Vilken betydelse har företagarens ålder och valet av bolagsform?

EXAMENSARBETE

Finanisering för alla

Vilken betydelse har företagarens ålder och valet av bolagsform?

2003:121 SHU

Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

PROGRAMMET FÖR

FÖRETAGSEKONOMI & FRITIDSVETENSKAP • C-NIVÅ

Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation

Vetenskaplig handledare: Anita Westerström

2003:121 SHU • ISSN: 1404 – 5508 • ISRN: LTU - SHU - EX - - 03/121 - - SE

ERIC STENLUND

NILS SANDSTRÖM

Sammanfattning

I detta arbete har vi undersökt om ungdomar som startar företag har några åldersrelaterade finansieringsproblem. Vi har även undersökt om valet av bolagsform har någon inverkan på möjligheten att få till stånd ett banklån till företagsstarten. Undersökningen genomfördes på företag inom Västerbottens län och de intervjuade företagarna har alla varit under 30 år. Vi har valt att inrikta oss mot banklån, vilket är den enskilt största finansieringskällan.

Sammantaget verkar unga företagare inte ha några åldersrelaterade problem med att få banker

att låna pengar inför företagsstarten. Valet av bolagsform visade sig inte heller ha någon

inverkan på möjligheten att få till stånd ett banklån till företagsstarten. Den främsta faktorn till

att få bank lån visade sig vara affärsidéns hållbarhet och företagarens personliga egenskaper.

2 Abstract

In this thesis we have studied if young people who start companies has any age-related

financing problems. We have also stud ied if the choice of company form has any influence

when applying for a bank loan concerning the establishment of a new company. The study

was conducted on companies in Västerbotten and the interviewed enterprisers were all under

the age of thirty. In the study we have chosen to focus on seeing bank loans as the only

external finance source, since bank loans are the most common form of financing. All in all,

young enterprisers do not seem to have any age related problems getting banks to loan them

money to establish a company. Either the choice of company form had any influence when

applying for a bank loan concerning the establishment of a new company. The main factor

when getting a bank loan turned out to be the durability of the business idea and the personal

qualities.

3 Förord

Det har varit mycket intressant och lärorikt att få göra denna uppsats. Vi skulle vilja tacka alla som har gjort det möjligt för oss att göra detta arbete. Därför vill vi rikta ett tack till Curt Levin och hans kollegor på Nyföretagarcentrum och Almi Företagscentrum både i Skellefteå och i Umeå. Vi vill även rikta ett tack till banktjänstemännen Bengt Forsfjäll, Förenings- sparbanken, Åke Mattsson, Nordea och Göran Olsson, Handelsbanken, som tog sig tid för att ge oss svar på våra frågor och funderingar. Ett särskilt tack till de respondenter som svarade på våran undersökning och givetvis ett varmt tack till vår suveräne handledare Anita Westerström som stöttat oss och gett oss stor hjälp under arbetets gång. Ett tack vill vi även rikta till dem som opponerat på oss och gett oss konstruktiv kritik så att vi har kunnat förbättra uppsatsen.

Nils Sandström Eric Stenlund

Skellefteå 2003-05-30

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

1.1 B AKGRUND ... 1

1.2 P ROBLEMDISKUSSION ... 2

1.3 S YFTE ... 4

2 METOD ... 5

2.1 U NDERSÖKNINGSANSATS ... 5

2.2 L ITTERATURUNDERSÖKNING ... 6

2.3 U NDERSÖKNING AV BANKER ... 6

2.4 U RVAL ... 6

2.5 D ATAINSAMLINGSMETOD ... 7

2.6 M ETODPROBLEM ... 7

3 TEORI ... 9

DEL I. OM FINANSIERING ... 9

3.1 A LLMÄNT OM FINANSIERING ... 9

3.2 R ISKTAGANDE ... 10

3.3 B ANKER ... 10

3.3.1 Bankens kriterier för lån till nyföretagare ... 11

3.4 A NDRA FINANSIERINGSKÄLLOR ÄN BANKER ... 12

3.4.1 Eget kapital... 12

3.4.2 ALMI Företagspartner ... 12

3.4.3 Bidrag ... 13

3.5 B ERÄKNA DEN EGNA ARBETSINSATSEN ... 13

DEL II. OM FÖRETAGSFORMER... 14

3.6 A LLMÄNT OM FÖRETAGSFORMER ... 14

3.6.1 Enskild firma ... 14

3.6.2 Handelsbolag... 15

3.6.3 Kommanditbolag ... 15

3.6.4 Aktiebolag... 15

3.7 S AMMANFATTNING AV TEORI ... 16

4 EMPIRI ... 17

4.1 B AKGRUNDSFAKTA ... 17

4.2 F ÖRETAGARNA ... 17

5 ANALYS ... 22

5.1 B OLAGSFORMENS PÅVERKAN PÅ FINANSIERINGSMÖJLIGHETERNA ... 22

5.1.1 Enskild firma ... 22

5.1.2 Aktiebolag... 23

5.1.3 Handelsbolag... 23

5.2 Å LDERNS PÅVERKAN PÅ FINANSIERINGSMÖJLIGHETERNA ... 24

5.2.1 Direkt påverkan... 24

5.2.2 Indirekt påverkan... 24

5

6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 25 6.1 S LUTSATSER AV UNDERSÖKNINGEN ... 25 6.2 D ISKUSSION ... 25

LITTERATURLISTA ...I

BILAGA ... III

Inledning

1

1 Inledning

Detta kapitel börjar med en bakgrund av mer allmän karaktär för att sedan övergå i en problemdiskussion. Problemdiskussionen utmynnar sedan i vårt syfte med uppsatsen.

1.1 Bakgrund

Företag är en viktig drivkraft för den ekonomiska tillväxten och för att skapa sysselsättning.

Erkki Liikanen (2000), kommissionsledamot med ansvar för företagspolitik och informations- samhället, säger att det växande antalet små och medelstora företagen utgör motorn i den moderna europeiska ekonomin. I en rapport från Byrån för Europeiska Gemenskapernas Officiella Publikationer kan man läsa att nya företag tillför nytänkande och vitaliserar den moderna tidens samhällsekonomi. Vidare står det att de nya företagen bidrar till att nya varor och tjänster snabbt når ut på marknaden och nya metoder och processer introduceras på ett flexibelt sätt, samt att sysselsättningen ökar.

För att den ekonomiska tillväxten inte ska stagnera krävs det att nya företag hela tiden startas.

Antalet nystartade företag i Sverige 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procent jämfört med 2000. Det innebär att antalet nystartade företag nu är tillbaka på samma nivå som 1996 (ITPS 2003). Det finns vissa regionala skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartande företag är storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtlands län.

Var tredje nytt företag 2001 startade i Stockholms län. Det innebär att Stockholm är det län där det startas flest företag, per 1000 invånare startas det knappt 10 företag. Riksgenomsnittet på etableringsfrekvensen är 6,3 företag per 1000 invånare. Det kan jämföras med Västerbottens län, som hade lägst etableringsfrekvens i landet på 3,9 %, se bild 1 på följande sida.

I Västerbottens län gjordes 2001 en undersökning av Skellefteå och Umeå Nyföretagar- centrum. De undersökte bland annat viljan att starta eget företag hos människor i olika åldrar.

Undersökningen visade att närmare 40 % av dem som var mellan 26-45 år föredrog att de

hellre skulle försörja sig som företagare än som anställd om de fritt fick välja. Bland de som

var mellan 18- 25 år och de mellan 46-55 år valde cirka 30 % att hellre försörja sig som

företagare istället för anställd om de hade den valmöjligheten.

Inledning

2

Vi tycker att det är anmärkningsvärt att så få företag startas av ungdomar då det ser ut att finnas ett stort intresse för nyföretagande. I detta arbete definierar vi företagare eller entreprenör som en företagsam person som har förmågan att ta initiativ och som försöker förverkliga sina idéer genom att bedriva företag. Vi definierar unga företagare (ibland skriver vi även ungdomar) som entreprenörer i åldern 18-30 år.

Under 2002 nyregistrerades 399 aktiebolag i Västerbottens län vilket är en ökning med 10,2

% från föregående år. Det nyregistrerades även 593 företag med annan företagsform än aktiebolag vilket är en ökning med 3,1 % jämfört med föregående år.

1.2 Problemdiskussion

Vid nystart av ett företag ställs entreprenören inför olika problem och svårigheter. Beroende av problemets karaktär kan det vara olika svårt att övervinna det. Björnstig A. (1998) menar att den formella delen vid nystartande av företag är enkel medan den praktiska delen däremot innebär både ett svårt och omfattande arbete. Björnstig ser flera svåra problem som måste lösas och det främsta problemet anser han vara finansieringen av företaget. Även valet av bolagsform kan vara avgörande för företagets fortsatta utveckling och måste därför tänkas igenom.

Bild 1: Bilden visar antal företagsstarter per tusen invånare fördelat över Sveriges län.

Källa: SCB:s register över totalbefolkningen.

Inledning

3

De olika bolagsformerna har alla sina egna specifika egenskaper och beroende på företagets verksamhet och omfattning lämpar sig vissa bolagsformer olika bra. Enskild firma är ett lämpligt val om företagaren vill starta sin verksamhet i liten skala. Är riskerna stora passar det däremot bättre med Aktiebolag som bolagsform. Om flera personer vill driva ett företag tillsammans kan Handelsbolag vara ett bra alternativ; då kan riskerna spridas på fler personer.

Fler orsaker än risker finns också. Till exempel har varje bolagsform särskilda skatteregler och även olika krav på administrativt arbete och formell utformning av bolaget. Det viktiga är dock att företagaren sätter sig in i de olika bolagsformerna för att sedan kunna göra ett så bra val som möjligt. Andra problem som en nyföretagare måste konfrontera är affärsidéns hållbarhet, om entreprenörens kunskaper är tillräckliga, anpassning till lagar och bestämmelser etcetera.

För att komma igång med sin verksamhet behövs oftast någon form av kapital. Detta kan vara likvida medel, maskiner eller andra tillgångar och det finns flera olika tillvägagångssätt att införskaffa det kapital som behövs. Vi kommer i detta arbete begränsa oss till att enbart behandla de finansiella svårigheter som en entreprenör upplever inför starten av sin verksamhet. Vi har i detta arbete definierat finansiering som olika former av lån, bidrag, ägarkapital och annat riskkapital, där ett företag tillförs medel för att kunna starta en verksamhet.

Jarvis (2000, s 338) påpekar vikten av att inse och förstå att finansieringen av små företag skiljer sig väsentligt från finansieringen av större företag. Sett ur ett finansiellekonomiskt perspektiv är den huvudsakliga skillnaden att små företag inte har samma tillgång till kapital- marknader som större företag har, förklarar han. Jarvis säger även att det finns skillnader om man ser från ett socioekonomiskt perspektiv. Den främsta skillnaden mellan små och stora företag ligger då i förhållandet mellan finansiären och företaget. Han menar att i ett litet företag brukar oftast ägaren/ägarna representera företaget både som ägare och ledare/manager.

Däremot är ägarna, som tillhandahåller kapital, i större företag oftast separerade från ledarna av företaget (ibid).

I vårt arbete kommer vi att koncentrera oss på finansiering av mindre företag och således fokusera på ägaren och inte ledaren av företaget. Vi kommer även att undersöka om valet av företagsform har någon betydelse för möjligheterna till finansiering av företagsstarten.

Jarvis (2000, s 342) nämner olika källor för finansiering av ett företags verksamhet. Lån genom bank säger Jarvis vara den klart dominerande finansieringskällan för många små företag. Kamsvåg (2001) vill klargöra att lånefinansiering inte räknas som riskkapital eftersom företaget måste betala räntor och amorteringar till lånefinansiären oavsett om företaget genererar vinst eller ej. Riskkapital, menar hon, är ett samlingsnamn på kapital där finansiären tar en genuin risk ge nom att investera kapitalet till företaget. Kortfattat menar hon att lånefinansiären inte tar någon risk, medan riskkapitalisten riskerar att förlora sitt kapital om företaget som lånar går dåligt.

Venture Capital beskriver Jarvis (2000, s 347) som finans iering tilldelad icke börsnoterade

företag utförda av specialister på finansiella institutioner. Kamsvåg (2001) förklarar att i

Sverige definieras venture capital som en delmängd av finansmarknaden, med investeringar i

företag som inte är noterade på en börs eller annan marknadsplats. Jarvis (2000, s 347)

förklarar att dessa placerare tenderar att vara väldigt selektiva och koncentrerade på

någorlunda riskfyllda investeringsobjekt. Detta görs ofta i form av ekonomiskt stöd till

Inledning

4

företagare, startkapital, hjälp med affärsutveckling eller medverkan på annat sätt, förtydligar han.

Både Jarvis (2000) och Kamsvåg (2001) nämner ett informellt riskkapital som brukar kallas

”business angels” eller ”affärsänglar”. Dessa finansieringskällor består snarare av rika individer än finansiella institutioner, förklarar Jarvis. Kamsvåg beskriver affärsänglar som en enskild privatperson som investerar riskkapital i små onoterade företag till vilka de inte har någon familjerelation. Det kan röra sig om personer som har stor affärserfarenhet och är villiga att investera i tidiga skeden av ett företags utveckling.

Bygrave (2000, s 97) säger att de flesta nya företag inte har särskilt hög tillväxtspotential och kommer därför aldrig att kandidera för riskkapitalisters kapital. Bygrave påpekar att företagens kapitalbehov dock kvarstår och att kapital därför måste sökas på annat håll. I de flesta fall, menar Bygrave, söker entreprenören kapital i sina egna personliga tillgångar, släkt, vänner eller hos våghalsiga investerare.

Björnstig (1998) menar att det bästa naturligtvis är att finansiera så mycket som möjligt av företagsstarten med hjälp av egna pengar. Han säger vidare att det finns flera sätt att minska behovet av kapital vid nystartandet av ett företag. Vi har valt att koncentrera oss på banklån eftersom det är den mest vanliga låneformen vid nyföretagande. Vi kommer dock även att undersöka hur mycket eget kapital som företagarna satsar och om de har finansierat företagsstarten på annat sätt.

Statistik från ITPS visar att medelåldern för manliga nyföretagare är 39.1 år och för kvinnliga företagare 38,6 år. Bortsett från kön är medelåldern då man startar företag 38,9 år.

Undersökningen visade också att den största åldersgruppen som startar företag är de mellan 31-40 år medan endast var femte nyföretagare är 30 år eller yngre. Man kan ställa sig frågan varför det inte är fler unga som startar företag och vad det kan bero på. Finns det åldersrelaterade skillnader vid start av företag? Påverkar valet av bolagsform möjligheterna till finansiering av företagsstarten? Bidrar samhället med några stödåtgärder för att öka nyföretagandet för unga?

I detta arbete kommer vi att belysa en del av dessa komplexa frågeställningar och då särskilt titta på vilka finansieringsproblem ungdomarna möter. Eftersom vi själv är unga och intresserade av att starta eget företag tycker vi det vore intressant att undersöka om unga har några specifika problem relaterade till deras ålder då de ska starta sin verksamhet.

1.3 Syfte

Syftet med vårt arbete är att få en förståelse för de åldersrelaterade problem unga företagare

upplever då de ska finansiera sin verksamhet samt att se om valet av bolagsform påverkar

möjligheten att finansiera företagsstarten.

Metod

5

2 Metod

Vi kommer i detta avsnitt att beskriva hur vi gått tillväga för att göra undersökningen och ge läsaren en bild av vilken undersökningsansats och vilka datainsamlingsmetoder vi använt oss av. Vi kommer även att beskriva de problem och svårigheter vi stött på under arbetets gång.

2.1 Undersökningsansats

Holme och Solvang (1996) skriver att kunskaper i metodik inte är något självändamål utan ett redskap för att uppnå de målsättningar man har med olika undersökningar och med sin forskning. Vidare skriver de att utan grundläggande kunskaper och förståelse i metodfrågor blir det svårt att nå dessa mål.

Det finns tre sätt att dra slutsatser i den positivistiska traditionen: genom induktion, deduktion eller genom den hypotetiskt-deduktiva metoden. Det induktiva sättet att dra slutsatser grundar sig på empiriska (erfarenhetsmässig) data. En svaghet med den induktiva metoden är att den sällan bygger på samtliga, möjliga observationer. Man kan alltså upptäcka undantag så småningom vilket gör att man måste komplettera teorin med så kallade ”ad hoc” hypoteser (stödhypoteser) för att inte teorin ska spricka. För många ”ad hoc” hypoteser gör teorin sämre och mindre tillämplig än en teori med få eller inga stödhypoteser.Deduktion innebär att man gör en logisk, tankemässig slutledning som man sedan kontrollerar genom insamlad data från verkligheten. Deduktionen säger således ingenting om huruvida de ingående premisserna är sanna eller inte, bara att de kan sammankopplas till slutsatser.

Holme och Solvang skriver att det mest använda sättet att utveckla teorier är det som kallas hypotetiskt-deduktiv teoribildning. Det innebär att man ur ett sammanhängande system av påståenden (teorier) härleder (deducerar) nya hypoteser. Dessa härledda hypoteser kan man därefter pröva med hjälp av empiriska undersökningar. Eriksson och Wiedersheim-Paul förklarar att den hypotetiskt-deduktiva metoden är en kombination mellan deduktion och induktion där man formulerar hypoteser som är påståenden vars giltighet är möjlig att pröva.

Genom en deduktiv slutledning drar man alltså en slutsats om verkligheten som man sedan utsätter för en empirisk prövning.

För att förtydliga de olika angripningssätten har vi gjort nedanstående modell.

Figur 1: Figuren visar tre olika angripningssätt samt kombinationen av dessa som kallas för Hypotetisk-deduktiv ansats.

Utifrån en teori formar man hypoteser som är testbara påståenden om verkligheten. Genom log- isk slutledning kommer man fram till ett resultat.

Utifrån skilda fenomen (sinnesupplevelser) i verk- ligheten sluter man sig till mer generella utsagor (teorier, modeller).

Den hypotetiskt-deduktiva metoden är en kombina- tion mellan deduktion och induktion där man formu- lerar hypoteser vars giltig- het är möjlig att pröva.

Induktiv ansats Deduktiv ansats

Hypotetisk-

deduktiv ansats

Metod

6

I vårt arbete kommer vi att använda oss av en hypotetisk-deduktiv ansats då vi utifrån befintlig teori skapar generella påståenden om verkligheten. Dessa påståendens hållbarhet prövar vi sedan genom den empiriinsamling vi genomfört.

2.2 Litteraturundersökning

Denscombe (2000) skriver att alla undersökningar som gör anspråk på att vara ”forskning”

bör börja med en litteraturöversikt. Litteraturöversikten syftar till att fastställa den existerande kunskapen inom forskningsområdet och att undvika en upprepning av den forskning som redan har genomförts och utgöra en grundval för ny forskning, berättar han. För att få reda på de förgrundsfakta som behövdes genomförde vi litteraturundersökningar i Libris, Lucia, Skellefteå Stadsbibliotek samt Internet. De sökord vi har använt oss av är: nyföretagande, nyföretagare, finansiering och finansieringsproblem, unga företagare, starta eget, eget företag, riskkapital, venture capital, nyföretagarcentrum och statistik över nyföretagande. Vi har även besökt ett flertal hemsidor på Internet för att finna information rörande företagande och finansiering. De Internetsidor vi besökte var bland annat Almi och Nyföretagarcentrums hemsidor.

2.3 Undersökning av banker

För att komma så nära informationskällan som möjligt och därigenom få så korrekt teori som möjligt tog vi personligen kontakt med tre olika banker i Skellefteå. Det var Handelsbanken, Nordea och Föreningssparbanken. Vi talade med banktjänstemän som alla arbetar med företagsekonomiska frågor som lån och rådgivning. Syftet med dessa intervjuer var att få en allmän bakgrund om bankens syn på att ge lån, både generellt och till unga företagare. Vi behandlade frågor så som om banken såg några fördelar eller nackdelar med att vara ung och starta eget företag, om valet av bolagsform har någon betydelse vid lån och vilka kriterier en låntagare måste uppfylla för att banken ska bevilja ett lån. De svar bankerna gav oss sammanställde vi och använde i vår teoridel.

2.4 Urval

Vi valde att undersöka företagare inom Västerbottens län, med tyngdpunkt på företagare inom Skellefteå kommun, men övriga kommuner i länet har vi försökt få representerade. Denna avgränsning har vi gjort på grund av att den tid och de pengar vi har att disponera på arbetet är begränsade.

För att få kontakt med unga företagare i Västerbottens län tog vi kontakt med Almi

företagspartner och Nyföretagarcentrum i Skellefteå. Där träffade vi Curt Levin som gav oss

allmän information av deras verksamhet och allmänt om företagande i Västerbotten. Han

tyckte även att vi skulle kontakta Almi företagspartner i Umeå. Där arbetar Karolina

Kollenmark-Andersson som tidigare varit projektledare för unga företagare i Västerbotten. Vi

kontaktade henne och med hennes hjälp fick vi uppgifter på ett antal unga företagare som hon

tidigare varit i kontakt med i rollen som projektledare. På grund av det begränsade urvalet

beslöt vi oss för att kontakta samtliga unga företagare vi erhållit namn på. Kollenmark-

Andersson gav oss även kontakt med två andra personer som i sitt arbete har mycket kontakt

med ungdomar som bedriver eller vill starta eget företag. Dessa personer var Linda Nyström

Metod

7

på Uminova center, där hon arbetar som rådgivare till studenter som vill ha hjälp med att utveckla en produkt eller tjänst och Alexandra Höglund som arbetar på Bic factory, där unga företagare kan få hjälp och stöd de första två verksamhetsåren. Vi har även använt oss av ett så kallat snöbollsurval då vi frågade unga företagare om de i sin tur kände till andra unga företagare. På så sätt fick vi ytterligare respondenter att intervjua. För att få fler kommuner representerade i undersökningen kontaktade vi näringslivskontoret eller liknande nämnd i Norsjö, Malå, Storuman, Lycksele, Umeå samt Robertsfors.

2.5 Datainsamlingsmetod

Vi har valt att använda oss av intervjuer eftersom de är relativt enkla att genomföra och de kräver inte någon avancerad utrustning. Intervjuer tenderar även att ge hög validitet eftersom man kan försäkra sig om att frågorna inte blivit missförstådda och därigenom gett ett felaktigt svar. Eftersom man hela tiden är delaktig i intervjuerna kan man dessutom hjälpa respondenten om den finner någon frågeställning oklar. Den fakta som vi eftersträvade att få var av kvalitativ typ och det passar bra då man vill få något djupare förståelse för en komplex fråga.

Vi har använt oss av både telefonintervjuer och personliga intervjuer. Telefonintervjuerna användes främst för att snabbt och enkelt nå de respondenter som befann sig i andra delar av Västerbottens län. De företagare som fanns i vår närhet beslöt vi oss för att intervjua personligen. Vi har försökt formulera enkla och tydliga frågor för att få så korrekta svar som möjligt samt strävat efter att ha en öppen frågeställning utan svarsalternativ för att inte påverka respondenten. Under både de personliga intervjuerna och telefonintervjuerna har vi använt oss av en intervjumall där frågeställningar formulerats, se bilaga 1. Utifrån hur samtalet utvecklades ställde vi de frågor som skulle ge oss de väsentliga svaren och tack vare mallen lyckades vi hela tiden hålla oss inom ämnet. Detta anser vi höja arbetets validitet. Av de svar vi erhållit har vi valt ut det väsentliga för ämnesvalet och sammanställt i löpande text i empiridelen.

2.6 Metodproblem

Tyvärr visade det sig vara svårt att tillgå ett register över företagare och deras ålder. Vi tog kontakt med Patent- och registreringsverket vilka hade statistik över företags ålder men inte över företagarens ålder. De personuppgifter de hade var personnummer över medlemmar i styrelser samt personnummer över dem som bedriver egen firma, eftersom firmans registreringsnummer är firmatecknarens personnummer. Vi kontaktade även Statistiska Centralbyrån men de hade inte heller några uppgifter över företagares ålder.

Eftersom vi inte känner till den totala populationen unga företagare i Västerbottens län kan vi inte säga hur stor del av populationen vi tillfrågat. Det innebär att vi heller inte kan säga hur representativt vårt urval vi är. Vi har dock försökt göra det bästa av situationen och strävat efter att få in data från så många respondenter som möjligt.

Andra problem vi upplevde var att övertala de kontaktpersoner vi hade kontaktat i varje

kommun. Det var personer som på ett eller annat sätt arbetade mot företagare och någon typ

av näringslivsutveckling. Vissa tyckte att ämnet i sig var intressant men de var inte så

entusiastiska över att lägga ner arbete på att söka fram namn på unga företagare. Andra ansåg

Metod

8

att det fanns personer som var mer lämpliga att utföra uppgiften och på så sätt slussades vi runt till ett antal personer som alla var fel person för uppgiften.

Vi vill avsluta detta kapitel med ett citat av Holme och Solvang: ”Metod är en nödvändig,

men inte tillräcklig, förutsättning för att kunna utföra ett seriöst forskningsarbete eller en

seriös undersökning.”

Empiri

9

3 Teori

I detta kapitel behandlar vi den teori som legat till grund för vår undersökning. Kapitlet är uppbyggt i två delar där vi i den första delen redogör de teorier som rör finansiering och i den andra delen redovisar olika bolagsformer. I slutet av kapitlet visar vi en sammanfattning av teorierna.

Del I. Om finansiering 3.1 Allmänt om finansiering

För att starta och driva ett företag krävs i de flesta fall någon sorts kapitalinsats. Det kan till exempel röra sig om likvida medel, maskiner, inventarier, lokaler eller en kombination av dessa. Beroende på typ av företagets verksamhet är behovet av kapital olika stort. Ett tillverkande företag behöver oftast mer startkapital än ett tjänsteföretag. Finansieringen av företaget kan lösas på flera olika sätt. Björnstig (1998) skriver att det är en fördel om entreprenören kan finansiera så mycket som möjligt av företagsstarten med hjälp av egna pengar. Detta säger även Mattsson (2003) på Nordea och tillägger att låntagaren i första hand kan vända sig till släkt och vänner så långt det är möjligt. Om riskerna är stora bör dock låntagaren vara försiktig med att låna från bekanta så att inte vänskapen äventyras om företaget skulle gå i konkurs, påpekar Mattsson. Annars är den i särklass vanligaste finansieringen för små företag lån via bank, säger Jarvis (2000, s 342).

För många typer av företag behövs en hel del pengar för att komma igång samt för att driva och utveckla verksamheten:

1) Inför företagsstarten kan det behövas pengar för att skaffa olika saker, t.ex. lokaler, inredning, maskiner, bil, möbler, dator och telefon. Reklammaterial kanske behöver framställas och eventuell personal anställas. Alla dessa utgifter måste betalas helt eller delvis innan företagaren ens har börjat få några inkomster.

2) För att driva verksamheten går det åt pengar, en del även innan inkomsterna börjat flyta in ordentligt, vilket kan ta allt från några månader till flera år, beroende på verksamhet och framgång. Exempel på driftskostnader är inköp av varor, hyror, räntor, försäkringar, löner plus alla andra kostnader för att hålla företaget igång.

3) Pengar i reserv är nödvändigt. Företagaren måste sätta av så mycket pengar att det finns en buffert, som kan täppa till hålen efter misslyckande försäljningar eller att kunder inte betalar (Björnstig A. 1998).

Det finns flera olika finansieringsmöjligheter utöver banklån och eget kapital. Ett flertal investeringsföretag och institutioner går in med startkapital för start av företag de finner intressanta. För det nystartade företag kan det även vara en bra idé att försöka minska sitt kapitalbehov så mycket som möjligt inför företagsstarten. Vi har inte tänkt gå in särskilt djupgående på detta område utan bara nämna de vanligaste alternativen hur företagen kan minska sitt kapitalbehov:

• Leasa maskiner, inventarier, bil etc.

• Minska glappet mellan in- och utbetalningar.

• Factoring, för att snabbare få in kundfordringar.

• Minska varulagret.

• Hyra lokaler istället för att köpa.

Empiri

10 3.2 Risktagande

Björnstig (1998) förklarar att banker och andra långivare idag sällan vill ta risker. Normalt får du därför ta hela risken själv, hur bra din affärsidé än är. Detta stämmer väl överens med de banker vi varit i kontakt med och de förklarar att de givetvis vill låna ut pengar till företagare eftersom det är vad deras verksamhet grundar sig på, men de måste även vara så säkra som möjligt på att få tillbaka pengarna och dessutom med ränta. Därför eftersträvar bankerna att säkra kreditgivningen så mycket som möjligt och den vanligaste lösningen är att lånetagaren lämnar något i pant eller har en borgensman. Björnstig (1998) skriver att vissa sätter hus och hem i pant för att få ihop startkapitalet till sitt företag. Om projektet sedan misslyckas har företagaren inte bara förlorat företaget, utan även blivit av med hus, bil, båt, värdepapper, konst eller eventuellt andra värdefulla tillgångar som satts i pant. Att sätta sitt hus och annan egendom i pant bör undvikas, förklarar Björnstig. Det kan möjligen vara sista utvägen för den som bestämt sig för att satsa helhjärtat på företagande och som analyserat alla följderna av ett misslyckande (ibid).

Avslutningsvis säger Björnstig att även den nystartade företagaren måste ha någonstans att bo och någonting att äta. Det kan ta lång tid innan några egentliga inkomster flyter in i företaget och därför är det bra om nyföretagaren har en maka/make eller annan anhörig, som kan stå för försörjningen under den första tiden, kanske under flera år, tills flödet av pengar i företaget är stabilt och det blir över en vinst (Björnstig A. 1998).

3.3 Banker

Jonathan Levie (2000, s 99 ff) har beskrivit några känsliga frågor gällande övertalningen av att få en bank att bistå med kapital för start av ett nytt företag. Han skriver bland annat att få entreprenörer förstår ”lånens natur” och att många tror att banken inte ådrar sig fler kostnader än kostnader för papperet där kontraktet är skrivet. Detta förhållningssätt, fortsätter Levie, brukar göra bankfolket förargade och att det vanliga försvaret blir att svara:

”If you become successfull we cannot share in your success, so why should we lose if you lose?”

I dessa fall missar dock båda parter själva poängen, anser Levie. Han menar att man måste förstå bankens grundläggande verksamhet av att livnära sig på differensen mellan inlånade och utlånade pengar och att detta dessutom görs med en liten marginal. I detta instämmer Åke Mattsson, Nordea, som poängterar att banken måste vara så säker som möjligt på att få tillbaka de pengar de lånar ut och därför försäkra sig om att låntagaren klarar av att betala tillbaka sin skuld.

När nyföretagaren vill låna pengar i banken räcker det inte att prata om sin idé. De vill se ett

skriftligt låneunderlag, en affärsplan som beskriver hur din affärsidé ska genomföras i

verkligheten. I den presenteras de förväntade inkomsterna och utgifterna. Lån finns av ett

antal olika slag och med särskilda villkor. Det kan vara lämpligt att tala med olika banker för

att få en uppfattning vad som skiljer sig mellan de olika avtalen. En vanlig och praktisk

låneform för företagare är, enligt Björnstig (1998), en så kallad checkräkningskredit; ett

högsta lånetak bestäms och företagaren tar ut pengar när det behövs och sätter in på sitt konto.

Empiri

11 3.3.1 Bankens kriterier för lån till nyföretagare

Vid besöken hos bankerna framkom att det finns tre delar som banken beaktar särskilt noga inför beslut om att ge ut ett lån. Nedan följer en redogörelse för de olika delarna samt en del om hur de ser på lånetagarens ålder och om den har någon betydelse för att erhålla ett lån:

Affärsidén

Eftersom affärsidén är grunden till företagets verksamhet måste den vara hållbar och genomarbetad. I affärsidén måste det bland annat stå vad man tänker syssla med i företaget och till vem man tänker sälja. Företagaren måste även ha funderat mycket på hur man tänker gå till väga. Forsfjäll på Föreningssparbanken säger att företagarna oftast har en genomtänkt idé om vad de ska sälja, men inte hur de ska sälja den. Företagarna är ofta väldigt entusiastiska och övervärderar många gånger antalet potentiella kunder, berättar han vidare.

Samtliga banktjänstemän anser att affärsidén är den viktigaste delen som ska uppfyllas för att banken ska bevilja företagaren ett lån.

Budget och planeringsarbete

Det är viktigt att man upprättar en budget som har till uppgift att styra företaget mot bestämda ekonomiska mål, men även för samordning och uppföljning av verksamheten. Har man inte en budget färdig när man ska låna penga r så blir man direkt nekad ett banklån, enligt Olsson på Handelsbanken. Budgeten vill banken ha för att se vart inkomsterna ska komma ifrån men även för att se vart pengarna kommer att ta vägen. Även denna del är av stor betydelse för att banken ska bevilja företagaren ett lån.

Personliga egenskaper

Enligt samtliga banker vi har besökt är en av de viktigaste faktorerna att personen är rätt för uppgiften. De personliga egenskaperna är avgörande om bankerna ska låna ut pengar till en företagsstart. Det är viktigt att företagaren besitter ett ”affärstänkande” och att han eller hon är lämplig att bedriva ett eget företag. Enligt Mattsson och Forsfjäll krävs det en viss typ av människa för att företagandet ska fungera. Alla klarar helt enkelt inte av att driva ett eget företag, säger Forsfjäll.

Ålder

De banker vi besökt säger att företagarens ålder inte har någon inverkan på möjligheten att beviljas ett banklån till en företagsstart. De hävdar att det är låntagarens personlighet och kunskaper som är det väsentliga och inte åldern. Den enda bank som medger att de är mer försiktiga med att låna ut pengar till ungdomar är Nordea. Detta motiverar de med att de inte vill se en person skuldsätta sig i unga år. En äldre person har oftast mer egna tillgångar än en yngre och klarar sig på så sätt bättre om företaget skulle gå i konkurs, menar Mattsson.

Det finns dock vissa fördelar med att vara ung och starta eget företag, säger Olsson på

Handels banken. Då man är ung är man oftast väldigt entusiastisk och man kan lägga ner

mycket tid och energi på sitt arbete berättar han. Olsson säger också att en ung person oftast

inte har så krävande privatekonomi; de har som regel varken barn, huslån eller billån,

förklarar han. Detta medför att man kan satsa helhjärtat på sitt företagande och inte behöver ta

ut så stor lön förrän företaget börjar generera vinst. En ung företagare har däremot oftast

mindre erfarenhet och kontakter än vad äldre människor har, medger Olsson och detta kan

vara en nackdel för unga som vill låna pengar. Det är alltså en stor fördel om personen i fråga

har ett stort kontaktnät. Det kan underlättas om man exempelvis har färdiga leverantörs-

kanaler eller kunder. Bankerna ser även på tidigare erfarenhet inom branschen, om personen

Empiri

12

har arbetat inom samma område tidigare eller om personen har haft någon egen verksamhet förut.

Av den information vi erhållit från bankerna kan vi göra den sammanfattningen att det inte är åldern i sig som är ett problem eller hinder för att beviljas ett banklån, utan det är attributen som hör till åldern som är avgörande. Vi kallar den påverkan som åldern i sig innebär för direkt påverkan, och vi kallar den påverkan de attribut åldern medför för indirekt påverkan.

3.4 Andra finansieringskällor än banker

Banklån är som sagt den vanligaste finansieringsformen, men givetvis inte den enda. Nedan redovisar vi andra vanligt förekommande finansieringskällor.

3.4.1 Eget kapital

Det bästa är naturligtvis att finansiera så mycket som möjligt av företagsstarten med hjälp av egna pengar, säger Björnstig. Detta påstående instämmer banktjänstemännen Mattsson och Olsson i. Om företaget växer eller om företaget behöver låna mer pengar går detta sannolikt mycket lättare, om företaget inte släpar med sig stora lån från start, förklarar Mattsson. Om företaget efter en tid börjar växa är det en fördel om företaget kan växa i takt med ökade inkomster, säger Björnstig. Att låna pengar av till exempel släktingar och vänner för att driva företag kan vara ett bra alternativ till banklån. Inte minst om företagaren lånar av flera personer, så att beloppen inte blir för stora för var och en. En fördel som medföljer denna

”finansieringsform” är att dessa lån ofta brukar vara lån med goda villkor. Släktingar och vänner brukar inte ha samma krav på ränta och amorteringar som banker har. En nackdel med att låna från släktingar, vänner och bekanta kan vara den konflikt som riskeras att uppstå om företaget går dåligt, kanske till och med i konkurs och lånen därigenom inte kan betalas tillbaka. Forsfjäll förklarar att privata lån ändå måste skötas professionellt och att erforderliga kontrakt upprättas för att oväntade situationer i framtiden kan lösas på ett bra sätt.

Om företaget kommit igång och fungerar bra kan de vinster som uppstår användas för att täcka olika ekonomiska behov, det vill säga att man återanvänder det egna kapitalet. Detta är mycket fördelaktigt för företaget, till exempel om företaget ska utöka sin verksamhet, eftersom det egna kapitalet är ”räntefritt”.

3.4.2 ALMI Företagspartner

ALMI är en organisation som strävar efter att fler nya företag startas, och underlätta för

befintliga företag att växa och utvecklas. Nystartade företag, som saknar historik, liksom

företag med ett litet kapitalbehov, har ofta svårt att få lån från banken. För att förenkla

finansieringen av en företagsstart och utvecklingen i ett befintligt företag har ALMI infört ett

nytt lån, kallat Företagarlån. ALMI: s roll är, förutom rådgivning och kompetensutveckling,

att komplettera lånemarknaden vilket innebär att de bara erbjuder finansiering och

rådgivningsinsatser då ingen annan finansiär eller aktör på marknaden gör det. Det innebär att

ALMI ofta tar större risker då de går in som finansiär i ett företag. Eftersom de tar en större

risk än exempelvis en bank, är deras ränta alltid högre än normal bankränta. Den högre räntan

beror också på att ALMI enligt lag inte får konkurrera med den kommersiella

Empiri

13

finansmarknaden. Det finns även vissa bestämmelser för hur ALMI får låna ut pengar. Till exempel får Företagarlånet endast täcka upp till 50 % av företagets totala kapitalbehov och dess beloppsgräns är 250 000 kr.

3.4.3 Bidrag

Samhället kan tyckas vimla av bidrag, men när det gäller själva starten av företaget finns praktiskt taget ingenting, säger Björnstig (1998). Han anser att de bidrag och stöd av olika slag som betalas ut till företag går ofta till storföretag som redan är igång med sin verksamhet.

Det lilla antal småföretag som får stöd i någon form har i regel startat av egen kraft och eventuella bidrag eller fördelaktiga lån hänger ihop med utvidgning av verksamheten menar han.

Det finns dock vissa bidrag att söka för att finansiera verksamhetsstarten. Länsstyrelsen har ett antal olika finansieringsstöd som riktar sig till företag i olika skeden, Nutek och Industrifonden står för finansiering av projekt som kräver lite mer kapital och utöver det finns ett antal olika fonder och stipendier att söka. Vi har valt att endast beskriva de mest förekommande bidraget AMS stöd till start av näringsverksamhet (mer känt som Starta-eget- bidraget) och Länsstyrelsens finansieringsstöd.

På grund av att bidragen oftast inte är särskilt stora fungerar de som stöd eller delfinansiering.

AMS stöd till start av näringsverksamhet bidrar till försörjning under inledningsskedet av verksamheten. Stödet kan lämnas till den som är eller riskerar att bli arbetslös och som har goda förutsättningar att starta egen verksamhet som kan ge varaktig och lönsam sysselsättning. Personen måste även vara över 20 år samt vara arbetssökande på Arbetsförmedlingen (AMS 2003).

Länsstyrelsen stödjer företag genom att finansiera delar av företags investeringar, sysselsättningsbidrag för nyanställningar samt finansiering i tidiga skeden hos företag (så kallad såddfinansiering). Det finns flera olika varianter av finansieringsstödet för investeringar. Länsstyrelsen prioriterar särskilt nya branscher och tillväxtbranscher samt nyetablerande företag som genomgått Starta-eget- utbildningar och har genomarbetade affärsplaner ^. Länsstyrelsen prioriterar även tillväxtskapande investeringar som exempelvis skapar nya marknader, utvecklar tekniska lösningar eller främjar tillväxten på annat sätt.

Finansieringsstödet för investering finns i ett par olika varianter men kortfattat handlar de flesta stöd om att delfinansiera upp till 50 procent av ett företags investeringskostnader.

Sysselsättningsbidraget vänder sig främst till tjänsteföretag eller nystartade företag som har höga personalkostnader och jämförelsevis låga investeringskostnader. Den så kallade såddfinansieringen vänder sig främst till tekniskt nyskapande projekt i tidiga skeden.

Länsstyrelsens stöd ges till företag med upp till 250 anställda.

3.5 Beräkna den egna arbetsinsatsen

Den egna arbetsinsatsen är i sig en investering, även om de flesta inte räknar om den till

pengar. När alla andra kalkyler är gjorda inför en företagsstart kan det vara nyttigt att göra en

ärlig beräkning av hur mycket egen tid som kommer att gå åt för att starta och sedan driva

Empiri

14

företaget. Det kan man göra genom att fråga andra företagare ino m samma bransch, hur mycket arbetstid de lägger ned. Nyföretagaren måste vara beredd att arbeta mer än bara en 40- timmarsvecka. Verkligheten för en egen företagare ligger ofta på en arbetstid mellan 60-80 timmar per vecka. Drömmen att få skapa något eget får kosta båda tid, pengar och innebära risker (Björnstig A. 1998).

Del II. Om företagsformer

3.6 Allmänt om företagsformer

Inom associationsrätten finns det rättsregler beträffande olika former av samverkan för ekonomiska eller ideella syften. Ordet association betyder sammanslutning och många av de samverkansformer som finns i Sverige har mycket gamla traditioner och somliga är av nyare datum.

Ett företag kan organiseras på olika sätt. Man kan arbeta själv eller med andra i ett kooperativ med en eller flera kompanjoner, skriver Lundén. De företagsformer man kan välja bland är:

• Enskild firma (enskild näringsverksamhet)

• Handelsbolag (HB)

• Kommanditbolag (KB)

• Aktiebolag (AB)

Det finns dessutom ideella- och ekonomiska föreningar och stiftelser som bedriver närings- verksamhet, men det har vi inte tänkt gå in närmare på i detta arbete.

Oberoende av vilken företagsform man väljer måste man vid företagsstarten registrera sitt företag hos PRV, men med ett undantag En enskild firma måste inte, men bör registreras.

Varje bolag har särskilda regler och de skiljer sig åt både civilrättsligt och skattemässigt (Svenska Arbetsgivare Föreningen, SAF).

Nedan kommer vi att redogöra för de olika företagsformer vi har nämnt. Vi kommer att inrikta oss på de ekonomiska delarna och där se vem eller vilka som har det yttersta ansvaret för företagets skulder och förpliktelser.

3.6.1 Enskild firma

Med enskild firma menas vanligtvis att en person driver någon form av rörelse. Enskild firma

passar bra om man ensam ska starta ett mindre företag. Den enskilda firman är visserligen ett

företag men däremot inte en juridisk person. Det innebär att den som driver firman är ansvarig

för företagets alla skulder och förpliktelser. När man startar en enskild firma måste man vara

medveten om att en konkurs påverkar den privata ekonomin. En fördel med att bedriva en

enskild firma är att det inte formellt behövs något startkapital. En annan fördel som finns är

att banken vet att det alltid finns en borgensman, eftersom företagaren alltid står som

betalningsskyldig. Detta kan även vara en nackdel för företagaren som vill låna pengar av

banken, eftersom banken gärna inte vill låna ut stora summor till personer som riskerar att bli

skuldsatta för hela livet. Företagaren begränsas också av sina privata tillgångar.

Empiri

15

Mattsson säger att bolagsformen enskild firma främst bör användas i mindre rörelser, till exempel att man utöver sin ordinarie anställning arbetar extra på kvällar och helger med sitt företag.

3.6.2 Handelsbolag

När två eller flera personer är överens om att driva handel eller rörelse under gemensamt namn, kan de bilda ett handelsbolag. Till skillnad från enskild firma är handelsbolaget en juridisk person, men den enskilde delägaren är personligen ansvarig för bolagets alla skulder och förpliktelser. Ansvaret för skulderna är solidariskt vilket innebär att alla delägare har lika stort ansvar. Precis som enskild firma anser Mattsson att bolagsformen handelsbolag lämpar sig bäst vid mindre företagsrörelser.

3.6.3 Kommanditbolag

Kommanditbolaget är en form av ett handelsbolag men det finns vissa skillnader. Den största skillnaden är att minst en av delägarna (komplementär) är personligt ansvarig. Övriga delägare (kommanditdelägare) ansvarar bara för sin kapitalinsats. När kommand itbolaget registreras måste man tala om hur stor insats varje kommanditdelägare svarar för, så att en blivande långivare kan bedöma hur kreditvärdigt kommanditbolaget är. I vissa fall låter man ett aktiebolag vara komplementär i kommanditbolaget och därmed finns det ingen fysisk person som är obegränsat ansvarig för bolagets skulder och förpliktelser. Mattsson anser att även kommanditbolag lämpar sig bäst för mindre företag.

3.6.4 Aktiebolag

Aktiebolag är den vanligaste företagsformen för större företag med flera ägare, men givetvis

kan även ensamföretagare starta aktiebolag. Aktieägarna har inget personligt ansvar för

företagets skulder, de riskerar ”endast” det kapital de satsat. Men enligt SAF det är en sanning

med modifikation. Banker brukar oftast kräva personlig borgen från ägaren för att bevilja lån

säger SAF. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika. Den grundläggande

skillnaden mellan de två typerna av aktiebolag är att endast publika bolag kan vända sig till

allmänheten för finansiering. Mattsson säger att bolagsformen aktiebolag är vanligast om man

tänker driva företaget på heltid. Vidare säger han att banken rekommenderar företagaren att

starta aktiebolag för att minimera sin risk men även av skattetekniska skäl.

Empiri

16 3.7 Sammanfattning av teori

Utifrån de teorier och fakta som vi tidigare gått igenom kan vi göra följande sammanfattning:

• Affärsidén, en väl utarbetad affärsplan och företagarens personliga egenskaper är det mest väsentliga och avgörande för att få lån av bank.

• Valet av bolagsform kan ha en viss inverkan för att få till stånd ett banklån.

• Åldern har dels en direkt påverkan och dels en indirekt påverkan på möjligheten att få lån. Den direkta påverkan är relativt liten medan den indirekta påverkan däremot har en större inverkan på finansieringsmöjligheterna.

• Banken beaktar även låntagarens erfarenhet, kunskaper, kontaktnät och liknande.

Figur 2: Egen modell över de faktorer som påverkar möjligheten att erhålla banklån.

Denna modell åskådliggör de antaganden vi gör om företagares möjligheter att få till stånd ett banklån. Modellens hållbarhet kommer vi att kontrollera och diskutera genom vår undersökning och vi kommer att fokusera på de två delarna bolagsform och ålder.

Direkt

Indirekt

Företagarens finansierings-

möjligheter

Erfarenhet, kunskaper och

kontaktnät Affärsidé, affärsplan

och budget

Personliga egenskaper

Ålderns påverkan

Bolagsform

Empiri

17

4 Empiri

I detta kapitel redogör vi det empiriska materialet vi erhållit från våra respondenter.

4.1 Bakgrundsfakta

Vi har fått cirka 25 namn på unga företagare. Av dem har vi intervjuat elva företagare. Sju av respondenterna var verksamma i Skellefteå kommun, en respondent i Umeå kommun samt tre respondenter i Lycksele kommun. Av de elva respondenterna var sex företag startade av kvinnor och fem företag startade av män.

Av de företag vi intervjuat är alla företag utom tre tjänsteföretag. Två av dessa företag är butiker som vi klassificerar som handelsföretag och ett företag är inom fastighetsbranschen.

Vi har låtit samtliga respondenter vara anonyma i uppsatsen men utan att nämna några namn så är de olika företagen: ett café, en klädbutik, en bilfirma, en kiropraktor, ett system- utvecklande företag, en mediedesignfirma, en hårfrisörska, ett fastighetsbolag, ett hotell, ett tvätteri samt en inredningsbutik. Nedan redovisar vi företagsvis de svar vi fått.

4.2 Företagarna

Företagare 1: Företagare 1 är en 28-årig kvinna som bedriver diverse tvättservice, främst av arbetskläder. Hon uppger att hon valde att starta sin verksamhet som enskild firma av främst ekonomiska skäl. Hon ansåg även att det var relativt små risker med firman och hon ansåg att bolagsformen därför lämpade sig bra. Ytterligare en orsak var att hon ville starta rörelsen i liten skala för att växa med tiden. Företagsstarten krävde ett startkapital på cirka 175 000 kronor. Detta kapital satsade hon helt själv och behövde således inget banklån eller annan finansiering. Hon var däremot i kontakt med en bank för att diskutera sin affärsidé och hon uppger att banken var positiv till hennes affärsidé och de var villiga att låna ut pengar till henne om hon ville. Under företagets första sex må nader fick hon Starta-eget-bidrag.

Eftersom hon inte tog något banklån eller finansierade företagsstarten på annat sätt upplevde hon inga för- eller nackdelar med att vara ung eller att valet av bolagsform hade någon inverkan på möjligheten att erhålla ett banklån. Hon uppgav däremot att utifrån mötet med banken fick hon den uppfattningen att hennes ålder varken var till för- eller nackdel om hon ville ta lån. Hon ansåg att banken möjligen var något mer positiv än negativ till hennes ålder, men hon ville inte spekulera allt för mycket i detta.

Företagare 2: Företagare 2 är en 28-årig kvinna som idkar caféverksamhet. Bolagsformen är enskild firma och eftersom hon ensam startade företaget och att enskild firma inte kräver någon kapitalinsats ansåg hon detta vara den lämpligaste bolagsformen. Företagsstarten krävde totalt cirka 150 000 kronor och av dessa satsade hon 50 000 kronor själv och resterande 100 000 kronor lånade hon av en bank. Hon hade inga övriga finansieringskällor men däremot fick hon Starta-eget-bidrag under sex månader. Några problem med att få finansiering vid företagsstarten upplevde hon inte. En anledning till detta uppgav hon vara att hon övertog caféet och att banken då hade uppgifter om hur företaget fungerade tidigare.

Vidare förklarar ho n att varken valet av bolagsform eller hennes ålder var till nackdel för

henne. Snarare upplevde hon att banken var positiv till hennes unga ålder. Hon trodde att

banken ansåg att hennes ålder var rätt med tanke på verksamhetens slag och att hon dessutom

kunde tillföra ett nytänkande som en äldre person ibland har svårare för.

Empiri

18

Företagare 3: Företagare 3 är en man som var 29 år när företagsstarten ägde rum. Hans affärsidé är att köpa, sälja och laga bilar. Bolagsformen är aktiebolag och huvudorsaken till att han valde den bolagsformen är att leverantörerna krävde det. Andra avgörande faktorer ansåg han vara att säkerheten för hans personliga ekonomi ökade samt att storleken på företaget gjorde att aktiebolag var lämpligast. Företagsstarten krävde ett startkapital på 50 000 kronor.

De pengarna fick han inte låna av någon bank eftersom hans bransch var i en kris när företagsstarten ägde rum. Istället fick han låna pengarna av sin mamma. När han startade företaget fick han Starta-eget-bidrag i sex månader. Han ansåg sig inte bli missgynnad av banken på grund av sin ålder, men han såg heller inte åldern vara till någon fördel.

Anledningen till att han inte fick banklån menade han, i likhet med banken, vara branschkrisen och inte beroende på sig själv eller på sin affärsidé. Han ansåg inte heller att valet av bolagsform påverkade möjligheten till att få finansiering.

Företagare 4: Företagare 4 är två kvinnor som var 23 respektive 28 år gamla vid företagsstarten. Deras företag är en klädesbutik och den bedrivs som ett aktiebolag. De förklarade att valet av bolagsform var ganska självklart eftersom det var tryggast för deras egen del men även att leverantörer i branschen av säkerhetsskäl närmast kräver att deras kunder ska vara registrerade som aktiebolag. Kontakten med banken trodde de också skulle underlättas om de var ett aktiebolag. Företagsstarten krävde ett startkapital på 500 000 kronor, vilket de uppgav var lite i jämförelse med andra klädesbutiker som ofta kräver ett startkapital på över 2 miljoner kronor. Av det totala startkapitalet satsade de själva 100 000 kronor och resterande 400 000 kronor togs som kreditlån av Föreningssparbanken. De fick Starta-eget- bidrag men utöver det inga andra finansieringskällor. De upplevde inga problem med att få finansiering av sin företagsstart. De besökte fyra banker och alla var positiva till deras affärsidé och erbjöd lån till starten av företaget. Utifrån de villkor och räntesatser bankerna hade valde företagarna det bästa alternativet. På frågan om de upplevde att åldern hade någon inverkan på möjligheten till att få banklån svarade de att åldern varken var till fördel eller nackdel utan att allt hanterades korrekt och respektfullt som om de var vilka bankkunder som helst.

Företagare 5: Företagare 5 är en man som var 29 år när företagsstarten ägde rum. Han arbetar som kiropraktor i en egen praktik. Bolagsformen som valdes var enskild firma och anledningen till det var att han ville starta i liten skala med förhoppning att växa i framtiden.

Dessutom skulle han själv driva företaget och bolagsformen krävde heller ingen kapitalinsats som ett aktiebolag kräver. Företagsstarten krävde ett startkapital på cirka 80 000 kronor, som han satsade helt själv. Han har inte fått någon annan finansiering än Starta-eget-bidrag, som han fick i sex månader när han startade sitt företag. Eftersom han satsade allt kapital själv vid företagsstarten och därför inte var i kontakt med någon bank kunde han inte säga om han upplevde några för- eller nackdelar med att vara ung och söka finansiering till sin företagsstart. Han kunde heller inte säga om bolagsformen hade någon betydelse eller inte för att få finansiering av företagsstarten.

Företagare 6: Företagare 6 är en kvinna som var 25 år vid företagsstarten. Hon arbetar med webbdesign och bolagsformen hon valde var enskild firma. Detta val grundades av två skäl:

För det första tog hon endast en liten personlig risk med sitt företagande eftersom kostnaderna

och investeringarna är låga och för det andra att hon skulle driva sitt företag själv. Hon har

inte sökt någon extern finansiering på grund av att hon kunnat finansiera hela företagsstarten

själv. Som startkapital behövde hon endast 1 000 kronor för att betala hyran i förskott. Dator

och övrig utrustning hade hon sedan tidigare. Det handlade om så lite pengar så det var aldrig

Empiri

19

tal om att ta något lån, berättar företagaren. Hon har inte varit i kontakt med någon bank så hon har aldrig tänkt i de banorna att åldern kunde vara till en fördel eller nackdel för henne.

Hon har inte heller tänkt på om valet av bolagsform kunde vara av betydelse för att få finansiering. I hennes fall var det bara enskild firma som tänkbar bolagsform på grund av den låga insatsen, anser hon. Som övrig finansiering av sitt företag fick hon Starta-eget-bidrag under de första sex månaderna. Innan vi började intervjun var hon även i färd med att ansöka om Länsstyrelsens Mikrostöd.

Företagare 7: Företagare 7 är en kvinna som vid företagsstarten var 22 år. Hennes företag bedriver butiksverksamhet med inriktning mot tyger och inredning. Företaget registrerades som enskild firma och de främsta anledningarna var att det inte kräver någon kapitalinsats och att bolagsformen är relativt enkel och inte kräver så mycket administrativt arbete. Efter ett par år hade verksamheten etablerats och hon kände att hon var redo att expandera. Hon flyttade då verksamheten till en lokal närmare centrum och i samband med det omregistrerades firman till aktiebolag. Anledningen till omregistreringen var att expansionen innebar att omsättning och även riskerna ökade och hon ville därför säkra sin egen ekonomi genom att skilja den från företagets. Företagsstarten krävde ett startkapital på 150 000 kronor och av dessa pengar satsade hon inget själv. Hon finansierade således hela företagsstarten geno m banklån. Något bidrag eller andra finansieringskällor hade hon inte. För erhålla banklånet krävdes det en hel del diskussioner med banken säger företagaren. Hon uppger att hon verkligen fick tala för sin sak och satsa mycket tid och energi på att övertyga banken om att ge henne lånet. På frågan om valet av bolagsform spelade någon roll för om hon fick banklån svarade hon att banken var noga med att det skulle finnas en borgenär, men annars hade de nog inte något emot att hon valde bolagsformen enskild firma. Vidare säger hon att det kändes som om det väsentliga för banken var att de kunde försäkra sig om att lånet kunde betalas tillbaka och att de hade pålitliga säkerheter. På frågan om hon upplevde att hennes ålder hade någon inverkan på möjligheten att få banklån svarade hon att hon inte kände att åldern var av någon betydelse.

Visserligen krävdes det mycket övertalning för att få med banken men det talades aldrig om hennes ålder och det kändes heller inte som om det var av någon betydelse, avslutar hon.

Företagare 8: Företagare 8 är en 25-årig kvinna. Hon bedriver frisörverksamhet och hennes företag startade hon som en enskild firma. Orsaken till att hon valde den bolagsformen var att det inte behövdes någon kapitalinsats och att det var en relativt enkel bolagsform att bedriva sitt företag inom. Då hon heller inte skulle ha några anställda tyckte hon att bolagsformen passade bra. Företagsstarten krävde 20 000 kronor i startkapital. Av dessa pengar lånade hon 10 000 kronor av banken och resterande pengar satsade hon själv. Hon fick inget bidrag eller annan finansiering än banklån. Hon upplevde inte att valet av bolagsform hade någon inverkan på om hon skulle få ett banklån beviljat eller ej. Hon kunde inte säga om hennes ålder var till fördel eller nackdel, det talades aldrig i de banorna så jag tror inte att det spelade någon roll, förklarar hon. Hon tillägger att hon blev tvungen att skaffa en borgenär för att få banklånet, vad detta berodde vet hon heller inte riktigt säkert. Visst kan det ha varit på grund av min ålder, men jag tror att det mest var för att banken kunde säkerställa sitt lån, berättar hon.

Företagare 9: Företagare 9 är tre män som var 22, 23 och 25 år gamla vid företagsstarten. De

bedriver ett dataföretag och de arbetar med bland annat programmering och system-

utveckling. Företagarna valde att registrera företaget som ett aktiebolag och den främsta

anledningen var att det innebar minst personlig risk för dem. De satsade 100 000 kronor vilket

var den summan som krävs för att starta upp ett aktiebolag. Pengarna satsade de själva utan att

ta banklån. De fick starta eget bidrag samt Mikrostödet av Länsstyrelsen. Mikrostödet täckte

Empiri

20

upp halva kostnaden av de investeringar vi gjorde, förklarar de. De tog inget banklån men när de skulle starta sin verksamhet tog banken kontakt med dem och sa att de var villiga att låna ut pengar till dem ifall de skulle behöva mer kapital. Detta upplevde företagarna som mycket positivt och de blev säkrare på att affärsidén var bra. Sett till möjligheten att få finansiering av företagsstarten kände de inte att det fanns några för- eller nackdelar med att de vara unga. Det var helt neutralt, svarade de och eftersom det aldrig kom på tal har de aldrig tänkt på att deras ålder kunde ha påverkat banken. Oavsett om åldern var till för- eller nackdel för oss så var ju banken onekligen ganska intresserade av att ge oss ett lån, säger en av killarna. De kanske såg att vår affärsidé var så pass säker att satsa på så att åldern blev oväsentlig, avslutar han. De kunde heller inte säga att möjligheterna till finansiering påverkades på grund av valet av bolags form. Det är klart att om vi valt någon annan bolagsform så kanske banken skulle förhålla sig på något annat sätt, men det är svårt att säga, avslutar företagarna.

Företagare 10: Företagare 10 är en man som var 24 år vid företagsstarten och hans företag bedriver traditionell hotellverksamhet. Mannen hade trots sin unga ålder redan 7 års erfarenhet av företagande; sitt första företag startade han vid 17 års ålder. Vid intervjuns tidpunkt hade han totalt startat cirka 50 företag. Företagsstarten krävde ett startkapital på totalt 20 miljoner kronor. Av dessa satsade han 4 miljoner kronor själv och resten lånade han av Handelsbanken. På grund av företagets omfattning var någon annan bolagsform än aktiebolag inte aktuellt förklarar han. Det skulle heller inte gå att låna sådana summor av en bank om inte företaget var registrerat som aktiebolag. Att kräva att en person ska gå i borgen för 16 miljoner kronor är ju orealistiskt. Dessutom skulle jag tycka att en person som prompt vill göra detta inte har något som helst förnuft i kroppen, säger företagaren. Företaget finansierades inte på något annat sätt och han hade heller inga bidrag. Han säger att han var väl känd hos banken och att han dessutom hade stor erfarenhet av företagande samt god kunskap om branschen. Därför upplevde han inga problem med att få banklån. På frågan om han upplevde att hans ålder var till för- eller nackdel svarade han att det i alla fall inte var någon nackdel. Snarare såg banken positivt på att han var ung och driftig, flexibel och nytänkande. Som han tidigare sagt kände banken reda till honom och han förklarade att han tidigare ”visat vad han gick för”. Han ansåg att som företagare är det viktigast att bevisa att man är kapabel att driva företag och att man är duktig i affärer. Har man väl visat det är det inga problem att gå vidare med nya företag eller expandera existerande verksamheter. Detta säger han åtminstone gälla vid lite större affärer.

Företagare 11: Företagare 11 är två bröder som var 20 respektive 23 år gamla vid företagsstarten. De startade ett fastighetsbolag, huvudsakligen bestående av hyreslägenheter.

Bolaget startades innan bankmarknaden avreglerades och på grund av det rådde det vid tidpunkten andra regler än de som gäller i dagsläget. Till exempel hade banken avsatt en viss summa pengar de årligen fick låna ut och det innebar bland annat att de var mer restriktiva i sin utlåning. Bolagsformen som valdes var handelsbolag. Anledningen till valet var att banken rådde dem till att registrera bolaget i den bolagsformen och att det var skatterättsligt mest gynnsamt. I dag skulle banken ha rekommenderat aktiebolag, tillägger de. Företagsstarten krävde ett startkapital på totalt 9 miljoner kronor. Dessa pengar gick till att bygga tre nya hyreshus samt överta två befintliga hyreshus från sin far, som redan var verksam inom branschen. De hade inga andra finansieringskällor eller bidrag. På frågan om de upplevde att deras ålder hade någon påve rkan på möjligheten att få banklån blev svaret att de tror att positiva egenskaper läggs i ena vågskålen och negativa egenskaper läggs i den andra vågskålen. Beroende på situation kan åldern läggas i antingen den ena eller andra vågskålen.

Huvudsaken är att de positiva egenskaperna väger mer än de negativa och om så är fallet går

banken säkert med på att låna ut pengar. I deras fall tror de att deras ålder lades i den negativa

Empiri

21

vågskålen men att deras bakgrund och kontakter lades i andra vågskålen och kunde väga mer i slutändan. De upplevde alltså att åldern hade en viss negativ påverkan men att den inte var avgörande för att få banklån eller ej. Vidare ansåg de att det viktigaste för att beviljas banklån var affärsidén, kunskaper, kontakter och att man kan ge banken de säkerheter de kräver.

Generellt sett tror de att man dömer efter ålder och att unga kan sakna erfarenhet och kunskap

då de ska argumentera mot banken.