I vår slutsats kommer de resultat som samlats in jämföras med tidigare forskning. Genom att jämföra våra resultat med den tidigare forskningen kommer eventuella likheter och olikheter framträda. Detta är av intresse då studien utgått från begreppet heldagslärande medan mycket av den tidigare forskning som varit av intresse för studien utgått från begrepp som samarbete, samverkan och heldagsskolor. Vi anser att det går att göra jämförelser med tidigare forskning som inte använder begreppet heldagslärande eftersom begreppet är närliggande samarbete och samverkan vilka är begrepp som den tidigare forskningen använt. Vidare försöker vi genom analysen svara på våra frågeställningar;
• I vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats? • Hur uttrycker fritidshemslärare att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar på sin
arbetsplats?
• Vilka uppfattningar har fritidshemslärare om heldagslärande?
Sedan reflekteras det över den metod som använts vid insamlingen av empiri för att visa på de brister som upplevts med de använda metoderna. Till slut reflekteras det över vilken vidare forskning som skulle kunna bedrivas inom heldagslärande.
7.1 Resultatdiskussion
Under vår undersökning kunde vi se en del likheter bland de resultat som kom in och de resultat som finns i tidigare forskning. I vår undersökning kom det fram att fritidslärarna uttryckte att de ibland kände sig som en “hjälpfröken”, det vill säga som en assistent till läraren. Den här bilden stämmer bra överens med den otydliga hjälplärarroll som fritidspedagoger under 1990-talet gick in i (Andersson, 2013). Även om fritidspedagogens och fritidslärarens uppdrag har förändrats över tid, med till exempel nya styrdokument, lever många skolor kvar i tanken att fritidspersonalen ska stötta skolans verksamhet (ibid). I Perselli och Hörnells (2019) studie kommer de till samma slutsats, att fritidslärarna såg sig som lärarassistenter. Våra respondenter uttryckte alltså att de upplevde att heldagslärande användes, men inte på ett
Andra likheter med våra resultat hittar man i Falkner och Ludvigssons (2019) studie, där de fick fram att planeringstiden för fritidslärarna ofta blev mindre då de var tvungna att vikariera i den obligatoriska skolan. Detta stämmer överens med vårt resultat där fritidslärarna uttryckte att de inte var nöjda med sitt uppdrag inom skolans verksamhet då de ofta behövde täcka upp och vara inhoppare för klasslärarna när de av olika anledningar var borta från undervisningen.
Genom vår undersökning skulle man kunna se att samarbetet mellan skola och fritidshem fungerar olika på olika arbetsplatser. Här skulle man kunna hitta svaret på frågan “i vilken mån uttrycker fritidshemslärare att heldagslärande används på deras arbetsplats?”. Det framkommer av svaren att samarbete mellan skola och fritidshem upplevs som något positivt och önskvärt. De som uttryckte att de hade ett väl fungerande samarbete ville inte göra några stora ändringar i hur verksamheten bedrevs medan de som uttryckte att samarbetet fungerade sämre också önskade en förändring.
Det framkommer i vår undersökning att många fritidslärare uttryckte en önskan om gemensam planeringstid med klasslärare, där de får vara med och påverka vad och hur eleverna lär sig. Detta överensstämmer med de resultat som Perselli och Hörnell tar upp i sin studie om
Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget (2019). Planeringstid är också en
förutsättning för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt för eleverna (Skolverket, 2007). Vi tolkar enkätsvaren som att det önskas mer gemensam planeringstid i de flesta skolor och om detta ska genomföras så är det rektorns ansvar att se till att det fungerar administrativt för att på så sätt förbättra verksamheten på skolan (ibid). Vår analys bygger på hur fenomen genom respondenternas ögon upplevs i nutid och tar alltså inte hänsyn till orsaker, eller om förändringar i verksamheten är på väg att göras. Vidare uttryckte respondenterna en önskan om att deras kunskaper inom till exempel relationsbyggande och praktiska arbetssätt användes mer för att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas i skolan.
Dahl och Karlsudd (2015) framhävde i sin studie att fritidslärarna hade en bättre samhörighet med eleverna än vad klasslärarna hade. I vår studie var detta inget som nämndes av
respondenterna. Däremot påpekade de att barn lär sig olika och därför kunde det vara bra med olika arbetssätt för att hjälpa eleverna ta till sig kunskapen i lärandemomentet. Detta kan
kopplas till heldagslärande då fritidslärarna måste kunna använda sin expertis även under skoltid för att kunna garantera en hög kvalité på undervisningen (Schüpbach & von Allmen, 2013).
I frågan om vad fritidslärarna hade för åsikt om heldagslärande, vilket var en av våra
frågeställningar, återfanns det övervägande positiva svar där de flesta uttryckte att de trodde att det skulle innebära ett bra arbetssätt. Det fanns däremot en del som kan ha misstolkat
begreppet heldagslärande. Dessa uttryckte att heldagslärande skulle innebära mer skolrelaterad utbildning i fritidshemmet, medan vår definition av heldagslärande snarare handlar om att fritidshemmets kunskaper ska tas till vara på även under skoltid. Misstolkningar kan bero på att det endast gavs en kort introduktion till begreppet innan de fick svara på frågorna eller att de aldrig tidigare kommit i kontakt med begreppet.
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidslärare uttrycker att de upplever heldagslärande på sin arbetsplats och vilken påverkan de uttrycker att heldagslärande har på verksamheten. Vi anser studien har fyllt det syfte som var tänkt och att vi fått svar på våra frågeställningar.
7.2 Metoddiskussion
Vi kunde kanske haft en tydligare formulering i vissa av våra enkätfrågor. Till exempel uttryckte några respondenter att det var svårt att förstå vad som i enkäten menas med begreppet skoldagen. Det hade här varit tydligare att använda begrepp som skoltid och fritidshemstid för att särskilja vilken del av dagen som syftades till. Detta problem var särskilt tydligt i frågan om hur fritidslärarens kompetens togs till vara på under skoldagen då flera svarade vad de bidrog med under fritidshemstiden.
Svarsalternativen i enkäten bestod av dels en kvantitativ del där svarande fick välja på alternativen i en skala mellan minus 2 och 2 (-2, -1, 0, 1, 2), dels en kvalitativ del där de
svarande kunde välja att kommentera sina svar. I efterhand hade man kanske kunnat önska att de kvantitativa svarsalternativen varit tydligare definierade. Istället för en sifferskala kunde man använt exempelvis “bra”, “mycket bra” eller “mindre bra” för att det skulle vara tydligare för
respondenten, men även för oss vid analysen av svaren. Vi fick istället tolka siffrorna som definitionen i exemplen här ovan när resultaten skulle analyseras vilket kan ha inneburit att resultaten misstolkats. Med andra ord kunde reliabiliteten och validiteten på vår enkät varit högre. Bristen på reliabilitet och validitet kanske kunde ha motverkats om enkäten testades på en mindre grupp innan den blev utskickad till respondenterna, men som nämnt i metodkapitlet valdes detta bort på grund av examensarbetets begränsade längd.
Hade vi från början vetat att det skulle vara svårt att få deltagare till en kvantitativ enkätundersökning så hade en annan metod för insamling av empiri antagligen valts.
Alternativt hade sökfältet av respondenter breddats för att på så vis få tillräckligt med material för en kvantitativ analys. Om det fenomenologiska perspektivet från början stått i centrum för studien hade enkätfrågorna formulerats mer som öppna frågor för att generera mer utförliga svar.
Vi hade kunnat bedriva intervjuer med fritidslärare som underlag för vår studie. Detta hade genererat mer utförliga svar där den fenomenologiska analysen kunde varit grundligare. En fördel med intervju är att man kan ställa följdfrågor för att få en större förståelse för vad respondenten menar och leda samtalet i en viss riktning. Vi valde enkät som metod för att samla empiri. På det sättet kunde vi få svar från fler personer än vad vi fått vid val av intervju som metod. Nackdelen med enkätmetoden är att svaren inte blir lika utförliga som vid en intervju och därför kan vara svårare att tolka. Av den anledningen fanns också kvantitativa svarsalternativ i enkäten för att stötta upp den kvalitativa delen och bidra till förståelse vid tolkning av respondenternas kommentarer.
Om det funnits möjlighet att bedriva en fallstudie på plats i en skola kunde det för oss varit intressant att se hur det objektivt ser ut med heldagslärande i en verksamhet, för att sedan intervjua fritidslärarna och ta reda på hur de uppfattar heldagslärandet i verksamheten. Då hade vi först kunnat använda oss av ett hermeneutiskt synsätt för att analysera heldagslärandet i verksamheten och sedan följa upp det med EPP-metoden i analysen av intervjuerna. Ett hermeneutiskt synsätt bygger på att tolka meningen i olika fenomen skapade av människor. För att förstå ett fenomen behöver man alltså enligt hermeneutiken försöka förstå det samband som fenomenet uppstod i och vilken meningsbakgrund som ligger bakom att det uppstod
(Brinkkjaer & Høyen, 2013). Sedan skulle man kunna jämföra fritidslärarnas livsvärldar med resultaten i fallstudien för att se likheter och skillnader.
7.3 Vidare forskning
Som nämnts tidigare finns inte mycket forskning kring heldagslärande. Vi anser därför att det behövs mer forskning inom området för att ta reda på vilka effekter heldagslärande har på skolverksamhetens kvalité, både för elever och lärare.
Enligt vår slutsats uttrycker fritidslärarna att de upplever heldagslärande som något positivt och eftersträvansvärt. Nya frågor som för oss dyker upp i samband med detta är; vilken påverkan har heldagslärande på skolans verksamhet? Och kan heldagslärande öka elevernas skolresultat?
Den här studien har undersökt hur fritidslärare uttrycker hur de upplever heldagslärande på sina respektive arbetsplatser. Våra resultat visar emellertid endast hur det ser ut i några av skolorna just nu. Det vore därför intressant att se hur en verksamhet som startar ett större arbete med heldagslärande i fokus påverkas. Genom att följa skolan under en längre tid skulle man dels kunna analysera vad eventuella förändringar beror på och dels kunna jämföra resultaten med hur det såg ut tidigare i verksamheten. Arbetet skulle för skolans del kunna klassas som systematiskt kvalitetsarbete vilket enligt Skolverket (2019) är ett av skolans uppdrag.