Görandet av det genusvetenskapliga syftet: En kvalitativ analys av genusvetenskapliga institutioners sätt att marknadsföra ämnet

(1)

UMEÅ UNIVERSITET

Umeå centrum för genusstudier

Görandet av det genusvetenskapliga syftet

En kvalitativ analys av genusvetenskapliga institutioners sätt att marknadsföra ämnet

Nelly Fernström

Makt och kön C, uppsats Höstterminen 2017

Handledare: Hanna Bäckström

(2)

Abstract

This essay examines Swedish education institutions and their ways of marketing gender studies on their websites to future students. The purpose was to analyze how the political and scientific ambitions of the field are affected by the way it is presented to attract students. The material contains of the informative texts from all Swedish institutions that offer gender studies on a high education level and the method that was used was discourse analysis inspired by the ideas of Michel Foucault. The essay also describes how feminist activism has affected the gender studies field historically and the study leans on scientific theories by Ruth Hubbard and Thomas Kuhn. It also renders from political theories by Chantal Mouffe. The study shows that the way gender studies are presented is highly influenced by neoliberal ideas and the society’s valuing of education that will lead to concrete possibilities of employment for the student. This is in conflict with ideas within the gender studies field that lean on a critical perspective towards the society and how structural power relation’s work. The gender studies student is constructed as a person with an interest in gender equality issues and an urge to learn more about the way power works in the society as a whole as well as within themselves.

Key words: gender studies, scientific, political, high education, feminism.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning 4

Syfte och frågeställningar 6

Material 6

Tidigare forskning 7

Feminismens roll i genusforskningen 7

Metod 10

Diskursanalys 10

Diskursanalytiska verktyg 12

Teoretiska utgångspunkter 12

Vetenskaplighet och kunskapssyn 13

Politik och samhällsförändring 14

Resultat och analys 15

Makt som studieobjekt 15

Det samhälleliga syftet 20

Kunskapens värde för individen 22

Konstruktionen av det alternativa vetenskapliga rummet 28

Slutsats 32

Referenser 35

Materialförteckning 37

(4)

Inledning

Under min studietid har min syn på vetenskap skiftat beroende på vilka kurser jag har läst.

Redan när jag gick gymnasiet spreds en vedertagen bild av att vetenskap bör och måste vara objektiv för att vara trovärdig. Begreppet problematiserades inte utan accepterades och blev en position att anpassa sig till och försöka uppnå. Synonymt med vetenskap var ord som fakta, sanning, att hålla distans till sina forskningsobjekt och att inte inkludera eller ta hänsyn till egna förförståelser och föreställningar. Forskaren skulle vara neutral. Det var inte förrän jag kom in i genusvetenskapens kritiska sammanhang som jag förstod att bilden av traditionell vetenskap som jag blivit exponerad för endast var en bild av vad som kan vara vetenskapligt legitimt.

Mitt intresse för vetenskaplighet är även tätt sammankopplat med min bild av genusvetenskapens politiska ambitioner. Att disciplinen föddes ur kvinnorörelsen och feministisk aktivism var något som gjorde att vetenskapen hade en naturlig koppling till politiska mål och samhällsförändring (Manns 2006, 109). Kanske var det rentav en förutsättning för genusvetenskapens framväxt. Kvinnors röster hade blivit tystade inom de flesta områden och däribland även den akademiska. Men inom ämnet växte även en viktig kritik fram mot tidigare bedriven forskning och hur den negligerat personliga erfarenheter och forskningsområden som inte ansetts relevanta av den smala vetenskapliga eliten som dominerades av vita och rika män (Hubbard 1997). Ett bredare perspektiv måste tillämpas för att forskningen inte endast ska verka för att bibehålla maktpositioner bland de som i störst utsträckning bedriver forskning.

Genusvetenskapens omdiskuterade relation till både politisk förändring och det vetenskapliga rummet menar jag är intressant eftersom det även är punkter som fältet kritiseras för. Att genusvetenskapen är för politisk och inte tillräckligt vetenskaplig är argument som lyfts, utan att begreppen politisk och vetenskaplighet varken förklaras eller problematiseras. Jag menar att dessa begrepp är analytiskt intressanta eftersom de fylls med olika typer av betydelser och mening i olika sammanhang.

För att ta reda på vad genusvetenskapen faktiskt är eller själv utger sig för att vara, tycker jag att det är intressant att undersöka hur de olika genusvetenskapliga institutionerna i Sverige marknadsför ämnet för blivande studenter. Trots att det finns olika ståndpunkter inom det breda fältet vill jag undersöka hur stort utrymme det politiska och vetenskapliga får ta i institutioners

(5)

sätt att presentera ämnet för personer som står utanför. Det blir även intressant eftersom genusvetenskapen i detta fall ska marknadsföras som ett utbildningsämne med syfte att introducera och lära nya studenter inom fältet det grundläggande syftet med genusvetenskapliga studier. Studenterna som ska bli intresserade har oftast en begränsad uppfattning om vad genusvetenskap faktiskt är och därför blir konstruktionen av ämnet i dessa texter av stor betydelse.

Eftersom högre utbildning i Sverige även är beroende av statlig finansiering är det intressant att undersöka hur genusvetenskap som ämne påverkas av det och vilka konsekvenser det får för ämnets politiska ambitioner. Det finns argument för att det genusvetenskapliga fältets beroendeställning till staten påverkar disciplinen och avradikaliserar det som varit kritiska och uttalat feministiska studier (Liinason 2011, 35). Det gör även att institutionerna är beroende av att studenter söker till just deras utbildningar vilket skapar ett större behov av att marknadsföra ämnet på ett lockande sätt. Att texterna skapas med ett tydligt marknadsföringssyfte påverkar också hur ämnet framställs och vad som är huvudsakligt fokus. Hur ämnet konstrueras enligt marknadsföringsideal har stor betydelse för hur ämnet uppfattas och vilka kunskaps-anspråk det kan göra.

(6)

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att analysera hur genusvetenskapens syfte konstrueras i olika svenska genusvetenskapliga institutioners marknadsföring av ämnet. Jag är även intresserad av att undersöka om och i så fall hur ämnet relateras till jämställdhet och politik i dessa presentationstexter.

För att uppnå syftet undersöker jag följande frågeställningar:

§ Hur skapas det genusvetenskapliga syftet i marknadsföringssammanhang?

§ Vad händer med genusvetenskapens politiska och vetenskapliga ambitioner när ämnet presenteras för att attrahera studenter?

§ Hur tilltalas den mottagande studenten, och hur skapas studenten som subjekt?

Material

Materialet jag analyserat består av de svenska genusvetenskapliga institutionernas olika sätt att beskriva genusvetenskap som ämne på sina hemsidor. Jag har studerat presentationerna hos samtliga högskolor och universitet i Sverige som erbjuder genusvetenskap som grundkurs, alltså Umeå universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet, Örebro universitet, Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Utifrån dessa har jag identifierat de olika programsidorna som förklarar för framtida studenter vad genusvetenskap handlar om och vad ämnet i huvudsak fokuserar på. De olika institutionerna erbjuder olika format för hur ämnet behandlas på hemsidorna. Vissa har längre förklarande texter om genusvetenskapens både utveckling och generella fokus, medan några endast har kortare presentationer i anslutning till kurs- och programbeskrivningar. Jag har valt att fokusera på de avsnitt som är mer generella i sitt tilltal och inte de mer specifika kursmål och kurs- beskrivningar som också går att finna på hemsidorna. Eftersom jag analyserar alla institutioners i Sverige som erbjuder genusvetenskap på grundnivå kan min studie ge en bra helhetsbild av hur ämnet marknadsförs.

Materialet består av texter som är utformade på ett sätt som ska locka den tänkta läsaren. Trots att de ska ge en bild av vad ämnet handlar om och vad en blivande student kan förvänta sig av studierna, är alla lärosäten för högre utbildning beroende av att studenter söker sig till just dem.

Att marknadsföra sig och locka studenter är en stor och viktig del för universitet och högskolor

(7)

eftersom finansieringen studenterna medför är en av de viktigaste aspekterna för skolorna (Brewer, Gates & Goldman 2002, 16). Det gör att texterna självklart är präglade av universitetens och högskolornas beroendestatus av att studenter ska söka till en viss kurs eller ett program. Det innebär att materialet har ett marknadsföringssyfte så väl som ett informativt syfte vilket påverkar texternas huvudfokus och inriktningar på ett speciellt sätt. Det blir därför viktigt i min analys att undersöka hur marknadsföringsideal och den rådande konkurrenssituationen för högskolor och universitet påverkar ut-formningen av dessa texter och vad det gör med ämnet genusvetenskap.

Eftersom utvecklingen inom högre utbildning har gått till att bli mer marknadsstyrd än tidigare har tydligare mål blivit viktigare att poängtera. Det som anses vara av sam-hällelig nytta för studerande är abstrakta egenskaper som kan leda till förändring eller mer långsiktiga mål medan exempelvis en titel eller en tydlig arbetsmöjlighet är lättare färdigheter att marknadsföra och sälja in till blivande studenter (Pusser 2006, 26). De mer allmänna kompetenserna pekar mer på ett uppbyggande av värderingar, att bli en medveten medborgare som tar ansvar för samhället i stort och att tillägna sig förståelser om omvärlden och det är svårt att tydligt förklara hur dessa kompetenser ska leda till konkreta mål i marknadsföringssyften (Pusser 2006, 26).

Det finns även övriga faktorer som kan påverka en student att söka till en viss skola. Många värderar den sociala aspekten högt och vill med sin högre utbildning finna ett sammanhang att utöka sitt kontaktnät eller främja en hobby i exempelvis studentföreningar (Brewer, Gates &

Goldman 2002, 56).

Tidigare forskning

I avsnittet nedan presenterar jag en bakgrund till ämnet och vad jag anser att min studie kan bidra till. Jag redogör även för tidigare forskning som behandlat vetenskaplighet och politiska motiv inom det genusvetenskapliga fältet samt relationen mellan genusvetenskap och karriärmöjligheter.

Feminismens roll i genusforskningen

I avhandlingen Meningen med genusforskning undersöker Kerstin Alnebratt hur meningen med genusforskningen framställs utifrån forskningspolitiska dokument. Hon identifierar att ordet

”jämställdhet” förekommer i många av de politiska texterna, något som tyder på genusvetenskapens politiska motiv (Alnebratt 2009, 206). Vidare redogör Alnebratt för

(8)

diskussionen huruvida ämnet skulle kallas ”kvinnoforskning” eller ”jämställdhetsforskning”

som rådde på 1970-talet. Debatten handlar om att de olika namnen syftar till olika ingångar för forskningen, där kvinnoforskning har som mål att forska från ett kvinnligt perspektiv och där jämställdhetsforskning ämnar utforska ojämlikheter mellan könen (Alnebratt 2009, 208).

Alnebratt pekar även på att genusforskningen hade en stor del både i att producera ny kunskap som kunde leda till samhällelig förändring men även för att göra akademin mer jämställd.

Ulla Manns beskriver hur kvinnoforskningen på 1970-talet i Sverige hade en stark och självklar koppling till kvinnlig frigörelse (Manns 2006, 109). Hon pekar på kvinnoforskningens tudelade syfte och att det var lika viktigt att få in ett kvinnligt perspektiv i den manliga akademiska världen som det var att verka för kvinnlig emancipation och ökat jämställdhetsarbete inom universitetsvärlden. Då var det inte heller outtalat att detta var en viktig del av det kvinnovetenskapliga fältet vilket innebär att den politiska och föränderliga delen av forskningen var minst sagt en förutsättning för kvinnoforskningen framväxt (Manns 2006, 109). Kvinnoforskningen var till en början en väsentlig del av kvinnlig frigörelse och kvinnokamp. Rita Foss Fridlizius ger i sin avhandling Vetenskap – feminism – politik en bred bild av hur relationen mellan vetenskap, politik och feministisk forskning har sett ut historiskt (Foss Fridlizius 1997). Även hon poängterar det rådande politiska lägets betydelse för att kvinnoforskningen kunde etableras i universitetsvärlden. Hon menar att de vetenskapliga rummen inte på samma sätt hade välkomnat de nya tankesätten inom kvinnoforskningen om samhället inte varit präglat av en jämställdhetspolitisk diskussion (Foss Fridlizius 1997, 72).

Men i kontrast till de genusvetenskapliga resonemang som pekar på ämnets ofrånkomliga politiska grund finns även de inom disciplinen som menar att genusforskningen kan försvåras på grund av kopplingen till den feministiska aktivistiska historien. I Mia Liinasons avhandling Feminism and the Academy undersöker hon relationen mellan feminism som aktivistisk rörelse och genus-vetenskap som akademisk disciplin. Hennes resultat tyder på att den akademiska kvinnoforskningen uppkom från den feministiska rörelsen, men att institutionaliseringen av disciplinen gjort att genusforskningen varit alltför beroende av statliga medel för att kunna verka på ett lika politiskt plan (Liinason 2011, 35). Hon diskuterar det möjligt problematiska i en akademisk feminism som avradikaliseras på grund av påverkan från statligt håll. Liinason menar att det i Sverige varit ett relativt lyckat projekt att inkludera feministiska värderingar i utbildningspolitiska mål, men att det också är svårt att bedöma i ett samhälle där strukturell ojämlikhet baserat på kön, klass och etnicitet fortfarande är institutionaliserat (Liinason 2011,

(9)

37). Vidare diskuterar hon hur den hela tiden reproducerade kopplingen mellan genusvetenskaplig forskning och det svenska jämställdhetsprojektet kan leda till dualistiska utgångspunkter i forskningen, där kön och genus blir stabila och fixerade analysobjekt (Liinason 2011, 117).

I likhet med detta menar Malin Rönnblom och Sara Edenheim att betoningen av ämnets aktivistiska bakgrund som anledning till ämnets utveckling kan försvåra forskningen idag (Edenheim & Rönnblom 2014, 109). De lyfter svårigheterna som genusvetenskapliga forskare kan stå inför i och med att de av utomstående feministiska aktivister förväntas utgå från kvinnliga positioner för att forska fram lösningar på samhällsproblem. De argumenterar för att namnet ”genusvetenskap” därför är missvisande och inte lyfter fram genusvetenskapens huvudsakliga fokus och studieobjekt, nämligen makt och maktrelationer (Edenheim &

Rönnblom 2014, 114). Genusvetenskapens ambition att vara feministiska aktivister ”till lags”

och inkludera deras erfarenheter försvårar därmed den kritiska forskningen. Målet som Edenheim och Rönnblom ser är istället att genusvetenskapen inte ska förhålla sig till dess aktivistiska historia utan ses som en aktivism i sig själv och fokusera på den kritiska aspekten av ämnet, samt framhäva att det är makt som är studieobjektet, inte genus (Edenheim &

Rönnblom 2014, 114). Att ämnets namn varit en fråga för diskussion på många olika håll syns i Edenheim och Rönnbloms artikel, så väl som i både Foss Fridlizius och Alnebratts avhandlingar. Detta synliggör förändringen över tid som skett när det gäller genusvetenskapens fokus och huvudsakliga studieobjekt, men tyder även på en diskussion inom det genusvetenskapliga fältet huruvida ämnet borde anamma en tydligare politisk hållning eller inte.

Genusvetenskap och karriär

I en alumnstudie av genusvetare i arbetslivet av Anna Lundberg och Ann Werner menar de att genusvetenskapen och de som studerar ämnet präglas av olika ideal och förväntningar (Lundberg & Werner 2014). I sin intervjustudie menar de att genus-vetenskapens brist på att leda till en specifik titel eller arbetsmöjlighet gör att studenterna ser till andra kompetenser som ämnet ger. Bland annat visar studien att många av de tillfrågade studenterna inom genusvetenskap vänt sig till ämnet eftersom de haft ett starkt brinnande intresse för genusfrågor sedan innan, och inte för att det skulle vara ett smart karriärsval (Lundberg & Werner 2014, 58). Samtidigt menar flera av studenterna att de gärna hade studerat ett ämne som genererat en

(10)

titel, vilket går i linje med de nutida ideal som finns på arbetsmarknaden.

Wendy Brown understryker hur nyliberala tankegångar dominerar politiken och samhället idag (Brown 2015, 17). Detta medför att ekonomisk vinst blir ett viktigare mål även för instanser som tidigare haft ett tydligare samhälleligt och demokratiskt syfte, däribland utbildningsinstitutioner. Egenskaper som är eftertraktade på arbetsmarknaden blir viktigare värden att anskaffa sig samtidigt som institutionernas behov av ekonomisk vinst väger tyngre (Brown 2015, 17), aspekter som har stor betydelse för hur högre utbildning marknadsförs. I min analys blir detta relevant eftersom jag undersöker hur ämnet framställs i marknadsföringssyfte, och där blir rådande samhälleliga idéer ett sätt att förstå vilka yttre faktorer som påverkar fram- ställningen.

Metod

Nedan förklarar jag innebörden av diskursteori och hur jag kommer att använda mig av den som metod för att besvara mina frågeställningar. Jag redogör även för centrala begrepp som är viktiga verktyg för min analys.

Diskursanalys

Mitt syfte är inte att undersöka vad meningen med genusvetenskapen faktiskt är, utan snarare hur den meningen konstrueras och framställs i ett marknadsföringssyfte, vad som skapar meningen och vad konsekvenserna blir för uppfattningen av ämnet. Jag är intresserad av att analysera vilka diskurser som skapas och reproduceras i den här typen av texter. Eftersom jag vill undersöka hur genusvetenskapens syfte konstrueras i just det här sammanhanget är diskursanalysen en passande metod.

Diskurs är enligt Michel Foucault en koppling mellan språket och våra praktiker (Hall 2013, 29). Vad vi talar om och hur vi talar om det är beroende av den diskurs vi befinner oss i och vad som i den diskursen blir möjligt att förstå. Vår förståelse och användning av språket är sedan även med och skapar det sammanhang vi lever i (Möllerström och Stenberg 2014, 128).

Enligt diskursteori är diskurser alltså de som formar världen omkring oss och även vad som inte kan rymmas i våra tankemönster. Begreppet diskurs blir användbart i min analys för att förstå hur vissa förståelser av det genusvetenskapliga syftet får utrymme och hur detta påverkar och konstruerar hur ämnet uppfattas.

(11)

Foucault var även någon som tidigt kopplade samman kunskap med makt. Han menade att kunskap måste ses som något som skapar normerande diskurser som fungerar för att reglera omvärlden (Hall 2013, 33). Dessa normerande diskurser gör att vi anpassar oss och blir begripliga utifrån dessa. Vidare betonar Foucault hur maktrelationer skapas via kunskap, men även hur maktrelationer är med och skapar vad vi ser som kunskap. Med detta perspektiv blir det även viktigt att synliggöra vad kunskap är och hur vi bör se på sanning. Enligt Foucault är kunskap alltid tidsbundet och beroende av kontext (Hall 2013, 43). Diskursanalysens nära koppling mellan kunskap och makt gör att min studie blir relevant eftersom det är viktigt att understryka lärosätens maktposition i deras producerande av kunskap. Jag menar att universitet och högskolor har en viktig roll i den kunskap som sprids och även hur de presenterar ämnen i marknadsföringssyften. Dessa texter är alltså inte bara präglade av den rådande genusvetenskapliga diskursen gällande relationen till politik och vetenskaplighet utan påverkas även av den marknadsföringsdiskurs som texterna produceras i. I denna diskurs får exempelvis även mottagaren en central roll eftersom det är denne som ska attraheras av informationen. Enligt Foucault är subjektet en konstruktion som är starkt förknippat med makt och rådande position i samhället (Mansfield 2000, 52). Diskursen skapar normer som konstruerar subjekt utifrån vad som anses normalt och inte. Utbildningsinstitutioner spelar även en stor roll i subjektskapandet eftersom rådande politiska normer påverkar hur studenten konstrueras på ett sådant sätt som gör denne nödvändig i den samhälleliga kontext som råder. I exempelvis ett kapitalistiskt system konstrueras subjekt som kan användas för att uppnå kapitalistiska ideal (Mansfield 2000, 53). Inom olika diskurser kan det även förekomma olika subjektspositioner som kan möjliggöra eller omöjliggöra varandra (Winther Jørgensen 2000, 55). Teorin om subjektskapande använder jag för att identifiera hur studenten konstrueras i de olika diskurserna som texterna representerar, i förhållande till både marknadsföringsideal och genusvetenskapliga ideal, och hur de förhåller sig till varandra.

Diskursanalys har blivit en allt vanligare metod inom kommunikationsforskning i och med det som kallas för ”den språkliga vändningen” inom vetenskapen. Vändningen innebar att fokus skiftades från att genom analyser av språket försöka ta reda på sanningar om världen, till att utgå från att språket är med och skapar världen (Möllerström & Stenberg 2014, 128). Hur vi använder språket och på vilka sätt det är möjligt att uttrycka sig påverkas av den kontext vi befinner oss i, samtidigt som språket även är med och påverkar och konstruerar världen omkring oss. Hur vi talar om världen skapar en aktuell bild av hur världen ser ut, en rådande diskurs (Möllerström & Stenberg 2014, 131). Eftersom mitt material utgörs av texter utformade

(12)

med ett strategiskt kommunikativt syfte blir diskursanalysen viktig för att analysera hur språket används för att konstruera verkligheten.

Diskursanalytiska verktyg

Inom diskursteorin finns fler olika begrepp, och jag använder mig av några av dem. Eftersom diskurserna jag undersöker även reglerar vad som inte ryms inom dem använder jag mig av begreppet element för att synliggöra de tankemönster som inte får komma till uttryck i materialet. Elementen blir de alternativa tolkningarna av världen som inte stämmer överens med den rådande diskursen (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 35). Dessa element, som utmanar den rådande diskursen, förpassas till något som kallas för det diskursiva fältet och dessa utesluts för att de inte ska kunna rubba den rådande föreställningen och dominerande positionen (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 34). Båda dessa begrepp använder jag för att identifiera vad som anses vara sanningar och om det finns något som inte berörs och därmed förpassas till det diskursiva fältet. På så sätt kan jag urskilja hur rådande diskurser inom genusvetenskapen konstruerar ämnets syfte genom att stänga ute vissa alternativa förståelser.

De dominerande och rådande diskurserna benämns inom diskursteorin som innehavande av en hegemonisk position. Detta innebär att de besitter en maktposition eftersom de bestämmer och reglerar vad som ryms inom diskursen och vad som inte gör det (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 54). Detta begrepp är användbart för att undersöka vilka diskurser och subjektspositioner som blir möjliga i materialet, och om de är i konflikt med varandra. Eftersom mitt material inte bara är informationstexter utan även producerats i marknadsföringssyfte måste även institutionerna anpassa sig efter de diskurser som råder inom framställningen av den typen av texter. Dessa olika diskurser, den genusvetenskapliga och den marknadsmässiga, måste därmed förhålla sig till varandra vilket kan leda till konflikter. Dessa konflikter som uppstår mellan olika diskurser kallas inom diskursteorin för antagonismer (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 55). Detta analysverktyg blir viktigt då jag både analyserar olika diskurser i materialet, men även för att jag undersöker vilka olika subjektspositioner som blir möjliga.

Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt redogör jag för mina teoretiska utgångspunkter utifrån begreppen politik och vetenskaplighet och hur jag kommer förhålla mig till dessa under analysen.

(13)

Vetenskaplighet och kunskapssyn

Den traditionella vetenskapen, särskilt naturvetenskap, har länge varit präglad av positivistiska ideal. Detta innebär att det är möjligt och väsentligt att identifiera sanning och så kallad “hård fakta” om världen (Thurén 2010, 17). Dessa ideal har överförts på samhällsvetenskapen, trots att både forskningsobjekten och metoderna skiljer sig åt.

Viktigt inom genusvetenskapen, och mycket av samhällsvetenskaplig forskning, är att vetenskaplighet inte mäts efter positivistiska ramar. Målet att finna objektiva sanningar om världen har blivit ifrågasatt länge och det har istället blivit viktigare att som forskare poängtera sin egen utgångspunkt och förförståelse, något som bland annat inom genusvetenskapen kallas för reflexivitet (Ehn & Klein 1994, 10). En reflexiv ståndpunkt används för att belysa hur den egna positionen påverkar forsknings-materialet och att detta är oundvikligt inom all typ av forskning. Reflexivitet används som ett sätt att synliggöra och belysa den egna positionen och som en del av det samhälle som analyseras, istället för att hävda sin egen objektivitet, vilket tidigare varit den traditionella vetenskapliga normen (Widerberg 1995, 142).

Ruth Hubbard menar att all vetenskap alltid haft ett samhälleligt syfte och att det inte går att hävda att någon vetenskap bedrivits på ett objektivt sätt (Hubbard 1997, 29). Hon poängterar exempelvis hur forskning om kvinnor använts för att kunna begränsa kvinnor till vissa positioner i samhället. Vetenskapliga “bevis” har sedan använts för att upprätthålla en samhällsstruktur där män har den största makten (Hubbard 1997, 98). Utifrån Hubbards tankar om vetenskaplig historia kan det inte finnas en trovärdig vetenskap så länge den domineras av vita och rika män som har makt över vad som ska efterforskas och vilka frågor som ska ställas.

Det är därför viktigt att inkludera olika perspektiv inom den vetenskapliga världen, eftersom kunskapsproduktion har en nära koppling till makt.

Enligt Thomas Kuhn agerar vetenskapen utifrån det rådande paradigm som styr forskningsfältet för tillfället. Det avgör inte bara vilka forskningsområden som står i fokus och vad som undersöks i störst utsträckning utan har även stor betydelse för hur forskningsproblemen angrips. Paradigmet påverkar vilka metoder som används, alltså hur forskningen bedrivs och vilket sätt en arbetar för att komma fram till ett resultat. Paradigmet styr även hur resultaten bör tolkas utifrån samtiden och de föreställningar som finns (Kuhn, 1992, 52).

(14)

Denna syn på det paradigmstyrda vetenskapliga fältet kan jag koppla till min diskursanalytiska metod. På samma sätt som rådande diskurser avgör hur vi kan prata om ett visst fenomen, är det rådande paradigm som avgör hur vi kan forska kring ett visst fenomen. Paradigmet styr vilka frågeställningar som ställs och utesluter därmed alternativa frågeställningar. Det liknar jag vid hur rådande diskurs förpassar övriga synsätt till det diskursiva fältet och även hur rådande diskurs påverkar hur olika forskningsresultat tolkas och förstås. Paradigmbegreppet, i kombination med diskurs, använder jag för att se hur genusvetenskapens vetenskapliga ambitioner presenteras. Finns det en tydlighet i hur genusvetenskap förhåller sig till vetenskaplighet och vad är det huvudsakliga studieobjektet? Jag undersöker hur rådande paradigm inom genusvetenskapen påverkar ämnet i kombination med de rådande diskurser som finns inom kommunikationsstrategi när det gäller den här typen av texter. Finns det en konflikt mellan dem?

Politik och samhällsförändring

Politik är ett brett begrepp som i olika sammanhang har olika betydelser och laddas med olika värderingar. En traditionell statsvetenskaplig syn på politik förknippas med ett fokus på statliga och gemensamma aktörers beslut och hur dessa skapar samhället (Mouffe 2008, 44). Denna definition förpassar politik till att vara något som endast sker på högre samhälleliga nivåer som är skilda från individerna. Chantal Mouffe redogör för hur den traditionella synen på politik har utvecklats till att inkludera fler aktörer än bara den statliga och att dessa individuella motståndsstrategier går att finna på fler platser än de beslutande politiska organen i samhället (Mouffe 2008, 44). Jag sällar mig mer till den senare definitionen eftersom politik för mig är något abstrakt som påverkar alla individuella situationer, vilka val vi gör och även skapar rådande normer i samhället.

I analysen av dessa texter kommer jag dock fokusera på den mer beslutande och samhälleliga politiken, den som rör uttalade politiska frågor eller talar i politiska termer. Denna begränsning av hur jag kommer använda mig av det vida begreppet politik blir nödvändig eftersom vi alla bär på olika uppfattningar om vad som är politiskt, hur ordet bör användas och vad det innefattar. Eftersom jämställdhet är en stor politisk fråga i Sverige och något som diskuteras och arbetas med på statlig nivå är det ett begrepp som jag kommer att undersöka och försöka identifiera hur det görs i de olika texterna.

(15)

I relation till dessa bokstavliga uttryck för politik i texterna visar jag även i min analys hur genusvetenskapen i olika sammanhang är beroende av och skapas genom olika diskurser. Även min diskursanalys av dessa texter gör genusvetenskapen, och högre utbildningars mål i allmänhet, till politiska. Inom diskursteori finns en definition av politik som något som utesluter vissa syner på världen och därmed skapar det sociala på ett bestämt sätt (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 43). Denna definition gör att jag kan undersöka vilka förståelser av politik som får rymmas i textpresentationerna och därmed också innehar en hegemonisk position i relation till andra förståelser.

Resultat och analys

I det här avsnittet presenteras mina resultat. Jag har identifierat fyra olika teman som på olika sätt påverkar och går in i varandra, men som nedan redogörs var för sig. Dessa teman kallar jag för makt som studieobjekt, det samhälleliga syftet, kunskapens värde för individen och konstruktionen av det alternativa vetenskapliga rummet.

Makt som studieobjekt

Detta tema handlar om hur studieobjektet framställs och vad genusvetenskapen utger sig för att undersöka. Temat identifierar även vilka utgångspunkter som genusvetenskapen förhåller sig till enligt materialet och dess förskjutning från kön som studieobjekt till makt.

Precis som den tidigare kvinnoforskningen fokuserade på kvinnor och män, relationen dem emellan och hur kön påverkar individens förutsättningar är kön en viktig utgångspunkt och kontextualiserar ämnet i de flesta presentationstexterna. Institutionerna utgår i sina presentationer från begreppen ”kön” eller ”genus” eller de båda i olika kombination med varandra. Det skiljer sig mellan de olika institutionerna huruvida kön och genus skiljs från varandra eller ses som synonyma begrepp, men de flesta definierar ”genus” som den sociala delen av kön genom att hänvisa till att begreppet omfattar den konstruerade och föränderliga aspekten av kön. Genus blir den socialt konstruerade delen av kön.

”Genusvetenskapen är det kunskapsområde som belyser kön som social och kulturell företeelse, det vill säga genus.”

(16)

Stockholms universitet¹

”Grunden för genusvetenskapen är insikten om könsdimensionens betydelse i stora som små sammanhang. Genusvetenskap har sin vetenskapliga bas i feministisk forskning, som problematiserar relationer mellan könen ur ett maktperspektiv.”

Karlstads universitet²

Samtidigt är det många som inte definierar ordet kön i sina texter, utan ordet framställs som redan fylld av betydelse och ett begrepp som vi alla har en bild av vad det innebär, trots att denna bild inte behöver vara likadan för alla. Denna typ av begrepp kan enligt diskursteori därför kallas för ”flytande signifikant” eftersom en definition inte är tydlig och utrymmet för tolkning är väldigt stort (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 35). Inom genusvetenskapen finns olika teorier om huruvida begreppen bör särskiljas eller ses som synonyma (se bland annat Hirdman 1988 och Butler 1990). Judith Butler menar exempelvis att det inte är möjligt att särskilja kön från genus eftersom även kön är en konstruktion som vi hela tiden fyller med mening (Butler 1990). Hennes resonemang är ett av de som är tongivande inom genusvetenskapen idag, men jag menar att det utanför dessa akademiska ramar fortfarande kan uppfattas som en radikal teori som nödvändigtvis inte accepteras av samhället i stort. Därför tolkar jag institutionernas utelämnande av en definition av ordet ”kön” som ett sätt att inte behöva ta ställning till huruvida det är ett konstruerat och föränderligt eller stabilt och biologiskt fenomen. Det kan även vara ett tecken på att det inte finns en gemensam genusvetenskaplig förståelse för hur ”kön” bör definieras och att institutionerna av den anledningen inte vill göra ett tydligt ställningstagande. Mittuniversitetet lägger istället fokus på det, att ett av genusvetenskapens syften är att diskutera den normativa förståelsen av kön.

”Genusvetenskap handlar om att undersöka och problematisera det vi till vardags kallar kön.”

Mittuniversitetet³

1 Stockholms universitet, ”Vad är genusvetenskap?” http://www.erg.su.se/utbildning/v%C3%A5ra- utbildningar/genusvetenskap/vad-%C3%A4r-genusvetenskap-1.38842. Hämtad 2017-11-16.

2 Karlstads universitet, ”Välkommen till ämnet genusvetenskap!” https://www.kau.se/genusvetenskap. Hämtad 2017-11-16.

3 Mittuniversitetet, ”Genusvetenskap”. https://www.miun.se/utbildning/kurser/ekonomi-juridik-samhalle-och- turism/genusvetenskap/. Hämtad 2017-11-16.

(17)

Trots att de olika förståelserna av kön och genus är viktiga delar av presentationerna, poängterar de flesta att det är makt och olika maktrelationer som är det huvudsakliga studieobjektet, vilket tydliggör den skiftning som Edenheim och Rönnblom menar har skett inom det genusvetenskapliga fältet (Edenheim & Rönnblom 2014, 116). Skiftningen innebar en förskjutning från att endast undersöka kön och kvinnors situation till att inkludera flera olika maktrelationer. Det är endast Umeå universitet som har ordet makt i namnet på ämnet där det kallas Genusvetenskap: makt och kön medan de övriga heter Genusvetenskap men makt är ett tema som förekommer i de flesta presentationerna.

”Genusvetare intresserar sig för makt, resursfördelning och ojämlikhet i dagens och gårdagens samhälle, globalt och lokalt, i till exempel reklam, klassrum och rikspolitik.”

Lunds universitet⁴

Ingen av texterna benämner makten som något synonymt med staten eller politiska instanser.

Att studera makten innebär inte att kritisera personer med höga maktpositioner utan snarare presenteras genusvetenskapens syfte som att synliggöra hur olika makthierarkier skapas och upprätthålls i samhället.

”Att läsa genusvetenskap innebär att studera, analysera och belysa hur

maktrelationer formas kring dominerande föreställningar, praktiker och normer.”

Södertörns högskola⁵

Det som i den här typen av citat framställs som en självklarhet i definitionerna av genusvetenskapen som ämne är att det bygger på att de olika makthierarkierna i samhället hela tiden är något som görs och omförhandlas. Texterna lyfter görandet av makt och genus och understryker att detta är processer som hela tiden förändras. Det innebär att den rådande diskursen och hegemoniska position inom genusvetenskapen är en utgångspunkt som talar om hur olika positioner görs, snarare än hur de är, något som går i linje med en diskursteorisk kunskapssyn (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Det som förpassas till det diskursiva fältet är därmed ett samhälle där makten och strukturer i samhället är stabilt fixerade.

4 Lunds universitet, ”Fristående kurser”. https://www.genus.lu.se/utbildning/fristaende-kurser. Hämtad 2017-11- 16. 5 Södertörns högskola, ”Genusvetenskap – Om ämnet.”

http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=genusvetenskap_1297786132644. Hämtad 2017-11-16.

(18)

”Genusvetenskapen studerar könsrelationer i samhället och kulturen och hur dessa förändras och utmanas.”

Örebro universitet⁶

”… hur olika maktdimensioner i samhället […] vävs samman.”

Umeå universitet⁷

”Hur kön och andra maktdimensioner, […], vävs samman och påverkar varandra utgör nyckelfrågor.”

Örebro universitet⁸

Detta förpassande av alternativa kunskapssyner och syn på makt tolkar jag som att genusvetenskapen präglas av ett rådande paradigm där poststrukturalistiska idéer har en hegemonisk position i relation till andra perspektiv på makt. Enligt den poststrukturalistiska traditionen är makt något abstrakt som inte tillhör en viss aktör utan som hela tiden förändras.

Makten tillhör inte en specifik aktör och den har stor betydelse för hur samhällets normer och strukturer skapas (Gottardis 2009, 17). Det poststrukturalistiska perspektivet fokuserar även mer på hur dessa maktrelationer konstrueras snarare än söker en lösning för att göra aktivt motstånd mot makten, något som tydliggörs i citaten ovan. Denna kunskapssyn menar jag är dominerande i texterna eftersom de poängterar hur makthierarkier hela tiden skapas och även har betydelse för individers olika förutsättningar. På samma sätt som diskurser gör att vissa föreställningar om världen är möjliga påverkar det rådande paradigmet, i det här fallet det som präglas av poststrukturalistiska idéer, vilka frågeställningar forskning utgår ifrån och vilka premisser som antas vara sanna (Kuhn 1992, 53). Ett undantag från detta paradigm är Lunds universitets sätt att belysa hur maktrelationer ser ut.

”Genusvetare intresserar sig för makt, resursfördelning och ojämlikhet i dagens och gårdagens samhälle […]. Genom att utveckla begrepp och teorier söker genusvetenskapen förklaringar till människors handlingar och förhållanden i samhället som skapar och återskapar ojämlikhet baserat på kön.”

Lunds universitet⁹

6 Örebro universitet, ”Ämne: Genusvetenskap”.

https://docs.google.com/document/d/1LzndZuK90FOpXQcZrMo2DMOTGXS970FF5ccjE2I02O8/edit. Hämtad 2017-11-16.

7 Umeå universitet, ”Varför läsa genusvetenskap?” http://www.ucgs.umu.se/utbildning/. Hämtad 2017-11-16.

(19)

Eftersom citatet ovan förknippar makt med olika typer av resursfördelning och att kön är en faktor som avgör hur denna resursfördelning ser ut menar jag att detta istället är ett uttryck för en strukturalistisk syn på makt. Detta perspektiv på makt poängterar istället kopplingen mellan resurser och hur dessa skapar strukturella maktordningar i samhället (Gottardis 2009, 16). Detta medför att en omfördelning av makten är mer konkret möjlighet som kan leda till att makt- relationerna till slut upphör.

Institutionerna är noga med att inkludera flera olika maktrelationer i sina presentationer och understryka att det inte endast är kön som är en analytiskt viktig variabel att undersöka. Detta understrykande av ett intersektionellt perspektiv på kön menar jag går i linje med genusvetenskapens utveckling som gått från att fokusera enbart på kön till att inkludera olika maktordningar.

”Fokus ligger vid att undersöka hur föreställningar om genus, kön och sexualitet, i samspel med andra maktordningar som klass, etnicitet och funktionalitet, fylls med innehåll och ges betydelser i olika historiska, geografiska, politiska och sociala sammanhang.”

Södertörns högskola¹⁰

De flesta institutioner har en liknande stycke som det ovan från Södertörns högskola där de räknar upp olika aspekter som måste inkluderas i studier av makt. Eftersom även intersektionalitet är ett begrepp som präglat utvecklingen av genusvetenskapen blir det tydligt att det i texterna vill framställas som att detta perspektiv är en självklar del av studierna. Hur texterna är formulerade signalerar ändå att det är kön som är den huvudsakliga analyspunkten och att de övriga perspektiven hela tiden ses i relation till görandet av genus. Jag menar att de olika sätten att positionera kön främst signalerar en diskurs där detta perspektiv fortfarande är mest grundläggande i studierna av makt. Detta synliggörs i citaten nedan, men är förekommande i flera av texterna.

”Särskilt viktigt för genusvetenskapen vid LiU är analyser av genus/kön i samspel med andra sociala kategorier och maktordningar (exempelvis etnicitet,

9 Lunds universitet, ”Fristående kurser”. https://www.genus.lu.se/utbildning/fristaende-kurser. Hämtad 2017-11- 16.

10 Södertörns högskola, ”Genusvetenskap – Om ämnet.”

(20)

klass, nationalitet).”

Linköpings universitet¹¹

”Vi tittar också på andra faktorer som är viktiga för att förstå kopplingen mellan genus och makt, till exempel klass, sexualitet, ålder och etnicitet.”

Stockholms universitet¹²

Ämnets historia som kvinnoforskning blir synlig även i namnet på ämnet idag, även om exempelvis Edenheim och Rönnblom menar att det med fördel skulle kunna kallas något annat som tydligare signalerar förändringen av studieobjektet, från kön till makt (Edenheim &

Rönnblom 2014, 116). Eftersom ämnet fortfarande kallas genusvetenskap är även det ett tecken på att utgångspunkten är maktrelationer i förhållande till genus eller kön, trots att texterna poängterar att studieobjektet är just makt. Det kan tolkas som att genusvetenskapens relation till kön och genus fortfarande är stabil trots att förändringar har skett inom fältet. Både ämnets namn och hur kön och genus positioneras i förhållande till andra maktperspektiv tyder på det.

Det kan även tolkas som att studenter som ska attraheras till studier inom genus-vetenskap ska ha ett extra intresse för maktrelationer där kön och genus är centralt, relationer där män är överordnade andra könstillhörigheter. Jag ser det som ett sätt att konstruera subjektet

”genusstudent” som någon som personligen har ett intresse av den typen av maktrelationer och därmed främst inte identifierar sig som man. Detta går även i linje med vilka som faktiskt läser genusvetenskap eftersom majoriteten av genusstudenterna i Sverige är medelklasskvinnor (Lundberg & Werner 2014, 56). Trots att institutionerna inte uttryckligen söker studenter med en viss könstillhörighet så presenterar de ämnets huvudfokus på ett sätt som alltså attraherar icke-män i större utsträckning än andra.

Det samhälleliga syftet

Ett av de teman jag identifierat i min analys handlar om vad den bredare funktionen med genusvetenskap som utbildningsämne är och vilken betydelse det kan ha för samhället i stort.

Detta tema tar upp hur meningen med genusvetenskapen konstrueras i dessa informationstexter.

På vilket sätt presenteras ämnet genusvetenskap som viktigt och relevant för samhället i stort?

11 Linköpings universitet, ”Genus. Ett brett internationellt dynamiskt fält.” https://liu.se/forskningsomrade/genus.

Hämtad 2017-11-16.

12 Stockholms universitet, ”Vad är genusvetenskap?” http://www.erg.su.se/utbildning/v%C3%A5ra- utbildningar/genusvetenskap/vad-%C3%A4r-genusvetenskap-1.38842. Hämtad 2017-11-16.

(21)

De flesta institutioner knyter an ämnet till samhället i stort och menar att genusvetenskapens syfte är att söka kunskap om vad ett ojämställt samhälle leder till. Linköpings universitet understryker genusvetenskapens betydelse inom arbetslivet och medicin och menar att det är en kompetens som krävs för att dessa ska fungera på ett ”hållbart” sätt. Det är även den institution som uttalat pekar på att det är samhällsförändring som är målet med utbildningen.

”Målet är att utveckla ny kunskap som kan bidra till att skapa lika villkor, lokalt och globalt.”

Linköpings universitet¹³

Att applicera kunskapen som produceras inom genusvetenskapen på samhällsstrukturer och för att besvara frågor om varför strukturerna ser ut på vissa sätt ser jag som ett politiskt motiv. Det som genusvetenskapen vill besvara är frågor som ska ge ökad kunskap om vad som leder till icke jämlika samhällen. I förlängningen kan den kunskapen användas i politiska syften för att jobba med jämställdhet, men denna samhällsförändring är inte uttalad bland de flesta institutionerna. Göteborgs universitet tar upp något som kallas ”motståndsstrategier” vilket jag kopplar till ett tydligare politiskt syfte.

”Fokus är dock fortfarande orienterat mot maktrelationer, normer och motståndsstrategier.”

Göteborgs universitet¹⁴

Att göra motstånd mot exempelvis normer i samhället och hur en bäst står emot dem kopplar jag till aktivistiska motiv för att på något sätt kunna rubba rådande samhällsordning. Syftet är här inte bara att identifiera varför samhällets strukturer är uppbyggda som de är, utan även att erbjuda sätt att stå emot och förändra dessa normer.

Att framhäva ämnets relevans för samhället och understryka dess tydliga anknytning till vardagliga sammanhang, kan skapa ett värde hos studenter som vill söka sig till ämnet. Enligt Lundberg och Werner är det dessa värden som är viktigast för de studenter som söker sig till genusvetenskap (Lundberg & Werner 2014, 57). Majoriteten lyfte sitt intresse för samhälleliga frågor som den huvudsakliga anledningen till att de läst ämnet, vilket gör att den här typen av

13 Linköpings universitet, ”Genus. Ett brett internationellt dynamiskt fält.” https://liu.se/forskningsomrade/genus.

Hämtad 2017-11-16.

14 Göteborgs universitet, ”Genusvetenskap”. https://kultur.gu.se/amnen/Genusvetenskap. Hämtad 2017-11-16.

(22)

utformning av texterna kan vara strategisk för att nå ut till de som vill att kunskapen ska kunna bidra till samhällsförändring. För personer som anser att samhället inte är jämställt och att detta är kopplat till hierarkier gällande exempelvis kön kan beskrivningen av ämnet genusvetenskap verka på ett lockande sätt. Studentsubjektet konstrueras alltså som en person som identifierat samhälleliga orättvisor kopplade till kön och anser att analyser av dessa är viktiga. Därmed kan det tolkas som att studentsubjektet själv har upplevt dessa orättvisor och även är underordnad i vissa maktrelationer.

”… genusvetenskapen [söker] förklaringar till människors handlingar och förhållanden i samhället som skapar och återskapar ojämlikhet baserat på kön.”

Lunds universitet¹⁵

Institutionernas framhävande av samhällets strukturella uppbyggnad är även det ett sätt att knyta an till ämnets betydelse för samhället i stort samt den rådande bilden av hur samhället är uppbyggt. I relation till exempelvis det svenska politiska systemet kan det tolkas som att den rådande diskursen inom dessa texter medför ett politiskt ställningstagande. Detta med tanke på att texterna belyser samhälleliga orättvisor som strukturella vilket förpassar exempelvis en liberal hållning till samhällsfenomen som istället vill framhålla individens fria val och möjligheter att skapa sin egen livssituation.

”… hur genus fungerar som en grund för samhällets struktur och vilken betydelse genus har för individens förutsättningar och möjligheter.”

Umeå universitet

Kunskapens värde för individen

I detta tema har jag identifierat hur nyttan för den enskilda studenten konstrueras i texterna. Jag undersöker hur de karriärmöjligheter som presenteras och de övriga färdigheter som uttrycks i texterna förhåller sig till varandra.

Institutionerna för genusvetenskap på de olika lärosätena understryker värdet av att ha genuskompetens och att det är något som efterfrågas inom många branscher. De förklarar hur genusvetenskapen kommer att generera arbetsmöjligheter för den individuella studenten. Inte

(23)

bara är genusvetenskapen av samhällelig stor betydelse, utan det läggs stor vikt i nyttan av att läsa ämnet för den egna karriärens skull.

”Kunskap om jämställdhet och könsmaktstrukturer efterfrågas i ökad grad som en viktig kompetens i arbetslivet både i den privata och offentliga sektorn.”

Örebro universitet¹⁶

”Kompetens inom genusområdet efterfrågas av många myndigheter och organisationer både inom offentlig och privat sektor.”

Uppsala universitet¹⁷

Precis som i citaten ovan är det flera av institutionerna som framhäver vad genusvetenskap skapar för möjligheter på arbetsmarknaden. Det skiljer sig hur stort utrymme karriäraspekten får i de olika texterna, men det är något som de flesta berör och oftast avslutar informations- texten med.

Presentationernas fokus på vad genusvetenskapen ska ha för värde för individen ser jag som en reaktion på hur nyliberala förändringar inom samhället och högskoleväsendet har gjort att lärosäten måste poängtera vad utbildningen kan leda till för den enskilda personen och vilka värden som anses viktigast på arbetsmarknaden (Brown 2015). Här blir det tydligt att institutionerna är beroende av att personer söker till just deras utbildning och att de uttrycker det genom att tydliggöra vilka jobb som är möjliga att få. I ett samhälle som upphöjer karriär och där jobbmöjligheter eftersträvas är detta ett naturligt sätt att marknadsföra ämnet och dess relevans inom olika branscher.

Att genuskompetenser framhålls som efterfrågade på arbetsmarknaden kan även leda till att de faktiskt blir mer förekommande inom olika arbetssituationer och branscher, något som kan leda till att genusvetenskap också blir en viktigare politisk fråga. I relation till genusvetenskapens politiska anspråk blir den här typen av marknadsföring även ett sätt att utöka genuskompetenser på flera olika områden så att ämnet även får stor relevans i politiska situationer.

17 Uppsala universitet, ”Utbildning vid centrum för genusvetenskap”.

http://www.gender.uu.se/utbildning/?siteNodeId=12019&contentId=-1. Hämtad 2017-11-16.

(24)

”Efter en utbildning i genusvetenskap har du en välfylld samhällsvetenskaplig verktygslåda med en specialkompetens som efterfrågas inom många olika områden; i politiken, utbildningsväsendet, statliga myndigheter, kultursektorn och det privata näringslivet.”

Lunds universitet¹⁸

I relation till genusvetenskapens politiska ambitioner kan ett stort fokus på att ämnet ska leda till anställningsbarhet och nytta i arbetslivet enligt mig även leda till att den politiska delen av ämnet blir underminerad för att det ska leda till arbetstillfällen i framtiden. Jag menar att den kritiska blicken på samhällsstrukturer ställs i kontrast till genusvetenskapens ambition att forma studenter som även har bra arbetsmöjligheter inom samma strukturer. Att studenten ska erhålla verktygen för att ha en kritisk hållning till samhällets uppbyggnad kan hamna i konflikt med de fördelar studenten anskaffar sig när det gäller anställningsbarhet, som många gånger handlar om en anpassning till och kunskap om rådande samhällsuppbyggnad. Det uppstår därmed en antagonism mellan dessa olika subjektspositioner (Winther Jørgensen & Phillips 2000, 55). Jag menar att de blir omöjliga i förhållande till varandra då det kritiska förhållningssättet inte överensstämmer med värdet av att vara anpassningsbar.

Eftersom institutionerna är beroende av statliga medel påverkar det både utbildningen och hur ämnet marknadsförs till studenter. Det läggs vikt vid att locka studenter genom att peka på den individuella nyttan genusvetenskapliga studier medför. Det kan även finnas en risk att de kritiska ansatserna inom genusvetenskapen blir lidande eftersom det som universitetsämne är beroende av medel från en samhällsapparat som det även kritiserar. Utifrån Liinasons argument menar jag att det kan uppstå en konflikt i att kritisera politiska institutioner då genusvetenskapen även är i beroendeställning till dessa (Liinason 2011, 112).

Linnéuniversitetet lägger stor vikt vid utbildningens värde för den enskilda studenten. Det är en framträdande del i deras presentation av ämnet, och på informationssidan om genusvetenskap finns även intervjuer med tidigare studenter om hur de upplevt att läsa ämnet och hur de kunnat använda sig av kunskaperna efter studierna. Universitetet har ett tydligt marknadsföringssyfte som framkommer i både studenters egna berättelser och siffror över hur hög anställningsbarheten varit för tidigare studenter. Trots att det samhälleliga syftet även finns

(25)

med anser jag att tyngdpunkten på Linnéuniversitetet ligger i hur genusvetenskaplig kompetens är högt efterfrågad på arbetsmarknaden. För att belysa detta använder de sig av statistik från samma under-sökning som Lundberg och Werner (2014) skriver om.

”2013 gjorde Nationella genussekretariatet en alumnundersökning bland landets genusvetare. Undersökningen visar att genusvetare får jobb i mycket hög utsträckning.

97 procent av de svarande uppgav att de hade jobb. En majoritet uppger också att de arbetar med något av de problemområden som tagits upp inom ramen för den genusvetenskapliga utbildningen.”

Linnéuniversitetet¹⁹

I det här fallet understryks den procentandel som fått jobb efter sin utbildning och även hur många som jobbar med genusrelaterade yrken. Linnéuniversitetet fokuserar sin tolkning på de som fått jobb efter genusvetenskapliga studier, medan Lundberg och Werner även lyfter studenters egna ambitioner med dessa studier (Lundberg & Werner 2014, 57). Eftersom deras tolkning snarare framhäver studenters intresse för ämnet i sig, och inte deras önskan om bra karriärmöjligheter i lika stor utsträckning, är det intressant att Linnéuniversitetet använt undersökningen på detta sätt. Det kan tolkas som ett sätt att poängtera de konkreta kompetenserna som utbildningen leder till, kompetenser som är lättare att marknadsföra (Pusser 2006, 26).

Utöver de genusvetenskapliga kompetenserna lyfts även andra färdigheter som utbildningen för med sig. Dessa kompetenser är sådana som jag tolkar som mer talande för högre utbildningar generellt, och inte genusvetenskap i synnerhet, men som fortfarande appliceras på arbetslivet.

Eftersom Pusser (2006) menar att det är svårare att marknadsföra utbildningar som inte leder till en konkret arbetstitel tolkar jag detta som ett sätt att applicera det han kallar för allmänna kompetenser på konkreta situationer i arbetslivet.

”Vi lägger också tonvikt vid skrivfärdigheter och presentationsförmåga;

något som är mycket viktigt i dagens arbetsliv.”

Umeå universitet²⁰

19 Linnéuniversitetet, ”Genusvetenskaplig grundkurs”. https://lnu.se/kurs/genusvetenskaplig-grundkurs/distans- deltid-ht/. Hämtad 2017-11-16.

20 Umeå universitet, ”Varför läsa genusvetenskap?” http://www.ucgs.umu.se/utbildning/. Hämtad 2017-11-16.

(26)

I detta citat framställs alltså genusvetenskapen som en specifik plattform där även övriga kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden kan utvecklas, inte bara de genusvetenskapliga. Men även på andra sätt än inom arbetslivet framställs ämnet som av stort värde för individuell utveckling hos studenten. Södertörns högskola och Stockholms universitet vill även framhäva värdet av en kritisk och välutvecklad syn på sig själv, som både forskare och medborgare.

”Studier i genusvetenskap ger dig redskap att analysera hur olika normer skapas och upprätthålls, i omvärlden likväl som hos dig själv.”

Södertörns högskola²¹

”Det innebär att vi inom ämnet även studerar de processer genom vilka kunskap skapas och utifrån ett vetenskapskritiskt perspektiv synar de sammanhang vi själva ingår i.”

Stockholms universitet²²

Genusvetenskapliga studier ska alltså inte bara bidra till kunskapsutveckling inom just det egna fältet, utan syftar även till att bidra till ytterligare egenskaper hos studenter som den kan ha nytta av på många olika områden i livet. Denna ”nytta” som poängteras handlar om de kunskaper om världen som studenten blir presenterad för som har en samhällelig betydelse för studenten, snarare än handlar om dennes möjlighet att få jobb i framtiden. Enligt Lundberg och Werners undersökning är denna nytta också viktig för de studenter som söker sig till genusvetenskap där flertalet menar att anställningsbarhet inte är det viktigaste med studierna (Lundberg & Werner 2014, 57). I de analyserade texterna blir det även tydligt att dessa nyttor ofta presenteras på olika sätt och inte alltid i relation till varandra. För att poängtera den allmänna nyttan med genusvetenskap används argument som pekar på samhället i stort och vad ämnet kan ha för betydelse i de fallen. När institutionerna vill understryka studenternas arbetsmöjligheter i framtiden handlar det snarare om uppräkning av olika yrken som är möjliga med en genusvetenskaplig examen, eller specifika egenskaper som efterfrågas i just arbetslivet, och inte kan vara nyttigt i livet generellt.

”Undervisningen på grund- och avancerad nivå fokuserar på begreppsanvändning

21 Södertörns högskola, ”Genusvetenskap – Om ämnet.”

22Stockholms universitet, ”Vad är genusvetenskap?” http://www.erg.su.se/utbildning/v%C3%A5ra- utbildningar/genusvetenskap/vad-%C3%A4r-genusvetenskap-1.38842. Hämtad 2017-11-16.

(27)

och teori, men syftar också till att ge perspektiv på genusrelationer som är möjliga att integrera och använda i olika utomakademiska sammanhang.”

Göteborgs universitet²³

Skillnaden mellan de två formerna av nytta för studenten är att aspekten som handlar om studentens anställningsbarhet har ett tydligt marknadsföringssyfte. Målet med studierna blir tydligt i form av att det leder till konkreta jobbmöjligheter och en trygghet för studenten i dennes kommande arbetsliv, något som Pusser menar är grundläggande för marknadsföring av högre studier (Pusser 2006, 26). Den andra aspekten, som pekar på mer abstrakta fördelarna för studenten, tilltalar kanske främst de som är intresserade av genusrelaterade frågor och vill få mer kunskap om dessa för att utveckla sin syn på omvärlden och sin egen position.

Studentsubjektet konstrueras alltså både med inflytande av nyliberala ideal där anställnings- barhet är i fokus, men även de bildningsideal som fokuserar mer på samhälleliga värderingar.

Inom diskursteori anses olika subjektspositioner vara möjliga inom olika diskurser och detta innebär att de två subjektspositionerna står i konflikt med varandra (Winther Jørgensen &

Phillips 2000, 49). De nyliberala värderingarna som fokuserar på individualitet och ekonomisk vinning går alltså inte i linje med de samhälleliga värderingar som framhåller vikten av kollektivet.

De flesta institutioner framhäver även ämnet som tvärvetenskapligt, och många menar att genuskompetens fungerar bra i kombination med andra universitetsutbildningar och inriktningar. Även detta kopplar jag till en vilja att poängtera studenters möjligheter. Som student begränsas du inte av att läsa genusvetenskap, utan det är även ett ämne som du kan kombinera med i stort sett vad som helst.

”Genusvetenskapliga studier leder alltså inte fram till en viss profession, men ger kompetenser som är relevanta inom en mängd områden. Studier i genusvetenskap gör det också möjligt att anlägga ett informerat genuskritiskt perspektiv i studier av andra ämnen.”

Högskolan i Gävle²⁴

Texterna konstruerar en mottagare som ska vara intresserad av det kritiska perspektivet över lag. Vissa institutioner knyter an ämnet till personliga och samhälleliga frågor som ska väcka

23 Göteborgs universitet, ”Genusvetenskap”. https://kultur.gu.se/amnen/Genusvetenskap. Hämtad 2017-11-16.

24 Högskolan i Gävle, ”Genusvetenskap”. http://www.hig.se/Ext/Sv/Organisation/Akademier/Akademin-for- utbildning-och-ekonomi/Avdelningar/Avdelningen-for-humaniora/Genusvetenskap.html. Hämtad 2017-11-16.