Att genomgå en
magnetkameraundersökning
- Ur ett patientperspektiv
En litteraturstudie
Linnéa Fritzson Alva Svedin
Att genomgå en magnetkameraundersökning - Ur ett patientperspektiv
En litteraturstudie
Abstrakt
Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska och medicinska möjligheter, men ofta ett obehag för patienterna som kan bero på en rad olika anledningar. Patienternas upplevelser i samband med en
magnetkameraundersökning är viktigt för att röntgensjuksköterskan ska få patienterna att känna en trygghet och kunna etablera kontakt.
Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning.
Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvalitativa studier. Artiklarna kvalitetgranskades samt analyserades. Sökningar har genomförts i PubMed och CINAHL.
Resultat: Utifrån analysen formades tre kategorier och åtta subkategorier.
Kategorierna var: Att ligga i mr-kamera, att genomgå undersökningsproceduren samt känslor. Patienter upplever någon form av smärta och obehag i samband med MR-undersökningen. En del patienter upplever någon form av negativa känslor vid undersökningen, medan andra inte.
Konklusion: Kommunikation, trygghet och informationsanpassning är en viktig del för patienternas upplevelser i samband med en magnetkameraundersökning och möjligheten för att reducera dess negativa känslor som uppstår.
Nyckelord: Magnetkameraundersökning, patientupplevelse, känslor, kvalitativ studie.
Undergoing Magnetic Resonance Imaging - from a Patient’s perspective.
A literary study.
Abstract
Background: Magnetic resonance imaging imply great diagnostical and medical opportunities, but entails often a discomfort for the patient, due to several different reasons. The patients’ experiences regarding the magnetic resonance imaging
examination are important for the feeling of safeness and establish a contact with the x-ray nurse.
Aim: The literature study’s aim was to illustrate the experiences of patients regarding examination with magnetic resonance imaging.
Method: A literature study with results from eight qualitative studies. Articles that were reviewed with quality and were also analyzed. Searches have been carried out in PubMed and CINAHL.
Result: From the analysis, three categories were formed and also eight subcategories. The categories were: To lie in an MRI-scan, to undertake the
examination procedure and also feelings. Patients experiences some kind of pain and discomfort during the MRI-scan. Some patients experience some negative feelings during the examination, whereas others do not experience that.
Conclusion: Communication, safeness and adaptation of the information are crucial parts for the experiences for the patients, regarding an examination within a magnetic resonance imaging, and the possibilities to reduce the negative feelings that occur during this kind of examination.
Keywords: Magnetic resonance imaging examination, experiences by patients, feelings, qualitative study.
Innehållsförteckning
Abstrakt ...
Abstract ...
Bakgrund ... 1
Historia – Magnetkamerans uppkomst ... 1
Magnetkamerans uppbyggnad ... 1
Hur fungerar MR? ... 2
MR-säkerhet, kontrastmedel och andningsprotkoll ... 2
Röntgensjuksköterskans kärnkompetens och dess huvudområde ... 3
Problemformulering ... 5
Metod ...6
Sökmetod...6
Urval ... 7
Analys ... 8
Forskningsetiska överväganden ... 8
Resultat ... 10
Att ligga i MR-kameran... 10
Störande ljud och buller ... 10
Fysiskt obehag och smärta innan och vid undersökningen ... 11
Att genomgå undersökningsproceduren ... 14
Att få information inför undersökningen ... 14
Att ha personalkontakt och kunna kommunicera under undersökningen ... 15
Känslor ... 16
Hot mot självkontroll ... 16
Oro, ångest och klaustrofobi ... 17
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Att ligga i MR-kameran ... 18
Att genomgå undersökningsproceduren ... 19
Känslor ... 21
Etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter ...22
Metoddiskussion ...23
Konklusion ... 27
Bilaga 1 ...
Tabell 1: - Databassökning av resultatartiklar ...
Bilaga 2 - Granskningsmall ...
Bilaga 3 ...
Tabell 2: – Artikelöversikt med kvalitetsgransknin ...
Bakgrund
Vid en placering på magnetkamerans sektion vid en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har författarna till denna rapport varit i kontakt med patienter som av olika skäl behövt genomgå en magnetkameraundersökning. Magnetkameran (MR) är en maskin där patienten placeras i en trång tunnel som kallas gantry, som har en diameter på 70 centimeter. En MR-undersökning kan pågå mellan cirka 15–60 minuter för en patient där många patienter uttryckte samt beskrev sin upplevelse som de erfarit med termerna klaustrofobisk, panikartad, trång eller högljutt.
Patienternas upplevelser och erfarenheter har väckt ett intresse hos oss författare att hitta mer kunskap kring ämnet för att få en större förståelse för patienternas
erfarenheter i samband med sina magnetkameraundersökningar.
Historia – Magnetkamerans uppkomst
Året var 1882 när den ungerska uppfinnaren, och ingenjören Nikola Tesla uppfann det roterande magnetfältet. Vilket sedan visade sig vara en grundläggande upptäckt inom fysiken. Det var dock inte förrän 1950-talet som det tillkännagavs att
magnetfältets styrka skulle benämnas med Tesla. Läkaren Raymond Damadian var den som senare upptäckte att vävnadens olika typer kommer ge olika långa signaler i magnetfältet (Tesla Memorial Society of New York. 2012).
Magnetkamerans uppbyggnad
Magnetkamera (MR) består av en kraftig magnet, ett gradient- och datorsystem samt ett radiofrekvent (RF) sändar- och mottagarsystem. De magnetkameror som finns i klinisk verksamhet arbetar vanligtvis i fältstyrkeområdet 0,1 – 3 tesla (T). RF systemet arbetar med en frekvens som är väldefinierad. Systemet består av en radiosändare och denna sänder ut ett pulsat elektromagnetiskt RF-fält in i kroppen.
Det består även av en radiomottagare som tar emot ekot eller MR-signalen (Ståhlberg
& Wirestam. 2008, 79).
Gradientsystemet består av strömgenomflutna spolsystem där uppgiften är att skapa linjära variationer i huvudmagnetfältet som är kontrollerbara. Gradientfälten är svaga och inom några tusendelar av en sekund kan de slås på och av. Datorsystemet används för att styra RF- och gradientpulser och för att lagra, registrera samt
bearbeta mottagna ekon som utgör en bild (Ståhlberg & Wirestam. 2008, 79).
Hur fungerar MR?
En diagnostisk undersökning som blivit allt mer vanlig och viktig är
magnetresonanstomografi (MRT) som genom ett kraftigt magnetfält kan undersöka kroppen utan någon joniserande strålning. Den teknik som MRT använder sig utav för att kunna skapa bilder kallas “kärnspinn resonansfenomenet” och ger
atomkärnan den magnetiska effekten. Våra kroppar har också väteatomer i sig, den egenskapen kallas “spinn” och därav kan de agera som “små magneter” i kroppen, och därmed kan ställa in sig efter magnetfältet i en MRT. Det som slutligen gör att en bild kan skapas är att magnetfältet kan uppfatta när atomerna återvänder till sitt utgångsläge där energi avges som ett eko (Ståhlberg & Wirestam. 2008, 79-81).
Vid en undersökning i MR krävs det att det aktuella området som ska undersökas täcks av en spole. Denna spole tar emot och sänder ut signaler i kroppen samt förbättrar signalen. För att denna spole ska fungera på bästa, möjliga sätt, är det viktigt att använda rätt spole till rätt kroppsdel som ska undersökas. Detta resulterar i att en optimal signalkvalité upprättas (Talbot & Westbrook. 2019, 337–341).
MR-säkerhet, kontrastmedel och andningsprotkoll
Den högteknologiska MR-kameran har förbättrat bildtagningen och diagnostiken för många patienter, men den kan även medföra en stor säkerhetsrisk (Lipton. 2004).
Tsai et al. (2015), nämner att projektileffekten är en av de risker som kan förekomma i undersökningsrummet. Denna effekt innebär att metallföremål som kommer för nära magnetfältet dras in i kameran. Även implantat kan föra med sig risker vid en undersökning i MR-kameran. Implantat riskerar att förflyttas, vilket kan medföra skada i omkringliggande vävnad. En funktionsstörning av implantatet kan även uppstå på grund av kameran (Tsai et al. 2015).
MR tekniken har förbättrat diagnostiken för många patienter, men kan även innebära en säkerhetsrisk (Lipton 2004).
Då det radiofrekventa fältet orsakar en uppvärmning av kroppstemperaturen hos patienterna under en pågående undersökning är det viktigt att ta bort alla
metallföremål på patienten för att undvika brännskador. Det är även viktigt att undvika hud mot hudkontakt med hjälp av isoleringsdynor och annan MR godkänd utrustning (Sammet. 2016). De kraftiga växlingarna hos gradienterna kan orsaka perifer nervstimulering. Detta kan medföra smärta i armar och ben. Gradienterna kan även orsaka kraftigt buller i kameran, vilket eventuellt kan ge upphov till hörselskador (Tsai et al. 2015).
Vid olika MR-undersökningar kan det förekomma en användning av kontrastmedel, som vanligen injiceras intravenöst, medan bariumkontrastmedel kan spädas ut med vatten som patienten sedan dricker (Aspelin. 2008, 136–142). Kontrastmedlet gör så att det uppstår en interaktion mellan kontrastmedlet och vävnaden i kroppen som undersöks vilket kommer göra så att en skillnad kan påvisas för diagnostiken.
Gadoliniumbaserade kontrastmedel har använts för MR-undersökningar sedan 1980- talet (Blomqvist. 2008, 148).
Somliga MR-undersökningar, exempelvis MR lever, kan innebära att patienterna skall hålla andan efter ett speciellt andningsprotokoll eller med hjälp av en
andningsteknik. Detta används som en metod för att detaljskärpan försämras vid signalinsamlingen av bilden om patienterna skulle andas som vanligt genom hela undersökningen (Leander & Ekberg. 2008, 443–444).
Röntgensjuksköterskans kärnkompetens och dess huvudområde Röntgensjuksköterskans yrkesetiska kod beskriver fyra områden som en
röntgensjuksköterska skall jobba utifrån. De inkluderade kategorierna i den
yrkesetiska koden är röntgensjuksköterskan och vårdtagaren, röntgensjuksköterskan och professionen, röntgensjuksköterskan och yrkesutövaren i vården och slutligen röntgensjuksköterskan och samhället. Koderna nämner även att förutom arbetet runt patienten är den yrkesutövande röntgensjuksköterskan skyldig att såväl respektera
är röntgensjuksköterskans yrkesetiska kod en vägledning för att kunna utföra etiska resonemang i arbetet och samtidigt göra goda etiska handlingar i ett dagligt arbete (Örnberg & Eklund. 2008).
Röntgensjuksköterskans huvudområde är radiografi, vilket är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde där kunskapen inkluderar fyra viktiga områden; omvårdnad, bild- och funktionsmedicin, medicin samt strålningsfysik. Radiografins uppbyggnad
innefattar vetenskap och väl beprövad erfarenhet samt interaktioner mellan teori och verksamhetsförlagda delar (Örnberg & Andersson. 2012).
Röntgensjuksköterskan ska ha kunskapen som behövs inom olika diverse metoder för att kunna utföra behandlingar och undersökningar som har ett diagnostiskt syfte med bildgivande, funktionella och morfologiska metoder till sin hjälp.
Röntgensjuksköterskan ska också kunna tillämpa de kunskaper som krävs för att kunna ge en god omvårdnad i samband med patienternas behandling eller
undersökning. Radiografins centrala kunskapsdelar är planering, genomförande och utvärdering i ett avseende på bildkvalitet, strålsäkerhet och stråldos. En förståelse för vårdmiljö, människan och tekniken är också viktiga delar inom huvudområdet
radiografi (Örnberg & Andersson. 2012).
I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2016:1298) står det att omvårdnad ska erhålla en god kvalitet, respektera såväl patienten som dennes självbestämmande, patientens medbestämmande och integritet. Detta reflekterar patientens rättigheter för en individanpassad information om dess tillstånd, prognos och behandling. Att bry sig och se patienten som en helhet inkluderar omsorg och omhändertagande, vilket är vad omvårdnad handlar om. Omvårdnadens mål är att stödja och hjälpa sin patient att hantera sin aktuella situation på ett bra sätt (SFS 2010:244).
För att patienten ska känna en delaktighet och trygghet, är det enligt Larsson, Palm &
Hasselbalch (2008, 27) nödvändigt med kommunikation och information. En
undersökning kan få en positiv riktning om det finns en viss kunskap och delaktighet hos patienten. För att minimera risken för eventuella missnöjen och vårdskador är det viktigt med en god kommunikation mellan patienten och vårdgivaren.
Problemformulering
Vid en MR-undersökning kan den högteknologiska miljön, undersökningstiden samt den diagnostiska metoden upplevas främmande för patienterna, som kan leda till en jobbig och negativ upplevelse. Den professionella rollen en röntgensjuksköterska bör ha vid en MR-undersökning är främst att stötta och kunna vägleda sin patient genom undersökningen. Målet för en undersökning är att den inte ska avbrytas eller skapa panik och oro för patienterna. Vid en ökad kunskap kring patienternas erfarenheter och upplevelser av MR-undersökningarna kan åtgärder utvecklas och framtas som därefter kan tillämpas i klinisk praktik.
Syftet med denna rapport är att belysa patienters erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning.
Metod
I enlighet med Friberg (2006, 38), är arbetets form är en litteraturstudie som utformats efter en tankeprocess som går igenom olika faser. Med hjälp av denna process har ett problemområde identifierats och en litteratursökning har
genomförts.
Kvalitativa studier erbjuder en insikt i emotionella, sociala samt experimentella företeelser. Syftet med denna studie är att få en uppfattning, att nå en förståelse och utforska olika kulturer och miljöer samt förstå relationen mellan de olika
processerna. Den kvalitativa forskningen används och belyser olika personers erfarenheter, upplevelser och uppfattningar i förhållande till ett specifikt fenomen (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2017, 70–71).
Sökmetod
Litteratur med inriktning på patientens erfarenheter vid en
magnetresonanstomografiundersökning har använts för att besvara det formulerade syftet. Dessa artiklar är kvalitativa då rapporten handlar om upplevelser och
erfarenheter, vilket formar kvalitativa litteraturstudier (Friberg. 2006, 99).
Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa hanterar artiklar som är relevanta för rapportens ämne samt innehåller information från olika typer av källor (Friberg. 2006, 63). Vid sökningen använde författarna sig av olika sökord samt de booleska termerna. Dessa termer används för att bestämma
anknytning de utsedda sökorden ska ha till varandra (Friberg. 2006, 69). En del kombinationer av sökord gav för många träffar, genom att korrigera kombinationen av sökord kunde ett mer tillfredsställande sökresultat erhållas. Vid korrigeringen ersattes ett eller flera ord mot något annat.
Alla sökningar innehöll “Magnetic Resonance Imaging” eller “MRI” för att kunna få lämpliga resultat som belyste uppsatsens problemområde samt enbart denna typ av modalitet. Följande sökord har använts i olika kombinationer: Patient, Life
experience, Attitude, Qualitative, MRI experience, Patient experience, Experience, Lived experience och Qualitative methods. Alla funna artiklar har begränsningen
“2005–2021” samt ”peer-review”. Övriga begränsningar som användes var “english language”, “abstract available ”, “qualitative study” och “full text”.
Urval
Urvalsprocessen bestod av tre steg. I urval 1 lästes rubriker igenom. De artiklar som ansågs relevanta för uppsatsen gick vidare till urval 2, där abstraktet lästes. Dem som slutligen ansågs svara an mot syftet, gick vidare till urval 3, där hela artikeln lästes.
Slutligen gick de artiklarna som svarade an mot syftet, vidare till urval fyra där de genomgick en kvalitetsgranskning. Åtta studier kvarstod som hade uppfyllt
kriterierna och därmed kunde inkluderas i en analys. Artikelsökningen och urvalsprocessen redovisas i tabell 1 som finns bifogad i bilaga 1.
Författarna har gemensamt åstadkommit en bedömning av studiernas kvalitet vid kvalitetsgranskningsprocessen genom att diskutera och mönstra studiernas helhet.
Till hjälp har en bedömningsmall, som är utformad av Olsson och Sörensen (2011) används. Denna mall bedömer studier med kvalitativ metodik. De artiklar som fått hög eller medel kvalitet vid granskningen har inkluderats för denna studies resultat.
Mallen finns bifogad som bilaga 2. Artikelöversikt på granskade artiklar finns redovisas i tabell 2 som finns bifogad i bilaga 3.
Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017, 20) är det viktigt att formulera de valda inklusionskriterierna detaljerat. Detta minskar risken för överinklusion och merarbete. I detta fall har artiklar inkluderats med personer, som är 18 år och äldre, som oavsett orsak genomgått en magnetkameraundersökning.
Artiklarna ska även vara peer-reviewed och inom tidsspannet 2005–2021.
Med tanke på att syftet är utformat utifrån att beskriva patienternas erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning valde författarna att exkludera gravida patienter. Detta för att vi anser att gravida patienter kan få en annan upplevelse i samband med sin graviditet, att tankar och känslor kring fostret upptar mer av upplevelsen än deras egna uppfattning av undersökningen. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017, 20), nämner att exklusionskriterier
kan vara subgrupper av populationen. Därav att författarna exkluderat subgruppen ovan.
Analys
Artiklarna har analyserats av båda författarna genom att utgå ifrån tre steg. Detta har författarna gjort tillsammans för att kunna säkra sin enighet vid detta genomförande (Friberg. 2006, 168–169).
Det första steget innebar att alla artiklar lästes upp i olika omgångar för att lättare få ett sammanhang. Steg två innefattar att urskilja det viktigaste i varje studies resultat.
Där har relevanta delar kunnat markeras, vilket innefattar metod, syfte, deltagare samt resultat. Tredje steget i denna process innebar att finna skillnader och olikheter i studierna som behandlat samma ämne. Detta har utförts för att få en tydlig
överblick för vad som utmärker de aktuella studierna. Slutligen har författarna identifierat skillnader och likheter i studiernas resultat (Friberg. 2006, 168–169).
Detta har givit upphov till kategorier och underkategorier i rapportens resultatdel.
Forskningsetiska överväganden
Etik handlar om moral och handlingar, samt hur ett korrekt beteende är. I denna process har författarna till denna litteraturstudie alltid strävat efter att göra goda etiska överväganden samt föra ett gott, etiskt resonemang. Etiska aspekter handlar inom vården i första hand om vad som hjälper eller skadar den enskilda individen.
Detta är även något som är viktigt att ta i beaktande vid genomförandet av
litteraturstudien som författarna åstadkommer (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2014, 157).
Denna litteraturstudie som genomförts omfattar studier som studerat
patienterfarenheter. Deltagarna kan eventuellt bli utsatt för påfrestningar, såväl fysiskt och psykiskt. Därmed är det viktigt för denna litteraturstudie att det finns en skyldighet hos skribenterna gällande vilka studier som kommer kunna användas. För att kunna intyga att resultatet inte grundas på studier som kan ha orsakat skada eller utsatt de medverkande personerna för ett lidande. Därav att studierna som nyttjas ska erhålla ett etiskt godkännande, innehålla etiska diskussioner samt ha genomgått en etisk granskning. Vetenskapsrådet (2020) menar att samtliga forskare vid såväl
statliga universitet som högskolor i Sverige har en skyldighet att följa värdegrunden som omfattar de nationella och lokala reglerna, men även de normer som finns.
World medical association (2018), nämner att medicinska framsteg uppnås vid forskning på människor. Information samt ett givet samtycke från patienten är det som behövs innan en medverkan i studier kan påbörjas (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2014, 163). Vetenskapsrådet (2020) ska verka och främja forskningsprocessens jämställdhet. För denna studie har kvinnor och män inkluderats för att inte könsdiskriminera samt för att kunna belysa vikten av god jämställdhet.
Resultat
Resultatet är kategoriserat med huvudkategorier och subkategorier i tabell 3 nedan.
Tabell 3 - Huvudkategorier och subkategorier/underkategorier.
Huvudkategorier Subkategorier/underkategorier Att ligga i MR-kameran Störande ljud och buller
Fysiska obehag och smärta innan och vid undersökningen
Svårighet att följa andningsinstruktioner Att genomgå
undersökningsproceduren
Att få information före undersökningen
Att ha personalkontakt och kunna kommunicera under undersökningen
Känslor Hot mot självkontroll
Ångest/oro/klaustrofobi
Att ligga i MR-kameran
Denna huvudkategori belyser erfarenheterna av att ligga i en MR-kamera under en undersökning. Underkategorierna innehåller resultat som syftar på patienternas fysiska besvär som uttryckts i samband med undersökningen.
Störande ljud och buller
En del patienter uttrycker att ljud och buller var mycket störande, andra ansåg att maskinens ljud inte var som förväntat. Många patienter ville veta orsaken till ljudets uppkomst, eftersom att trots hörlurarna som fanns att tillgå inte var av tillräcklig kvalitet för att stänga ute ljudet från maskinen. En del patienter upplevde ljudet som smärtsamt, överväldigande samt förvirrande i samband med att de skulle lyssna till maskinens andningsinstruktioner som tillhörde undersökningen. Ett av sätten för att hantera det störande och obehagliga bullret var att försöka tänka på något positivt (Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson. 2014; Hafeez et al. 2012).
Det finns en osäkerhet från patienternas sida när de inte hade någon vetskap om maskinens kontinuitet av ljud. Patienterna uttryckte tankar kring huruvida ljudet skulle fortsätta, vilket ljud som kommer härnäst samt patienter som genomgått andra typer av röntgenundersökningar uttryckte att ingen av de maskinerna hade haft ett sådant buller (Evans et al. 2017).
En deltagare reflekterade över det bullriga ljudet och kom fram till att de som inte är vana med ljudet, hade troligen svårare att tolerera det. De flesta uttryckte att det var svårt att beskriva bullret då det inte var jämförbart med något annat. Flera patienter blev förvånade över styrkan och penetrationen som ljudet hade (Carlsson & Carlsson.
2013). Att sitta i omklädningsbåset och vara klar att påbörja undersökningen samtidigt som patienterna tvingades lyssna på maskinens ljud skapade en
fördröjning av proceduren som ansågs negativ (Tugwell-Allsup & Pritchard. 2018).
Erfarenheterna av ljud och buller i MR-kameran är en central del som många
patienter beskriver vid sin undersökning (Bellhouse et al. 2020). Även framkom det klagomål på det bullriga ljudet som uppstod vid bildtagningen (Carlsson & Carlsson.
2013).
Fysiskt obehag och smärta innan och vid undersökningen
En del av patienterna upplevde fysiskt obehag i samband med MR-undersökningen (Hafeez et al. 2012; Bellhouse et al. 2020; Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson.
2014; Törnqvist et al. 2006). De patienter som inför en MR-undersökning hade en förberedelse som innebar att dricka vatten beskrev det som antingen obehagligt eller smärtsamt. Att dricka vatten och fylla sin magsäck associerades med milda kramper som gick att hantera. En liten andel av patienterna uttryckte det som outhärdligt med en smärta som kom och gick (Hafeez et al. 2012).
En del hade svårt att ligga still i MR-kameran (Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson.
2014). Detta kunde bero på att det kliade någonstans på kroppen, att det fick ont av den hårda britsen eller att de inte vågade somna på grund av risken för ryck och därmed genom misstag flytta sig från ursprungspositionen. Sedan fanns det patienter som försiktigt rörde på fingrar och tår i hemlighet. Obehaget förbättrades när
kylande effekten från fläkten (Funk, Thunberg, & Anderzen-Carlsson. 2014). Det framkom även klagomål på värmefläkten som bidrog till en blåsig känsla (Carlsson &
Carlsson. 2013). Undersökningstiden för en MR-undersökning uttrycktes som lång, vilket medförde att komforten blev obekväm. Många upplevde fysiska symtom som andfåddhet, ökad hjärtfrekvens, yrsel, rädsla samt ett behov att komma ut från tunneln. Om dessa symtom blev svårare att hantera avbröts undersökningen av patientens önskemål (Törnqvist et al. 2006).
Patienter rapporterade smärta i arm och axlar som förvärrades av
positioneringen(Bellhouse et al. 2020; Hafeez et al. 2020). En del patienter beskrev att det var obekvämt att ligga still i samma position under en lång tid vilket medförde att det lades en stor vikt på ryggen som i sin tur orsakade en smärta som var svår att uthärda. Patienterna poängterade att det skulle varit bra med något som distraherar dem från att behöva tänka på sin smärta, exempelvis en tv eller något annat som fångar deras uppmärksamhet (Hafeez et al. 2012).
Andra patienter beskrev sin undersökning utan obehag och tillräcklig komfort för att kunna ligga stilla. (Evans et al. 2017)
Svårigheter att följa andningsinstruktioner
Patienternas upplevelser kring andningen under bildtagningen var varierade (Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson. 2014; Hafez et al. 2012). Många tyckte att
andningen var svår, speciellt vid utandning. Istället för att inte andas ut den maximala mängden luft, släppte en del patienter ut luft i hemlighet under bildtagningen, vilket patienterna själva ansåg som fusk. Nästan hälften av
patienterna föredrog självinitierad andning och ungefär en tredjedel uttryckte ingen preferens. Cirka en fjärdedel av patienterna förlitade sig på röntgensjuksköterskan och de givna instruktionerna. Flera patienter beskrev både för- och nackdelar kring de olika teknikerna (Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson. 2014).
Nackdelen med instruktionerna från röntgensjuksköterskan var svårigheten att vara i takt med sin egna andning. När röntgensjuksköterskan gav instruktionen att andas
tillräckligt med tid för att utvisa all luft innan bildtagningen startade. Upplevelsen av instruktioner från röntgensjuksköterskan var att de kom för snabbt och för nära andningsuppehållet. Patienterna uttryckte en osäkerhet om huruvida
andningsuppehållen utfördes på ett korrekt sätt (Funk, Thunberg & Anderzen- Carlsson. 2014).
En del patienter hade svårt att hålla andan eller samordna med instruktionerna och tidpunkterna för andningen. Detta berodde på att patienterna ansåg att det inte var mycket tid emellan för att kunna få tillbaka sin normala andning (Hafeez et al. 2012).
Det fanns patienter som ansåg att det inte spelat någon roll vilken andningsmetod som använts. Eftersom att det i huvudsak är irrelevant då en god bildkvalitet är det viktigaste, annars behöver de komma tillbaka för en ny undersökning. Alla metoder för inandningsteknikerna oavsett svårighet var av sekundär betydelse enligt
patienterna (Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson. 2014).
Att genomgå undersökningsproceduren
Denna kategori beskriver delar av patienternas undersökningsprocedur.
Underkategorierna syftar på varierande procedurer som patienterna erfarit i samband med sina undersökningar.
Att få information inför undersökningen
Hur patienterna informerades spelade roll för deras upplevelser av undersökningen (Carlsson & Carlsson. 2013; Tugwell-Allsup & Pritchard. 2018; Strand et al. 2014).
Många patienter som läst informationsbrevet hade hunnit reflektera över innehållet och ansåg att brevet gav en trygghet inför undersökningen. Andra patienter tyckte att brevet förvirrade dem inför undersökningen och förstod inte alla delar av textens innehåll. Slutligen ansåg patienterna att det fanns olika behov av att få mer information angående MR-kamerans tunnel och dess bredd, vissa tyckte att mer information hade hjälp dem ännu mer att förbereda sig medan andra inte höll med (Carlsson & Carlsson. 2013).
Bland de patienter som hade fått hem en DVD-skiva med bilder och filmer från MR- kameran kände sig förberedda inför sin undersökning och upplevde att de fick en förståelse för vad som väntade vid ankomsten till sjukhuset. Andra patienter fick ett telefonsamtal med en röntgensjuksköterska inför sin undersökning. Det gav en positiv upplevelse där patienterna fick en chans att ställa alla frågor de hade samt att få ett direkt svar vilket gjorde att patienterna kände sig trygga (Tugwell-Allsup &
Pritchard. 2018).
För flera patienter var den muntliga informationen vid undersökningen viktigare än den skriftliga som patienterna fått hemskickat (Carlsson & Carlsson. 2013; Strand et al. 2014).
Andra beskrev negativa upplevelser när de inte hade fått någon information om att eventuell omklädning kunde vara aktuellt, särskilt inte när informationen om smycken var det som nämndes (Tugwell-Allsup & Pritchard. 2018).
Att ha personalkontakt och kunna kommunicera under undersökningen En del patienter upplevde någon form av osäkerhet kring undersökningen. Känslorna av osäkerhet eller säkerhet kunde påverkas av röntgensjuksköterskan (Strand et al.
2014).
Patienterna uttryckte en uppskattning för att röntgensjuksköterskan tog sig tid att besvara deras frågor före undersökningen, då en MR-undersökning är en ny
upplevelse för många patienter. Interaktionen med sköterskan i förberedelserummet samt deras närvaro och kommunikation under bildtagningen fick patienterna att känna sig trygga. På grund av röntgensjuksköterskans självsäkerhet kunde de lämna ansvaret för undersökningen i deras händer. En annan upplevelse var att sköterskan kunde anpassa kommunikationen och informationen till den enskilda individen. På så sätt underlättade deltagandet vid undersökningen och det resulterade i kontroll av känslor (Carlsson & Carlsson. 2013; Strand et al. 2014).
Möjligheten till att kommunicera och använda larmknappen vid undersökningen bidrog till en känsla av kontroll över situationen. Patienter upplevde en säkerhet då de var medvetna om att röntgensjuksköterskan tittade på dem medan de låg i kameran. Vissa patienter använde huvudspole med en spegel, så att de kunde se sköterskan i manöverrummet (Carlsson & Carlsson. 2013; Strand et al. 2014).
Personalen stöttade patienter med kommunikation och information. Vissa patienter upplevde en känsla av isolering när de låg i kameran, men när de hörde sköterskan prata, blev det en bekräftelse på att de inte var ensamma. Kommunikationen under undersökningen var viktig för patienterna. Det upplevdes som lugnande, men vid personalbyte ändrades lugnet till panik. Detta gjorde att det ursprungliga förtroendet raserades (Evans et al. 2017).
Känslor
Den sista kategorin berör patienternas känslor i samband med sin undersökning.
Underkategorierna innehåller två rubriker som är återkommande känslor för patienterna.
Hot mot självkontroll
Att förbereda sig för att genomgå en MR-undersökning upplevdes och beskrevs som ett hot mot individens självkontroll. Patienternas individuella förmåga och strategier som användes för att försöka ta kontroll över situationen misslyckades när känslan av hot var tillräckligt stark. Motivationen av att få bra röntgenbilder var motiverande för att patienterna skulle klara av att slutföra undersökningen och kunna vara relativt bekväm vid proceduren (Carlsson & Carlsson. 2013).
Patienter som uttryckte sig vara i en annan värld vid undersökningen upplevde ett hot mot självkontroll och deras tankar. Hotet mot självkontroll varierar bland patienterna och för vissa började processen redan när de anmälde sig i receptionen.
Misstankarna om att de inte skulle klara av att gå in till MR-maskinen började där (Törnqvist et al. 2006).
Vid hantering av situationen i kameran, fokuserade flera patienter på vad
undersökningens resultat skulle visa, eftersom det kunde avgöra framtiden för dem (Carlsson & Carlsson. 2013). Deltagare som kände ett hot mot självkontroll slappnade lätt av genom att tänka på annat. Behövdes det en större ansträngning, fick
patienterna vara någon annanstans i sinnet. De stängde ögonen och tänkte på andningen samt senare belöningar efter undersökningen (Törnqvist et al. 2006).
När patienterna hade genomgått undersökningen kände de att de hade bevisat något för sig själva och att det skulle vara lättare att genomgå en ny undersökning. Flera patienter beskrev undersökningen som lidande, men de var villiga att genomgå den igen om det skulle behövas (Carlsson & Carlsson. 2013).
Oro, ångest och klaustrofobi
Deltagarna rapporterade känslor av oro och ångest. Dessa känslor var varierande mellan deltagarna och de upplevde MR-undersökningen i sin helhet som obekväm och obehaglig. Patienterna som beskrev obehagliga känslor vid sin undersökning kände att de övergavs i det trånga utrymmet i tunneln där de upplevde en känsla av att kvävas eller att luften var otillräcklig. Patienterna rapporterade också att de hade önskat att få någon minuts paus från tunneln så de kunde återhämta sig efter att en ökad känsla av ångest blivit påtagligt (Strand et al. 2014). Det vanligaste patienterna rapporterade efter sin MR-undersökning var problemet med klaustrofobi (Bellhouse et al. 2020).
Patienterna beskrev flera störande känslor under bildtagningen. Den främsta var tunnelns trånghet (Carlsson & Carlsson. 2013). Patienterna beskrev känslan i kameran som att de kände sig fångade eftersom att de kunde känna maskinen runt hela kroppen (Evans et al. 2017). En del patienter uttryckte sin oro som var orsakad av en viss okunskap av vad proceduren skulle innebära (Tugwell-Allsup & Pritchard.
2018).
Den trånga och smala tunneln var en bidragande faktor till nödkänslor. Dessa sträckte sig från ett milt obehag till ren panik. Patienterna använde olika strategier för att klara det trånga utrymmet och det kunde exempelvis vara att fokusera på andningen och försöka slappna av (Funk, Thunberg & Anderzen-Carlsson. 2014).
Deltagarna uttryckte en större lättnad efter en MR-undersökning jämfört med en datortomografiundersökning (DT). Vid DT-undersökningen var
klaustrofobikänslorna färre och hade en kortare varaktighet jämfört med MR (Bellhouse et al. 2020).
Sedan fanns det ett fåtal patienter som uttryckte en rädsla och oro över potentiell inkontinens orsakat av att dricka mängderna med vatten. Endast en enstaka patient drabbades av inkontinens på grund av detta (Hafeez et al. 2012).
Diskussion
Litteraturstudiens syfte var att belysa patienternas erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning. Resultat visar att patienternas erfarenheter kan beskrivas ur olika perspektiv samt med varierande känslor i samband med undersökningen i magnetkameran. Resultatet diskuteras mot annan relevant forskning samt Katie Erikssons teori om lidande som beskriver att människan befinner sig i ett slags universum av lidande. Att lidandet utgör en del av allt
mänskligt liv. Varje enskild människa kan genomgå ett lidande för att slutligen kunna uppleva en meningsfullhet (Eriksson. 1994, 11).
Resultatdiskussion
Att ligga i MR-kameran
I en studie av Goense et al. (2018) undersöktes specifikt hur stor andel av patienterna som rapporterade olika typer av obehag vid undersökningsproceduren. 22% av
deltagarna i studien ansåg att positioneringen och hur de låg i kameran orsakade ett stort obehag. Medan 22% även rapporterade att undersökningstiden var en faktor som framkallade obehag.
I studierna av McNulty & McNulty (2009); Dewey, Schink & Dewey (2007), framförs idén av att lägre ljudnivå av maskinens buller kan bli mer patientvänligt. Studien av (McNulty & McNulty. 2009) testade två olika MR-system (system A och system B), med olika värden av ljudnivå för två olika patientgrupper. Dessa två patientgrupper blev tilldelade en enkät som skulle fyllas i gällande upplevelsen av undersökningen.
Resultatet av enkäterna påvisade att patienterna som undersöktes med MR-systemet B hade högre tålamod för ljudnivån än patienterna som hade undersökts med MR- system A. System B hamnade på 2,45 på LIKERT- skalan (en skala där indivuduella attityder mäts) och hade lägre ljudnivåvärde än system A där värdet hamnade på 3,71. Vid Dewey, Schink & Dewey’s (2007) studie jämfördes två patientgrupper där ena gruppen fick genomgå en MR undersökning i en 1T kamera och den andra gruppen fick genomgå undersökningen i en 1,5T kamera. I 1,5T hade ljudet minskat med 97% och hade en tunnel som var kortare och bredare.
Detta anser vi bör kunna bli mer tillämpningsbart i klinisk praktik för att minska ljudnivån hos MR-kamerorna så att patienterna får en behagligare upplevelse.
Eriksson (1994, 97–98) menar att vårdlidande anses som ett onödigt lidande som bör elimineras med alla tänkbara medel. Ett vårdlidande handlar om vårdetik och god vård. Vårdlidande kan lindras genom att utveckla vårdkulturen och sjukhusmiljön samt att patienten får känna sig i fokus. Vi anser att detta är vanligt förekommande att patienter uttrycker obehag eller osäkerhet vilket gör att det är viktigt för en röntgensjuksköterska att ansvara över att patienterna känner sig trygga samt får en behaglig position i kameran eftersom att de skall ligga där en längre tid samt
(Örnberg & Eklund. 2008).
Någonting vi anser bör kunna bli mer tillämpningsbart i klinisk praktik är att minska ljudnivån hos MR-kamerorna, eftersom att det kan medföra att patienterna får en mer behaglig upplevelse.
Att genomgå undersökningsproceduren
När en magnetkameraundersökning skall genomföras är den viktigaste och mest centrala delen information och kommunikation. Genom att få information om rutinerna i väntrummet samt den information som berör svarstiden på
undersökningens utlåtande kunde patienterna uttrycka en positiv erfarenhet.
Informationen som innebar att patienten i fråga kunde avbryta sin undersökning när som helst underlättade patientens kontroll över situationen samt att upplevelsen av stress blev mindre (Bolejko et al. 2008).
Grey et al. (2000) samt Mackenzie et al. (1995) kan bekräfta att en ökad skriftlig information innan patienternas MR-undersökningar och en grundläggande, kort introduktion som berör hur magnetkameran fungerar kan leda till en minskad ångestkänsla. Detta gjorde så att det underlättade för patienterna att förbereda sig såväl fysiskt som psykiskt inför undersökningen (Bolejko et al. 2008).
Precis som en studie i resultatet beskrevs fördelen med att använda sig utav en DVD- skiva med information som skickats till patienterna, och då således givit information om undersökningen patienterna skall genomgå som positiv. Enligt Powell et al.
MR-undersökningen. Denna skulle i sin tur förhoppningsvis kunna minska
rörelseartefakterna. Det påvisades en uppskattning hos de patienter som fick ta del av DVD-skivan samt att rörelseartefakterna förekom i en mindre mängd gentemot de patienter som inte fick nytta DVD-skivan. Detta visar på att information med hjälp utav en DVD-skiva är ett bra sätt att förmedla information till sina patienter,
någonting som kan gynna de kliniska verksamheterna i framtiden om fler tar vid. Det är mycket möjligt att verksamheten och avdelningarna på röntgen har ändrat sin syn på informationens betydelse, samt att en utveckling kan ha skett och förbättrat med tiden. Information i samband med en MR-undersökning har enligt resultatet påvisat att det är en viktig komponent för patientens upplevelse och erfarenheter (Powell et al. 2015).
Enligt Andersson et al. (2008) studie, har personalens stöd en stor betydelse för patienterna. Oron minskade när personalen försäkrade patienten om att de skulle vara med hela tiden samt när de informerade om larmklockans funktion. Andersson et al. (2008), analyserade betydelsen av ett bra förhållande mellan
röntgenpersonalen och patienten samt en god omvårdnad. Då
röntgensjuksköterskans profession innefattar en bred kompetens, är det viktigt att behärska och prioritera patientens behov. Vi anser att den verbala kommunikationen är ett enkelt och rationellt sätt för att förbättra patientens upplevelse innan, under och efter undersökningen. Enligt patientlagen (SFS 2014:821), ska personal fastställa att patienten har förstått den givna informationen.
Smärta som är kroppslig är en vanlig orsak till lidande i samband med exempelvis en sjukdom. Relationen mellan smärta-lidande är dock central där ett outhärdligt lidande kan lindras vid reducering av den smärta som finns. Denna kroppsliga smärta fokuseras oftast till en bestämd del av kroppen där den på så sätt fångar hela människans uppmärksamhet. Detta leder till ett försvårande för människan att kunna ge en möjlighet till att potentiellt sett kunna bemästra sitt lidande (Eriksson.
1994, 83). Därmed anser vi att avsatt tid vid undersökningstillfället vore bra för att kunna besvara frågor som kan förbättra patientens upplevelse och därav minska att oro och missförstånd uppstår. Det är viktigt att det finns ett samspel mellan patient och röntgensjuksköterska för att på bästa sätt kunna etablera en kontakt och trygghet vid det korta patientmötet samt situationerna som personalen ställs inför (Örnberg &
Känslor
Resultaten från litteraturstudien påvisade att en del patienter förlorar sin
självkontroll och upplever ångest samt oro i det trånga utrymmet i magnetkameran och behöver därför stöd från röntgensjuksköterskan för att klara av undersökningen.
I resultatet framgår det inte tydligt hur stor skillnad det är mellan män och kvinnors oro i samband med MR-undersökningen. I studier av (Lukins et al. 1997; Katz et al.
1994) kan det däremot styrkas att kvinnor upplever mer oro i samband med
undersökningen än männen. Det förekommer dock inte orsaker till varför en skillnad mellan kvinnor och män skulle uppstå gentemot deras erfarenheter och upplevelser.
Det framkom även i Mackenzie et al. (1995) att unga personer som var mindre oroliga än äldre kunde kopplas till fysiska skador istället för patologiska sjukdomar.
I Grey et al. (2000) beskrevs patienterna som lugnare om de fick hjälp vid sitt undersökningstillfälle med tekniker som kan hjälpa till att reducera oro, dessa
tekniker var kognitiva strategier. Medan vid undersökningarna i Tischler et al. (2007) studie var musik det patienterna ansåg var det bästa hjälpmedlet de kunde bli
erbjudna i samband med undersökningen. En annan studie av Thorpe et al. (2008) visar att patienterna som genomgår flertalet undersökningar i MR-kameran blir mindre oroliga. Studien av Mackenzie et al. (1995) visar dock motsatsen gentemot Thorpe et al. (2008). De patienter som har dålig erfarenhet sedan tidigare
undersökningar är mer belägna att vara oroliga inför nästa MR-undersökning.
Vid ångestrelaterade besvär visade en studie av Thorpe et al. (2008) att det inte var någon betydande skillnad om patienterna hade förts in i gantryt med fötterna eller huvudet först. Medan Mackenzie et al. (1995) påvisade motsatsen. De patienterna som fördes in med fötterna först sig mindre oroliga än de som åkte in med huvudet före. Enligt McIsaac et al. (1998) och Murphy (2001), kan oro och ångest reduceras genom att låta patienterna åka in med fötterna först i gantryt.
Den gemensamma nämnaren var att hotet mot självkontroll som ofta utlöses i det trånga utrymmet i tunneln grundades av rädslor som i sin tur orsakade ångest och panikkänslor (Van Minde, Klaming & Weda. 2014; Thorpe, Salkovskis & Dittner.
patienterna var att de kände sig fångade i kameran (Harris, Cumming & Menzies.
2004). I de flesta fall hos patienterna kunde det trånga utrymmet även orsaka känslan av andnöd (Thorpe, Salkovskis & Dittner. 2008; Harris, Cumming &
Menzies. 2004).
En del patienter var oroliga inför deras MR-undersökning, eftersom de inte visste varför de skulle genomgå den. Detta gjorde patienterna stressade på grund av vad resultatet skulle visa, vilket ledde till ångest och oro. Därför är det viktigt med detaljerad information om huruvida resultatet kommer att hanteras för att kunna tillgodose patienternas behov (Katz et al. 1994). Mackenzie et als. (1995) studie visar istället att det inte alls var viktigt för patienterna att ha vetskap kring sin
undersökning de blivit kallade till, oavsett om det handlade om undersökningstyp eller orsak till att undersökningen skulle genomföras. Ett lidande beskrivs som en kamp mellan de onda och goda, lidandet kan uppfattas i allmänhet som en verkan av något ont. Ett lidande är inte likvärdigt med ångest, däremot kan människor som lider ha ångest. Lidandet beskrivs som något bortom oro och ångest där det finns en visshet om att lidandet innebär att kämpa och inte ge upp. När kampen mot ett lidande är som mest intensiv saknar människan förmågan att kunna förmedla sitt lidande till någon annan (Eriksson. 1994, 30–31). Här anser vi att det är viktigt som röntgensjuksköterska att kunna känna av situationen och våga ställa en öppen fråga till sin patient om det är någon information de kan bistå med som kan underlätta på något sätt. Eftersom att en yrkesutövande röntgensjuksköterska ska sträva efter att minska patientens obehag och lidande (Örnberg & Eklund. 2008).
Etiska, samhälleliga och intersektionella aspekter
Samtliga artiklar som ingick i litteraturstudien var etiskt godkända. Författarna fick söka efter ett etiskt godkännande vid tidskriften i endast en av de åtta artiklarna (Wallengren & Henricson. 2012, 492–493). Ett krav som främst är kardinalt vid forskning innefattar en minimering av skadliga risker för deltagarna. Därav de höga
Helsingforsdeklarationen behandlar riktlinjer som berör etik, datahantering där personuppgifter och annan sekretess ingår, samt ett förhållningssätt med respekt gentemot deltagarna. Vid stiftande av nya lagar kan denna deklaration användas eftersom att Helsingforsdeklarationen redogör för olika, basala principer. En av principerna handlar om deltagarnas rättighet till samtycke, information och rätten till sitt självbestämmande, integritet och konfidentialitet. Eftersom att studierna är utförda i olika länder, där ett etiskt förhållningssätt kan skilja sig åt, har författarna tagit hänsyn till detta. Däremot är det dock inget som påverkat denna litteraturstudie när de etiska förhållningssätten framgått och kunnat styrkas (World Medical
Association [WMA]. 2018).
En intersektionell aspekt som Patientlagen (SFS 2014: 821) understryker är att informationen vid en konversation mellan personal och patient ska kunna förmedlas så att mottagaren förstår. Därmed ska en röntgensjuksköterska kunna anpassa sin information till varje enskild patient för att minimera risken för att missförstånd och feltolkningar uppstår som i sin tur kan uppfattas diskriminerande (Örnberg &
Eklund. 2008). Patienternas omvårdnad ska inte vara begränsad till ålder, trosuppfattning, hudfärg, handikapp, sjukdom samt kön eller sexuell läggning
(Örnberg & Andersson. 2012). Kaplan-Lewis och Percac-Lima (2013), redogör för hur viktigt det är att patienten genomgår sin undersökning. En avbruten eller utebliven undersökning riskerar att leda till en progression, det vill säga att patientens sjukdom eller diagnos får ökade konsekvenser. Det medför även att upptäckten av nytillkomna komplikationer minskar. Utöver progression och komplikationer, blir detta en
ekonomisk fråga, eftersom att varje enskild undersökning kostar samhället pengar.
Utifrån ett samhälleligt perspektiv, ska en röntgensjuksköterska besitta kunskaperna som krävs för att kunna genomföra bildgivande diagnostiska undersökningar samt att uppnå en god personcentrerad vård där de båda parterna, sköterska och patient är beroende av varandra (Örnberg & Andersson. 2012).
Metoddiskussion
För att besvara syftet till denna litteraturstudie inkluderades åtta kvalitativa studier som undersöker patienternas erfarenheter i samband med en
magnetkameraundersökning. Genom att gemensamt samt individuellt utfört urval,
(Willman et al. 2011, 56–57). Enligt Wallengren och Henricson (2012, 490–493), är detta tillvägagångssätt en viktig del för att kunna säkra reliabiliteten och validiteten i denna litteraturstudie.
Innan den riktiga litteratursökningen startade utfördes så kallade testsökningar, vars syfte var att undersöka om området hade tillräckligt mycket forskning samt för att hitta adekvata sökord. Wallengren & Henricson (2012, 489–490) menar att det kan styrka arbetets validitet. En fördel med att använda sig av breda sökningar är att risken minimeras för att relevant litteratur sorteras bort. Ett fåtal artiklar bedömdes som relevanta för denna studie, vilket kan bero på att det inte finns tillräcklig
forskning inom området som skall besvara litteraturstudiens syfte.
Sökningarna utfördes i två databaser, där både PubMed och CINAHL tillförde artiklar till studiens resultat. Om litteraturstudien hade påbörjats idag skulle en sökning i någon annan databas övervägts, exempelvis Scopus och Web of Science, för att eventuellt kunna få ett utslag på fler artiklar. De engelskspråkiga artiklarna samt de som endast fanns tillgängliga i fulltext vid Umeå Universitetsbibliotek är något som kan vara en bidragande faktor till att andra artiklar inte kunnat användas. Enligt Henricson (2012, 472) kan det därmed påverka validiteten i litteraturstudien. Det utfördes även manuella sökningar utan påvisat resultat. Tolkningen av författarna innebar att de mest troligt hittat majoriteten av den litteratur som kan besvara syftet.
Enligt Östlundh (2012, 74) är vetenskapliga studier en färskvara där nyligt publicerade artiklar därmed bör användas i en litteraturstudie. Därav att publikationstiden avgränsats till årtalen 2005–2021.
Kvalitetsbedömningen utfördes med hjälp av en granskningsmall som är utformad av Olsson och Sörensen (2011, 284). Denna mall ska hjälpa och stödja författarna när en systematisk granskning ska bedrivas (Willman et al. 2011, 108). Mallen är lämplig för studier med olika design och erhåller en generell utformning, därav att den valdes till denna litteraturstudie. Kombinationen av procenträkning och poängsättning gav en möjlighet att kunna bedöma samtliga studier och dess kvalitet. Dock finns det en risk vid användning av en sådan mall att felbedömningar och felräkningar görs. Riskerna försökte förhindras då studierna blev granskade var för sig och sedan jämfördes mot varandra (Willman et al. 2011, 108–112). Henricson (2012, 473) föredrar detta
arbetssätt då reliabiliteten i litteraturstudien stärks. Ingen studie som granskades bedöms däremot ha en låg kvalitet.
Artiklarna som ingår i resultatet belyser patienternas erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning. Här bör det poängteras att inklusion enbart har
tillämpats på personer som var 18 år och äldre om resultatet kunde härledas till deras erfarenheter, där även analysen hade den begränsningen. Detta är något som
bedömts styrka studiens innehåll eftersom att patienternas erfarenheter hade en röd tråd och hade samma resultat i flera av studierna.
Så länge resultatet går i samma riktning menar Willman et al. (2011, 110) att trovärdigheten vid en sammanställning inte behöver bli sämre eller minska trovärdigheten bara för att de inkluderade studierna utförts i olika länder.
Litteraturstudiens resultat kan härledas från forskning som blivit utförda från olika länder, i detta fall kommer de åtta artiklarna från endast två länder, där fyra av dem är från Sverige och de resterande fyra från Storbritannien. Det finns brister i
samband med att det endast är inkluderade studier från två olika länder, något som kan medföra att trovärdigheten minskas. Även att övrig information uteblir från andra länder som kan ha utfört studier som svarar mot vårt syfte.
De bristande erfarenheterna av att genomföra litteraturstudier bör lyftas som en svaghet, även de begränsade kunskaperna av användandet av forskningsbegrepp samt det engelska språket som inte är ett modersmål. Även att bibliotekets
behjälplighet vid sökprocessen av artiklar samt sökord inte nyttjades. Detta är något som skulle användas om denna litteraturstudie skulle skrivas igen.
Slutligen har det utövats en god forskningssed genom att tillsammans diskutera meningsskillnader samt fatta beslut gemensamt med rationella diskussioner. Det har funnits en strävan efter att arbeta ihop så mycket som möjligt för att minimera risken för missförstånd och feltolkningar av artiklarna som använts för resultatet. Det har även, för syftet och dess tillförlitlighet av hela litteraturstudien refererats
kontinuerligt till samtliga studier som använts för att kunna bekräfta slutsatser och påståenden (Helgesson. 2015, 66).
Slutligen har det utövats en god forskningssed genom att tillsammans diskutera
har funnits en strävan efter att arbeta gemensamt så mycket som möjligt för att minimera risken för missförstånd och feltolkningar av artiklarna som använts för resultatet. Det uppstod situationer där åsikterna skilde sig åt. Det har även, för syftet och dess tillförlitlighet av hela litteraturstudien refererats fortlöpande till samtliga studier som använts för att kunna styrka slutsatser och påståenden (Helgesson. 2015, 66).
Konklusion
Sammanfattningsvis har patientens erfarenheter av en magnetkameraundersökning en central del genom undersökningens alla delar. Genom god kommunikation och tillräcklig information gällande undersökningsproceduren blir det ofta en avgörande faktor för huruvida patienten kommer klara av att genomgå sin undersökning eller ej.
Eftersom att det dagligen avbryts och avbokas magnetkameraundersökningar påverkar det patienternas medicinska utlåtanden som kan leda till vidare vård och hjälp. Litteraturstudiens resultat visar att patienternas upplevelser och erfarenheter i samband med en magnetkameraundersökning går mot samma riktning, i varierad grad av upplevda känslor. Där återfinns flera åtgärder för att kunna hjälpa den enskilde patienten vid just sin undersökning. En rekommendation till klinisk verksamhet som kan ge patienterna en ökad tillit och tilltro i samband med
undersökningen innefattar professionella röntgensjuksköterskor som har tid att ge patienterna de stöd som behövs vid varje enskild situation.
Slutligen bör det poängteras att vi anser att detta område är för lite beforskat och det skulle behövas fler studier som inkluderar mer kvalitativa och intervjubaserade studier. Detta för att på så sätt kunna få en djupare förståelse för huruvida patienterna upplever magnetkameran såväl före som under och efter sin undersökning.
Referenser
* Artiklar som är inkluderade i resultatet.
Andersson, B.T., Fridlund, B., Elgán, C., Axelsson, Å.B. 2008. Radiographers’ areas of professional competence related to good nursing care. Scandinavian journal of
caring sciences 22(3): 401–409. DOI: 10.1111/j.1471-6712-2007-00543.x Aspelin, P. 2008. Kap 6.1 Kontrastmedel vid röntgendiagnostik. I Aspelin, P &
Petterson, H. (Red). Radiologi. Lund: Studentlitteratur.
* Bellhouse, S., Brown, S., Dubec, M., Taylor, S., Hales, R., Whiteside, L., Yorke, J., Faivre-Finn, C. 2020. Introducing magnetic resonance imaging into the lung cancer radiotherapy workflow - An assessment of patient experience. Radiography 27(1):
14–23. DOI: 10.1016/j.radi.2020.04.020
Blomqvist, L. 2008. Kap 6.3 Kontrastmedel vid magnetresonanstomografi. I Aspelin, P & Pettersson, H. (Red). Radiologi. Lund: Studentlitteratur.
Bolejko, A., Sarvik, C., Hagell, P., Brinck, A. 2008. Meeting patient information needs before magnetic resonance imaging: Development and Evaluation of an Information Booklet. Journal of radiology nursing 27(3): 96–102. DOI:
10.1016/j.jradnu.2008.05.001
* Carlsson, S., Carlsson, E. 2013. The situation and the uncertainty about the coming result scared me but interaction with the radiographers helped me through: a
qualitative study on patients experiences of magnetic resonance imaging examinations. Journal of Clinical Nursing 22(21-22): 3225-3234. DOI:
10.1111/Jocn.12416
Dewey, M., Schink, T., Dewey, C.F. 2007. Claustrophobia during magnetic resonance imaging: Cohort study in over 55,000 patients. Journal of magnetic resonance imaging 26(5): 1322–1327. DOI: 10.1002/jmri.21147
Eriksson, K. 1994. Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.
* Evans, R., Taylor, S., Janes, S., Halligan, S., Morton, A., Navani, N., Oliver, A., Rockall, A.,Teague, J., Miles, A. 2017. Patient experience and perceived acceptability of whole-body magnetic resonance imaging for staging colorectal and lung cancer compared with current staging scans: a qualitative study. BMJ open 7(9): 016391–
016391. DOI: 10.1136/bmjopen-2017-016391
Friberg, F. (Red). (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
* Funk, E., Thunberg, P., Anderzen-Carlsson, A. 2014. Patients’ experiences in magnetic resonance imaging (MRI) and their experiences of breath holding
techniques. Journal of advanced nursing 70(8): 1880–1890. DOI: 10.1111/jan.12351
Goense, L., Borggreve, A.S., Heethuis, S.E., Van Lier, A.L.H.M., Van Hillegersberg, R., Mook, S., Meijer, G.J., Van Rossum, P.S., Ruurda, J.P. 2018. Patient perspectives on repeated MRI and PET/CT examinations during neoadjuvant treatment of
esophageal cancer. British journal of radiology 91(1086): 20170710–20170710. DOI:
10.1259/bjr.20170710
Grey, S.J., Price, G., Mathews, A. 2000. Reduction of anxiety during MR imaging: a controlled trial. Magnetic resonance imaging 18(3): 351–355. DOI: 10.1016/S0730- 725X(00)00112-0
* Hafeez, R., Wagner, C., Smith, S., Boulos, P., Halligan, S., Bloom, S., Taylor, S.A.
2012. Patient experiences of MR colonography and colonoscopy: A qualitative study.
British journal of radiology 85(1014): 765–769. DOI: 10.1259/bjr/36231529 Harris, L. M., Cumming, S. R., Menzies, R. G. 2004. Predicting anxiety in magnetic resonance imaging scans. International Journal of Behavioral Medicine 11(1): 487- 495. DOI: 10.1207/s15327558ijbm1101_1
Helgesson, G. 2015. Forskningsetik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. 2012. Diskussion. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Iwan, E., Yang, J., Enders, J., Napp, E, A., Rief, M., Dewey, M. 2020. Patient preferences for development in MRI scanner design: a survey of claustrophobic patients in a randomized study. Journal of Clinical Nursing 11(7): 2–3. DOI:
10.1007/s00330-020-07060-9
Kaplan-Lewis, E. & Percac-Lima, S. 2013. No-show to Primary Care to Appointments.
Journal of primary care & community health 4(4): 251-255. DOI:
10.1177/2150131913498513
Katz, R.C., Wilson, L., Frazer, N. 1994. Anxiety and its determinants in patients undergoing Magnetic Resonance Imaging. Journal of behavior therapy and experimental psychiatry 25(2): 131–134. DOI: 10.1016/0005-7916(94)90005-1 Larsson, I., Palm, L., Hasselbalch, L-R. 2008. Patientkommunikation i praktiken – Information, dialog, delaktighet. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Leander, P. & Ekberg, O. 2008. Kap 12.2 Lever och gallvägar. I Aspelin, P &
Pettersson, H. (Red). Radiologi. Lund: Studentlitteratur.
Lepp, M. 2014. Kreativitet och skapande. I Friberg, F. Öhlén, J. (red). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lipton, M.L. 2004. Keeping it safe: MRI site design, operations, and surveillance at an extended university health system. Journal of the American College of Radiology 1(10): 749–754. DOI: 10.1016/j.jacr.2004.04.016
Lukins, R., Davan, I. P., Drummond, P. D. 1997. A cognitive behavioural approach to
Therapy And Experimental Psychiatry 28(2): 97–104. DOI:10.1016/S0005- 7916(97)00006-2
Mackenzie, R., Sims, C., Owens, R., Dixon, A. 1995. Patients’ perceptions of magnetic resonance imaging. Clinical radiology 50(3): 137–143. DOI: 10.1016/S0009-
9260(05)83042-9
McIsaac, H.K., Thordarson, D.S., Shafran, R., Rachman, S., Poole, G. 1998.
Claustrophobia and the magnetic resonance imaging procedure. Journal of behavioral medicine 21(3): 255–268. DOI: 10.1023/A:1018717016680
McNulty, J. & McNulty, S. 2009. Acoustic noise in magnetic resonance imaging: An ongoing issue. Radiography 15(4): 320–326. DOI: 10.1016/j.radi.2009.01.001 Murphy, F. 2001. Understanding the humanistic interaction with medical imaging technology. Radiography 7(3): 193–201. DOI: 10.1053/radi.2001.0328
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. Uppl. Stockholm: Liber AB.
Powell, R., Ahmad, M., Gilbert, F.J., Brian, D., Johnston, M. 2015. Improving
magnetic resonance imaging (MRI) examinations: Development and evaluation of an intervention to reduce movement in scanners and facilitate scan completion. British journal of health psychology 20(3): 449–465. DOI: 10.1111/bjhp.12132
Sammet, S. 2016. Magnetic resonance safety. Abdominal radiology 41(3): 444–451.
DOI: 10.1007/s00261-016-0680-4
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2014. Etiska och sociala aspekter.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel12.pdf (Hämtad: 210224).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2014. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. 2. uppl. Stockholm.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf (Hämtad: 210324).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2017. Strukturera och avgränsa översiktens frågor.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel03.pdf (Hämtad: 210223).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. 2017. Värdering och syntes av studier utföra med kvalitativ analysmetodik.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf (Hämtad: 210301).
* Strand, T., Törnqvist, E., Rask, M., Roxberg, Å. 2014. The experience of patients
examination. Journal of radiology nursing 33(4): 191–198. DOI:
10.1016/j.jradnu.2014.09.001
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
SFS 2009:975. Förordning med instruktion för vetenskapsrådet.
SFS 2010:244. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
SFS 2014:821. Patientlag.
SFS 2016:1298. Hälso- och sjukvårdslag.
Ståhlberg, F. & Wirestam, R. 2008. Kap 3.9 Magnetresonanstomografi. I Aspelin, P &
Pettersson, H. (Red). Radiologi. Lund: Studentlitteratur.
Talbot, J. & Westbrook, C. 2019. MRI in practice. 5 uppl. Hoboken, NJ: Wiley Blackwell
Tesla Memorial Society of New York. 2012. A short history of the Magnetic Resonance Imaging (MRI).
http://www.teslasociety.com/mri.htm (Hämtad: 210223).
Thorpe, S., Salkovskis, P.M., Dittner, A. 2008. Claustrophobia in MRI: the role of cognitions. Magnetic resonance imaging 26(8): 1081–1088. DOI:
10.1016/j.mri.2008.01.022
Tischler, V., Calton, T., Williams, M., Cheetham, A. 2007. Patient anxiety in magnetic resonance imaging centres: Is further intervention needed? Radiography 14(3): 265–
266. DOI: 10.1016/j.radi.2007.09.007
Tsai, L.L., Grant, A.K., Mortele, K.J., Kung, J.W. and Smith, M.P. 2015. A practical guide to MR imaging safety: What radiologists need to know. Radiographic 35(6):
1722–1737. DOI: 10.1148/rg.2015150108
* Tugwell-Allsup, J. & Pritchard, A. 2018. The experience of patients participating in a small randomised control trial that explored two different interventions to reduce anxiety prior to an MRI scan. Radiography 24(2): 130–136. DOI:
10.1016/j.radi.2017.11.001
* Törnqvist, E., Månsson, Å., Larsson, E., Hallström, I. 2006. It’s like being in
another world – patients’ lived experience of magnetic resonance imaging. Journal of clinical nursing 15(8): 954–961. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2006.01499.x
Van Minde, D., Klaming, L., Weda, H. 2014. Pinpointing moments of high anxiety during an MRI examination. International Journal of Behavioral Medicine 21(3):
487–495. DOI::10.1007/s12529-013-9339-5
Vetenskapsrådet. 2020. Codex: regler och riktlinjer för forskning. Stockholm:
Wallengren, C. & Henricson, M. 2012. Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. 2011. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
World medical association. 2018. WMA – deklaration från Helsingfors – etiska principer för medicinsk forskning som involverar mänskliga ämnen.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles- for-medical-research-involving-human-subjects/
(Hämtad: 210224).
Örnberg, G. & Andersson, B. (red). 2012. Svensk förening för röntgensjuksköterskor.
Kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor. Stockholm: TMG.
(Hämtad: 210226).
Örnberg, G. & Eklund, A-K. (red). 2008. Svensk förening för röntgensjuksköterskor.
Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor.
(Hämtad: 210226).
Östlundh, L. 2012. Informationssökning. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
