes en musik som brukar sammanfattas som garagerock. Den kännetecknades av brinnande hormoner, droger och jag skiter i allt, det vill säga allt det som är traditionellt okvinnligt. (s.1). Rocktraditionen har sitt ursprung i 1900-talets mitt. 60-talet anses av många vara årtiondet för ungdomskulturens stora genombrott. Ungdomarna fick sin egen musik, sitt eget mode och sina egna maner. Denna ökning av ungdomsmusik menar Johansson innebar att kommersialismen av populärkultur började att eskalera, vilket blev mest tydligt inom musikens område. Skivbolagen såg här ett ekonomiskt tillfälle och skapade band med flickor och pojkar som nästan alltid spelade i grupper separerade mellan könen. Skivbolagen producerade musik stycken och paketerade det hela konceptmässigt. Detta visade sig vara ett bra tillvägagångssätt, grupperna genererade snabbt pengar på den nyöppnade marknaden som verkade ha ett stort behov av bra ”radiohits”. Johansson (2002) försöker vidare i sin text förklara frånvaron av flick- och kvinnoband inom musiken och hänvisar till konstforskaren Nochlins som visar på betydelsen av akademisk skolning inom konsten. Den är inte lika framstående inom den litterära sfären. Det ger enligt Nochlin en vink om möjligheten av en Emily Brontës eller Emely Dickinsons existens. Det kanske stämmer att människor kanske kan räkna upp fler kvinnliga författare än konstnärer. Inom rocken är skolnings behov mindre än inom litteraturen. Frågan blir nu ännu tydligare, varför finns det så få stora flickrockband? Garagerocken växer fram Enligt Johansson (2002) blev garagerocken Amerikas svar på den brittiska popinvasionen. Rocken var ett sätt för ungdomar att uttrycka sig om tankar och framtida visioner. Det fanns även kvinnliga rockband som ville uttrycka sig på ett eget sätt och inte bli påverkade av hur skivbolagen ville framställa dem, men det var svårt för flickorna att få framföra sitt material, så den kvinnliga rocken blev aldrig någon succé. Sextiotalets värderingar hur ett flickband skulle vara lever enligt Johansson kvar än idag. Horner och Swiss (1999) beskriver förhållandet mellan kvinnor och musik. De tar speciellt upp förhållandena inom rockmusiken. Flickornas roll inom musiken de senaste femtio åren har i stort sett varit som sångerskor i popband. Horner och Swiss tar bland annat upp populärmusikens ofta kvinnoförnedrande texter som en möjlig orsak till flickornas minoritet.

(10) 6 inom rockmusiken. Under 60-talet hade vi artister som t.ex. Rolling Stones som framförde musikstycken med kvinnoförnedrande texter som i musikstycket Under my skin. I slutet på 70-talet och början på 80-talet började musikgenren Hip Hop att växa i Amerika. Hip Hop musiken har ofta innehållit mycket kvinnoförnedrande texter. Enligt Horner och Swiss har vi trots detta haft en positiv utveckling när det gäller kvinnor i musiken sedan mitten av 50- talet. Hedin (1984) påvisar att det under 50-talet förekom kvinnor inom rockmusiken och att de under årens lopp kommit att bli fler, och fått ett större inflytande och betytt mer för rockmusikens utveckling. Flickors underrepresentation inom musiken Furusten (2001) hävdar att flickor är underrepresenterade inom musiklivets olika dominerande nätverk och grupperingar, vilket också bekräftats i kontakterna med studieförbund och föreningar. Ojämnlikheten mellan könen inom musikindustrin är i liten utsträckning beskriven och problematiserad. Det finns inga siffror på könsskillnaderna, och i det avseendet är flickorna osynliga. I och med att så få flickor finns inom musikindustrin är dess egentliga utvecklingspotential kraftigt reducerad. För att få en förändring i riktning mot en jämnare könsfördelning måste det först tydliggöras vad ojämnställdheten egentligen beror på. Varför är det mest pojkar som spelar musik, ett enkelt svar enligt Furusten kan vara att pojkar är mer intresserade av musik. Enligt Nilsson (1998) finns det dock inga påtagliga intresseskillnader mellan flickor och pojkar, vare sig om man avser att lyssna eller att spela musik. Enligt Furusten (2001) är en tänkbar förklaring istället att det är traditionella mönster för reproduktion inom musiklivet som håller flickorna ute. Det vill säga, musiklivets infrastruktur som är uppbyggd av män och fungerar därför på ett sätt som passar män. Även de nya nätverken som bildas tenderar att förbinda grupper av män med andra grupper av män. Könsskillnaderna uppstår genom att pojkar på något sätt i högre grad än flickor tycks organisera sig i sådana former som är nödvändiga för att lyckas i en satsning på musiken utöver fritidsnivån. Det vill säga i band och i olika slags nätverk. En ytterligare möjlighet är den förlegade "rockmyten" som handlar om mäns beteende och som skapats av män. Denna rocktradition är väldigt sexistisk och den bevarar strikta könsroller. Denna sexism verkar inte vara på utdöende. Den tydliga snedfördelningen mellan könen är en mycket omodern aspekt av den annars moderna industrin, och detta bör betraktas som ett viktigt utvecklingsområde. Det krävs ett aktivt jämställdhetsarbete i fortsatta satsningar inom musikindustrin. Men en sådan medvetenhet måste också skapas inom föreningslivet. Furusten (2001). Flickor och instrument Nilsson (1994) beskriver förhållandet mellan musiken, instrumenten och könsfördelningen. I en undersökning om musicerandet bland 1500 högstadieelever i Sverige fördelade i olika geografiska områden fann man att en tredjedel av dessa ungdomar spelade ett instrument. Av dessa var andelen musicerande flickor högre än musicerande pojkar (56% respektive 44%). Dessa siffror visar endast att ungdomarna spelar ett instrument och inte i vilka olika former de gör detta. Enligt Nilsson är flickornas huvudområde den kommunala musikskolan medan pojkarna dominerar inom det privata musicerandet t.ex. i band mm. Under gymnasietiden förändras dock dessa siffror där man ser att pojkar i högre grad spelar musik mer regelbundet än flickor (34% respektive 29%). Om man delar in högstadieflickorna i sin klasstillhörighet (akademiker, tjänstemän och arbetare) visar sig också en tydlig bild över de musicerande formerna som här benämns som kommunal musikskola, privatundervisning och musicerande med kamrater. Bland flickor med akademisk bakgrund är privata musiklektioner störst procentuellt medan musicerande med kamrater är minst, här kommer den kommunala.

(11) 7 musikskolan på andra plats. Hos flickor med tjänstemanna bakgrund är den kommunala musikskolan störst som musicerande plats medan musicerande med kompisar är minst, här ser man en tydlig nedgång för privata musiklektioner. Hos flickor med arbetar bakgrund är fortfarande den kommunala musikskolan störst medan musicerande med kamrater fortfarande hamnar på sista plats, även här kommer privata musiklektioner på andra plats. Enligt Nilsson (1994) är den största skillnaden mellan flickor och pojkar i deras musicerande att pojkar i större utsträckning musicerar mer med kamrater än flickor. Flickor och musik i Skellefteå Till grund för följande text står Holmgren & Tjärnström (2002). Populärmusiken expanderade snabbt i Skellefteå i början av 60-talet genom lokala klubbar som erbjöd livemusik med lokala och gästande poporkestrar. Det var gott om flickor i publiken under konserterna men i banden var flickorna inte medverkande. Ett undantag var The Divers från Ursviken med Majvor Markstedt på sång. Lokala tidningar skrev i december 1965 om detta annorlunda band som hade en kvinnlig sångerska. Ett annat band som hade en kvinna vid mikrofonen var Jörnsbandet Because. Band som bara bestod av flickor fanns dock inte. I slutet av 60-talet började ungdomsgårdarna växa fram i Skellefteå. Detta gjorde att det blev enklare för ungdomarna att ha någonstans att spela och repetera. 1979 erbjöd Skellefteå kommun de musicerande ungdomarna sex tomma klassrum i den gamla Nordanåskolan. Det första etablerade bandet som bara består av flickor i Skellefteå är Sahara Hotnights som efter att ha vunnit Norra Västerbottens Popfest 1995 också blev stora nationella och internationella artister. Ett annat flickband från Skellefteå som är relativt framgångsrika på nationell nivå är Soak The Sin. Det finns många band i Skellefteå kommun som har eller har haft en eller flera flickor i instrumentbesättningen, bland annat Starlin, Backfish och Funkservice International.. Syfte Syftet med vårt utvecklingsarbete är att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande.. Metod När vi valde metod så sökte vi efter metoder som på ett bra sätt uppmätte målet med utvecklingsarbetet som vi hade i vårt syfte. Paulsson (1999) skriver om de centrala metodbegrepp som man kan använda sig av vid val av metod. De tre metodbegreppen är validitet, reliabilitet och objektivitet. -. -. validitet står för i vilken utsträckning man verkligen mäter det man avser att mäta. reliabilitet står för graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet, d.v.s. i vilken utsträckning man får samma värde om man upprepar mätningen. objektivitet står för i vilken utsträckning värdering påverkar studien. (s.48). Johansson & Svedner (1998) skriver följande angående observationer. Observationer löper i grupper längs ett kontinuum från i förväg strängt strukturerade metoder till sådana som står det vardagliga observationerna nära. Vardagliga observationer kan t.ex. vara dagboksanteckningarna, dvs. att man efter ett avslutat observationspass skriver ner det man anser som viktigt i en dagbok. Andra relativt ostrukturerade observationsformer är t.ex. löpande protokoll där man kontinuerligt observerar och i egna ord beskriver en situation. En form av observation är den deltagande observationen. I den metoden betyder det att man går in och deltar i det man observerar och studerar verksamheten eller situationen inifrån..

(12) 8 Anteckningar förs in i ett protokoll efter hand eller under själva observationen. Fördelar med deltagande observationer är att man får inifrånkunskap och får ta del av tyst och outsagd kunskap. Problemen med metoden är de forskningsetiska grunderna, för att undvika problem med sitt deltagande bör observeraren jobba öppet. De som blir föremål för observationerna bör veta att de är observerade och ska få förståelig information om vad observationen handlar om. De observerade skall också veta att de när som helst kan dra sig ur försöket utan några negativa konsekvenser. Intervjuer är som observationerna i form av strukturerad och ostrukturerad, de löper längs ett kontinuum från strukturerad intervju till det vardagliga samtalet. Intervjuer speciellt kvalitativa, ger information som gör det möjligt att förstå ungdomarnas attityder, förkunskaper, värderingar och intressen. Intervjun ger rätt använd, kunskap som är direkt översättbar till det pedagogiska yrket. Den kvalitativa intervjun är nära besläktad med det vardagliga samtalet. Inom den kvalitativa intervjun finns det inga fasta frågor och svarsalternativ men där emot fasta frågeområden. Den strukturerade intervjun har också fasta frågeområden men också fasta frågor, den kan både ha fasta svarsalternativ och ej fasta svarsalternativ. Johansson & Svedner (1998). Försökspersoner De personer som har ingått i vår undersökning är sju flickor mellan 13 och 14 år. Flickorna anmälde sitt intresse via en anmälningsblankett vi satt upp på fritidsgården. Vid arbetets början hade vi fem anmälda flickor, men antalet utökades redan under första träffen till sju, eftersom två flickor till anmält sitt intresse. Bortfall Under vecka fem meddelade en av flickorna att hon inte ville vara med i gruppen längre. Anledningen till detta enligt henne själv var att hon inte var intresserad av att spela den musik som de övriga bandmedlemmarna ville framföra. Material Under vårt utvecklingsarbete så har vi använt oss av: • •. Observationsprotokoll. Intervjufrågor. (Bilaga 2). Genomförande Termin 4 vt. 2002 • Val av ämne • PM lämnas in. Termin 5 ht. 2003 • Litteraturstudier • Bakgrund skrivs. Termin 6 vt. 2003 • Praktik • Examensarbetet slutförs. Under den sju veckor långa praktiktiden så har vi ägnat motsvarande tre veckors arbetstid med att jobba med utvecklingsarbetet. Vi har haft ett repetitionstillfälle per vecka med flickorna och med trummisen har vi haft två extra repetitionstillfällen. För en detaljerad beskrivning av repetitionstillfällena se bilaga (Bilaga 3). Vi gav även ut kompendier till flickorna som innehöll baskunskaper om de olika instrumenten. En sammanställning av innehållet i kompendierna kan läsas i en bilaga (Bilaga 4). Repetitionstillfällena har varat.

(13) 9 cirka två timmar per repetitionstillfälle. Den fjärde veckan kunde vi inte genomföra något repetitionstillfälle på grund av skollov. Vi har utfört två intervjuer med flickorna, en under första veckan av utvecklingsarbetet och den andra sista veckan. Vi har använt oss av strukturerad intervju utan givna svarsalternativ. Den första intervjun som vi genomförde med flickorna var en gruppintervju. Syftet med gruppintervjun var att få en uppfattning om flickornas tidigare erfarenheter av musikspelande. Vi ville också veta vad flickorna ansåg om sina egna möjligheter till att spela musik, och även vad dom ansåg om pojkarnas överrepresentation på Fritidsgårdarnas repetitionslokaler. Intervjun genomfördes på fritidsgården under ordinarie öppettid i en enskild lokal så att vi fick arbeta ostört med flickorna. Gruppintervjun varade i ungefär en timma och svaren antecknades i ett anteckningsblock. Det andra intervjutillfället genomfördes under den sjunde veckan, flickorna intervjuades enskilt i en lokal som fanns i anslutning till den musikstudio där vi under samma dag spelade in det musikstycke som flickorna övat på. Flickorna hade under denna dag fått ledigt från skolan. I den enskilda intervjun ville vi få svar på hur flickornas intresse till musik hade utvecklats, hur omgivningen påverkat flickorna, hur de såg på sitt eget musicerande (Bilaga 2). Det fanns gott om tid till intervjuer eftersom instrumenten spelades in enskilt i musikstudion. Ungefär tjugo minuter användes till varje intervju. Intervjusvaren antecknades även här ner i ett anteckningsblock. När vi gjorde våra observationer använde vi oss av ett observationsprotokoll och anteckningar skrevs ner i en dagbok. Under observationerna fokuserade vi på följande punkter för att se en förändring i intresset att utveckla musikspelandet: • • • •. Tar flickorna egna initiativ Visas tecken på positiva intresseförändringar ex glädje, ökad motivation, vill inte sluta etc. Visas tecken på negativa intresseförändringar ex ilska, minskad motivation, vill inte spela etc. Utvecklar flickorna sitt spelande. Vi använde oss av deltagande observation eftersom vi ville vara med och hjälpa flickorna aktivt. Vi har observerat flickorna vid varje repetitionstillfälle, vid två tillfällen har trummisen övat enskilt och vi har även då observerat henne enligt observationsprotokollet. Vi observerade flickorna från det att dom anslutit och stämt sina instrument tills det att repetitionstiden tagit slut. Samtidigt som vi gav handledning och svarade på deras frågor så observerade vi flickorna utifrån observationsprotokollet. När vi avslutat repetitionstillfällena så satte vi oss och skrev ner våra observationer i ett anteckningsblock.. Resultat Intervju I gruppintervjun kan vi utläsa att fyra av flickorna har spelat något instrument tidigare, ingen av flickorna har dock någon erfarenhet av att spela i band. Flickorna hade inte haft möjlighet att spela i band tidigare p.g.a. att det inte funnits lokaler att öva i. Flickorna såg fram emot att få spela instrument tillsammans och den främsta anledningen var gemenskapen och att ha roligt tillsammans. Spela och ha kul. Ska bli roligt att börja spela i band. Vill lära oss att spela tillsammans och få det att låta bra..

(14) 10. Orsakerna till varför flickorna ansåg sig underrepresenterade i repetitionslokalerna var deras rädsla för att bli retade och att göra bort sig. Flickornas svar tyder på att de ställer högre krav på sig själva i jämförelse med pojkarna. Vi tror inte att tjejer vågar, tjejer är nog mer rädda att bli retade än killar. Killar kan anses som coola när dom repar fast dom är dåliga. Om vi själva gör samma sak så kan vi bli retade istället för att vara coola. Tjejer har högre krav på sig själva än killar.. Följande frågor är tagna från det andra intervjutillfället som genomfördes i slutet av studien. Alla flickorna var väldigt positiva när de svarade på frågan om hur de tyckte att det var att spela idag. Flickorna beskrev en glädje över att få spela musik och att utvecklas. Kul, roligt att spela och hitta på låtar. Roligt, man blir glad, kopplar bort allt annat. Roligt, man hittar på egna låtar och skapar sitt eget ljud. Jätte roligt att spela tillsammans och man lär sig mycket. Jätte kul, man har något roligt att göra. Roligt, det är bara roligt.. Flickorna ansåg att deras intresse att spela musik hade ökat under vår studie. Inställningen till musik var positiv och flickorna kände ett behov av att musicera. Intresset har blivit större. Man är peppad till att spela ihop. Intresset har blivit mycket större. Det är roligt, man vill spela hela tiden. Intresset har ökat, har aldrig tänkt på att spela i band tidigare, när jag fick möjligheten var det bara roligt. Intresset har ökat man hör och lyssnar på musiken på ett annat sätt.. Den sociala faktorn var väldigt viktig i flickornas intresse och musikutveckling, gruppen i sig har betytt mycket för flickorna och hjälpt individerna till bättre resultat. Flickornas svar antyder på att det hade varit svårt att utvecklas om man inte hade haft god sammanhållning i gruppen och fått stöd från varandra. Bandet/gruppen har gjort mej starkare. Utan bandet skulle det inte gå, vi hjälper varandra till bättre resultat. Bandet har gjort det roligare, ja nu är det onsdag, nu får man spela med bandet. Bandet har gjort det roligare/lättare, vi ger varandra tips. Bandet har gjort det roligare och lättare. Gruppen har gjort det roligare.. Flickorna ville fortsätta att spela musik tillsammans, och man kan även här se att den sociala faktorn var mycket viktig. Gruppkänslan och gemenskapen var viktig för det fortsatta spelandet. Det är roligt. Roligt att spela tillsammans, känns bra i gruppen. Det är roligt att spela och att spela tillsammans. Det är roligt och alla vill fortsätta. Det är roligt, så oerhört skönt att spela trummor. Det är roligt, det känns bra i bandet. Roligt att känna sällskap, ha roligt tillsammans och spela egen musik..

(15) 11. Respons från kompisar och föräldrar ansåg flickorna vara viktigt, positiv respons medförde att det var roligare att spela och negativ respons försökte de bortse ifrån. Av flickornas svar kan man utläsa att den positiva responsen påverkar intresset positivt. I stort sett ingen i min kompiskrets tar det seriöst men jag bryr mig inte om det, jag tänker ändå fortsätta. Föräldrarna säger att det är bra, då blir det roligare att spela. Får man positiv respons gör man bättre ifrån sig. Har inte fått någon negativ respons. Säger kompisarna att det är bra så blir det bättre/roligare att spela. Får man negativ respons känner man sig dålig, men i och för sig kan man ju förbättra det man är dålig på då, men jag har svårt att se det så. Det är roligare att hålla på om föräldrarna tycker att det är bra och det tycker dom. Tar åt mig om det är negativt, men jag tror att det ofta är avundsjuka som ligger bakom. Känns bra om föräldrarna tycker att det är kul, det blir roligare att hålla på då.. Flickorna såg möjligheten att spela in i musikstudion som något roligt och spännande. Flickorna repeterade mer när dom hade ett gemensamt mål, och såg fram emot att få se ett resultat av det dom lärt sig. Tränar mer, man får ett mål och ser resultat av det man repat på. Man övar mer för att spela in i studion, roligt med ett gemensamt mål. Det har gjort det roligare, man hör på skivan hur det låter på riktigt. Det har blivit roligare, spännande och roligt. Det blev roligt. Man har ett gemensamt mål, kul att spela in en skiva.. Observation Under de fyra första veckorna var samtliga flickor väldigt positiva och framåtsträvande. De visade god initiativförmåga och kom själva med t.ex. förslag till nya musikstycken. Flickorna visade vid varje tillfälle glädje över att få spela tillsammans och vi fick säga till flickorna när det var dags att avsluta repetitionstillfällena. Flickorna utvecklade snabbt sitt musikspelande och blev mer samspelta vid varje repetitionstillfälle. Vid repetitionstillfället vecka fem, märkte vi en skillnad i den spelglädje som vi tidigare sett. En av flickorna var arg och irriterade sig över musikstycken och sitt instrument. De övriga flickorna visade en minskad motivation och repetitionstillfället avslutades tidigare än de övriga repetitionstillfällena. Vecka sex så hade en av flickorna valt att lämna musikbandet, och de övriga flickorna hade nu fått tillbaka sin motivation. Flickorna var glada och övade intensivt fram till det att vi var tvungna att avsluta repetitionstillfället. Under sista veckan med flickorna så hyrde vi in oss i en musikstudio för att spela in ett musikstycke som flickorna repeterat in. Flickorna var väldigt glada under timmarna i studion, och ville inte sluta.. Diskussion Reliabilitet och validitet När det gäller reliabiliteten på våra metoder att mäta en förändring så anser vi oss ha en relativt hög reliabilitet. Observationerna kan ha påverkats av våra egna inställningar och föreställningar, detta främst genom att vi har haft en deltagande observation. Vi anser dock att.

(16) 12 en deltagande observation är att föredra för att få flickorna att känna sig bekväma i situationen. Ett annat problem med observation kan också vara att olika individer tolkar händelser och uttryck på olika sätt så att en liten förändring kan vara svår att påvisa samt att flickorna kan ha påverkat varandra till att visa känslouttryck som de annars inte skulle ha givit uttryck för. Under ett av tillfällena så var hela gruppen omotiverad och i synnerhet en av flickorna. Efter det repetitionstillfället bestämde hon sig för att hoppa av bandet och därmed också vår undersökning. Vi förmodar att hennes negativa inställning under det aktuella repetitionstillfället kan ha påverkat resterande flickor att inte visa motivation och spelglädje. Vi antar detta eftersom flickorna efter detta repetitionstillfälle visade samma spelglädje och motivation som tidigare. Flickan som inte längre ville vara med berättade för oss att hon inte tyckte om den typ av musik som resterande i bandet spelade. Vi anar att eftersom den nämnda flickan kommit betydligt längre i sin musikaliska utveckling inte kände någon utmaning i att spela de musikstycken som bandet framförde. Denna händelse kan ha minskat reliabiliteten i vår studie. Reliabiliteten på intervjufrågorna anser vi vara hög. Vi har ställt frågor som inte antyder någonting på vilket svar vi väntar oss få. Reliabiliteten på våra intervjuer kan ha påverkats av att vi genomförde en gruppintervju och en enskild intervju. Reliabiliteten på gruppintervjun tror vi kan ha påverkats eftersom vi inte kan vara säkra på att alla flickor sa precis vad dom tyckte utan att gruppen kan ha påverkat dem i deras svar. Reliabiliteten på undersökningen skulle antagligen bli högre om man fick genomföra studien under en längre tidsperiod. Syftet med vårt arbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Vi anser att vi genom våra metoder, observation och intervju fått pålitlig information som tyder på en intresseförändring hos flickorna. Validiteten skulle också öka om man fick genomföra studien under en längre tidsperiod. Vid eventuella fortsatta undersökningar så skulle tillvägagångssättet kunna förbättras genom att man genomförde två enskilda intervjuer med flickorna för att erhålla svar med en högre reliabilitet. Vi tror också att man med fördel skulle kunna använda sig av en enkät för att samla in kvantitativ data som då skulle kunna redovisas i tabeller och diagram. Resultatdiskussion Vi anser att vi uppnått syftet med vår studie som var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Vi skrev i bakgrunden om hur det historiskt sett varit svårt för flickor och kvinnor att göra en musikalisk karriär. Öhrström (1989). Flickorna styrker i vår undersökning att det som flicka på många sätt skiljer sig att spela i band gentemot pojkar. En anledning till varför flickor inte spelar musik kan bero på att flickorna inte anses vara ”coola” om de börjar spela musik. En annan orsak till varför flickorna inte börjar spela musik beror på att flickorna ställer högre krav på sig själva än vad pojkar gör och är rädda för pojkarnas reaktion. Flickor och pojkars sätt att vara gör att flickor stängs ute från fritidsgårdarnas repetitionslokaler. Detta kan således vara en bidragande orsak till varför kvinnorna också är underrepresenterade på professionell nivå som Furusten (2001) hävdar. Vi menar att om det lades ner resurser på att hjälpa och motivera flickor på fritidsgårdsnivå att spela musik så skulle det på sikt minska männens överrepresentation inom musiken. Med hjälp av metoder som vi använt oss av såg vi ett stort intresse hos flickorna att börja musicera. Det som man kan spekulera kring men aldrig få svar på är om flickorna som var med i vår undersökning skulle ha börjat spela musik även utan vår hjälp och vårt stöd, eller om deras intresse skulle undanhållas av oskrivna normer och värderingar. Den sociala gemenskapen var en viktig del i flickornas intresse och musikutveckling och det såg man tydligt i de svar flickorna gav. Vi tror att en mycket viktig del när man spelar i band är en bra gemenskap, för att man ska utvecklas och hålla intresset vid liv. Vi har svårt att se att vi skulle kunna uppnå samma resultat i utvecklingsarbetet om vi hade en grupp som inte trivdes tillsammans som den grupp flickor som vi hade gjorde. De.

(17) 13 positiva glädjeyttringar som vi observerat hos flickorna under repetitionstillfällena tyder på att flickorna tyckte om att spela ihop. Att flickorna hjälpte varandra och gav varandra stöd anser vi beror på att flickorna ville utvecklas tillsammans och bli bättre i sitt musicerande. Flickorna såg i början av arbetet fram emot att få lära sig spela instrument och att kunna spela musik tillsammans i grupp. Flickorna lärde sig av varandra, gav varandra tips och hittade tillsammans på egna musikstycken att spela. En flicka nämnde också att hon ”lyssnar på musiken på ett annat sätt”, vi anser att detta kan tyda på en påtaglig utveckling av hennes musikspelande där hon i sitt musiklyssnande relaterar till sitt eget spelande Fortsatt forskning Under vårt arbete med flickorna så har vi lagt märke till ett stort intresse från övriga gårdsbesökare, både pojkar och flickor. Vi har fått förfrågan av ungdomar om vi inte kunde ta oss tid att lära dem att spela musik. Något som kan vara intressant att titta på i fortsatt forskning är om det finns ett musikintresse hos ungdomar i allmänhet som de inte kan få utlopp för och vad detta i sådana fall beror på. Det skulle också vara intressant att forska i pojkarnas syn på flickors musicerande med tanke på de svar vi fick av flickorna angående detta..

(18) 14. Referenser Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och kultur. ISBN 912707517-6. Furusten, T. (2001). Växa i rocken: Ungdomar musik och upplevelseindustrin. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. ISBN 91-89050-37-1, ISSN 1400-1705. Hedin, Ö. (1984). Kvinnor i rockhistorien : biografiska och diskografiska data om några av de mest betydande kvinnliga artisterna och grupperna från Etta James till Belle Stars. Stockholm: Seeling. ISBN 91-7810-058-5. Holmgren, P & Tjärnström, E. (2002). Hela hjärtat mitt. Luleå: Repro & Tryck, HS Copy & Repo ISBN 91-86072-54-4. Horner, B & Swiss, T. (1999). Key terms in popular musik and culture. Malden, Mass: Blackwell. ISBN 0-631-21263-9 (inb.), 0-631-21264-7 (hft.). Johansson, A. (2002-November-12). Varför har det inte funnits några stora kvinnliga rockband. http://www.femkul.com/nummerett/girlgarage.html. Johansson, B & Svedner, P. (1998) Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. ISBN 91-89040-12-0. Nationalencyklopedin. (2003-Maj-15) Nationalencyklopedin och språkdata (ordboksartiklar) 2003, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212733. Nilsson, P. (1994). Den allvarsamma fritiden. Stockholm: Statens ungdomsråd. ISBN 1104 -9294. Paulsson, U. (1999). Uppsatser och rapporter : med eller utan uppdragsgivare. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00592-X. Skellefteå kommun. (2002). Fritidsgårdsverksamheten. Skellefteå: Skellefteå kommun. Öhrström, E. (1989). Kvinnors musik. Stockholm: Utbildningsradion. ISBN 91-26-89810-1. Øivind, V. (1996). Varför musik. Stockholm: Runa. ISBN 91-88298-30-2..

(19) Bilaga 1 (1:3). Fritidsgårdsverksamheten Verksamhetsidé Fritidsgårdarna och Efyran är mötesplatser, som kännetecknas framför allt av den öppna verksamheten där ungdomar kan medverka efter intresse och möjlighet. Ledarskapet och verksamheten skall genomsyras av ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt för att förbereda ungdomarna att ta eget ansvar för sitt fortsatta liv. I all verksamhet ska jämställdhetsperspektivet prioriteras. Fritidsgårdarna, Efyran och föreningslivet ska komplettera varandra för att minimera antalet föreningslösa ungdomar i syfte att skapa en trygg meningsfull fritid och bestående fritidsintressen. Generella mål 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.. Alla ungdomar i Skellefteå kommun skall i sitt närområde ha möjlighet till fritidsgårdsverksamhet. Fritidsgårdarna/ Efyran ska vara drogfria miljöer med drogfri verksamhet. Personalen ska sträva efter att upprätta bärande relationer till besökarna. Kvaliteten i personalgruppen ska säkerställas genom en fortlöpande vidareutbildning. Kvaliteten i verksamheten ska säkerställas genom återkommande utvärdering / reflektion. Yrkesgruppen föreståndare skall hållas samman även vid organisationsförändringar. Fritidsgårdarna/Efyran skall sträva efter att ha en jämn könsfördelning.. Fritidsgårdarna 8. 9.. Fritidsgårdarnas huvudsakliga målgrupp ska vara ungdomar i årskurs 7 - 9. Fritidsgårdarna ska samarbeta med alla i närområdet som har som målsättning att arbeta med ungdomar, och har ett förhållningssätt som överensstämmer med fritidsledarnas yrkesetik.. Efyran 10. Efyrans huvudsakliga målgrupp skall vara ungdomar i gymnasieåldern. Generella metoder 1.. Alla ungdomar i Skellefteå kommun skall i sitt närområde ha möjlighet till fritidsgårdsverksamhet. - En geografisk balans av fritidsgårdar skall behållas.. 2.. Fritidsgårdarna/ Efyran ska vara drogfria miljöer med drogfri verksamhet. - Ett aktivt drogförebyggande arbete ska bedrivas. - Vissa "riskkvällar" skall gården arbeta aktivt. - Personalen skall vara enade då det gäller drogpolicyn..

(20) Bilaga 1 (2:3) -. Personalen skall vara med i Lokala förebyggargrupper (LFG) ha kunskap om drogsituationen i närområdet och samhället samt ha möjlighet till vidareutbildning i ämnet. - Genom att erbjuda drogfria arrangemang.. 3.. Personalen skall sträva efter att upprätta bärande relationer till besökarna. - Synliggöra besökaren genom att lära sig namn, samtala med dem, lyfta det positiva och arbeta i mindre grupper.. 4.. Kvaliteten i personalgruppen skall säkerställas genom en fortlöpande vidareutbildning. - All personal skall ha deltagit i fritidsgårdarnas grundutbildning. - Introduktion skall genomföras för nyanställda föreståndare och timanställd personal. - Höstkurs inför varje nytt verksamhetsår. - Anpassad utbildning utifrån behov.. 5.. Kvaliteten i verksamheten ska säkerställas genom återkommande utvärdering / reflektion. - Varje kväll träffas personalen i anslutning till öppethållandet för planering, dagboksanteckningar och reflektion. - Verksamhetsplan, månadsrapporter, statistik. - Enkätundersökning genomförs vecka 16 på alla fritidsgårdar. Resultatet redovisas i samband med höstkursstart. - Temperaturmätare genom intervju av besökare i november månad. - Kontinuerliga personalträffar på varje enhet.. 6.. Yrkesgruppen föreståndare skall hållas samman även vid organisationsförändringar. - Regelbundna gemensamma träffar minst 1 ggr/månad.. 7.. Fritidsgårdarna/ Efyran skall sträva efter att ha en jämn könsfördelning. - Eftersträva jämn könsfördelning i personalgruppen. - Sträva efter att göra verksamhet som attraherar båda könen. - Utforma en atmosfär på gården som tilltalar både tjejer och killar. - Könsperspektivet ska finnas med i all utveckling, utbildning, utvärdering etc.. Fritidsgårdarna: 8.. Fritidsgårdarnas huvudsakliga målgrupp ska vara ungdomar i årskurs 7 - 9. - Ha ett nära samarbete med skolan. - Vistas på skolan när det finns tid och möjlighet.. 9.. Fritidsgårdarna ska samarbeta med alla i närområdet som har som målsättning att arbeta med ungdomar, och har ett förhållningssätt som överensstämmer med fritidsledarnas yrkesetik. (*) - Delta i Lokala förebyggargrupper (LFG).. Efyran:.

(21) Bilaga 1 (3:3) 10.. Efyrans huvudsakliga målgrupp ska vara ungdomar i gymnasieåldern. - Ha ett nära samarbete med gymnasieskolorna. - Delta i Lokala förebyggargrupper (LFG). ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------. (*). Yrkesetik för fritidsledare i Skellefteå kommun, fritidsförvaltningen Fritidsledaren skall ha ett förhållningssätt som verkar för, omsorg, uppmuntran och trygghet. Fritidsledaren skall i sin yrkesutövning arbeta med dessa ledord, på följande sätt. Omsorg • Alla ungdomar som kommer till våra verksamheter¹ skall bli sedda och tagna på allvar. Uppmuntran • Vi skall främja det goda genom att se det positiva i varje person och i varje situation utgå från möjligheter. Trygghet • Vi ska bemöta ungdomar för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Med denna yrkesetik som grund bygger vi bärande relationer med ungdomar.. ¹ Med våra verksamheter avses verksamheter, tex. fritidsgårdar/Efyran, som bedrivs av fritidsledare anställda av fritidsförvaltningen i Skellefteå kommun..

(22) Bilaga 2 (1:1) Första intervjutillfället - gruppintervju 1. Ålder? 2. Har ni musicerat* tidigare? 3. Vad vill ni få ut av ert musicerande? 4. Känner ni att ni tidigare haft möjlighet att spela musik i ett band, om inte, vad tror ni att detta kan ha berott på? 5. Var tror ni pojkarnas överrepresentation inom fritidsgårdarnas repetitionslokaler beror på? *Med musicera menar vi alla former av musikutövande dvs. hemma, kommunal musikskola, egna bandkonstellationer, körer, orkestrar etc. Andra intervjutillfället – enskild intervju 1. Hur tycker ni det är att spela idag? Varför? 2. Har ert intresse/inställning till musicerande förändrats under dessa veckor? 3. Tycker ni att gruppen påverkat er? 4. Kommer ni att fortsätta spela musik tillsammans? Varför kommer ni att fortsätta spela musik? Om inte varför? 5. Påverkas ni av den respons ni fått? På vilket sätt? Varför? 6. Har möjligheten att spela in i studion påverkat er, på vilket sätt? Varför?.

(23) Bilaga 3 (1:2). Repetitionstillfällen Vecka 1 Under den första träffen med flickorna ansåg vi det mycket viktigt att informera om de forskningsetiska grunderna och att få godkännande från flickornas föräldrar, därför skickade vi med brev hem till flickornas föräldrar där vi förklarade vad vår undersökning gick ut på och gav dem information gällande bl.a. oss själva och de forskningsetiska grunderna. Detta p.g.a. att vi använde oss av en deltagande observation (se metodavsnitt om observationer). Om föräldrarna gav sitt medgivande om att deras flicka hade tillåtelse att vara med i vår undersökning så skickade de med en bifogad kopia på brevet med deras underskrift, ingen av flickorna fick fortsätta i vår undersökning utan föräldrarnas medgivande. Under veckan gav vi även ut kompendier om musiklära och instrumentkunskap. Idén med att ge ut kompendier om musiklära är för att underlätta för flickorna i sitt musikspelande. Vi tog även upp att för att utvecklas snabbare krävs det träning både i repetitionslokalen och hemma Vecka 2 Vecka två genomfördes det första repetitionstillfället, vi hade en genomgång om gitarr/bas förstärkare, PA-system (PA-system är en förstärkare med equalizer samt högtalare där man kan koppla in t.ex. keyboard och sång) samt genomgång av keyboarden. Vid det första repetitionstillfället delade vi ut öronproppar och berättade hur viktigt det är att eliminera de risker som finns, t.ex. att få hörselproblem som tinnitus. Vi berättade även hur man med olika placeringar på förstärkarna kan få ner volymen men ändå höra alla. Detta kan lätt åtgärdas genom att ta upp förstärkarna från golvnivå och placera dem på högre punkter, på det sättet flyttar man också upp ”ljudbilden” närmare öronen och då kan man sänka volymen. Vi delade på gruppen för att ge trummisen en intensivlektion, detta p.g.a. att trummor kräver mer av utföraren. Trummor kan ofta uppfattas som väldigt komplicerat av nybörjaren och trummorna kräver mycket när det gäller t.ex. takt känsla och koordination. Medan trummisen övade för sig själv med hjälp utav en av oss, övade de andra flickorna in ett musikstycke. Vi avlutade repetitionstillfället med att flickorna fick spela tillsammans. Vi ansåg det som mycket viktigt att flickorna fick spela ett musikstycke tillsammans redan vid första repetitionstillfället. Detta för att upprätthålla ett nyvunnet intresse och för att visa att musik inte behöver vara så komplicerat. Vecka 3 Under det andra speltillfället fortsatte övandet på olika musikstycken. Här ansåg vi det viktigt att flickorna började spela enkla musikstycken. Flickorna hade även repeterat in en egen låt sedan föregående vecka. Under vecka tre genomförde vi samtal om hur det är att spela i band, vi tog upp mycket om repetitionsdisciplin. Med repetitionsdisciplin menar vi hur man gör för att underlätta för varandra när man repeterar. I en repetitionslokal kan få höga ljudvolymer så det gäller att vara uppmärksam på om andra vill säga något, då måste man ”stänga av” sina instrument för att ge den andra möjlighet att prata. Detta är viktigt för att undvika irritation och missförstånd. En extra trumlektion genomförs denna vecka. Att lägga in extra trumlektioner är ett bra sätt för att snabbare få flickorna att bli samspelta med varandra. Under vecka tre genomfördes fortsatta observationer av flickornas utveckling och lärande. Vecka 4.

(24) Bilaga 3 (2:2) Skollov och fritidsgården var stängd. Inget repetitionstillfälle. Vecka 5 Vi hjälpte flickorna att repetera in ett nytt musikstycke. Våran hjälp innebär mest att svara på flickornas frågor. Funderingar över t.ex. musikstyckets uppbyggnad lämnade vi helt till flickorna själva, detta för att få dem att utvecklas även inom det teoretiska området. Vi hade också en genomgång på olika speltekniker för de olika instrumenten. Olika tekniker innebär om vi tar gitarren som exempel hur man kan få den att låta annorlunda genom att t.ex. dämpa strängarna med hjälp av komphandens handflata. Detta gör att gitarren får ett tuggande ljud och inte har möjligheten att ringa ut i sin klang. Dessa tekniken gör att man kan variera sitt spelande. Genomförde en extra trumlektion denna vecka. Vecka 6 Under vecka sex valde flickorna ut det musikstycke som de valt att spela in i musikstudion. Vi hjälpte flickorna att öva in musikstycket som de senare skulle spela in i musikstudion. Vi berättade även om olika sätt att spela in och hur man kan minimera problem som t.ex. missljud från instrument och sång. Här ansåg vi det viktigt att flickorna skapar en föreställning om hur de vill att det ska låta och hur helheten ska bli. Utifrån den föreställningen repeterar man in musikstycket. Detta kan ses som onödigt men är avgörande för att upprätthålla en effektivitet i studion, samt att man gör det bästa av de studiotimmar man avsatt för inspelningen. Vecka 7 Under vecka sju var det dags för flickorna att spela in i en musikstudio. Vi hade en genomgång hur det är att spela in och berättade om fördelaktiga tillvägagångssätt och tekniker i musikstudion. Det är viktigt att tänka på att det minsta fel som tidigare kunnat försvinna i repetitionslokalens muller av ljud i musikstudion hörs mycket tydligt. Det var viktigt att berätta detta för flickorna så att de kunde se det som ett lärotillfälle och inte tappa sitt musikintresse. Vi uppmuntrade flickorna att fortsätta och att utvecklas på egen hand..

(25) Bilaga 4 (1:1) Vi gav ut tre stycken kompendier till flickorna som beskrev grunderna i att spela musik, vi gjorde detta för att underlätta deras musik och intresseutveckling. Här följer en kort beskrivning i vad kompendierna innehöll. Gitarr och bas kompendiet • • • •. Greppbräda med stam noter. Hur man stämmer en gitarr/Bas. De vanligaste gitarrackorden, A,Am,C,D,G,E. Kvintgrepp och plektrumteknik.. Klaviatur Kompendiet • •. Stam noternas placering. Grundackorden dur och moll.. Trumset kompendiet • • •. Trumsetets olika delar. Noter för trummor. Trumkomp i olika svårighetsgrader..

(26) Bilaga 5 (1:1) Hej, vi är två killar som är studenter under Luleå tekniska universitet där vi båda läser till fritidspedagog med inriktning på arbete med ungdomar. Inom vår utbildning ingår det ett utvecklingsarbete för att få ta examen som fullvärdig pedagog. Vårt utvecklingsarbete går ut på att få flickor intresserade av att utveckla sitt musikspelande. Er dotter har visat intresse att vara med i vår undersökning, vi ber er nu om eran tillåtelse att få ta med er dotter i våra undersökningar. Arbetet består av en teoretisk bakgrund där vi tagit del av den litteratur som finns inom området. Det vi nu ska genomföra är den praktiska delen i utvecklingsarbetet. För att uppnå ett mätbart resultat och en eventuell förändring kommer er dotter att observeras och intervjuas under ett par tillfällen när dom repeterar på fritidsgården ….. i Skellefteå. Er dotter har all rätt att avbryta samarbetet med oss när hon eller ni vill utan någon som helst förklaring. Namn nämns inte i vårt arbete. Innan vi börjar observationerna och intervjuerna kommer er dotter att få grundliga instruktioner om hennes rättigheter inom arbetet. Vi har tagit del av de forskningsetiska grunderna som finns för att ingen ska kränkas i vårt arbete. Vi hoppas på ett gott samarbete och att flickorna ska få en större plats inom fritidsgårdarnas musikverksamhet. Om ni har övriga frågor, ring oss gärna. Anders Lindberg …………………………. Joakim Bergkvist.………………………… Tack på förhand, Anders och Joakim Luleå tekniska universitet klass Fp6s.. Datum och ort.. Dotterns namn.. Målsmans underskrift. Behåll en kopia och sänd den andra med underskrift och namn med din dotter till oss. Tack på förhand. Anders & Joakim..

(27)

No results found