• No results found

Långt kvar till buen vivir i praktiken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Långt kvar till buen vivir i praktiken"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Buen vivir

ECUADOR.

För sex år sedan röstade Ecuadors befolkning igenom en ny konstitution. Den garanterar bland annat kostnadsfri grund- och gymnasieskola och kostnads- fri sjukvård för alla och har ett stort och unikt fokus på medborgarnas och naturens rättigheter. Konstitutionen är restultatet av ett långt arbete och en bred debatt där flera folkrörelser deltog, däribland den nationella ur- folksorganisationen Conaie.

Den nya konstitutionen betraktas som en stor seger för landets urfolk och miljörörelser då den tar vara på deras livsåskådning genom att konstituera sumak kawsay, buen vivir, som grunden för staten. Men kort efter att konstitutionen antagits började det uppstå sprickor mellan president Rafael Correa och delar av urfolksrörelsen på grund av regeringens syn på ut- veckling.

– I grunden finns det en konflikt mellan olika livså- skådningar. Våra samhällen arbetar med jordbruk på ett traditionellt sätt, men regeringen driver en politik som går ut på att vi ska producera som företag för att komma in på världsmarknaden, säger Katy Betancourt, ansvarig för kvinnofrågor på Conaie.

Ecuador har genomgått flera stora förändringar un- der Correas tid som president. Den nationella utveck- lingsplanen som heter just ”buen vivir” har medfört stora investeringar i hälsa, utbildning och infrastruk- tur, vilket i sin tur har lett till minskad fattigdom och förbättrade levnadsvillkor. Men dessa satsningar finansieras främst av olja, som idag är landets största inkomstkälla. Conaie menar att en utvecklingsmodell som är beroende av en alltmer snabbväxande utvin-

ningsindustri går emot sumak kawsays grundläggan- de principer. Ett gott leverne, buen vivir, ska grunda sig på en harmonisk relation och respekt för naturen och inte ständig tillväxt och en marknadsinriktad ekonomi. Därför förespråkar organisationen försva- ret av de småkaliga producenternas och konsumen- ternas matsuveränitet. Det innefattar bland annat rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioritering av lokal konsumtion istället för export.

– Agroekologi och försvaret av vår matsuveräni- tet är vad sumak kawsay är i praktiken. Det innebär bland annat att våra samhällen självständigt produ- cerar det vi behöver för att inte vara

beroende av multinationella företag, säger Floresmilo Simbaña, ledare

för Conaies politiska utskott.

Bildandet av en folklig plurinationell stat som re- presenterar alla nationaliteter är ett grundläggande steg mot sumak kawsay. I konstitutionen står det att Ecuador är en plurinationell stat, men makten cen- traliseras alltmer i Quito på bekostnad av urfolkens autonomi. Conaie kämpar därför för en politisk decen- tralisering där makt och ansvar förflyttas från natio- nell till lokal nivå.

– Vårt arbete handlar framför allt om att förstärka samhällenas egna politiska strukturer och ekono- miska system. Vi lyfter upp frågor som berör skyd- det av naturresurserna och landets olika kulturer.

Därför organiserar vi kampen på gräsrotsnivå mot naturexploateringen och utvinningsindustrin, fastlår Simbaña.

Men från regeringshåll satsas allt större summor på utvinning av naturresurser, vilket gör att man is- tället för att närma sig sumak kawsay avlägsnar sig.

Något som lett till en spänd relation mellan regering- en och delar av urfolksrörelsen i landet.

– Regeringen menar att de är “folkets röst”. Därför ser de inte behovet av och motverkar folkrörelserna

med nya lagar som Decreto 16 – en ny lag som krä- ver att alla folkrörelseorganisationer och NGOs registrerar sig och regelbundet förser staten med information om interna aktivititer och projekt,säger Betancourt. R

Conaie Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador, är en nationell urfolksorganisation. I maj valdes Conaies nya styrelse, som arbetar för att stärka folkbildnings -och påverkans- arbetet på lokal nivå med avsikt att skapa nya ledare i hela landet. Från och med hösten 2014 är Conaie en av Latinamerikagruppernas samarbetspartner inom vårt biståndsprogram buen vivir.

FAKTA

Ecuador är ett av få länder i Latinamerika

där viktiga delar av grundlagen refererar till sumak kawsay, som livsfilosofin buen vivir kallas på quichua. Ett viktigt framsteg för urfolken i landet – men enligt många syns framstegen mer på pappret än i praktiken.

Text och foto: Oscar Barajas

Långt kvar till buen vivir i praktiken

Den 27 maj 2014 presenterades Conaie:s nya styrelse i Quito.

Humberto Cholango, överlämnade ansvaret till tillträdande ordföran- den Jorge Herrera.

13 Röster från Latinamerika #2/2014

12 Röster från Latinamerika #2/2014

References

Related documents

Parallellt med COP20 kom- mer CLOC/La Vía Campesina och andra folkrörelser att kalla till ett folkligt toppmöte mot klimatför- ändringar där viktiga klimatfrågor för buen vivir

Röster från Latinamerika har rest till Guatemala för att utforska arbetet för buen vivir i praktiken.. Text och foto:

Buen vivir är inget recept mot detta, för att närma sig buen vivir måste människorna i Sverige först och främst göra en kritisk analys av sig själva och sitt samhälle och

Ursprungsfolkens livsåskådning, sumak kawsay, är ledordet för det nya samhällsbygget och Ecuador är först i historien med att ge naturen egna rättigheter..

De länder som har ratificerat har nästan alla fört in reservationer med hänvisning till att sharia inte till- låter fullständig jämlikhet, framför allt inom

De utvecklade även olika kosmovisioner: livså- skådningar som förklarar världen och relationer mellan till exempel stjärnbilder, berg, vattenkällor, skogar, djur och

Därför är det anmärkningsvärt att bara en fjärdedel av verksamheterna har tydliga riktlinjer som stöd för personalens arbete med att se till att barn med

We hold that acknowledging the complexity of the red-green-culturalist quandary requires a systematic juxtaposition of ecosocialism and Buen-vivir/Vivir-bien, paying