Heldagslärande - hur det upplevs bland fritidslärare

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Heldagslärande -

hur det upplevs bland fritidslärare

Whole-day learning -

how it´s experienced among leisuretime teachers

Tobias Ström

My Kristensson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i

fritidshem, 180hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium (2020-05-31)

Examinator: Mattias Nilsson Sjöberg Handledare: Jessica Eng

Förord

Examensarbetet har upplevts som spännande, men det har ändå känts underligt att genomföra på det sätt som krävts under rådande pandemi, Covid-19. Pandemin har föreskrivit

anpassningar i form av metodval och gjort att vi varit tvungna att ha våra möten uteslutande via Zoom. Studien har för det mesta rullat på bra, men har stundtals orsakat viss stress och oro. Under detta examensarbete har båda tagit ansvar för olika delar, men det har hela tiden funnits ett öppet och nära samarbete där vi gått igenom och diskuterat varandras bidrag till studien. Detta för att möjliggöra studiens färdigställande i tid. My har haft huvudansvar för inledningen och tidigare forskning samt teori. Syfte och frågeställningar har utformats tillsammans. Tobias har haft största ansvaret för metoddelen och för renskrivning av texten.

Resultat- och analysdelen samt slutsats och diskussion har skrivits tillsammans i realtid då vi ville kunna diskutera samtidigt som skrivandet skedde. Vi vill rikta ett stort tack till vår

handledare Jessica Eng och vill även passa på att tacka de respondenter som ställt upp i studien för sin tid och medverkan.

My Kristensson & Tobias Ström Malmö Universitet, 2021

Abstract

Eftersom vi båda har en positiv syn på heldagslärande tycktes det spännande att undersöka hur färdiga fritidslärares syn på och upplevelser av heldagslärande ser ut på deras arbetsplatser.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur fritidslärare uttrycker sig om sin verksamhet och yrkesroll i relation till begreppet heldagslärande. Studien har utgått från följande

frågeställningar;

• I vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats?

• Hur uttrycker fritidshemslärare att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar på sin arbetsplats?

• Vilka uppfattningar har fritidshemslärare om heldagslärande?

I vårt examensarbete har vi använt oss av semikvantitativa enkäter med kvalitativa inslag för att samla in empiri. Respondenterna har bestått av personal inom fritidshemmet. För att analysera resultaten har vi använt oss av den fenomenologiska analysmetoden EPP. Resultatet av studien visade att fritidslärarna uttryckte en inställning till heldagslärande var positiv men att själva samarbetet mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan inte alltid fungerade.

Respondenterna uttryckte ofta att de upplevde det som att den obligatoriska skolan kom i första hand vilket gjorde att fritidshemmet inte fick samma prioritering. Gemensam planering med klasslärarna var också något som togs upp av fritidspersonalen och att det ansågs som något önskvärt, men att många saknade detta i sin verksamhet.

Nyckelord: EPP, erfarenhetsförråd, fenomenologi, fritidslärare, heldagslärande, handlingsmotiv, livsvärld, samarbete, samverkan, upplevelser.

Begreppslista

● EPP - Empirical Phenomenological Psychological method är en analysmetod som bygger på att man genom att studera empirin försöker bygga upp generella sammanhang och slutsatser. Dessa är baserade på hur respondenterna besvarat att de upplever olika situationer och härstammar alltså från hur de uppfattar sin omvärld (Karlsson, 2019).

● Erfarenhetsförråd – Innefattar de erfarenheter som individer samlat på sig genom livet (Schütz, 2002).

● Fenomenologi - Är en teori där man söker efter förståelse av världen genom att tolka individers upplevelser och hur världen ser ut för dessa individer (Christoffersen &

Johannessen, 2015).

● Fritidslärare - I den här studien innefattar begreppet fritidslärare alla som arbetar inom fritidshemmet oavsett om de har adekvat utbildning eller ej.

● Handlingsmotiv - Innebär att individer innan eller efter en händelse eller handling utgår från att det ska ge, eller har gett, en mening åt själva händelsen och handlingen (Schütz, 2002).

● Heldagslärande - Beskriver den samverkan och det samarbete som sker mellan skola och fritidshem för att gynna elevernas lärande i förhållande till de mål som finns. Heldagslärande baseras på ett nära samarbete där personalen får använda sin specialkompetens för att på så sätt generera ett bredare utbud av inlärningsmöjligheter för eleverna.

● Livsvärld - Innebär att världen ses utifrån ett praktiskt håll samt en social värld och inte att världen är uppbyggd utifrån en teori (Schütz, 2002).

● Upplevelse - Ska i studien förstås som den beskrivning individen ger av sin uppfattade livsvärld och de fenomen som individen kommer i kontakt med i denna livsvärld.

Innehållsförteckning

1. Inledning ……….. 6

1.1 Problematisering ………...………... 6

1.2 Bakgrund ..………....……. 6

2. Syfte och frågeställning ……….….…. 9

3. Tidigare forskning ………..………...………… 10

3.1 Heldagslärande ………...…………. 10

3.2 Samverkan och samarbete i skolan ………...….……... 11

3.3 Reflektioner över tidigare forskning………...……….……….. 13

4. Teori ……..………...…... 14

4.1 Fenomenologi ……….……….……...……. 14

4.2 Tolkningsschema ………...……….. 15

4.3 Analysteori………...………... 16

5. Metod ………..…….... 17

5.1 Insamlingsmetod ………...……….. 17

5.2 Analysmetod ………...………. 19

5.3 Genomförande ………...…...……….. 20

5.4 Forskningsetiska överväganden ..………....…. 21

6. Resultat och Analys ….………...…..…. 22

6.1 Heldagslärandets användning ……….. 22

6.2 ”Samverkan på skolans villkor” ………... 24

6.3 Skolans påverkan på fritidshemmet ………... 25

6.4 Användning av yrkeskompetens ……….. 26

6.5 Planeringstid ………... 27

6.6 Olika förutsättningar - olika lärande ………..…….……….. 28

6.7 “Lärandet slutar inte när man lämnar klassrummet”………...………..…. 29

7. Slutsats och Diskussion ..………...……… 31

7.1 Resultatdiskussion ..………...………..…. 31

7.2 Metoddiskussion ……….……… 33

7.3 Vidare forskning ………..…… 35

8. Referenser ……….………….. 36

9. Bilagor ………...………….. 41 9.1 Bilaga 1 ……….………... 41

1. Inledning

Utgångspunkten för vår studie baserades på ett gemensamt intresse för heldagslärande och den positiva effekt som vi genom egna erfarenheter, via praktik och jobb, ansåg fenomenet ha på fritidsverksamheten. Då en gemensam positiv syn på heldagslärande framträdde var det för oss av intresse att undersöka hur färdigutbildade fritidslärare såg på heldagslärande och deras upplevelse av heldagslärande på arbetsplatsen. Studien är relevant för att visa på om heldagslärande skulle kunna vara eftersträvansvärt och om så är fallet skulle studien kanske kunna användas som referens för fritidslärare som vill förändra sin verksamhet.

1.1 Problematisering

Ett av fritidshemmens uppdrag, vilket även gäller den obligatoriska skolan och förskoleklassen, är att samverka för att upprätthålla en så god och utvecklande lärmiljö som möjligt. Uppdraget finns även till för att skapa ett övergripande sammanhang för eleverna under deras skoldag (Lgr 11, 2019). Examensarbetet utgår från begreppet heldagslärande där vi tittar på hur elevens hela dag, med skolundervisning och fritidshemsaktiviteter, ser ut. Detta kommer ske utifrån fritidslärarnas perspektiv. Andra begrepp som kommer behandlas i studien är samverkan och samarbete, men dessa ska tolkas utifrån begreppet heldagslärande då det kommer vara vårt fokus. Vi hoppas med denna studie kunna bidra med förståelse kring heldagslärande samt visa på hur några fritidslärare uttrycker sig kring samarbetet mellan den obligatoriska skolan och fritidshemmet.

1.2 Bakgrund

I en artikel från Ann S. Philgren (2018) lyfts rektorns ansvar fram som en viktig komponent för att få heldagslärandet att fungera. Där betonas att rektorn behöver vara tydlig med vad som krävs av fritidshemmet för att uppnå heldagslärande. Lärarna i de olika verksamheterna ska ansvara för att ge eleverna de bästa förutsättningarna i skolan och främja deras utveckling.

Detta ska göras genom att implementera såväl teoretiska som praktiska aktiviteter. Artikeln visar också på att planeringstid är en viktig förutsättning för att få en så god lärandemiljö som

möjligt. Där har legitimerade lärare i den obligatoriska skolan och fritidshemmet, med direktiv från skolledningen, huvudansvaret för att planera utbildningen (ibid.).

I en studie av Finn Calander (1997) lyfts samarbetet mellan de olika verksamheterna och ledningen fram. På skolan där studien genomfördes framhäver rektorn hur viktigt det är att skollokalerna är till för alla oavsett om lokalen tillhör fritidshemmet eller den obligatoriska skolan. Detta för att stärka samverkan och samarbetet (ibid.). Enligt de allmänna råden för fritidshemmet (Skolverket, 2007) bör man skapa en varierande miljö för eleverna för att främja deras lärande. I den obligatoriska skolan är fritidshemmet ett viktigt komplement för att kunna skapa en varierad lärmiljö. Genom att fritidshemmet finns med under hela skoldagen skapar det en helhetsbild av elevernas lärande. En stor del av den sociala utvecklingen hos eleverna utvecklas i fritidshemmets verksamhet. Eftersom den obligatoriska skolan och fritidshemmet ger eleverna olika kunskaper kan man säga att dessa verksamheter kompletterar varandra (ibid.). Eftersom samverkan och samarbete är två begrepp som ligger nära heldagslärande har därför studierna varit intressanta för oss.

Samspel är ett annat centralt begrepp inom fritidshemmet. Eftersom fritidslärarna träffar personalen i de andra verksamheterna, samt eleverna och deras vårdnadshavare, har fritidslärarna möjlighet att i större utsträckning skapa ett gynnsamt samarbete än vad till exempel klasslärarna har (Falkner & Ludvigsson, 2016). Genom detta skulle man kunna använda fritidslärarnas kompetens och möjligheter för att skapa en större samverkan.

Skolverket (2011) lyfter fram att man kan titta på skillnaderna mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan i arbetet med samverkan. Till exempel så sker det ett mer formellt lärande i den obligatoriska skolan medan man i fritidshemmet arbetar mer med det informella lärandet.

En av faktorerna till detta är att fritidshemmets undervisning inte strävar mot betygskriterier.

Fritidsläraren har också som uppdrag att vara en förebild för eleverna för att på så sätt lära dem genom sitt agerande. Utbildningen i fritidshemmet är utformad på detta vis för att eleverna ska få en så god och varierad skolgång som möjligt (ibid.). Heldagslärande skulle möjligen innebära att eleverna erbjuds en mer allsidig undervisning. Eftersom lärande sker hela tiden i olika kontexter vill vi förtydliga att vår definition av heldagslärande innebär ett lärande

mot de mål som finns i styrdokumenten för både skola och fritidshem. Detta stämmer överens med hur Philgren (2018) beskriver heldagslärande i en artikel från skolverket.

2. Syfte och Frågeställningar

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur fritidslärare uttrycker att de upplever heldagslärande på sin arbetsplats och vilken påverkan de uttrycker att heldagslärande har på verksamheten. I studien undersöks också hur fritidslärarna uttrycker sig om heldagslärande som helhet samt hur de beskriver sitt arbete under den obligatoriska skoldagen. I studien undersöks nedanstående frågor:

● I vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats?

● Hur uttrycker fritidshemslärare att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar på sin arbetsplats?

● Vilka uppfattningar har fritidshemslärare om heldagslärande?

3. Tidigare forskning

3.1 Heldagslärande

Vårt examensarbete utgår från begreppet heldagslärande. Det finns olika benämningar inom detta begrepp som till exempel samverkan och samarbete. Utifrån heldagslärande försöker vi att se lärandet hos eleverna som sker under hela skoldagen och integreringen mellan

fritidshemmet och den obligatoriska skolan.

I Klerfelt och Stechers (2018) studie har man studerat heldagsskolorna i Tyskland och Sverige.

En skillnad mellan Sveriges och Tysklands heldagsskola är att det i Tyskland innan år 2000 inte var lika etablerat som det var i Sverige. Anledningen till att man gick över till heldagsskola var den brist på utveckling och konkurrenskraft som Tysklands utbildning upplevdes ha på internationell nivå. Det som var förvånansvärt med heldagsskolorna i Tyskland jämfört med Sverige var att det inte infördes någon större utbildning för de anställda inom skolan som höll i elevernas aktiviteter utanför klassrummet. Det var istället upp till de individuella skolorna att bestämma vilka som passade in bland eleverna när det kommer till heldagsskola. Detta rörde sig om personal som höll i aktiviteter för eleverna och även volontärer. I Sverige ser det annorlunda ut då man vill att personalen som arbetar med eleverna är utbildad. Med detta sagt finns det även en brist på utbildad personal i de svenska skolorna, vilket successivt åtgärdas med att försöka få in så mycket utbildad personal som möjligt (ibid.). Fritidsverksamheten i Sverige är välutvecklad över hela landet, barnens vistelse är frivillig och personalen är, för det mesta, utbildad. Den nya fritidslärarutbildningen är treårig och ger även en ämnesbehörighet att undervisa i ett praktiskt/estetiskt ämne (Klerfelt, 2017). Bristen på utbildad personal i fritidshemmet förhindrar att verksamheten utvecklas och gör det systematiska kvalitetsarbetet svårare att genomföra. Detta eftersom outbildad personal, även om de är intresserade och utför arbetet på ett bra sätt, har svårt att driva verksamheten framåt då de inte har någon teoretisk grund att stå på. Ansvaret hamnar i dessa fall på den utbildade personalen vilket i sin tur kan bli en övermäktig uppgift (Haglund, 2018). För ett väl fungerande samarbete mellan skola och fritidshem behöver båda instanserna ständigt bedriva systematiskt kvalitetsarbete och då skulle outbildad personal kunna vara ett hinder för detta och i sin tur heldagslärandet.

Vi ser heldagslärande som ett samarbete mellan fritidspersonal och klasslärare vilket mynnar ut i att eleverna tillägnar sig kunskap under hela skoltiden. Fokus ligger på att skapa en trygg lärmiljö för eleverna samt att fritidshemmet och den obligatoriska skolan kompletterar

varandra under barnens hela skoldag för att på så vis skapa en helhetssyn för elevernas lärande.

3.2 Samverkan och samarbete i skolan

Perselli och Hörnell (2019) menar i deras studie att i de fall det förekommer samarbete eller samverkan mellan skola och fritidshem så förekom det också en komplettering av skolans verksamhet. Däremot kan man inte läsa att samverkan eller samarbete ledde till en

komplettering av fritidshemmets verksamhet. Genom att komplettera den obligatoriska skolan träder samverkan i kraft menar Perselli och Hörnell (2019). Vidare belyser de i sin studie att under samverkan så kompletterar fritidsläraren och läraren varandra i undervisningen, och de olika kompetenserna binder samman undervisningen.

Det framkom även i Perselli och Hörnells (2019) studie att en del fritidslärare inte upplevde samverkan eller samarbetet mellan de olika verksamheterna lika positivt som andra. Detta eftersom det upplevdes finnas en viss brist på engagemang från den obligatoriska delen av skolan. Till exempel hade lärarna mer intresse av sin undervisning och tog inte tillvara på den kunskap som fritidshemmet kunde komplettera med. Dessutom upplevde fritidspersonalen ett ointresse från ledningens håll. Artikeln är av relevans för vår studie då ett perspektiv på

heldagslärande innebär att all personal måste få utnyttja sin specialkompetens för att erbjuda en varierad lärandemiljö där elevernas lärande är i fokus. Fritidslärarna uttryckte i studien hur viktigt det var med planeringstid mellan lärarna i den obligatoriska delen av skolan samt

fritidslärarna. Genom den gemensamma planeringstiden hade man också fått bättre kunskap av varandra och vad de olika verksamheterna kan bidra med för en så bra undervisning som möjligt. Vidare menar Perselli och Hörnell (2019) att under den obligatoriska skolan så

kompletteras den av fritidshemmet men under fritidshemmets verksamhet på eftermiddagen så finns det avsaknad av komplettering från den obligatoriska skolan. I deras studie så

framkommer det också att fritidslärarna inte upplever samverkan positivt, utan de ser sig som lärarassistenter och känner att deras kompetens inte tas tillvara på samt att arbetet sker utifrån lärarens premisser.

I Perselli och Hörnells (2019) studie framkommer det att fritidslärarna ser undervisningen i fritidshemmet som mer situationsstyrd och mer användbar i vardagen, samt att styrningen av undervisningen utgår från elevernas intressen. I resultatet av deras studie kan man läsa att ett stort arbete med samverkan underlättar kompletteringen mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan. Det visar även att de skolor som arbetar positivt med samverkan och samarbete bidrar till att fritidslärarna och lärarna utvecklar ett utbyte av olika kompetenser där resultatet blir en god undervisning för eleverna (ibid.). Schüpbach och von Allmen (2013) beskriver i sin studie att i fritidsverksamheten i Schweiz samt i flera andra tysktalande länder så ökar kvalitén för lärandet när olika yrken inom skolan samarbetar. Utvecklandet av

heldagsskolan i dessa länder har gjort att kvalitén på undervisningen har fått ett allt större fokus för både skolledning och forskare. Ett ämne som varit av särskilt intresse är samarbetet mellan olika yrken. Man har sett att där samarbete sker i skolan med personal som har annan utbildning än klassläraren ökar kvalitén på lärandet. Detsamma gäller samarbetet som sker mellan skolan och externa aktörer som till exempel socialarbetare (ibid.).

Falkner och Ludvigsson (2019) beskriver i sin studie att när det kommer till samverkan inom skolans verksamhet får fritidslärarna ofta mindre tid att planera sin undervisning när lärarna i den obligatoriska skolan av någon anledning är borta och fritidslärarna då behöver täcka upp.

Detta leder till negativa tongångar bland fritidslärarna då de känner att skolan prioriteras över fritidshemsverksamheten. Lago och Elvstrand (2020) menar i sin studie att tiden är en viktig grund när det kommer till samverkan. De hävdar också att lärare upplever att det är tiden som inte räcker till. Tiden behöver alltså utvecklas för att en bra samverkan ska kunna uppnås. I vår studie uttrycker respondenterna en upplevelse om att gemensam planeringstid är något som i många fall ses som önskvärt, men även att det finns en avsaknad av gemensam planering.

Enligt Falkner och Ludvigsson (2019) känner fritidslärarna att de har för lite inverkan när det gäller samverkan. I studien framkommer det att fritidslärarna vill arbeta i arbetslag och efter ett tema. Lärarna i den obligatoriska skolan menar å andra sidan att det är svårt för dem att se när eleverna uppnår målen genom att arbeta på det sättet. Det framkommer också i studien att lärarna i den obligatoriska skolan försöker påverka när fritidshemmet påbörjar sin verksamhet.

Dahl och Karlsudd (2015) lyfter fram att fritidslärarna känner att det är viktigt att de får jobba

efter sin kompetens under skoldagen i den obligatoriska skolan. Hansen (1999) lyfter i sin avhandling fram att ett problem i samband med samverkan kan vara att samverkan innebär olika för yrkesgrupperna då de har olika kompetenser. Detta kan bero på lärarnas vana att arbeta ensamma och planera undervisning medan fritidslärarna ofta arbetar i arbetslag (ibid.).

Dahl och Karlsudd (2015) framför i sin studie att fritidslärarna under skoldagen behöver tydliggöra sin roll för eleverna så att eleverna förstår att det är skolverksamhet som bedrivs.

Det framförs även att fritidslärarna upplever en bättre samhörighet med eleverna än vad lärarna i den obligatoriska skolan har. Fritidslärarna upplever också att eleverna är de som gynnas mest av samarbetet mellan verksamheterna eftersom personalen får en större helhetsbild av eleven både i skolan och på fritidshemmet (ibid.).

3.3 Reflektioner över tidigare forskning

Det finns inte mycket forskning kring heldagslärande, men det finns en hel del om de

intilliggande begreppen samverkan och samarbete inom skolvärlden. Vi har därför lyft artiklar om samverkan och samarbete där innehållet går att tolka som heldagslärande eftersom det passar in på de aspekter som heldagslärande innebär. Det var intressant att upptäcka forskning som visar att många fritidslärare inte ser på samverkan som något positivt eftersom de känner att deras yrkesroll inte utnyttjas på ett adekvat sätt utan ofta bortprioriteras till förmån för den obligatoriska skolans verksamhet (Perselli & Hörnell, 2019). Den tidigare forskningen är för oss relevant då den kan visa på likheter och olikheter jämfört med de resultat vi får fram. Den tidigare forskningen har också varit relevant då den bidragit med en bredare förståelse av det området som berör heldagslärande.

4. Teori

Vi har genomfört en enkätstudie med kvantitativa och kvalitativa frågor. Respondenterna bestod av personal inom fritidsverksamhet. För att analysera resultatet har sedan fenomenologi som teori använts för att förstå hur heldagslärande upplevs av fritidslärarna samt vilka olika erfarenheterna som finns hos fritidslärarna och vilken påverkan det har på skolans

organisation. Genom de öppna kommentarsfälten till enkätfrågorna insamlades svar som kan anses vara av kvalitativ typ. I den här studien används ett fenomenologiskt synsätt för att undersöka hur fritidslärarna upplever olika fenomen i arbetssituationer. Studien fokuserar på deras upplevelser och erfarenheter av heldagslärande, samverkan och samarbete mellan skola och fritidshem.

4.1 Fenomenologi

Fenomenologi är en teori som främst används till kvalitativa studier (Brinkkjaer & Høyen, 2013; Birkler, 2008). Högström (2017) menar att inom fenomenologin försöker man förstå hur verkligheten ser ut ur olika individers subjektiva synvinkel, hur relationer är uppbyggda och hur individen förhåller sig gentemot andra individer. Grundtanken inom fenomenologi är människans egna erfarenheter av verkligheten och dess subjektiva syn på hur verkligheten ser ut. Det är därmed, ur ett fenomenologiskt perspektiv, inte intressant huruvida denna

uppfattning stämmer med en objektiv sann verklighetsbild utan man tittar snarare på hur verkligheten uppfattas av individer (ibid). Eftersom det ur ett fenomenologiskt perspektiv ofta är intressant hur saker och ting upplevs i nutid, och eftersom vår studie intresserar sig för hur fritidslärarna upplever heldagslärande är detta en relevant teori att utgå från.

Brikler (2008) menar att fenomenologins intresse ligger i att man intresserar sig för människor och vill förstå och skapa sig kunskap som finns hos individer. Man intresserar sig också för de fenomen som upplevs i en individs världsbild där man försöker skapa sig en grund inom vetenskapen för att kunna förstå de olika erfarenheterna och upplevelserna. Fenomenologin intresserar sig inte för olika objekt utan relationerna mellan de olika objekten och individen och hur detta upplevs. På så sätt intresserar man sig för människors olika livsvärldar (ibid).

Allwood och Erikson (2017) menar att den förståelse individer får för hur de upplever ting och de erfarenheter som införskaffas är fenomenologi, det är själva fenomenet som vi får

kunskapen från vilket senare har kommit till att kallas fenomenologi. Brinkkjaer och Høyen (2013) menar att man utifrån vetenskapsteori försöker ta redan på vad kunskapen är samt vad sanningen är. Vetenskapsteori kan variera beroende på världsbild, och hur man genom denna skaffar sig sin kunskap. Empiri är det som vetenskapen vilar på, det som vi kan känna eller se genom våra sinnen.

Brinkkjaer och Høyen (2013) menar att fenomenologi är ett sätt att uppleva hur saker är i nutid. Inom fenomenologin vill man kunna förklara olika företeelser och hur det framkommer för människans medvetande. Inom fenomenologin vill man ta reda på hur ting kan se ut för ens medvetande. Vidare lyfter de fram att fenomenologin har ett perspektiv som utgår från en själv och hur saker upplevs av individen. I den här studien, där fokus ligger på att undersöka heldagslärande, behöver man sätta sig in i andra individers tänkande för att kunna förstå personens erfarenheter och hur dessa upplevs. Detta är en viktig del i fenomenologisk teori (ibid.).

Christoffersen och Johannessen (2015) lyfter fram att fenomenologin är ett sätt att förstå och tolka hur världen ser ut genom andra människor, men även det människors sinnen uppfattar av världen samt människors erfarenheter av upplevelserna.

4.2 Tolkningsschema

Fenomenologin grundades av Edmund Husserl där han menade att vetenskapen inte bör vara fördomsfull utan istället vara öppen för de fenomen som visar sig. Senare utvecklade Alfred Schütz fenomenologin vidare i en sociologisk riktning. Där säger Schütz att individer i den befintliga livsvärlden uppfattar varandra på ett korrekt sätt (Brinkkjaer & Høyen, 2013).

Schütz (2002) använder begreppet tolkningsschema. Inom detta begrepp lyfter han även begreppet erfarenhetsförråd vilket byggs upp av individers olika erfarenheter som gjorts i livet.

Dessa används sedan för att förtydliga nya erfarenheter. Genom vårt erfarenhetsförråd bildas då en vardaglig livsvärld. Detta mynnar ut i olika erfarenheter från olika individer runt omkring

oss och på så sätt omger vi oss av den kulturella samt sociala världen. Vidare menar Schütz (2002) att livsvärlden är människans egen inställning samt uppmärksamhet till livet. Ett annat begrepp som lyfts är handlingsmotiv, som innebär att individer innan eller efter en händelse eller handling utgår från att det ska ge, eller har gett, en mening åt själva händelsen och handlingen.

4.3 Analysteori

I vår analys kommer vi använda följande begrepp för att förstå och tolka den insamlade empirin;

Livsvärld - kommer i den här studien att tolkas på samma sätt som Karin Dahlberg (2019) beskriver begreppet, det vill säga som en erfarenhetsvärld vilken består av individens uppfattning om sin omvärld och sin relation till omvärlden. Schütz (2002) menar att den uppbyggda livsvärlden ligger till grund för en praktisk och social värld genom en slags subjektiv meningskonstitution. Med det menas att världen inte ses utifrån någon teori utan mer från ett praktiskt håll. När vi använder begreppet livsvärld i analysen ska det tolkas som hur

informanterna beskriver sin livsvärld.

Upplevelse - ska i studien förstås som den beskrivning individen ger av sin uppfattade livsvärld och de fenomen som individen kommer i kontakt med i denna livsvärld. Chance, Duffy och Bowe (2019) använder fenomenologi i sin studie genom att samla in information om individers upplevelser av världen för att sedan analysera dessa. Målet är att kunna ge en kortfattad förklaring av upplevelsernas essens (ibid.) Vi har i den här studien arbetat enligt samma analysmetod.

Eftersom vår avsikt var att undersöka hur fritidslärarna uttrycker sig kring heldagslärande, samarbete och samverkan på sin arbetsplats ansåg vi att en fenomenologisk arbetsmetod vore lämpligast för vår studie. Eftersom fritidslärarnas upplevelser var av största vikt i studien så kunde vi genom ett fenomenologiskt synsätt försöka tolka hur heldagslärande kan se ut i skolan genom att analysera hur fritidslärarna beskriver sin upplevelse av fenomenet.

5. Metod

I det här kapitlet beskrivs först vårt val av insamlings- och analysmetod. Sedan beskrivs vilka tillvägagångssätt som använts vid insamling av det empiriska materialet samt vilka eftergifter som behövde göras för att få tillräckligt med material att analysera. I slutet av kapitlet återfinns en kort sammanfattning av den forskningsetik som vi har tagit hänsyn till i undersökningen.

5.1 Insamlingsmetod

Vi hade från början planerat att göra en kvantitativ enkätundersökning som riktade sig till alla kommunala skolor i en medelstor sydsvensk kommun. Detta eftersom rådande pandemi, Covid-19, gjorde att det inte fanns möjlighet att besöka skolor och bedriva någon studie på plats. Därför utformades det därefter en enkät (se bilaga) och sedan gjordes en intresseanmälan genom att mejla alla skolor som var tänkta till undersökningen. Efter en tid framgick det att antalet respondenter inte skulle uppnå den mängd som var önskad. Då omarbetades enkäten och ett kommentarsfält lades till på varje fråga. Detta gjorde således att vår enkät blev delvis kvalitativ och delvis kvantitativ. Enkäten lades också ut i en Facebook-grupp för fritidslärare för att på så vis generera fler svar.

En kvantitativ metod definieras av data som går att mäta och jämföra och beskriver objektivt hur någonting är (Fekjær, 2016; Brinkkjær & Høyen, 2013). Detta kan ses som en motsats till kvalitativa metoder där man ofta försöker ta reda på varför något är som det är, vanligast genom intervjuer. Styrkan med en kvantitativ metod är som sagt att det går att jämföra sina resultat med varandra och även med tidigare forskning inom samma område. En stor fördel med kvantitativ metod är att man kan använda sig av generalisering. Det vill säga att det resultat man kommit fram till kan representera en större grupp än det antal som varit med i själva undersökningen. Detta kräver oftast ett stort representativt urval vilket vår studie inte har. Trots detta skulle studiens resultat kunna klassificeras som generaliserbart då

respondenterna består av en homogen grupp som blivit slumpvis utvald med en viss övervikt från Lunds kommun. Men man kan även argumentera för att studiens resultat inte är

generaliserbart eftersom enkäten var frivillig och de som väljer att svara på enkäten då möjligen

är engagerade individer över lag. Det skulle då finnas ett stort mörkertal av fritidslärare som väljer att inte svara på enkäter och som inte skulle stämma in på den generalisering som våra respondenter frammanar. Det ska även nämnas att kvantitativa metoder är användbara när man försöker se hur något utvecklas över tid (Fekjær, 2016) även om vi inte kommer ha möjlighet att undersöka detta i vårt arbete. En negativ aspekt med kvantitativ metod är att den generellt inte är så flexibel (Christoffersen & Johannessen, 2015).

Kvalitativa metoder söker svar genom att lägga sig nära det man vill undersöka. Att välja ut få individer där man genom observationer och intervjuer försöker bilda en djupare uppfattning om ett visst fenomen kan uppfattas som en kvalitativ metod. Fenomenologi är en teori som är starkt förknippad med just kvalitativa studier då man undersöker något genom andras

upplevelser (Brinkkjær & Høyen, 2013). Det här examensarbetet var först tänkt som en kvantitativ studie men slutade i en fenomenologisk och främst kvalitativ studie. Diagrammen i studien har använts när de kvalitativa svaren inte varit tillräckligt utförliga för att kunna göra en fenomenologisk analys enligt EPP- metoden (se nedan). På detta sätt har de kvantitativa svaren fått agera som ett komplement till de kvalitativa. De har även använts som komplement när enkätsvaren skulle tolkas genom att tydliggöra vad respondenten svarat i kommentarsfältet.

När man talar om enkäter använder man inte bara begreppet validitet utan även reliabilitet.

Hög reliabilitet innebär att frågorna ska vara så tillförlitliga att om samma person gör enkäten igen ska de generera samma svar, givet att deras situation inte förändrats, oavsett vem

undersökningen kommer ifrån eller i vilket sammanhang den görs. Man kan testa hur hög reliabilitet ens enkätfrågor har genom att en grupp får fylla i enkäten två gånger med kort mellanrum. Får man i stort sett samma svar från respondenterna har frågorna en hög

reliabilitet, men om många svarar annorlunda är reliabiliteten låg (Ejlertsson, 2020). Eftersom examensarbetet pågår under begränsad tid, och möjlighet att undersöka hur våra resultat förändras över tid inte finns, valde vi att inte reliabilitetstesta frågorna i vår enkät.

Inspirationen till frågorna i enkäten kommer från tidigare undersökningar inom området samverkan och samarbete i skolan. Detta för att försöka formulera frågorna på ett sätt som genererar så hög reliabilitet och validitet som möjligt.

5.2 Analysmetod

I vår analys används en metod som kallas för EPP-metoden (Empirical Phenomenological Psychological method). Den går ut på att man som forskare försöker bilda sig en förståelse för varför individerna i en studie upplever saker som de gör och baseras på studiedeltagarnas upplevelser inom ett visst område (Karlsson, 2019). EPP-metoden bygger på att man betraktar människans känsla och vetskap som meningsskapande. Trots att EPP-metoden bygger på fenomenologi så går den emot den klassiska fenomenologins principer om reduktionism då man försöker skapa sig en helhetsbild genom flera olika uppfattningar (ibid.). Gunnar Karlsson (2019) påpekar att det finns det två utgångspunkter för att bedriva fenomenologisk forskning enligt EPP-metoden; det specifika upplevandet och en faktiskt beskriven situation.

Det specifika upplevandet används med fördel i fenomenologisk forskning då informanterna beskriver en situation eller ett tillfälle då fenomenet man undersöker upplevdes, eller inte upplevdes. Enligt det här arbetssättet får man som forskare flera olika beskrivningar om upplevelser av samma fenomen, men i olika situationer.

En faktiskt beskriven situation är en utgångspunkt som används då man undersöker hur ett specifikt tillfälle, till exempel en lektion, upplevts av sina deltagare. Man kan med den här utgångspunkten säga att en och samma situation genererar en mängd olika upplevelser till skillnad mot det specifika upplevandet där en specifik upplevelse gav upphov till informanternas beskrivningar av olika faktiska situationer (ibid.).

Den här studien använder främst det specifika upplevandet som utgångspunkt för analysen av det empiriska materialet då respondenterna har fått beskriva hur heldagslärande uppfattats i olika situationer.

Empirin som analyserades delades in i olika grupper (se nedan) för att kunna se på likheter och skillnader både mellan olika respondenter men också för att kunna se om det fanns skillnader mellan en viss respondents svar i olika frågor.

Vi har valt denna analysmetod för att det intressanta enligt oss är hur fritidslärarna upplever ett

visst fenomen och inte nödvändigtvis hur fenomenet är i den sanna objektiva verkligheten.

Vi har enligt EPP- metoden och utgångspunkten det specifika upplevandet kategoriserat enkätsvaren i olika grupper, där de svar som varit av liknande karaktär hamnat i samma grupp.

Detta för att enklare kunnat se på likheter och olikheter bland hur fritidslärarna uttrycker sina upplevelser.

5.3 Genomförande

Efter tre veckor stängdes enkäten så att inga nya svar kunde lämnas in. Då hade 27 enkätsvar samlats in, vilket var färre än väntat, men ändå tillräckligt för att kunna göra en analys av svaren. Då studien till en början var tänkt som en kvantitativ studie var kommentarsfältet valfritt att fylla i. Trots detta hade alla utom en svarande fyllt i kommentarer på alla eller de flesta frågorna. Vi gick igenom svaren flera gånger och försökte kategorisera respondenterna i olika grupper. Dessa bestod av; de som uttryckte sig positivt, de som uttryckte sig negativt eller de som uttryckte sig neutralt i de olika frågorna. För att lyckas med detta användes ibland de kvantitativa svaren som respondenterna gett i samband med sin kommentar som hjälpmedel för att tolka deras svar så korrekt som möjligt. Det framkom ganska snabbt att de som

uttryckte att de befann sig i en situation där samarbetet mellan skola och fritidshem fungerade mindre bra hade lättare att uttrycka olika orsaker till vad de ansåg vara ett problem. De som uttryckte att de befann sig i en situation där samarbetet fungerade bättre uttryckte sig oftare i korta kommentarer. Det ska påpekas att bland båda grupperna fanns det undantag till

ovanstående observationer. Vi har i vår studie valt att fokusera på de mer utförliga kvalitativa svaren som insamlats vilket skulle kunna påverka resultatet av vår studie. Detta har funnits med i bakhuvudet under hela studien så att både positiva och negativa svar har fått synas i analysen av frågorna. Vi valde att använda diagram som ett komplement till vissa frågor för att tydligare visa svaren i vissa frågor och för att understödja de slutsatser som kan dras. Diagram är en presentationsform som kan användas istället för, eller som komplement till, tabeller (Ejlertsson, 2020). Diagram och tabeller är starkt förknippade med kvantitativa metoder (ibid.).

5.4 Forskningsetiska överväganden

För att försäkra oss om att studien skett på ett etiskt korrekt vis har Vetenskapsrådets rapport om god forskningssed (2017) använts som utgångspunkt. Rapporten bygger vidare och utvecklar den tidigare publikationen Forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002) där man kan läsa om följande fyra forskningsetiska principer: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet. Här nedan följer en kort sammanfattning om vad principerna innebär och på vilket sätt de har följts i vår studie.

Informationskravet innebär de som bedriver en studie är skyldiga att lämna viss information till de som deltar i studien. Deltagarna har informerats om vilka vi är, att vi är studenter på Malmö Universitet, och beskrivit syftet med vår studie för deltagarna. De har även fått information om att enkäten är frivillig och helt anonym samt att alla svar kommer att förstöras när

examensarbetet är färdigt och godkänt, samt informerat om var de kan finna vår studie när den publiceras.

Samtyckeskravet handlar om att alla som deltar i en studie har rätt att bestämma över sitt deltagande. De har rätten att när som helst välja att avsluta sin medverkan i studien och dra tillbaka sina svar. Vi har informerat de som deltagit i enkäten om deras rättigheter och förhåller oss helt till samtyckeskravet under vårt examensarbete.

Konfidentialitetskravet innebär att de som bedriver forskning ska förvara sådan information om respondenter som kan uppfattas som känslig på ett sätt så att obehöriga inte kan komma över informationen. Vi har endast samlat in information om vilken utbildning våra respondenter har och vilket gör dem helt anonyma. Respondenterna har som nämnts tidigare tagit del av

information om deras anonymitet innan deras deltagande i studien.

Nyttjandekravet handlar om att de uppgifter som samlas in i en studie inte får användas till något annat än just den studien. Respondenterna är informerade om att deras svar endast kommer att användas till den här studien och att materialet kommer att förstöras när examensarbetet är färdigt och godkänt.

6. Resultat och Analys

Kommentarerna till de kvalitativa svaren har varit mest hjälpsamma när vi försökt svara på våra frågeställningar. De kvantitativa svaren har trots det varit av stor vikt för att lättare kunna tolka och förstå de kvalitativa svaren och har på så sätt varit till stor hjälp vid analysen. Vi kommer i analysen använda oss av begreppen livsvärld och upplevelse för att försöka tolka och förstå den insamlade empirin.

Totalt svarade 27 personer på enkäten. Av dessa hade 24 svaranden adekvat yrkesutbildning, en hade annan relevant utbildning och två hade annan eftergymnasial utbildning. Med adekvat yrkesutbildning avses grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem eller motsvarande utbildning. En respondent berättar om sina upplevelser i samband med frågan om utbildning;

…lärandet (kan) se olika ut om man är utbildad eller inte. Jag som utbildad har ett syfte och en tanke/budskap med vad jag vill att eleverna ska träna medan andra tänker att vi ex pysslar för det är roligt. Vad tränar eleverna sig då? Vad lär sig eleverna i detta

sammanhang o.s.v. om ni förstår vad jag menar?

Mot denna kommentar tolkar vi det som att respondenten upplever det viktigt att det finns en tanke bakom aktiviteterna i skolans och fritidshemmets verksamhet. I respondentens livsvärld upplevs det att personal som inte besitter någon utbildning inte alltid vet vad som är

fritidslärarens uppdrag, att lära ut med ett syfte bakom lärandet samt att sträva efter ett mål i undervisningen. Att individer söker efter mening med sina handlingar för att motivera dem stämmer också in på Schütz (2002) teori om handlingsmotiv. Dessa kan alltså appliceras både på individer i allmänhet och på de planeringar eller spontana handlingar som lärare utövar med styrdokument som vägvisare.

6.1 Heldagslärandets användning

Första frågan i enkäten löd som följande; i vilken mån anser du att ni använder er av heldagslärande? Hur begreppet var tänkt att tolkas var definierat i enkätens inledning.

Resultatet analyserades tillsammans med en fråga om vad respondenterna tycker om heldagslärande och en fråga om i vilken mån de skulle önska att skolan arbetade med

heldagslärande. Här svarade två tredjedelar av respondenterna, att de upplevde att

heldagslärandet används relativt mycket på skolan och en tredjedel upplevde enligt sina svar att det fanns lite eller inget samarbete mellan skolan och fritidshemmet vilket ledde till att det inte heller fanns något heldagslärande. Majoriteten av respondenterna uttryckte att de upplevde att heldagslärande var något positivt och önskade att de arbetade mer med heldagslärande på skolan.

Diagrammet visar att heldagslärande upplevs som något önskvärt och något att sträva efter.

Man kan också se att respondenterna uttrycker att de upplever en brist på heldagslärande i många av sina skolor. Båda dessa slutsatser kan stärkas av de kommentarer som

respondenterna lämnat i enkäten. Även om vår slutsats inte skulle stämma med hur det ser ut i verkligheten så kan den stämma enligt ett fenomenologiskt synsätt då vår slutsats bygger på respondenternas uppfattning av verkligheten (Högström, 2017). Den verklighet som

analyserats är alltså respondenternas livsvärldar. Bland svaren finns det de som uttrycker att de upplever ett arbete med heldagslärande på sin skola men att de ändå skulle önska att arbetet utvecklades ännu mer, exempelvis uttrycker de sig som följande;

Tycker vi gör det redan men aldrig fel med mer. Men då krävs ett annat upplägg och en tydlig samsyn.

Sen finns det flera respondenter som uttrycker vad som kan tolkas vara frustration över att samarbetet mellan skola och fritidshem inte fungerar bättre;

Har försökt. Men rektor lyssnar inte. Vi vill ha rastaktiviteter, men får inget gehör.

Jag önskar att fritidspedagogen skulle få samma prio som skolan får. Att det även fanns pengar någon gång hade varit trevligt. Jag tror starkt på heldagslärande men de blir skevt när politikerna ständigt ska spara pengar på verksamheten.

Här tolkar vi det som att respondenterna uttrycker att de upplever att skolledningen inte har samma prioriteringar som de själva. Med detta sagt fanns det även en mindre skara som uttryckte en önskan om att arbeta mindre med heldagslärande i verksamheten. De uttryckte en önskan om att fritidshemmet skulle bryta sig loss mer från skolan och bli en mer självständig enhet.

6.2 ”Samverkan på skolans villkor”

Ett genomgående mönster hos de respondenter som enligt svaren uttryckte att de arbetade på skolor där samverkan och samarbetet med skolan, enligt deras upplevelse, var undermåligt är att de kände sig bortprioriterade. De uttryckte att de upplevde sig ofta få arbeta som ett komplement till skolan men sällan eller aldrig planerades verksamheten efter fritidshemmets mål. I fråga om samverkan hittas svar som; ”samverkan på skolans villkor” och;

Oftast är det samverkan åt ett håll, fritids mot skola. Skola har ibland svårt att se vad vår roll är och även att vi har en verksamhet på morgon och eftermiddagar som ska fungera.

Enligt dessa fritidslärares livsvärld förstår vi det som att de inte är nöjda med hur organisationen på respektive skola enligt dem ser ut.Bland svaren finns det även många positiva svar om heldagslärande i verksamheten där respondenterna uttryckte att de upplevde ett bra samarbete mellan den obligatoriska skolan och fritidshemmet. Även de fritidslärare som arbetar mot förskolan uttryckte i enkätsvaren att de upplevde ett bra samarbete i verksamheten. Dessa lyfte sina tankar om att samarbetet fungerade bättre än det i de äldre årskurserna eftersom undervisningen i förskolan och fritidshemmet inte skilde sig lika mycket

åt. Bland respondenternas svar skulle man kunna se att genom att använda heldagslärande i verksamheten hamnar eleven i fokus och ett helhetsperspektiv på eleven blir synligt. De uttrycker även att undervisningen som sker under skoldagen följer med in på fritidshemmet, vilket gör att fritidshemmet upplevs fungera som ett komplement till skolan.

6.3 Skolans påverkan på fritidshemmet

Genom att analysera svaren i enkäten kan man se skillnader i hur fritidslärare uttrycker att de arbetar med heldagslärande på sina skolor samt att vissa fritidslärare inte alls framhåller att de arbetar med heldagslärande. I enkätsvaren kan man se att de som uttrycker att de upplever sig vara i ett väl fungerande arbetslag även uttrycker att de har ett väl fungerande heldagslärande i sin verksamhet. Utifrån vår frågeställning, där vi ville undersöka hur fritidslärare uttrycker i vilken mån heldagslärandet används i deras verksamhet, så har vår enkät enligt oss gett en bra överblick inom området genom hur samarbetet mellan den obligatoriska skolan och

fritidshemmet uttrycks bland fritidslärarna. Ett svar som kan tolkas ha negativ karaktär var att fritidshemmet gick mer åt det skolinriktade hållet, vilket respondenten i fråga inte uttryckte sig uppskattande om;

Eftersom vi i nuläget har hamnat så snett mot vad tanken var från början så kommer fritidshemmet bara bli mer skolifierat vilket inte är bra.

Flera respondenter uttryckte att de upplevde att fritidshemmet ofta behöver anpassa sig efter skolan, men att sällan skolan anpassar sig till fritidshemmets behov och mål. En uttrycker sig såhär;

Fritidshemmet får anpassa sig mycket efter skolan, lite för mycket i min egna åsikt då t.ex föremål som köps in för fritids används för skolverksamhet.

Vår tolkning av respondenternas livsvärldar är att de vill bevara fritidshemmets integritet. De uttrycker att fritidshemmet inte ska utgå från den obligatoriska skolan utan att verksamheten ska utgå från sina egna behov på samma grund och förutsättningar som skolan. Här följer ett exempel på svar där respondenten uttrycker sig mer neutralt i frågan och därefter ett svar från en respondent som uttrycker sig mer positivt i frågan;

Tycker att båda ska förhålla sig till varandra. Utgå från elevernas intresse och utgår från det, lägga upp undervisningen utifrån det.

Vi ska värna fritidshemmets särart är min övertygelse, men aldrig se oss och skolan som konkurrenter. Vi arbetar mot samma mål men på olika sätt.

Vi tolkar detta som att även om inställningen till samverkan hos respondenterna kan variera så uttrycker de ändå en liknande önskan om att fritidshemmets status bör stå i jämvikt med skolan.

6.4 Användning av yrkeskompetens

I enkäten ställdes frågan om fritidslärarna kände att deras yrkeskunskaper och kompetens togs till vara på i skolverksamheten. De allra flesta uttryckte att de upplevde att de kunde använda sin kompetens väl under skoldagen. Bland de positiva svaren som gavs av respondenterna kan man läsa om följande upplevelser;

Ja det tycker jag för jag vet vad jag skall göra och hur jag skall få in det i verksamheten under skola sedan på fritids. Det svåra är att få med andra som inte är utbildad att förstå vad eleverna tränar i och vad det centrala innehållet säger och innebär m.m.

Jag och min lärarkollega samplanerar i största möjliga mån lektionerna för att kunna ta del av varandras kompetenser. Vi har fasta halvklasslektioner där jag som fritidspedagog arbetar mer laborativt t.ex. med matematiken.

Här tolkar vi respondenternas livsvärldar som att deras kompetenser tas väl tillvara på och att samarbetet mellan verksamheterna fungerar väl.

Det fanns även en del som uttryckte att de upplevde ett missnöje med att deras kompetens inte togs till vara på. Många av dessa fritidslärarna uttryckte att deras arbetsuppgifter ofta inte överensstämde med fritidslärarens uppdrag. Ett par exempel på detta; ”Får jätteofta täcka upp/vikarier för sjuka lärare”, ”Vi undervisar i våra ämnen men övrig tid vi är i klassrummet är vi hjälpfröken” och;

Nej, inte på lektion. Har man däremot rastverksamhet så är det helt rätt. Är en assistent till läraren lektionstid. Önskar få vara mer delaktig i planeringen och få hålla den praktiska biten på lektion.

Här kan vi se ett samband mellan en skolverksamhet som inte tar till vara på fritidslärarens kompetenser och en brist på likvärdig samverkan mellan skola och fritidshem. Enligt respondenternas livsvärldar sker samverkan bara åt ena hållet, att fritidshemmet backar upp skolan, vilket gör att det inte kan ske något heldagslärande av hög kvalité.

6.5 Planeringstid

Genom att analysera svaren i enkäten har det framkommit att alla respondenter uttrycker att de upplever gemensam planeringstid med klasslärare är något att föredra. Många uttrycker att de har ett bra och nära samarbete med klasslärare medan andra uttrycker en önskan om att ha mer gemensam planeringstid för att kunna stärka samarbetet och förbättra heldagslärandet. Enligt svaren ingår vissa arbetslag där man blandat fritidslärare och klasslärare medan andra ingår i homogena arbetslag som endast består av fritidspersonal. Här följer ett urval av kommentarer från enkäten:

... jag saknar att hela arbetslaget har gemensamt för det blir att vi gör skillnad på eleverna.

Det blir heller ingen vi-känsla för det blir vi och dem när vi ex har åk 1 (A, B klass). Allt har sina för och nackdelar men om vi skall visa att vi står eniga i olika smmanhang så behöver man ibland ha planering med hela arbetslaget inte bara klassplanering.

Jag och min lärarkollega samplanerar i största möjliga mån lektionerna för att kunna ta del av varandras kompetenser. Vi har fasta halvklasslektioner där jag som fritidspedagog arbetar mer laborativt t.ex. med matematiken.

Till största delen ja. Gäller att man som fritidspedagog kan säga ifrån om vad som är mina uppgifter och uppdrag, lätt att man annars blir överkörd av lärare och ibland rektorer.

Har ingen planering med personalen och mina synpunkter tas inte på allvar.

För lite tid tillsammans, lärarna mer intresserade av att lösa sin verksamhet än att se att vi har samma barn hela dagen.

Väldigt sällan, ofta planerar klasslärarna vad jag ska göra. Tidigare har vi planerat tillsammans men den tiden finns inte längre.

Dessa kommentarer kan visa på att gemensam planering upplevs som något att föredra även om många inte har det. I vår analys av respondenternas livsvärldar tolkar vi det som att det finns en önskan och vilja från fritidslärarnas sida att få bestämma mer över sin yrkesroll och därmed också över den undervisning som eleverna tar del av. På så vis skulle kanske

Undervisningens kvalitet kunna öka eftersom fritidslärarna får undervisa på ett sätt som passar deras kunskaper och expertis.

6.6 Olika förutsättningar - olika lärande

Frågan ställdes i enkäten hur samarbetet mellan fritidshemmet och skolan gynnar samt utvecklar elevernas lärande under skoldagen. Bland svaren finns enligt vår tolkning både negativa och positiva upplevelser som respondenterna beskriver. Eftersom en del svar var korta och inte särskilt utvecklade så valdes här användandet av ett diagram. Diagrammet visar på en spridning av svar vilket också skulle kunna reflektera hur olika organisationen av verksamheten ser ut på olika skolor. En del av respondenterna uttryckte att de inte upplevde något samarbetet mellan verksamheterna. Bland kommentarerna återfinns svar som; “Det finns inget väl fungerande samarbete”, “Vi har inget samarbete” och “Önskedröm”.

Utifrån kommentarer som dessa tolkar vi det som att samarbete med fokus på elevernas utveckling samt lärande genom hela skoldagen inte existerar mellan verksamheterna på de här respondenternas arbetsplatser. Trots allt uttrycker de ändå en önskan om att uppnå ett gott samarbete och ser det som något att sträva mot.

Diagrammet kan visa på att det också finns verksamheter med ett fungerande samarbete och ett arbetssätt där man strävar efter att gynna elevens lärande under skoldagen. Nedanstående kommentarer visar exempel på detta;

Många olika arbetssätt gynnar eleven. Dessutom skapar det relationsskapande arbetssättet trygghet.

Vi utgår alltid från elevens behov och utifrån det skiljer sig fritidspedagogens uppdrag under skoltid mellan att ha halvklass, liten grupp, vara ett extra stöd i klassrummet o.s.v.

Definitivt...Vi är en viktig och betydelsefull pusselbit i sammnhanget men får eleverna aldrig lära sig och ta del av det kommer de se olika ut och spreta en hel del. Tänker även att alla gillar inte att pyssla och har vi personal som endast gillar det så får de aldrig lära sig ett och annat.

Vi tolkar det i de svar vi fått att respondenterna upplever samarbetet mellan verksamheterna som något positivt och de ser att samarbete är något som möjliggör elevens lärande. Vår tolkning är att fritidslärarna i dessa svar utgår från eleverna och sätter deras lärande i fokus. I den sista kommentaren lyfter respondenten hur viktigt det är med variation. Vår tolkning av svaret är att det upplevs som viktigt att skolan tar vara på alla de olikheter och möjligheter som fritidshemmet kan erbjuda, och som eleverna vanligtvis inte kommer i kontakt med i den obligatoriska skolan. Man skulle också kunna utläsa att eftersom olika barn har olika intressen och lär sig på olika sätt, så är det enligt fritidsläraren viktigt att det finns en skillnad både i fritidshemmets verksamhet gentemot skolan, men också att personalen har olika kunskaper för att på så vis kunna erbjuda en bredd på utbudet i under hela skolgången. Analysen bygger på lärarnas livsvärld som i sin tur bygger på deras erfarenhetsförråd (Schütz, 2002).

6.7 “Lärandet slutar inte när man lämnar klassrummet”

En av frågorna gällde respondenternas åsikt om heldagslärande. Detta var för oss av intresse för att se om det i svaren fanns skillnader mellan de arbetsplatser där heldagslärandet eller samarbetet upplevdes fungera bra och de arbetsplatser där det upplevdes fungera mindre bra.

En del av respondenterna uttryckte en positiv inställning till själva heldagslärandet, men påpekade också att man inte får glömma bort fritidslärarens roll. De uttryckte att de upplever en stor risk med heldagslärandet då de tror att ökad samverkan skulle leda till att mindre fokus

läggs på fritidshemmet och mer på skolverksamheten. Ett exempel på detta; “Fokus på ens huvuduppdrag har gärna tjänstgöring i skolan men det måste vara i balans och får inte gå ut över mitt huvudansvar!”.

Respondenterna uttrycker i vår studie fördelarna de ser med heldagslärande. De uttrycker att de upplever att fritidshemmet har en annan mer praktisk utgångspunkt i sitt lärande än vad den obligatoriska skolan har, vilket skulle kunna gynna många elever i sitt lärande. Vidare uttrycker de att man genom praktiska arbetssätt kan befästa den teoretiska kunskap som eleverna tar del av i skolan och påpekar att; ”Lärandet slutar inte när man lämnar klassrummet". Utifrån deras livsvärldar tolkar vi det också som att det uttrycks en önskan om att skolan skulle samverka mer med fritidshemmet på fritidshemmets villkor.

Svaren i vår studie visar att begreppet heldagslärande kan ha tolkats olika av respondenterna.

En del uttrycker en skepsis inför begreppet då de tar för givet att heldagslärande skulle innebära att skolan tog mer plats i undervisningen på fritidshemmet. Att begreppet missförståtts kan bero på att sammanfattningen om hur begreppet var tänkt att tolkas i samband med studien varit för kort. Om respondenten inte tidigare kommit i kontakt med heldagslärande skulle begreppet kunna upplevas svårt att förstå bara genom en kort förklaring.

7. Slutsats och Diskussion

I vår slutsats kommer de resultat som samlats in jämföras med tidigare forskning. Genom att jämföra våra resultat med den tidigare forskningen kommer eventuella likheter och olikheter framträda. Detta är av intresse då studien utgått från begreppet heldagslärande medan mycket av den tidigare forskning som varit av intresse för studien utgått från begrepp som samarbete, samverkan och heldagsskolor. Vi anser att det går att göra jämförelser med tidigare forskning som inte använder begreppet heldagslärande eftersom begreppet är närliggande samarbete och samverkan vilka är begrepp som den tidigare forskningen använt. Vidare försöker vi genom analysen svara på våra frågeställningar;

• I vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats?

• Hur uttrycker fritidshemslärare att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar på sin arbetsplats?

• Vilka uppfattningar har fritidshemslärare om heldagslärande?

Sedan reflekteras det över den metod som använts vid insamlingen av empiri för att visa på de brister som upplevts med de använda metoderna. Till slut reflekteras det över vilken vidare forskning som skulle kunna bedrivas inom heldagslärande.

7.1 Resultatdiskussion

Under vår undersökning kunde vi se en del likheter bland de resultat som kom in och de resultat som finns i tidigare forskning. I vår undersökning kom det fram att fritidslärarna uttryckte att de ibland kände sig som en “hjälpfröken”, det vill säga som en assistent till läraren.

Den här bilden stämmer bra överens med den otydliga hjälplärarroll som fritidspedagoger under 1990-talet gick in i (Andersson, 2013). Även om fritidspedagogens och fritidslärarens uppdrag har förändrats över tid, med till exempel nya styrdokument, lever många skolor kvar i tanken att fritidspersonalen ska stötta skolans verksamhet (ibid). I Perselli och Hörnells (2019) studie kommer de till samma slutsats, att fritidslärarna såg sig som lärarassistenter. Våra respondenter uttryckte alltså att de upplevde att heldagslärande användes, men inte på ett

Andra likheter med våra resultat hittar man i Falkner och Ludvigssons (2019) studie, där de fick fram att planeringstiden för fritidslärarna ofta blev mindre då de var tvungna att vikariera i den obligatoriska skolan. Detta stämmer överens med vårt resultat där fritidslärarna uttryckte att de inte var nöjda med sitt uppdrag inom skolans verksamhet då de ofta behövde täcka upp och vara inhoppare för klasslärarna när de av olika anledningar var borta från undervisningen.

Genom vår undersökning skulle man kunna se att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar olika på olika arbetsplatser. Här skulle man kunna hitta svaret på frågan “i vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats?”. Det framkommer av svaren att samarbete mellan skola och fritidshem upplevs som något positivt och önskvärt.

De som uttryckte att de hade ett väl fungerande samarbete ville inte göra några stora ändringar i hur verksamheten bedrevs medan de som uttryckte att samarbetet fungerade sämre också önskade en förändring.

Det framkommer i vår undersökning att många fritidslärare uttryckte en önskan om gemensam planeringstid med klasslärare, där de får vara med och påverka vad och hur eleverna lär sig.

Detta överensstämmer med de resultat som Perselli och Hörnell tar upp i sin studie om Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget (2019). Planeringstid är också en

förutsättning för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt för eleverna (Skolverket, 2007).

Vi tolkar enkätsvaren som att det önskas mer gemensam planeringstid i de flesta skolor och om detta ska genomföras så är det rektorns ansvar att se till att det fungerar administrativt för att på så sätt förbättra verksamheten på skolan (ibid). Vår analys bygger på hur fenomen genom respondenternas ögon upplevs i nutid och tar alltså inte hänsyn till orsaker, eller om förändringar i verksamheten är på väg att göras. Vidare uttryckte respondenterna en önskan om att deras kunskaper inom till exempel relationsbyggande och praktiska arbetssätt användes mer för att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i skolan.

Dahl och Karlsudd (2015) framhävde i sin studie att fritidslärarna hade en bättre samhörighet med eleverna än vad klasslärarna hade. I vår studie var detta inget som nämndes av

respondenterna. Däremot påpekade de att barn lär sig olika och därför kunde det vara bra med olika arbetssätt för att hjälpa eleverna ta till sig kunskapen i lärandemomentet. Detta kan

kopplas till heldagslärande då fritidslärarna måste kunna använda sin expertis även under skoltid för att kunna garantera en hög kvalité på undervisningen (Schüpbach & von Allmen, 2013).

I frågan om vad fritidslärarna hade för åsikt om heldagslärande, vilket var en av våra

frågeställningar, återfanns det övervägande positiva svar där de flesta uttryckte att de trodde att det skulle innebära ett bra arbetssätt. Det fanns däremot en del som kan ha misstolkat

begreppet heldagslärande. Dessa uttryckte att heldagslärande skulle innebära mer skolrelaterad utbildning i fritidshemmet, medan vår definition av heldagslärande snarare handlar om att fritidshemmets kunskaper ska tas till vara på även under skoltid. Misstolkningar kan bero på att det endast gavs en kort introduktion till begreppet innan de fick svara på frågorna eller att de aldrig tidigare kommit i kontakt med begreppet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidslärare uttrycker att de upplever heldagslärande på sin arbetsplats och vilken påverkan de uttrycker att heldagslärande har på verksamheten. Vi anser studien har fyllt det syfte som var tänkt och att vi fått svar på våra frågeställningar.

7.2 Metoddiskussion

Vi kunde kanske haft en tydligare formulering i vissa av våra enkätfrågor. Till exempel uttryckte några respondenter att det var svårt att förstå vad som i enkäten menas med begreppet skoldagen. Det hade här varit tydligare att använda begrepp som skoltid och fritidshemstid för att särskilja vilken del av dagen som syftades till. Detta problem var särskilt tydligt i frågan om hur fritidslärarens kompetens togs till vara på under skoldagen då flera svarade vad de bidrog med under fritidshemstiden.

Svarsalternativen i enkäten bestod av dels en kvantitativ del där svarande fick välja på alternativen i en skala mellan minus 2 och 2 (-2, -1, 0, 1, 2), dels en kvalitativ del där de

svarande kunde välja att kommentera sina svar. I efterhand hade man kanske kunnat önska att de kvantitativa svarsalternativen varit tydligare definierade. Istället för en sifferskala kunde man använt exempelvis “bra”, “mycket bra” eller “mindre bra” för att det skulle vara tydligare för

respondenten, men även för oss vid analysen av svaren. Vi fick istället tolka siffrorna som definitionen i exemplen här ovan när resultaten skulle analyseras vilket kan ha inneburit att resultaten misstolkats. Med andra ord kunde reliabiliteten och validiteten på vår enkät varit högre. Bristen på reliabilitet och validitet kanske kunde ha motverkats om enkäten testades på en mindre grupp innan den blev utskickad till respondenterna, men som nämnt i metodkapitlet valdes detta bort på grund av examensarbetets begränsade längd.

Hade vi från början vetat att det skulle vara svårt att få deltagare till en kvantitativ enkätundersökning så hade en annan metod för insamling av empiri antagligen valts.

Alternativt hade sökfältet av respondenter breddats för att på så vis få tillräckligt med material för en kvantitativ analys. Om det fenomenologiska perspektivet från början stått i centrum för studien hade enkätfrågorna formulerats mer som öppna frågor för att generera mer utförliga svar.

Vi hade kunnat bedriva intervjuer med fritidslärare som underlag för vår studie. Detta hade genererat mer utförliga svar där den fenomenologiska analysen kunde varit grundligare. En fördel med intervju är att man kan ställa följdfrågor för att få en större förståelse för vad respondenten menar och leda samtalet i en viss riktning. Vi valde enkät som metod för att samla empiri. På det sättet kunde vi få svar från fler personer än vad vi fått vid val av intervju som metod. Nackdelen med enkätmetoden är att svaren inte blir lika utförliga som vid en intervju och därför kan vara svårare att tolka. Av den anledningen fanns också kvantitativa svarsalternativ i enkäten för att stötta upp den kvalitativa delen och bidra till förståelse vid tolkning av respondenternas kommentarer.

Om det funnits möjlighet att bedriva en fallstudie på plats i en skola kunde det för oss varit intressant att se hur det objektivt ser ut med heldagslärande i en verksamhet, för att sedan intervjua fritidslärarna och ta reda på hur de uppfattar heldagslärandet i verksamheten. Då hade vi först kunnat använda oss av ett hermeneutiskt synsätt för att analysera heldagslärandet i verksamheten och sedan följa upp det med EPP-metoden i analysen av intervjuerna. Ett hermeneutiskt synsätt bygger på att tolka meningen i olika fenomen skapade av människor. För att förstå ett fenomen behöver man alltså enligt hermeneutiken försöka förstå det samband som fenomenet uppstod i och vilken meningsbakgrund som ligger bakom att det uppstod

(Brinkkjaer & Høyen, 2013). Sedan skulle man kunna jämföra fritidslärarnas livsvärldar med resultaten i fallstudien för att se likheter och skillnader.

7.3 Vidare forskning

Som nämnts tidigare finns inte mycket forskning kring heldagslärande. Vi anser därför att det behövs mer forskning inom området för att ta reda på vilka effekter heldagslärande har på skolverksamhetens kvalité, både för elever och lärare.

Enligt vår slutsats uttrycker fritidslärarna att de upplever heldagslärande som något positivt och eftersträvansvärt. Nya frågor som för oss dyker upp i samband med detta är; vilken påverkan har heldagslärande på skolans verksamhet? Och kan heldagslärande öka elevernas skolresultat?

Den här studien har undersökt hur fritidslärare uttrycker hur de upplever heldagslärande på sina respektive arbetsplatser. Våra resultat visar emellertid endast hur det ser ut i några av skolorna just nu. Det vore därför intressant att se hur en verksamhet som startar ett större arbete med heldagslärande i fokus påverkas. Genom att följa skolan under en längre tid skulle man dels kunna analysera vad eventuella förändringar beror på och dels kunna jämföra resultaten med hur det såg ut tidigare i verksamheten. Arbetet skulle för skolans del kunna klassas som systematiskt kvalitetsarbete vilket enligt Skolverket (2019) är ett av skolans uppdrag.

8. Referenser

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer Diss. Umeå: Umeå Universitet, 2013. Tillgänglig på internet:

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:603114/FULLTEXT02.pdf [Hämtad 2021-05-11].

Birkler, Jacob (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Första upplagan.

Lund: Studentlitteratur.

Calander, Finn (1997). Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 2 nr. 2, ss. 105–118.

Chance, Shannon, Duffy, Gavin & Bowe, Brian (2019). Comparing grounded theory and phenomenology as methods to understand lived experience of engineering educators

implementing problem- based learning. European Journal of Engineering Education, Volume 45, pp.

405–442. DOI: https://doi.org/10.1080/03043797.2019.1607826.

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Dahl, Marianne & Karlsudd, Peter (2015). Leisure - time teachers in a changed profession.

Problems of education in the 21^st century, volume 68, pp. 22-35.