Egendomsbegreppet enligt Europarätten, särskilt legitima förväntningar och dess betydelse för den svenska rätten

(1)

Vårterminen 2014

Examensarbete med praktik i konstitutionell rätt 30 högskolepoäng

Egendomsbegreppet enligt Europa- rätten

Särskilt legitima förväntningar och dess betydelse för den svenska rätten

Författare: Emelie Eriksson

Handledare: Professor Karin Åhman

(2)

(3)

1 INLEDNING ... 5

1.2 S

YFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

... 6

1.3 M

ETOD

... 7

1.4 A

VGRÄNSNINGAR

... 8

1.5 D

ISPOSITION

... 8

2 BAKGRUND ... 9

2.1 Ä

GANDERÄTTEN SOM EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET

... 9

2.1.1 Äganderättens internationella reglering ... 10

2.1.2 Syftet med äganderätten ... 11

2.2 Ä

GANDERÄTTEN I

K

ONVENTIONEN

... 12

2.2.1 En historisk tillbakablick ... 12

2.2.2 Äganderättens förhållande till andra rättigheter i Konventionen ... 12

2.3 I

NNEBÖRDEN AV ARTIKEL

1

TILLÄGGSPROTOKOLL

1 ... 13

2.3.1 Artikelns struktur ... 13

2.3.2 Närmare om egendomsbegreppet ... 14

2.3.2.1 Egendom är ett autonomt begrepp ... 14

2.3.2.2 Existerande egendom samt andra tillgångar och krav ... 15

2.3.2.3 Något om vad som inte är egendom ... 16

2.3.3 Hur egendomsskyddet kan inskränkas eller kränkas ... 17

2.3.3.1 Allmänna tolkningsprinciper ... 18

2.3.3.1.1 Margin of appreciation och subsidiaritetsprincipen ... 18

2.3.3.1.2 Proportionalitetsprincipen ... 19

2.3.3.1.3 Konventionen ska tolkas dynamiskt ... 19

2.3.3.1.4 Effektivitetsprincipen ... 20

3 NÄRMARE OM BEGREPPET LEGITIMA FÖRVÄNTNINGAR ... 21

3.1 A

LLMÄNT

... 21

3.2 L

EGITIMA FÖRVÄNTNINGAR TILL FÖLJD AV LAG

... 24

3.2.1 Arv ... 24

3.2.2 Restitution ... 25

3.2.3 Tillstånd ... 26

3.2.4 Pension ... 27

3.2.5 Skadestånd ... 28

3.2.6 Friköp av hyresrätt och fastighet ... 29

3.2.7 Avgångsvederlag ... 30

3.2.8 Retroaktivitet ... 31

3.3 L

EGTIMA FÖRVÄNTNINGAR TILL FÖLJD AV PRAXIS

... 31

3.3.1 Pension ... 31

3.3.2 Skatt ... 32

3.3.3 Skadestånd ... 32

3.4 L

EGITIMA FÖRVÄNTNINGAR TILL FÖLJD AV AVTAL

... 33

3.5 S

AMMANFATTNING

... 35

4 EU-‐RÄTTEN OCH LEGITIMA FÖRVÄNTNINGAR ... 37

4.1 A

LLMÄNT

... 37

4.2 H

UR AKTUALISERAS BERÄTTIGADE FÖRVÄNTNINGAR INOM

EU-

RÄTTEN

... 39

4.3 K

OMPARATIV ANALYS

... 40

5 VILKEN BETYDELSE HAR BEGREPPET LEGITIMA FÖRVÄNTNINGAR FÖR SVENSK RÄTT? ... 43

(4)

5.1 Ä

GANDERÄTTEN I

S

VERIGE

... 43

5.2 A

LLMÄNT OM SKYDDET MOT RETROAKTIVITET I

S

VERIGE

... 44

5.3 E

UROPARÄTTEN OCH SVENSK RÄTT

... 46

5.3.1 Konventionen ... 46

5.4 K

ONVENTIONENS INVERKAN PÅ DET SVENSKA EGENDOMSSKYDDET

... 48

5.4.1 Legitima förväntningar i Sverige ... 48

6 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ... 53

7 KÄLLFÖRTECKNING ... 55

(5)

1 Inledning

”[….]egendom är inte ett fysiskt ting som kan fotograferas och kartläggas.

Egendom är inte en primär egenskap hos en tillgång, utan det juridiska ut- trycket för en ekonomiskt meningsfull konsensus beträffande en tillgång.

Lagen är det redskap med vilket man fixerar och realiserar kapital”.

¹

Citatet ger uttryck för juridikens viktiga roll när vi talar om ägande och vad som egent- ligen är eller inte är egendom. De Soto menar att egendom inte är själva tillgångarna, utan en konsensus mellan människor och hur man innehar, använder och för över dessa tillgångar. Dess naturliga hemort är juridisk och ekonomisk. Juridiken går på så vis hand i hand med behovet av ett fungerande näringsliv och detta är varför vi lyckats så bra med att bygga upp en stabil marknad i väst medan det förhåller sig sämre i tredje världen.

Äganderätten beskrivs ibland som den kanske mest kontroversiella enskilda fri- och rättigheten,

²

vilket kan förklaras av att rättigheten ständigt befinner sig mitt i den poli- tiska hetluften. En anledning till att den är så omtvistad är sannolikt dess betydelse för det ekonomiska systemet i samhället, vilket i sig är en av de mest omdebatterade frå- gorna inom den politiska sfären. Detta har inneburit svårigheter i att uppnå en enad syn på vad som är egendom och hur denna borde skyddas.

³

Sedan år 2000 har antalet mål som rör äganderätten i artikel 1 i tilläggsprotokoll 1 (arti- kel 1 Tp 1) i den Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna (Konventionen) ökat avsevärt. Den ökade mängden praxis från Europadomstolen om de mänskliga fri- och rättigheterna (Europadomstolen) har bidra- git till en påtaglig utveckling av egendomsskyddet och mycket talar för att skyddet inte längre är eller kommer att vara lika kontroversiellt som förr.

⁴

Vad som skyddas och vad som kan klassificeras som egendom är därför något som har utvecklats över tid. Till följd uppstår många intressanta frågor kring egendomsbegreppet och varför det är så viktigt att veta vad som är egendom. För att åtnjuta Konventionens skydd krävs att arti- keln först förklaras vara tillämplig. För att avgöra det måste det fastställas huruvida det rör sig om skyddsvärd egendom i Konventionens mening. Frågeställningen över vad

1 De Soto s. 175.

2 Holmberg s. 149 samt Nergelius, “… det svenska äganderättsskyddet” s. 15

3 Åhman, Egendomsskyddet, kapitel 4, Danelius s. 538, Solheim kapitel 2 samt Cameron s. 138 f.

4 Törnhammar ERT 2003 s. 131.

(6)

som är egendom är således grundläggande och etablerar ramen för vad som skyddas och i sin tur kan inskränkas eller inte.

Ett nytt begrepp - eller närmre bestämt en princip - som har utvecklats till följd av denna praxisutveckling är legitima förväntningar. Principen väcker frågor om hur en förvänt- ning kan vara egendom och vad som menas med att denna är legitim. Principen väcker även frågor kring retroaktivitet och huruvida det är godtagbart att ändra i ett redan eta- blerat förhållande eller process. Vad denna princip egentligen innebär eller hur den bör definieras är ännu inte helt klarlagt av Europadomstolen och kanske är den så flytande och beroende av specifika situationer och omständigheter att den inte går att definiera.

Begreppet återfinns även, såsom en förvaltningsrättslig princip, inom EU-rätten och utgör där en av de grundläggande principerna tillsammans med rättsäkerhet och proport- ionalitet. EU-domstolen har hänvisat till principen under en lång tid och mest troligt har Europadomstolen influerats av EU-domstolen. För svenskt vidkommande har denna utveckling varit tämligen osynlig och principen har ännu inte etablerats i svensk rätts- praxis i någon nämnvärd omfattning.

⁵

Det svenska skyddet för äganderätten och skyddet mot retroaktivitet är svagt i förhållande till Europarättens och frågan är vad som krävs för att skyddet ska bli likvärdigt.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att analysera egendomsbegreppet - speciellt med fokus på prin- cipen om legitima förväntningar - och vad som är gällande rätt på detta område. Ett yt- terligare och underordnat syfte är att analysera vilken betydelse denna princip får för svensk rätt.

Frågor som kommer besvaras är: i) Vad är egendom enligt konventionen? ii) Vad är legitima förväntningar? iii) Hur och när aktualiseras legitima förväntningar? iv) Vilken betydelse, om någon, har Europadomstolens tolkning av egendomsbegreppet för svensk rätt, särskilt vad gäller principen om legitima förväntningar? vi) Hur är principen för- knippad med retroaktivitet? vii) Hur används principen inom EU-rätten?

5 Se Åhman, Normprövning. Författaren går igenom de svenska domstolarnas kontroll av svensk lags förenlighet med regeringsformen och europarätten mellan åren 2000-2010. Se vidare avsnitt 6.1.

(7)

1.3 Metod

Egendomsskyddet kan studeras utifrån olika perspektiv såsom ekonomiska, idéhisto- riska och juridiska.

⁶

I denna uppsats kommer egendomsbegreppet och legitima förvänt- ningar att studeras ur ett juridiskt och europarättsligt perspektiv med vissa komparativa inslag.

Uppsatsen är skriven utifrån den rättsdogmatiska metoden. Utgångspunkten är de tradit- ionella rättskällorna bestående av lagtext, förarbeten, praxis och juridisk doktrin. Dessa används för att klargöra vad som är gällande rätt. I förevarande uppsats har främst kon- ventionstext, praxis och doktrin legat till grund för analysen av egendomsbegreppet och resonemangen för legitima förväntningars betydelse i svensk rätt. På grund av att kon- ventionstexten är något vag och allmänt formulerad kommer en stor del av uppsatsen utgöras av rättsfallsstudier för att utreda vad som är gällande rätt. Doktrin och andra rättsfallsstudier har använts i syfte att komplettera och nyansera de slutsatser som dras.

Eftersom Konventionens förarbeten inte räknas som rättskällor av betydande värde kommer dessa inte att beaktas.

⁷

Egendomsbegreppet i artikel 1 Tp 1 är det rekvisit som kommer att analyseras och då särskilt principen legitima förväntningar. Detta är ut- gångspunkten för uppsatsen. Komparativa studier mot EU-rättens tillämpning och hän- visning till principen om legitima förväntningar kommer att göras.

Europadomstolen använder sig av den teleologiska metoden och även EU-domstolen är ändamålsorienterad och använder sig av autonom tolkning. Metoden för undersökning- en blir därmed teleologisk och ändamålsinriktad men tar utgångspunkt i det textuella.

Med tanke på hur de speciella omständigheterna i varje enskilt fall kan vara avgörande och således även svåra att dra några generella slutsatser ifrån kommer till viss del sys- tematiska resonemang att komplettera den teleologiska metoden. Vad gäller svensk rätt så används en mer textuell och systematisk tolkningsmetod vilken kommer att beaktas vid genomgången av det svenska egendomsbegreppet. De olika metoderna och deras utgångspunkter kommer följaktligen utgöra en del av den problematik som uppstår vi tolkningen och tillämpningen av egendomsbegreppet.

6 Nergelius, … det svenska äganderättsskyddet s. 11.

7 Se artikel 32 i Konventionen.

(8)

1.4 Avgränsningar

Arbetet avgränsas till att enbart beröra egendomsbegreppet, särskilt principen om legi- tima förväntningar och frågan om vad som är egendom enligt Konventionen och Euro- padomstolens praxis. De utvikningar som förekommer vid analysen för principen om legitima förväntningar gör inte anspråk på att vara heltäckande utan snarare nyanser- ande. Således kommer de övriga begreppen i artikeln inte att behandlas djupare men kommer i viss mån att nämnas där det är nödvändigt. Vidare kommer inte klagomåls- proceduren eller övriga frågor som är av intresse i Konventionen att behandlas. Ana- lysen av principen om legitima förväntningar är uppsatsens kärna och denna görs främst utifrån Konventionens perspektiv. Därmed behandlas EU-rätten enbart i ett komparativt perspektiv, varför EU:s Stadga om de grundläggande rättigheterna inte kommer att be- handlas närmare än vad som är nödvändigt i relation till analysen av begreppet legitima förväntningar. Förvaltningsrättsliga aspekter kommer att belysas men avser inte att ut- tömmande.

1.5 Disposition

För att läsaren ska tillgodogöra sig den följande analysen på bästa sätt behövs först kän-

nedom om äganderätten som en mänsklig rättighet och dess ställning och innebörd i

Konventionen. Denna bakgrund ges i avsnitt 2 tillsammans med en introduktion till

egendomsskyddet och hur det - ur ett bredare perspektiv - är uppbyggt. Avsnitt 3 utgör

uppsatsens kärna och där kommer de aktuella frågorna kring principen om legitima för-

väntningar att behandlas. Avsnitt 4 består av en komparativ studie mellan Europadom-

stolens och EU-domstolens konkretisering och tillämpning av principen. Frågor kring

retroaktivitet och hur det förhåller sig till principen om legitima förväntningar kommer

att behandlas löpande och i varje avsnitt. Slutligen ges i avsnitt 5 en redogörelse för det

svenska egendomsskyddet samt skyddet mot retroaktivitet och hur dessa förhåller sig

till Europarätten. Vidare ges i avsnittet en analys över principen om legitima förvänt-

ningar och dess betydelse för svensk rätt. I det avslutande avsnittet 6 sammanfattas slut-

satserna och förslag ges för hur principen ska etableras i svensk rätt.

(9)

2 Bakgrund

2.1 Äganderätten som en mänsklig rättighet

Frågan hur ett ägande uppstår är inte lätt att besvara och det har funnits delade meningar om detta såväl inom juridiken som inom idéhistorien.

⁸

Skilda filosofiska synsätt har varit grunden till olika statsskick och har därmed lett till olika politiska värderingar i de olika staterna. Sammantaget kan man säga att det liberala systemet försvarar den privata äganderätten medan det kollektiva och korporativa synsättet vill begränsa den privata äganderätten.

⁹

Det har därför länge varit omstritt i fall äganderätten borde ha status som en mänsklig rättighet.

Redan under forntiden var människan benägen att lagstifta till skydd för rätten att för- värva, besitta och utveckla privat egendom och under upplysningstiden hänfördes ägan- derätten till rätten till frihet och säkerhet.

¹⁰

Ett visst mått av ekonomisk rättssäkerhet och förutsebarhet var en förutsättning för ett livskraftigt samhällsliv där den primära grunden var att skydda den privata äganderätten mot godtyckliga ingrepp från statsmak- terna.

¹¹

Detta är vad som ligger till grund för äganderätten idag. Juridiken gick – då som nu – hand i hand med behovet av ett fungerande näringsliv. Idag består äganderätten av en avvägning mellan individernas behov av ett skydd för sin egendom samt förutsebar- het och staternas behov att kunna reglera i en större samhällelig kontext.

¹²

En mänsklig rättighet skiljer sig från andra rättigheter genom att de är naturliga och

”inneboende” hos alla människor samt att det är individen som är rättighetssubjektet medan staten har det primära ansvaret för att skydda individen.

¹³

En rimlig tanke är att äganderätten går att härleda från naturen och personen, genom att människan har rätt till det hon själv har skapat. Men i själva verket så följer inte äganderätten av personen eller naturen, utan det är staten som har givit oss denna rättighet. Varje stat beslutar om ut- formningen av hur äganderätten ska skyddas och individen ges därmed en decentrali-

8 Nergelius s. 11ff samt Åhman, Egendomsskyddet kapitel 2.

9 Nergelius s. 15.

10 Bring s. 595f samt Coban kapitel 1.

11 Bring s. 596.

12 Ibid s. 597.

13 Vienna Declaration and Programme of action, World conference on Human Rights, 25 juni 1993 s. 1.

(10)

serad makt och självständighet gentemot staten att hantera samhällets resurser.

¹⁴

Ägan- derätten är en produkt av nationell rätt som även skyddas av internationell rätt och är - som en mänsklig rättighet - på så vis intimt förknippad med hur en stat ska styras i relat- ion mellan stat och individ. Dessa är viktiga parametrar i ett fungerande rättssamhälle och en demokrati. Vidare är äganderätten i Konventionen s.k. en negativ rättighet, vilket innebär att staten ska avhålla sig från att godtyckligt ingripa i det enskilda ägandet. Ex- empel på godtyckliga berövanden kan vara berövanden som sker utan stöd i lag eller där ersättning inte utgår, berövanden på grundval av politiska intressen och i fall där dis- kriminering ligger till grund.

¹⁵

Staten har således inte befogenhet att hantera enskild egendom villkorslöst, utan ett beslut om ingrepp måste styrkas av ett allmänt intresse och respektera äganderätten.

¹⁶

Emellertid innebär äganderätten en positiv förpliktelse för staten att tillgodose att individerna och deras egendoms skyddas i förhållande till varandra.

¹⁷

2.1.1 Äganderättens internationella reglering

Det första internationella och folkrättsliga dokumentet om mänskliga rättigheter – den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna - antogs efter andra världskriget av Förenta Nationernas generalförsamling den 10 december 1948. Förklaringen definie- rar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Dessa togs fram av den dåva- rande kommissionen för mänskliga rättigheter vilken leddes av Eleanor Roosevelt. I artikel 17 stadgas att var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra samt att ingen godtyckligt får fråntas sin egendom. De internationella rättig- heterna är av FN definierade som universella och kan således användas som utgångs- punkt för vad som är att se som en mänsklig rättighet. Eftersom en gemensam uppfatt- ning om innebörden av dessa rättigheter och friheter är av stor betydelse, har generalför- samlingen tillkännagjort denna allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som en gemensam norm för alla folk och nationer.

¹⁸

Detta har gjorts i syfte mot att alla män- niskor och samhällsorgan med denna förklaring ständig i åtanke skall sträva efter att genom undervisning och utbildning främja respekten för dessa rättigheter och friheter.

Genom progressiva åtgärder, både nationellt och internationellt, ska detta erkännas och

14 Åhman, Egendomsskyddet s. 25 samt Bring s. 598.

15 Åhman, Egendomsskyddet s. 24.

16 Se vidare avsnitt 2.3.3.

17 Kotov mot Ryssland 2012-04-03 (stor kammare) samt Danelius s. 545.

18 http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om- de-manskliga-rattigheterna-/.

(11)

tillämpas allmänt och effektivt både bland folken i medlemsstaterna och bland folken i områden som står under deras jurisdiktion. FN har vidare konstaterat att, för att få klas- sificeras som en mänsklig rättighet, krävs att rättigheten är konkret, att det finns ett an- svarssubjekt och ett rättighetssubjekt samt att rättighetens innehåll är identifierbart.

¹⁹

Äganderätten uppfyller dessa krav trots att konventionstexten är allmänt hållen och krä- ver tolkning.

2.1.2 Syftet med äganderätten

Äganderätten syftar till att – i ett bredare perspektiv - skydda och stimulera enskildas ekonomiska transaktioner där viss egendom blir attraktiv och förknippas med egen vin- ning.

²⁰

Enligt North

²¹

är äganderätten kanske den viktigaste institutionella byggstenen i ekonomisk utveckling och frånvaron av ”effektiva” äganderätter är förmodligen förkla- ringen till varför ekonomisk stagnation har varit vanlig.

²²

Ett gott skydd för enskildas befintliga innehav innebär goda förutsättningar för att enskilda ska våga göra investe- ringar.

²³

En aktiv ekonomisk politik och en väldefinierad äganderätt skapar stabilitet och klara spelregler som gynnar den ekonomiska tillväxten på sikt. Äganderätten är av väsentlig betydelse för den personliga autonomin och friheten att det finns ett viss skydd för det personliga ägandet, speciellt med tanke på att vi lever i ett marknadsliberalt samhälle.

Utöver detta så har äganderätten även en stor betydelse för familjen och privatlivet.

Äganderätten möjliggör att människor kan fullgöra sina aspirationer och sin uppfattning om ett gott liv samtidigt som den har betydelse för infriandet av andra fri- och rättighet- er.

²⁴

Den ger också incitament till att arbeta och på så vis uppbära lön för att sedan föra dessa värden tillbaka in i näringslivet. Kort sagt så är den personliga äganderätten en av de viktigaste grundstenarna för en rättsordning som bygger på privat- och straffrätt och den är en förutsättning för en ekonomisk utveckling och en god marknadsekonomi.

²⁵

19 UN General Assembly Resolution 41/120, 4 december 1986 jfr Solheim s. 42f.

20 Solheim s. 37f samt Åhman, Egendomsskyddet s. 34.

21 North s. 6.

22 Se även Skogh & Lane kapitel 1.

23 Åhman, Grundlagsperspektiv på näringsfriheten, till minne av Gustaf Petrén, s. 172.

24 Åhman, Egendomsskyddet s. 24-25.

25 Ibid.

(12)

2.2 Äganderätten i Konventionen

2.2.1 En historisk tillbakablick

Äganderätten och dess innebörd är svår att precisera och på grund av den politiska skil- jelinjen var det svårt att enas om en kodifiering och utformning av bestämmelsen.

²⁶

Därför togs äganderätten inte med i Konventionen utan återfinns istället sedan 1952 i Tp 1.

²⁷

Arbetet med tilläggsprotokollet var även det problematiskt och processen var präg- lad av många motsättningar avseende de olika förslagen som lades fram.

²⁸

Det hela re- sulterade slutligen i en kompromiss mellan de skilda åsikterna vilket kan förklara den diffusa ordalydelsen i artikeln, vilket i sin tur problematiserar tolkningen av egendoms- begreppet.

2.2.2 Äganderättens förhållande till andra rättigheter i Konventionen

Rättigheten är nära förknippad med näringsfriheten, vilken inte återfinns i Konvention- en men i både svensk rätt och EU:s rättighetsstadga. Emellertid kan näringsfriheten skyddas inom ramen för äganderätten i Konventionen.

²⁹

Den har även en nära relation till andra rättigheter i konventionen såsom, artiklarna 6, 8, 14, 15 och 41. Artikel 6 er- bjuder processuella rättssäkerhetsgarantier och en ny trend går att urskilja i Europadom- stolens praxis vad gäller bedömningen av egendomsbegreppet i förhållande till huruvida artikel 6 är tillämplig.

³⁰

Bestämmelserna överlappar varandra och efter en prövning av om det föreligger egendom, som har en gedigen grund i nationell rätt, kan en prövning av huruvida denna kan utgöra en civil rättighet i artikel 6 göras. Vidare skyddar artikel 8 rätten till sitt hem, artikel 14 skyddar mot intrång i ägandet genom diskriminering och artikel 15 ger medlemsstaterna utökad makt att ingripa i äganderätten vid offentliga nödsituationer som kan uppstå vid t.ex. krig och krigsfara.

³¹

Slutligen ger artikel 41 rätt till kompensation i de fall det skett ett otillbörligt ingripande i äganderätten. Det finns med andra ord en tydlig systematik mellan rättigheterna i Konventionen som måste be- aktas vid tolkning och tillämpning av äganderätten, på så vis att den inte tolkas så att den går emot vad Konventionen som enhet står för. I preambeln till Konventionen anges att staterna förpliktar sig till det vidare förverkligandet av de mänskliga rättigheterna

26 Se avsnitt 1 och 2.1.

27 Åhman, Egendomsskyddet kapitel 4 samt Danelius s. 538.

28 Solheim s. 38f.

29 Van Marle m.fl mot Nederländerna 1986-06-26. Jfr Danelius s. 539.

30 Solheim s. 259f.

31 För ett närmare exempel på hur diskriminering och äganderätt är förknippade se avsnitt 3.2.1

(13)

och de grundläggande friheterna, vilka bästa hålls vid makt, å ena sidan genom en verk- sam politisk demokrati och att staterna besjälas av bland annat principen om rättens okränkbarhet.

³²

2.3 Innebörden av artikel 1 tilläggsprotokoll 1

Egendomsskyddet i artikel 1 Tp 1 tar utgångspunkt i måste finnas egendom som är be- rörd av ett ingrepp och att denna egendom tillhör den klaganden.

³³

Artikeln skyddar både fysiska och juridiska personers rätt till respekt för deras egendom och ingen får berövas denna annat än i det allmännas intresse, under de förutsättningar som anges i lag och enligt folkrättens allmänna grundsatser. Rättigheten faller inom kategorin civila och politiska rättigheter men har även ekonomiska, sociala och kulturella inslag.

³⁴

Kon- ventionstexten är allmänt hållen och det är därför svårt att dra några konkreta och gene- rella slutsatser angående artikelns innebörd. Vidare beror innebörden dels på samman- hanget, dels på vilken egendom det gäller och den måste därutöver tolkas i sin egen kontext.

³⁵

2.3.1 Artikelns struktur

Enligt artikel 1 Tp 1 ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och un- der de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Be- stämmelsen inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor av böter och viten.

Artikeln består av en särskild struktur bestående av tre rättsregler.

³⁶

Den första slår fast en allmän princip om respekt för äganderätten

³⁷

, den andra uppställer villkoren för be-

32 Jfr Åhman, Egendomsskyddet s. 33.

34 I Stec mfl. mot Förenade kungariket 2006-04-12 (stor kammare) konstaterade Europadomstolen att:

”Whilst the Convention sets forth what are essentially civil and political rights, many of them have impli- cations of a social or economic nature. The mere fact that an interpretation of the Convention may extend into the sphere of social and economic rights should not be a decisive factor against such an interpretation; there is no water-tight division separating that sphere from the field covered by the Convention”.

35 Stec mfl. mot Förenade kungariket 2006-04-12, Solheim s. 55 och Millqvist s. 22.

36 Domstolens syn på denna tolkning klargjordes i fallet Sporrong och Lönnroth mot Sverige 1984-12-18 men har även upprepats i fler avgöranden, b.la. i James m.fl. mot Förenade Kungariket 1986-02-21.

37 Artikel 1 Tp 1 första stycket första meningen.

(14)

rövande av egendom

³⁸

och den tredje berör förutsättningarna för att göra inskränkningar i rätten att utnyttja egendom.

³⁹

Den första rättsregeln har en självständig betydelse men verkar parallellt med de övriga varför dessa alltid måste tolkas i ljuset av den allmänna principen.

⁴⁰

Reglerna har således ett samband med varandra och man måste först pröva de två senare reglerna innan man prövar om den första allmänna regeln har iakttagits.

Det betyder att även om ett allmänt intresse och lagstöd för en inskränkning finns måste denna vara proportionerlig och respektera äganderätten. Detta kan resultera i att om kriterierna för rättsregel två och tre är uppfyllda men inte regel ett - respekten för ägan- derätten - har således en konventionskränkning skett.

2.3.2 Närmare om egendomsbegreppet

Egendomsbegreppet har en central roll i artikel 1 Tp 1. Det fordras nämligen att det rör sig om en skyddsvärd egendom i Konventionens mening för att artikeln ska vara till- lämplig. I annat fall kommer talan enligt artikel 34 att avvisas ratione materia. Egen- domsbegreppet, följaktligen vad som anses vara egendom, etablerar ramen för bedöm- ningen av om äganderätten antingen ska skyddas eller om den kan inskränkas samt huruvida det skett en kränkning. Till följd av artikeltextens allmänt hållna ordalydelse har det varit svårt att fastställa vad som egentligen avses med egendom. Skyddsobjektets benämning ”possession” avser att beskriva skyddssfären och kan översättas till ägode- lar/egendom. Den franska benämningen ”biens”, betyder saker eller ting möjliga att äga, vilket indikerar på att ett vidare spektrum av intressen är avsedda att skyddas.

⁴¹

2.3.2.1 Egendom är ett autonomt begrepp

Europakonventionen är avsedd att etablera en europeisk minimistandard och skyddsnivå som är enhetlig för samtliga konventionsstater. Denna standard får sedan inte under- skridas utan det materiella innehållet ska vara likvärdigt hos alla stater.

⁴²

Eftersom den vaga artikeltexten inte ger någon mer specifik definition för vad som är egendom har Europadomstolen haft en central roll i att definiera detta genom praxis.

⁴³

Det har inte - vid bestämmandet av begreppets innebörd - funnits något gemensamt koncept vad gäller egendom i Europa som domstolen haft att utgå ifrån. Därför har det funnits ett behov av

38 Artikel 1 Tp 1 första stycket andra meningen.

39 Artikel 1 Tp 1 andra stycket.

40 James mfl. mot Förenade kungariket 1986-02-21.

41 Harris, O Boyle & Warbrick s. 656 jfr Åhman, Egendomsskyddet s. 134.

42 Danelius s. 51.

43 Se König mot Tyskland 2000-02-25 samt Danelius s. 51 och Åhman, Egendomsskyddet s. 105ff.

(15)

en autonom tolkning av begreppet.

⁴⁴

Syftet med en autonom tolkning är att uppnå en gemensam minimistandard och skyddsnivå hos konventionsstaterna. Många av konvent- ionens begrepp har därför givits en autonom tolkning som är fristående från den nation- ella innebörden.

⁴⁵

Europadomstolen är således inte bunden av den klassificering som konventionsstaterna väljer. Den autonoma tolkningen ger även uttryck för att en hel- hetsbedömning av samtliga omständigheter ska göras vid fastställandet av vad som är egendom i varje enskild fall.

⁴⁶

Vidare är det Europadomstolen som har befogenhet att tolka konventionens begrepp, vilket har gjorts med flexibilitet, dynamik och mot sam- hällsförhållanden.

⁴⁷

Egendomsbegreppet har till följd utvecklats och kommer fortsätta att utvecklats över tid. Från att ha skyddat enbart existerande egendom har det övergått till att även skydda andra tillgångar och ekonomiska intressen, exempelvis krav, vilket kommer att redogöras för nedan.

2.3.2.2 Existerande egendom samt andra tillgångar och krav

Egendomsbegreppet kan delas upp i två kategorier,

⁴⁸

dels existerande egendom, dels andra tillgångar vilket inkluderar krav där tillgångsinnehavaren kan argumentera för att han åtminstone har en legitim förväntan på att denna ska realiseras.

⁴⁹

Europadomstolen har sammanfattat uppdelningen enligt följande:

“… the Convention institutions have consistently held that ’possessions’

within the meaning of article 1 of protocol No. 1 can be either ’existing pos- sessions’… or assets, including claims, in respect of which an applicant can argue that he has at least a ’legitimate expectation’ that they will be real- ised…”

⁵⁰

För att något ska anses som egendom krävs att egendomen har tillhörighet till en kon- ventionsstat, ratione loci.

⁵¹

De måste vidare röra sig om ett individuellt och privat ägan- deskap och måste vara av ekonomisk art. Centralt är också att egendomsintresset måste ha en gedigen grund i den nationella rätten.

⁵²

Egendomsbegreppet är mycket omfattande

44 Coban s. 160f.

45 Gasus Dosier-und Fördertechnik GmbH mot Nederländerna 1995-02-23 samt Danelius s. 539.

46 Iatridis mot Grekland 1999-03-25 samt Brosset-Triboulet m.fl. mot Frankrike 2010-03-29.

47 Se vidare avsnitt 2.3.3.1.3.

48 Tidigare har det rört sig om enbart en indelning men till följd av den utveckling som skett har det gått att dela in begreppet i två.

49 Jan Malhous mot Tjeckien (stor kammare), 2001-07-12 jfr Solheim s. 182 och kap 5.

50 Gratzinger och Gratzingerova mot Tjeckien (stor kammare) 2002-07-10.

51 Solheim s. 164.

52 Kopecky mot Slovakien 2004-09-28 jfr Solheim s. 148ff.

(16)

och innefattar i princip allt som går att omsätta i pengar, och lite till.

⁵³

Generellt sätt är den ekonomiska konsekvensen för klaganden det centrala momentet för om ett ingrepp föreligger,

⁵⁴

men det finns inget krav på att det skett ekonomisk förlust.

⁵⁵

Detta är sär- skilt intressant med hänsyn till legitima förväntningar eftersom det då inte krävs att för- väntningens omkullkastande skulle leda till en ekonomisk förlust. Etablerade traditioner och allmänt erkännande har förklarats vara viktiga aspekter för uppfattningen av vad som är egendom.

⁵⁶

Vad gäller den första kategorin - existerande egendom – omfattas både fast och lös egendom. Begreppet är således inte avgränsat till att enbart skydda materiella gods utan också immateriell egendom. Även begränsade sakrätter av ekonomiskt värde liksom fordringar och tillstånd samt långvarig nyttjanderätt, fiskerätt, rennäringsrätt och så vi- dare. är exempel på vad som kan utgöra lös egendom.

⁵⁷

Utvecklingen av egendomsbegreppet har inneburit ett visst utrymme för att inom be- greppet inrymma ytterligare skyddsvärda intressen. Dessa faller inom den andra katego- rin. För att egendom ska falla inom denna kategori måste det röra sig om ”assets, in- cluding claims” vilka det går att härleda en legitim förväntan till.

⁵⁸

Såtillvida omfattas även ett vidare spektrum av ekonomiska rättigheter som följer av bl.a. avtal, lag, praxis, restitution och myndigheters tillstånd.

⁵⁹

En utförligare genomgång av denna typ av egendom kommer att göras i avsnitt 3.

2.3.2.3 Något om vad som inte är egendom

Genom artikel 1 Tp 1 skapas ingen rätt att förvärva egendom i framtiden

⁶⁰

, varför en rätt att förvärva egendom genom gåva, arv eller testamente som regel inte skyddas.

⁶¹

Däre- mot omfattas en dödsbodelägares rätt till en andel av kvarlåtenskapen

⁶²

vilket kan ses som en legitim förväntan på en ekonomisk rättighet, vilket på sitt sätt kan ses som en rätt att förvärva egendom i framtiden. Det finns anledning att ifrågasätta om egendom

53 Europadomstolen konstaterade bland annat i fallet Iatridis mot Grekland 1999-03-25 att den annullering som den grekiska kommunen gjorde av ett leasingavtal till en biograf inskränkte leastagarens äganderätt.

54 Van der Mussele mot Belgien 1983-11-23 samt Solheim s. 62.

55 Chassagnou mfl. mot Frankrike 1999-04-29.

56 Solheim s. 183.

57 Bruncrona mot Finland 2004-11-16.

58 Malhous mot Tjeckien 2001-07-12 jfr Solheim s. 219.

59 Nordin & Pettersson 1019.

60 Danelius s. 540. Jfr RÅ 2001 ref 72.

61 Merger and Cros mot Frankrike 2004-12-22 och Apostolidi m.fl. mot Turkiet 2007-03-27.

62 Inze mot Österrike 1987-10-28 samt Danelius s. 540.

(17)

som kommer att förvärvas i framtiden ändå kan ses som egendom och det finns en ut- veckling som tyder på detta, i vart fall när det har samband med diskriminering och art 14.

⁶³

Här har Europadomstolen utvecklat sin praxis till skydd mot diskriminering.

⁶⁴

För att återkomma till vad Europadomstolen slagit fast i Gratzinger-fallet:

“On the other hand, the hope that a long-extinguished property right may be revived cannot be regarded as a ‘possession’, nor can a conditional claim which has lapsed as an result of the failure to fulfill the condition”.

⁶⁵

Förhoppningar utan grund eller krav som förfallit på grund av ett misslyckande i att uppfylla villkoren kan alltså, helt logiskt, inte omfattas av egendomsskyddet.

⁶⁶

2.3.3 Hur egendomsskyddet kan inskränkas eller kränkas

Första steget är att konstatera ifall det rör sig om skyddsvärd egendom och om artikeln är tillämplig. När det har konstaterats att det rör sig om egendom enligt Konventionen så är artikeln tillämplig i annat fall avvisas talan ratione materia.

⁶⁷

Tillämpligheten in- nebär inte i sig att äganderätten är o-inskränkbar eller att rättigheten har kränkts. Ägan- derätten är inte en absolut rättighet utan kan inskränkas under vissa förutsättningar. Det måste därför som steg två i prövningen konstateras att det skett ett ingrepp i äganderät- ten, exempelvis en rådighetsinskränkning. Om ett ingrepp har skett måste det sedan gö- ras en bedömning över huruvida denna är konventionsenlig eller inte. Enligt artikel 1 Tp 1 första stycket andra meningen gäller som villkor för konventionsenliga inskränkningar att åtgärden vidtas i det allmännas intresse

⁶⁸

och under de förutsättningar som anges i lag

⁶⁹

och i överensstämmelse med folkrättens allmänna grundsatser

⁷⁰

. Steg nummer tre i en prövning blir således att bedöma huruvida det rör sig om en godtagbar inskränkning vilket tar utgångpunkt i dessa kriterier. Det krävs även att inskränkningen är proportion-

63 Se Fabris mot Frankrike 2013-02-07.

64 Se vidare avsnitt 3.2.1 samt Fabris mot Frankrike para. 57 jfr Pla och Puncernau mot Andorra 2004-07- 13. 65 Gratzinger och Gratzingerova mot Tjeckien (stor kammare) 2002-07-10.

66 Jag återkommer till skillnaden mellan förhoppningar och legitima förväntningar i avsnitt 3.1.

67 Artikel 34.

68 Se främst James m.fl. mot Förenade kungariket 1986-02-21 jfr Danelius s. 546.

69 Se Lithgow m.fl. mot Förenade kungariket 1986-07-08 samt Hentrich mot Frankrike 1997-07-03, vad gäller den inhemska lagens tillgänglighet och förutsebarhet. Se även Iatridis mot Grekland 1999-03-25 för exempel på ingrepp som inte haft stöd i lag.

70 Hänvisningen till folkrättens allmänna grundsatser syftar på de folkrättsliga principerna som ger utländska medborgare och juridiska personer rätt till ersättning vid nationalisering eller annat egendomsberövande. Se James m.fl. 1986-02-21 och Lithgow m.fl. 1986-07-08 båda mot Förenade kungariket jfr Danelius s 560.

(18)

erlig och godtagbar i ett demokratiskt samhälle.

⁷¹

Kan det konstateras att en inskränk- ning uppfyller ovan nämnda krav så är det en konventionsenlig inskränkning. I annat fall rör det sig om en otillåten inskränkning och därmed en kränkning. Begreppen, i de allmännas intresse, stöd i lag, i folkrättens allmänna grundsatser och proportionalitet är allmänt formulerade och kräver - precis som egendomsbegreppet – tolkning. Till hjälp har Europadomstolen genom praxis utvecklat allmänna tolkningsprinciper.

2.3.3.1 Allmänna tolkningsprinciper

Allmänna tolkningsprinciper används generellt vid tolkning av internationella traktater och det är framförallt ordalagen i traktaten som ska tillmätas betydelse.

⁷²

Orden ska emellertid läsas i sitt sammanhang och i ljuset av traktatbestämmelsernas syfte.

⁷³

Vad gäller Europakonventionen är det viktigt att denna ses som en helhet och på så vis att tolkningen av en artikel inte går stick i stäv med övriga artiklar.

⁷⁴

Utöver att Konvent- ionens begrepp ska tolkas autonomt

⁷⁵

så är följande principer av betydelse vid tolkning- en av art 1 Tp 1.

2.3.3.1.1 Margin of appreciation och subsidiaritetsprincipen

Principen om Margin of appreciation innebär att staten har ett visst bedömningsut- rymme till sitt förfogande, dit Europadomstolen inte kan utsträcka sin kontroll.

⁷⁶

Tolk- ningsutrymmet - vid bedömningen av om en begränsning av äganderätten är konvent- ionsenlig - har av Europadomstolen förklarats som vitt.

⁷⁷

När det kommer till bedöm- ningen av vad som faller inom det allmännas intresse vid ett aktuellt äganderättsintrång har staterna givits ett vitt tolkningsutrymme. Principen verkar parallellt med principen om subsidiaritet och utgångspunkten är att de inhemska myndigheterna har bäst känne- dom om sina nationella angelägenheter och därför är mest lämpade att avgöra vad som faller inom det allmännas intresse. Det ankommer i första hand på de nationella domsto- larna att tillgodose att konventionen och dess rättigheter får fullt genomslag. Principerna ger sålunda utryck för det maktförhållande som råder mellan konventionsstaterna och Europadomstolen där den sistnämnda enbart ska övervaka och kontrollera att Konvent-

71 Se avsnitt 2.3.3.1.2.

72 Artikel 31 och 32 Wienkonventionen om traktaträtt från 1969.

73 Artikel 31 Wienkonventionen jfr avsnitt 2.2.2.

74 Danelius s. 50.

75 Se avsnitt 2.3.2 om egendomsbegreppet.

76 Danelius s. 51f samt Solheim s. 82f.

77 Stec m.fl mot Förenade kungariket 2006-04-12 para. 52, R.Sz. mot Ungern 2013-07-02 para. 38. Jfr Danelius s 545ff.

(19)

ionens krav respekteras i staterna.

⁷⁸

Europadomstolen ska sålunda inte agera som en fjärde instans.

Att tolkningsutrymmet för konventionsstaterna är vitt kan ge uppfattningen att ägande- rätten i grunden skulle innebära ett relativt svagt skydd, men detta stämmer inte till fullo. För att ett ingrepp ska vara konventionsenligt krävs även att det är proportioner- ligt och denna bedömning har Europadomstolen kompetens att pröva, vilket också har gjorts i ett flertal fall.

⁷⁹

Det tyder på att skyddet för äganderätten i Konventionen är rela- tivt starkt.

2.3.3.1.2 Proportionalitetsprincipen

Principen om proportionalitet ska genomsyra hela Konventionen och för att åtgärder ska vara konventionsenliga så krävs att dessa är proportionerliga, det vill säga att de står i rimlig proportion till det intresset de är avsedda att tillgodose.

⁸⁰

Åtgärderna får således inte vara mer långtgående än vad som framstår som rimligt för ändamålet. I de fall det finns ett allmänt intresse som kan motivera att egendom fråntas en enskild person måste det sålunda ske en avvägning mellan det allmännas intresse och den enskildes intresse

⁸¹

. Egendomsberövandet får inte innebära en oskälig börda för den enskilde. Vid avgöran- det om ingreppet är proportionerligt ska hänsyn tas till i) om den enskilde erhållit er- sättning i någon form

⁸²

samt ii) de övriga omständigheterna under vilka ingreppet sker.

⁸³

Under övriga omständigheter tas hänsyn till om det funnits andra alternativa och mindre ingripande åtgärder tillgängliga.

⁸⁴

Det ska sålunda göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall där ett flertal omständigheter kan få betydelse.

2.3.3.1.3 Konventionen ska tolkas dynamiskt

För att konventionens syfte - att vidare förverkliga de mänskliga rättigheterna - ska upp- rätthållas krävs att konventionen och egendomsbegreppet tolkas dynamiskt, i ljuset av samhällsutvecklingen och förändringar i rättsuppfattningen i konventionsstaterna.

⁸⁵

78 Åhman, Egendomsskyddet, s. 109.

79 Se följande avsnitt 2.3.3.1.2.

80 Danelius s. 53.

81 Draon mot Frankrike 2005-10-6, Hutten-Czapska mot Polen 2008-04-28 samt tidigare praxis, Sporrong

& Lönnroth mot Sverige 1984-12-18.

82 James m.fl. mot Förenade kungariket 1986-02-21.

83 Evaldsson m.fl. mot Sverige 2007-02-13.

84 James m.fl. mot Förenade kungariket 1986-02-21.

85 Se t.ex. Rees mot Förenade kungariket 1986-10-17 jfr Danelius s. 50 och Åhman, Egendomsskyddet s.

92ff.

(20)

Detta innebär att vad som tidigare har klassificerats som egendom kan förändras över tid.

⁸⁶

Det är viktigt att ha detta i åtanke när man studerar och tolkar konventionens rät- tigheter och dess begrepp. Den evolutiva prägeln kan vara både positivt och negativ i den bemärkelsen att det å ena sidan aldrig med fullständig säkerhet går att förutsäga vad som är egendom och vad som skyddas. Å andra sidan får vi en rättstillämpning som är mer dynamisk och anpassad efter samhällsutvecklingen och rådande värderingar. Den dynamiska tolkningsmetoden möjliggör en i viss mån lagskapande verksamhet hos Europadomstolen och eftersom konventionsstaterna är folkrättsligt bundna att följa Europadomstolens avgöranden indikerar detta på en mer framtida judiciell kontroll från Europadomstolens sida.

⁸⁷

Detta för att fri- och rättigheterna ska få genomslag i den nat- ionella rätten.

⁸⁸

Den evolutiva utvecklingen av egendomsbegreppet kan dock skapa svårigheter för lag- stiftaren och rättstillämpare i respektive konventionsstat när det kommer till att utforma en lagtext eller praxis. Det krävs dels att den nationella rätten är tillräckligt dynamisk för att lyckas fånga upp begreppets utveckling, samtidigt som lagtexten behöver vara konkret, dels att den ska vara förutsebar för gemene man och för att den ska leva upp till kravet på rättsäkerhet.

2.3.3.1.4 Effektivitetsprincipen

Domstolen har slagit fast att staterna ska garantera att konventionens rättigheter inte ska vara enbart teoretiska eller illusoriska utan praktiskt och effektiva.

⁸⁹

Konventionsstater- na är bundna inte bara av Konventionen utan även av Europadomstolens bedömningar.

Konventionens ändamål uppfylls mer fullgott med ett synsätt om att effektivitet, liksom principen om konventionen som ett levande instrument med evolutiv verkan, ska få fullt genomslag.

⁹⁰

86 Rees mot Förenade kungariket 1986-10-17.

87 Se arikel 19 i Konventionen.

88 Åhman, Egendomskyddet s. 92.

89 Airey mot Irland 1979-10-09, ”not rights that are theoretical or illusory but rights that are practical an effective”.

(21)

3 Närmare om begreppet legitima förväntningar

3.1 Allmänt

Europadomstolen har genom senare praxis introducerat principen om legitima förvänt- ningar, vilket är en central princip när det gäller skyddsbara ekonomiska rättigheter.

Skyddet för legitima förväntningar faller inom egendomsbegreppets andra kategori, närmare bestämt andra tillgångar och krav.

⁹¹

Som utgångspunkt är en legitim förväntan ett kvalificerat kriterium för huruvida en särskild rättighet eller ett intresse kan utgöra egendom.

⁹²

Den legitima förväntningen ska relatera till den aktuella ägarens möjlighet att kunna uppnå ett effektiv åtnjutande av sin äganderätt. Europadomstolens formulering för detta lyder enligt nedan.

“… ‘possessions’ can be ‘existing possessions’ or assets, including claims, in respect of which the applicant can argue that he has at least a ‘legitimate ex- pectation’ of obtaining effective enjoyment of a property right”.

⁹³

Samt, “Thus, a “legitimate expectation” of obtaining an asset may also enjoy the protection of Article 1 of Protocol No.1.”

⁹⁴

Som kommer att visas nedan kan principen spänna sig över ett relativt stort område och det resulterar i potentiellt breda möjligheter till egendomsskydd. Emellertid har Solheim konstaterat att kategorin andra tillgångar förknippade med en legitim förväntan har ett relativt begränsat tillämpningsområde.

⁹⁵

Begreppet användes redan år 1991 och år 2004 ansåg Europadomstolen att det fanns ett behov av att konkretisera principen i praxis.

⁹⁶

Efter det har begreppet använts oftare och det har funnits en ambition hos Europadom- stolen att bringa klarhet i begreppets innebörd och räckvidd.

Legitima förväntningar kan som huvudregel härledas från lagstiftning, rättspraxis eller avtal.

⁹⁷

Det måste finnas en grund i nationell rätt att härleda förväntningen ifrån, innan den kan aktualiseras och klassificeras som legitim.

⁹⁸

Emellertid har legitima förvänt-

91 Se avsnitt 2.3.2.2.

92 Solheim s. 248ff.

93 Malhous mot Tjeckien 2004-09-28 punkten d. Jfr Solheim s. 249f.

94 N.K.M mot Ungern 2013-05-14 para. 35.

95 Solheim s. 248.

96 Se Pine Valley Developments Ldt. m.fl.mot Frankrike 1991-11-29 samt Kopecky mot Solvakien 2004- 09-28. Jfr Solheim s. 284ff.

97 Jfr Nordin & Pettersson s. 1020.

98 Draon mot Frankrike 2008-04-28 para. 65. Jfr Solheim s. 248ff.

(22)

ningar i senare praxis även härletts från en tillräckligt etablerad situation eller sed- vänja.

⁹⁹

Europadomstolen har även uttryckt att en helhetsbedömning måste göras för att kunna fastslå om det finns ett skyddsvärt och materiellt intresse:

”The issue that needs to be examined is whether the circumstances of the case, considered as a whole, conferred on the applicant title to a substantive interest protected by Article 1 of Protocol No. 1”.

¹⁰⁰

Samt “a proprietary interest in the nature of a claim can only be regarded as a possession where it has a sufficient basis in national law, including settled case-law of the domestic courts confirming it”.

¹⁰¹

Vidare måste det röra sig om en väldefinierad situation.

“assets, including, in certain well-defined situations, claims. For a claim to be capable of being considered an ‘asset’ falling within the scope of Article 1 of Protocol No. 1, the claimant must establish that it has a sufficient basis in na- tional law, for example where there is settled case-law of the domestic courts confirming it. Where that has been done, the concept of ‘legitimate expecta- tion’ can come into play”.

¹⁰²

Vad som motsvara en väldefinierad situation är emellertid inte helt klarlagt av Europa- domstolen. Det torde innebära att andra tillgångar och krav måste ha stöd i antingen lag, praxis eller avtal för att kunna klassificeras som väldefinierat, samt att det tydligt av situationen går att utläsa att det finns ett krav och att detta varit förutsebart för båda par- ter. Legitima förväntningar kan inte uppstå till följd av en tvist om hur tolkningen och tillämpningen av den inhemska lagen bör göras.

¹⁰³

Utgångspunkten är att det måste finnas ett intresse med en ekonomisk karaktär, såsom ett värde, en omsättningsmöjlighet eller kapitalisering. Det måste röra sig om tillgångar, exempelvis krav, där klagande åtminstone kan argumentera för att denne har en berätti- gad förväntan på att uppnå ett effektivt egendomsåtnjutande.

¹⁰⁴

Det är således inte själva förväntningen i sig som utgör egendomsrättigheten utan kriteriet som förvänt- ningen är härledd från. Som framkommit ovan är den ekonomiska konsekvensen gene- rellt sett ett centralt moment för om ett ingrepp föreligger, men att det inte finns något krav på att det sker eller skett en ekonomisk förlust. Det innebär att det inte krävs att

99 Hamer mot Belgien 2007-11-27. Se vidare avsnitt 3.4.

100 Zwierzynski mot Polen 2001-06-19.

101 Roche mot Förenade Kungariket 2005-10-19 para. 129.

102 Draon mot Frankrike 2005-10-06 para. 65.

103 N.K.M mot Ungern 2013-05-14 para. 35.

104 Malhous mot Tjeckien 2001-07-12 och Solheim s. 218.

(23)

den legitima förväntningens omkullkastande måste leda till en ekonomisk förlust för att klassificeras som egendom.

¹⁰⁵

Emellertid kan det få betydelse i det senare ledet och vid en bedömning av om egendomsskyddet kan inskränkas och då främst vid en proportion- alitetsbedömning.

¹⁰⁶

I sammanhanget finns det anledning att ha i åtanke att artikel 1 Tp 1 primärt är tänkt att skydda de civila och politiska rättigheterna och sekundärt de eko- nomiska, social och kulturella rättigheterna.

För att legitima förväntningar på ett krav ska existera och omfattas av egendomsbegrep- pet krävs att kravet är knutet till vissa villkor. Dessa villkor är nödvändiga för att kravet ska existera. Det råder sålunda en viss skillnad mellan ett rent hopp och en reell legitim förväntan på egendom, samt att ett krav vars villkor inte är uppfyllda inte heller kan konstituera en reell legitim förväntan.

¹⁰⁷

Artikel 1 Tp 1 syftar till att skydda redan be- fintlig egendom och inte en rätt att få egendom eller en förhoppning om sådan.

¹⁰⁸

En förhoppning om att återfå egendom som under lång tid inte varit under en persons rå- dighet, eller t.ex. ett villkorat krav som har förfallit, kan inte aktualisera en legitim för- väntan.

¹⁰⁹

Det kan ibland vara svårt att skilja på vad som är en ren förhoppning och vad som är en legitim förväntan. Därför är det viktigt att begreppet inte tolkas så att det skulle inkludera även ekonomiska rättigheter som inte har tillförlitlig grund i den nat- ionella rätten.

Solheim menar att det går att urskilja två olika typer av legitima förväntningar i Euro- padomstolens praxis.

¹¹⁰

Dessa skulle vara dels de fall där klaganden redan vunnit ett slags rådande över egendomen vilken han har en legitim förväntan på, dels de fall då klaganden inte ännu har uppnått någon rådighet över den omstridda egendomen men ändå har en förväntan på att få rådighet.

¹¹¹

Att förväntningarna ser olika ut beror med stor sannolikhet på variationen av vilket typ av egendom som förväntningen härleds till och ibland även på hur etablerat förhållandet, som skapat förväntningen, har varit.

105 Se avsnitt 2.3.2.2.

106 Eftersom uppsatsen har avgränsats till att utreda huruvida legitima förväntningar kan vara egendom görs ingen närmare genomgång av denna - om än väldigt intressanta - del. För vidare läsning se Solheim s. 330-331, 303-305. Jfr Danelius s. 53 samt Åhman, Egendomsskyddet s. 112-113.

107 Stretch mot Förenade kungariket 2003-06-24 para. 32.

108 Fabris mot Frankrike 2013-02-07 para 50, Anheuser-Busch Inc. mot Portugal 2007-01-11 jfr Solheim s 251ff.

109 Jacobs and White s. 351.

110 Solheim s. 290ff.

111 Jämför Stretch mot Förenade konungariket 2003-06-24 Pressos Compania Naviera S.A m.fl mot Belgien 1995-11-20.

(24)

Även om det finns en legitim förväntan och därmed egendom som är skyddsvärd i Kon- ventionens mening kan denna fortfarande inskränkas i de fall det är föreskrivet i lag, det föreligger ett allmänt intresse samt är proportionerligt.

¹¹²

Mot bakgrund av den dyna- miska tolkningsmodellen som används av Europadomstolen kan det visa sig vanskligt att forma en bestämd definition av principen. Detta eftersom innebörden av begreppet kan komma att ändras i takt med samhällsutvecklingen. Det krävs därför en ständigt god uppsikt över den senaste praxisen från Europadomstolen. Trots den tämligen obestämda definitionen går det ändå att tydligt utläsa Europadomstolen riktlinjer. Nedan ges några exempel och kortare analys av relevant praxis som avser klargöra vad som är legitima förväntningar.

3.2 Legitima förväntningar till följd av lag

Den kategori som konstituerar och har konstituerat flest fall av legitima förväntningar är de som härleds från lag. Kategorin är också nära förknippad med legalitet och retroakti- vitet.

¹¹³

När en ny lag stiftas eller ny praxis skapas och samtidigt får retroaktiv verkan, förtar den förväntningen som tidigare varit legitim, vilket i sin tur kan innebära en äganderättskränkning. I de fall där retroaktiva element görs gällande är det svårt att inte i någon mån beröra bedömningen av huruvida en inskränkning har skett eller om rättig- heten har kränkts. För att i vissa fall kunna konstatera om det rör sig om en skyddad legitim förväntan måste det även till viss del utredas huruvida det skett en inskränkning.

Därför kommer dessa aspekter, oaktat de avgränsningar som tidigare gjorts, i viss mån beröras i följande rättsfallsstudie.

3.2.1 Arv

Som nämnts tidigare omfattar egendomsskyddet i artikel 1 Tp 1 inte en rätt att i framti- den ärva egendom.

¹¹⁴

Däremot omfattas en dödsbodelägares rätt till en andel av kvarlå- tenskapen när ett dödsfall inträffat.

¹¹⁵

Det har emellertid visat sig att en legitim förvän- tan på egendom såsom arv kan skyddas då den berörda personen har berövats denna på grundval av ett diskriminerande villkor. Fallet Fabris mot Frankrike 2013 handlade om

112 Denna del utreds inte någon vidare mån i förevarande uppsats men tål att påtalas, se avsnitt 2.3.3.1.2.

113 Anheuser-Busch Inc. mot Portugal 2007-01-11 para 65. Jfr Solheim s. 249.

114 Merger och Cros mot Frankrike 2004-12-22 samt Danelius s. 540. Se vidare avsnitt 2.3.2.3.

115 Se Inze mot Österrike 1987-10-28, jfr Merger och Cros mot Frankrike 2004-12-22 samt Danelius s.

540.

(25)

en tvist om arv och diskriminering.

¹¹⁶

Klaganden föddes utomäktenskapligt och blev utan arv då hans mor dog. Hans två (inom äktenskapet födda) halvsyskon blev tidigare tilldelade ett förskott på arv och det var detta som Fabris vill få upphävt. Efter att de båda föräldrarna dog väckte Fabris talan mot sina syskon. Bakgrunden var en lag från år 1972 som diskriminerade barn födda till följd av äktenskapsbrott. Denna ordning un- derkändes av Europadomstolen år 2000 och till följd ändrades lagen så att en utomäkt- enskaplig förbindelse skulle ges samma arvsrätt som barn födda inom äktenskapet.

¹¹⁷

I Europadomstolens första kammare argumenterades det för att syskonen hade en legitim förväntan på att få behålla den egendom som de enligt lag blivit tilldelade av sin mor i form av förskott på arv och att ett ingripande vore i strid med deras äganderätt. De se- nare lagändringarna kunde inte tillämpas retroaktivt på de redan fullbordade transakt- ionerna. Emellertid konstaterade Europadomstolen i stor kammare att, enligt den nat- ionella praxisen, blir inte en uppdelning av förskott på arv giltig först testatorn har dött, vilket skedde 1994. Vid den tidpunkten hade släktskapet fastställts och det var enbart på grund av klagandens status som utomäktenskapligt född som han exkluderades från sin mors dödsbo. Europadomstolen ansåg att detta var diskriminerande och stred emot arti- kel 14. Till följd förklarade Europadomstolen att klaganden hade en rätt i nationell lag och därmed en legitim förväntat på sitt egendomsintresse i sin mors kvarlåtenskap.

¹¹⁸

Fallet är särskilt intressant eftersom det kan argumenteras för att båda parter har haft legitima förväntningar på samma egendom samt att man i viss mån tillämpat nya regler retroaktivt för att komma till rätta med den rådande diskrimineringen. I de flesta fall är sådan retroaktiv lagtillämpning inte acceptabel när det föreligger en legitim förvän- tan.

¹¹⁹

Fallet visar därmed på hur retroaktiv lagstiftning i vissa fall är acceptabel.

3.2.2 Restitution

Det finns i fråga om de tidigare kommunistländerna I Europa ett stort antal avgöranden från Europadomstolen om restitution d.v.s. återställande av fastighet och annan egen- dom. Någon rätt till restitution av egendom som konfiskerats under kommunistisk regim kan inte härledas direkt ur Konventionen men staterna själva kan fastställa under vilka förutsättningar sådan kan ske. De nationella lagar som i de fall upprättats skapar också

116 Fabris mot Frankrike 2013-02-07 paras. 48-55.

117 Mazurek mot Frankrike 2000-02-01.

118 Se Danelius ERT 2013 s. 184 samt jfr Inze mot Österrike 1987-10-28 och Merger och Cros mot Frankrike 2004-12-22.

119 Jfr t.ex. Althoff m.fl. mot Tyskland 2011-12-08.