RÄKNELÄRA
\ FÖR
FOLKHÖGSKOLOR OCH F O L K S K O L O R ,
F R A M S T Ä L D G E N O M E X E M P E L ,
AF
A L F K, B E R G ,
F I L . D : R , Ö F V E R L Ä R A R E V I D T E K N I S K A S K O L A N I S T O C K H O L M
F Ö B R A H Ä F T E T
F E M T E U P P L A G A N ,
U T A R B E T A D M E D HÄNSYN T I L L D E M E T R I S K A S O R T E R N A
S T O C K H O L M
c . E . F R I T Z E ' S K . H O F B O K H A N D E L 1886
F Ö R O R D T I L L F Ö R S T A U P P L A G A N .
Då r e d a n förut finnas så inånga och goda läroböcker i a r i t m a t i k , torde det v a r a nödvändigt att m e d några o r d beröra orsaken t i l l Förf:s t i l l t a g att öka det stora antalet m e d en n y lärobok.
V i d det läroverk Förf. tillhör h a r nämligen gifvit sig t y d - l i g t tillkänna behofvet af en lärobok i a r i t m e t i k , genom h v i l k e n eleven borde k u n n a h u f v u d s a k l i g e n på egen h a n d u t a n att a l l t för m y c k e t taga lärarens t i d i anspråk lära sig räkna.
A t t sätta i elevens h a n d en lärobok, der h v a r j e räknesätt börjar m e d en regel, h v i l k e n eleven först måste lära sig o c h derefter tillämpa på en mängd exempel, s k u l l e hafva t i l l följd att eleven v i s s e r l i g e n k u n d e erhålla en större eller m i n d r e g r a d af färdighet att lösa ett a r i t m e t i s k t uppstäldt exempel, m e n lemnades i o k u n n i g h e t o m räknel ärans tillämpning på lösningen a f frågor u r n a t u r e n o c h allmänna lifvet, emedan h a n j u h a r så svårt att »hitta på räknesättet». A r deremot läroboken så uppstäld, att eleven nödgas v i d h v a r j e exempel sjelf uttänka sättet att gå tillväga för svarets finnande, så vänjes h a n v i d att för en räknefrågas besvarande först sätta sig i n i frågans n a t u r o c h försöka att u r uppgifterna p å ge- naste väg f i n n a svaret, u t a n att hafva h e l a s i n uppmärksam- het fäst v i d bestämmandet af under h v i l k e t räknesätt frågan bör r u b r i c e r a s .
Och då v i d det läroverk Förf. tillhör o c h måhända äfven v i d Folkhögskolor o c h F o l k s k o l o r i allmänhet h v a r k e n t i d e n medgifver ej heller behofvet torde påkalla satsernas teoretiska b e v i s n i n g eller uppläsandet u t a n t i l l af en mängd regler, h a r Förf. med detta l i l l a arbete afsedt j u s t det, att eleven, då en räkneuppgift i det p r a k t i s k a lifvet förekommer, m å k u n n a , u t a n att behöfva först »hitta på räknesättet», lösa densamma.
Då ofta inträffar, att läraren ej sjelf k a n ständigt i n g r i p a i h v a r j e elevs u n d e r v i s n i n g , i följd a n t i n g e n af ett a l l t för s t o r t
elevantal eller emedan eleverna stå pä o l i k a ståndpunkt i k u n s k a p o c h fattningsförmåga, h a r Förf. ansett lämpligt, att svar t i l l några exempel finnas för eleven tillgängliga hvarföre ock e x e m p e l s a m l i n g e n b l i f v i t så o r d n a d att, då i n o m h v a r j e räknesätt något n y t t förekommer, a l l t i d m i n s t två l i k a r t a d e exempel följa på h v a r a n d r a . Härigenom torde det ej v a r a omöjligt, att elever m e d god fattningsförmåga sjelfva k u n n a dels u r svaret finna sättet för räkningens utförande o c h t i l l i k a begripa förfarandets r i k t i g h e t , h v a r i g e n o m tillfälle beredes lära- r e n att m e r a i n g r i p a n d e o c h längre sysselsätta sig m e d de m i n d r e begåfvade eleverna.
F ö r f a t t a r e n .
F Ö R O R D T I L L T R E D J E U P P L A G A N .
Denna n y a u p p l a g a skiljer sig från de båda föregående b l o t t d e r u t i att exemplen äro uppstälda m e d hänsyn t i l l de m e t r i s k a sorterna.
Jag frambär m i n tacksägelse för det välvilliga mottagande de föregående u p p l a g o r n a rönt, och stannar j a g i största för- bindelse hos de H r r Lärare, som välvilligt påpeka i denna upplaga möjligen förekommande brister o c h fel.
F ö r f a t t a r e n .
1.
1. H u r u många tioöresslantar gälla l i k a m y c k e t s o m a) tnkA- 20 ettöresslantar, b ) 50 ettöresslantar, c) 70 ettöres- nln
9.
s l a n t a r ?
2. H u r u många tioöresslantar gälla l i k a m y c k e t s o m a) 60, b ) 40, c) 90, d ) 30 ettöresslantar?
3. H u r u många t i o t a l finnas i a) 30 enheter, b ) 70 enheter, c ) 20 e n h e t e r ?
4. H u r u många t i o t a l finnas i a) 50, b) 10, c ) 80, d) 60 e n h e t e r ?
5. H u r u många tioöresslantar fås u r , o c h h u r u många ettöresslantar b l i f v a öfver i följande p e n n i n g s u m m o r a) 23 öre, b ) 57 öre, c) 89 ö r e ?
6. H u r u många tioöresslantar fås u r , o c h h u r u många ettöresslantar b l i f v a öfver i följande s u m m o r a) 63 öre, b) 75 ö r e , c ) 32 ö r e , d) 44 ö r e ?
7. H u r u m y c k e t gälla t i l l s a m m a n s a) 5 t i o k r o n o r o c h 7 e n k r o n o r , b ) 2 t i o k r o n o r o c h 5 e n k r o n o r ?
8. H u r u m y c k e t gälla t i l l s a m m a n s a) 7 t i o k r o n o r o c h 5 e n k r o n o r , b ) 6 t i o k r o n o r o c h 4 e n k r o n o r , c) 1 t i o - k r o n a o c h 9 e n k r o n o r , d) 4 t i o k r o n o r o c h 6 en- k r o n o r ?
9. 1 m e t e r innehåller 10 d e c i m e t e r , h u r u många d e c i - m e t e r innehålla a) 5 m e t e r , b ) 3 m e t e r 5 deci- m e t e r , c) 4 m e t e r 6 d e c i m e t e r ?
10. H u r u många d e c i m e t e r innehålla a) 7 m e t e r 9 d e c i - m e t e r , b ) 8 m . ( m e t e r ) 3 d m . ( d e c i m e t e r ) , c ) i m . 7 d m . , d) 4 m . 3 d m . ?
