– Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter Vägkanter KUNSKAPSUNDERLAG:

(1)

– Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter

DRIFTOMRÅDE BORÅS

Rapport 2015:115

(2)

Vägkanterna i driftområde Borås inventerades under sommaren 2013. Inventeringarna gjordes av Mats Lindqvist (Trafikverket), Johanna Borlid (Trafikverket), Tove Adelsköld (Calluna) och Åsa Röstell (Tyréns). Parallellt inventerade Peter Nolbrant (BioDivers Naturvårdskonsult) insektsfaunan längs stora delar av vägnätet i driftområdet. Utöver objekt i detta kunskapsunderlag presenteras resultaten från inventeringen även i en separat rapport (Vildbin och dagaktiva fjärilar i Borås driftområde, Peter Nolbrant, 2013). Foton från objekt endast inventerade av Peter Nolbrant är tagna av densamme. I övriga fall anges detta.

Driftområde Vårgårda delades 2013 upp i tre delar där en del tillföll driftområde Borås. De objekt som har tillhört Vårgårda redovisas med en notering. Vägkanterna i driftområde Vårgårda inventerades under sommaren 2011. Inventeringarna gjordes av Mats Lindqvist, Linda Karlsson, Therese von Wachenfeldt, Tove Adelsköld och Åsa Röstell.

Detta material sammanställdes under sommaren och hösten 2013, och är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag för miljöarbetet i Region Väst och ska även kunna användas som ett skötselunderlag till drift- och underhållsarbetet i driftområdet.

Trafikverket

Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Kunskapsunderlag – Vägkanter: Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter. Driftområde Borås

Omslagsfoto: Artrik vägkant längs väg 1610, Kristiansfält-Osdal, OSDAL. Foto: Peter Nolbrant

Text, foto och layout: Johanna Borlid, Trafikverket Linda Karlsson, Trafikverket

Therese von Wachtenfeldt, Trafikverket Mats Lindqvist, Trafikverket

Tove Adelsköld, Calluna Åsa Röstell, Tyréns

Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult

Kartor: © Lantmäteriet, GsdBV/1279

Dokumentdatum: 2013-11-04, uppdaterat 2016-05-19 (inledningstext) Publiceringsdatum: 2016-06-01

Version: 0.1

Kontaktperson: Mats Lindqvist, 0703-17 44 66, mats.lindqvist@trafikverket.se

Publikationsnummer: 2015:115

ISBN: 978-91-7467-776-8

(3)

Artrika vägkanter ... 1

Hänsynsobjekt ... 1

Invasiva växter ... 2

Urval och bedömning ... 2

Invasiva växter ... 2

Skötselanvisning ... 2

Hänsyn ... 3

Borås ... 4

Landskap ... 4

Flora och fauna ... 4

Invasiva arter ... 4

Vårgårda ... 5

Landskap ... 5

Flora ... 5

Invasiva arter ... 5

Översiktstabell – Artrika vägkanter och hänsynsobjekt ... 6

Översiktskarta – Artrika vägkanter, hänsynsobjekt ... 7

Översiktstabell – Artrika vägkanter, slåttertider ... 8

Objektförteckning – Artrika vägkanter ... 10

183, Borgstena kyrka, BORGSTENA ... 10

528, Storån, BJÖRKETORP-BJÖRLANDA ... 12

554, Bollebygd, BOLLEBYGDS PRÄSTGÅRD ... 14

1610, Kristiansfält-Osdal, OSDAL ... 16

1610, Orrleken, RYDBOHOLM ... 18

1610, Ålgården, RYDBOHOLM ... 20

1625, Bua gård, BUA ... 22

1626, Björkebo, FLATEN ... 24

1626, Enhalla, BACKA ... 26

1627, Rydhem, BACKA ... 28

1637, Sågebacken, SEGLORA ... 30

1654, Östergården, FLENSTORP ... 32

1662, Kvisslen, PÄRLEBO ... 34

1664, Ängalund, ROASJÖ ... 36

1697, Kärra, LJUSHULTS-KÄRRA ... 38

1706, Slätten, SLÄTTEN ... 40

1707.01, Nordväst om Bäckagården, BÄCKAGÅRDEN ... 42

(4)

1758, Backa, BACKA ... 48

1760, Gränne, GRÄNNE... 50

1760, Kvarnholmen, KVARNHOLMEN ... 52

1765, Björkebacken, BJÖRKEBACKEN ... 54

1765, Näverhult-Laås, NÄVERHULT, LAÅS ... 56

1768, Björsbo, BJÖRSBO ... 58

1768, Gåshult, GÅSHULT ... 60

1772, Asstorp, VÄNGTORP ... 62

1772, Klovsten, VÄNGTORP ... 64

1778, Häradsvad, HÄRADSVAD ... 66

1778, Kärtared Västergården, KÄRTARED ... 68

1779, Kärtared Östergården, KÄRTARED ... 70

1779, Storsjöstrand, HORLA ... 72

1779, Sydväst Storsjön, HORLA ... 74

1812, Örekulla, ÖREKULLA ... 76

1914, Nordgården, JÄLLBY ... 78

Objektförteckning – Hänsynsobjekt ... 80

Rv 40, Annelundsparken, BORÅS ... 80

Rv 42, Tämta-Skogen, TÄMTA ... 82

Rv 42, Ödegården, FRISTADS-SIBBARP ... 83

182, Hövägen, LJUNG ... 85

183, Gärstorp, GÄRSTORP ... 87

527, Nolån, BOLLEBYGDS PRÄSTGÅRD ... 89

1610, Kvarndammsberget, ÅRBO ... 91

1610, Prästgården, SEGLORA... 93

1621, Kulla, KULLA ... 95

1626, Hyssna skola, HYSSNA ... 97

1626, Lyckhem, LIAGÄRDE ... 99

1626, Klinten, LUNDSBERG ... 101

1634, Ramslätt, RAMSLÄTT ... 103

1637, Ingeshult, VÅSSBERG ... 105

1657, Kinnarumma, KINNARUMMA ... 107

1662, Kråkered, KRÅKERED ... 109

1662, Sågeberget, KARLAGÅRDEN ... 111

1665, Västra Gränd, GRÄND ... 113

1682, Haraldsgården, HEDARED ... 115

1682, Mårtensbacka, MÅRTENSBACKA ... 117

1700 samt 1702, Kronogården, AMMARP ... 119

1706, Rölle naturreservat, RÖLLE ... 121

1757, Bollebygd-Sandared, BUAGÄRDE ... 123

(5)

1774, Fridhem, VÄSTRA BODA ... 137

1776, Lida, LIDA ... 139

1779, Horla, HORLA ... 141

1779, Söder om Storsjön, HORLA ... 143

1781, Skattegården, TUBBETORP ... 144

1782, Eklanda, EKLANDA ... 146

1791, Krusered, KRUSERED ... 148

1801, Gingri, GINGRI ... 150

1810, Molla kyrka, KYRKE ... 152

1810/1811, Flaberg, FLABERG ... 154

1818, Sjövik, SJÖVIK ... 156

1853, Kvarnholmamossen, KVARNHOLMEN ... 158

Objektförteckning – Övriga objekt ...160

Borttagna objekt ... 160

Översiktskarta – Invasiva växter ...161

Objektförteckning – Invasiva växter...162

Referenser ...164

(6)

(7)

1

Trafikverkets arbete med vägkanternas naturvärden

I december 1993 fick dåvarande Vägverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för hur verket skulle arbeta för biologisk mångfald inom sitt verksamhetsområde. Uppdraget utmynnade bland annat i arbetet med skyddsvärd flora längs de allmänna vägarna. Projektet Artrika vägkanter drog igång 1995 med enkäter och inventeringar för att hitta vägkanter med särskilt värdefull flora. Efter en uppföljning 2001 av ett begränsat antal sträckor togs arbetet i Region Väst upp igen på allvar 2006 och sedan 2010 är här målet att alla statliga vägar i de aktuella driftområdena ska regelbundet inventeras och bedömas i fält.

Andelen artrika vägkanter i regionen har sedan dess mångdubblats (Lindqvist och Karlsson, 2012, Lindqvist och Borlid, 2014) och vår kunskap om vägkanterna och de hotade arter som använder dem, blir allt bättre för varje år.

Under 2016 fastställdes nya riktlinjer för sakområde Landskap (natur och kultur m.m.), som syftar till att tydliggöra vilka mål och rutiner som gäller kring Trafikverkets arbete med vägar, järnvägar och

landskapets värden. De nya riktlinjerna ställer krav på hur Trafikverket ska bidra till att bibehålla och helst öka andelen naturvärden och kulturvärden inom infrastrukturen. Dessutom finns riktlinjer för hur påverkan på fauna ska regleras, t.ex. genom utformningen av faunapassager och genom att begränsa bullernivåerna i ekologiskt viktiga naturmiljöer.

För vägkantsmiljöer innebär detta att artrika vägmiljöer ska utvecklas och skapas utefter befintlig infrastruktur. Dessutom ska alla sidoytor, vid nyanläggning av infrastruktur, utformas för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den naturliga vegetationen att etablera sig efter de ekologiska förutsättningar som gäller för just det området.

Förutom att uppfylla Trafikverkets egna riktlinjer och mål måste också Miljöbalken efterlevas. Enligt 2 kap. 2 § i Miljöbalken har alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller åtgärd, skyldighet att skaffa sig den kunskap som krävs för att förhindra att människor eller miljö tar skada. Lagen kräver alltså att man tar reda på vilka naturvärden som finns vid de vägar där Trafikverket ska utföra åtgärder.

Upptäcker man att det finns skyddade områden, växter eller djur där man planerar sitt arbete så gäller Miljöbalkens 7:e och 8:e kapitel och det planerade arbetet kan då kräva tillstånd från Länsstyrelsen. Den 1 maj 2011 trädde även landskapskonventionen i kraft i Sverige. Denna innebär att Trafikverket ska skydda, förvalta och planera landskapet i vägmiljöer i enlighet med konventionens intentioner.

Inventeringsarbetet har bedrivits i enlighet med en metod som utarbetats i Trafikverket Region Väst under åren 2010-2015 (”Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter”, rapport 2012:149, Lindqvist et al, 2016).

Alla identifierade objekt redovisas i en för Trafikverket gemensam databas, Miljöwebb Landskap.

Databasen ska fungera som ett hjälpmedel vid arbeten längs väg och järnväg, där redovisas bl.a. artrika väg- och järnvägsmiljöer, vägträd och alléer, samt kulturminnen.

Definitioner

Artrika vägkanter

En artrik vägkant är ett vägområde som innehåller skyddsvärda och/eller rödlistade eller hotade arter vilka kräver anpassad skötsel och hänsyn. Oftast innehåller en artrik vägkant ängs- och betesmarksflora som är beroende av slåtter eller blomrikedom typiska för störda öppna miljöer. I vissa vägkantsmiljöer trivs även insekter och andra djur, oftast i torra, sandiga slänter. Det som är skyddsvärt i en artrik vägkant kan både vara enskilda hotade arter eller den samlade artrikedomen. Rikblommande vägkanter med vanligare arter kan ha stor betydelse för t.ex. nektar- och pollensökande insekter, varför blomrikedom i sig kan vara ett kriterium för en artrik vägkant.

(8)

2

Hänsynsobjekt

Under inventeringsarbetet har det framkommit vägkanter med intressant flora, vilka av olika anledningar inte har kunnat klassas som artrika vägkanter. Dessa sträckor har vi kallat för hänsynsobjekt. Sådana objekt kräver hänsyn, men behöver för närvarande ingen anpassad skötsel. I flera fall finns det även hänsynsobjekt som förmodligen kan klassificeras som artrik vägkant, men där noggrannare inventeringar behövs. Ett hänsynsobjekt kan t.ex. ha begränsade förekomster av en värdefull art. Det kan även handla om förekomster av en skyddsvärd art där andra omgivningsfaktorer än den årliga vägkantsskötseln har påverkat artens uppkomst i vägkanten, men där större ingrepp som dikning skulle påverka arten negativt.

Hänsynsobjekt kan också vara vägkanter med förekomster av sällsynta arter som normalt inte är bofasta i Sverige.

Invasiva växter

Invasiva främmande växter är växter som på olika sätt är införda till Sverige, har etablerat sig och börjat sprida sig kraftigt. Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom de tar över och kan slå ut den ursprungliga floran och faunan. En av de invasiva arterna som tas upp nedan är dessutom direkt skadlig för människan om den hanteras fel (jätteloka). Det finns således både ekologiska och hälsomässiga orsaker till att försöka begränsa och bekämpa dessa arters utbredning. Exempel på invasiva djurarter som påträffas i vägkanterna är den spanska skogssnigeln.

Urval och bedömning

I det här arbetet har vi utgått från de objekt som utsetts under tidigare inventeringar av driftområdet.

Under sommaren 2013 kunde dessa objekt kompletteras då i stort sett alla statliga vägar i driftområdet sågs över med avseende på intressanta miljöer (de objekt som tidigare tillhört driftområde Vårgårda inventerades under sommaren 2011). Dessutom kan nya objekt ha bildats utifrån tips från Länsstyrelsen, kommuner, naturskyddsföreningar, botaniska föreningar, konsulter och privatpersoner.

Samtliga objekt har inventerats i fält av Trafikverkets miljöspecialister och konsulter. Vid inventeringen bedömdes objektets värden och utbredning. Även vägkantens skötselstatus bedömdes, som en

sammanvägning av hur objektet har skötts och statusen för de biologiska värdena. För varje inventerat objekt har ett fältprotokoll upprättats. I protokollet finns mer detaljerad information än vad som redovisas i denna sammanställning.

Nya artrika vägkanter och hänsynsobjekt har även tillkommit utifrån insektsinventeringen av Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult, under sommaren 2013 (Vildbin och dagaktiva fjärilar i Borås driftområde, Peter Nolbrant, 2013). Inventeringen har gjorts längs stora delar av vägnätet i Borås driftområde (ej f.d. Vårgårda). Tanken har varit att se om inventering med hjälp av signalarter som väddsandbi, guldsandbi, sexfläckig bastardsvärmare och ett mindre antal insektsarter kan bidra till förståelsen för vilka sträckor som bör avgränsas som artrika vägkant alternativt hänsynsobjekt. Sträckor med rödlistade växt- eller djurarter med hotkategorin sårbar (VU) eller med rödlistade växt- eller

djurarter med hotkategorin missgynnad (NT) i kombination med annan intressant flora har pekats ut som minst hänsynsobjekt. Om fynden av rödlistade arter (nära hotad; NT och/eller sårbar; VU) varit flera, den utpekade vägkanten varit lång eller om det funnits flera rödlistade arter på samma plats har sträckan gjorts till en artrik vägkant.

Invasiva växter

I vägområdet bör fokus enligt vår nuvarande kunskap ligga på att analysera förekomst samt eventuell bekämpning av de fem invasiva arterna jätteloka, parkslide, jätteslide, vresros och blomsterlupin.

Blomsterlupinen är dock redan så utbredd att alla förekomster inte aktivt noteras. Däremot bekämpas arten aktivt på vissa artrika vägkantsobjekt som är speciellt angripna.

I Region Väst finns ännu ingen information om exakt utbredning av invasiva växter. Vid inventeringar av vägkanterna i driftområdet har påträffade förekomster av några av dessa fokusarter noterats, men det ger ingen heltäckande bild av invasiva arters utbredning längs vägarna. En masterfil över de noterade

förekomster av invasiva arter som har noterats under fältarbetet finns dock.

(9)

3

kvar och har möjlighet att utveckla sig även i framtiden. Det finns en rad olika skötselalternativ i

driftkontrakten, men oftast handlar det om någon form av senarelagd slåtter. Några skötselobjekt kan ha en särskild s.k. skötselbeskrivning. Projektledaren för respektive driftområde har ett stort ansvar för att allt arbete utmed vägarna utförs så att Sveriges miljömål och Trafikverkets egna riktlinjer för naturmiljö kan uppfyllas.

Hänsyn

Arbeten som kan påverka artrika vägkanter eller hänsynsobjekt bör endast utföras efter samråd med ansvarig miljöspecialist. Det gäller t.ex. dikningsåtgärder, ledningsarbeten, beläggningsarbeten eller andra ombyggnadsåtgärder som kan påverka vägens sidoområde. Vid sådana arbeten ska ansvarig

miljöspecialist/ekolog inom Underhåll på Trafikverkets Region Väst, kontaktas i ett tidigt skede för samråd kring lämplig utformning och hänsyn.

(10)

4

Borås

Landskap

I den södra delen av driftområdet, söder om riksväg 40, finns mycket kulturpåverkad mark med gamla vallar och naturbetesmarker. Ju längre österut man kommer tar produktionsskogen över, speciellt i mitten av området. Överlag blir landsbygden väldigt idyllisk med gamla naturbetesmarker, vallar och äldre gårdar.

I öst varierar höjden på landskapet, med höjder på upp till 250 m ö h, vilket skapar väldigt vackra utsikter över skogslandskapet.

I norr består det omgivande landskapet till stor del av skogsmarker (främst barrskog) men det är uppbrutet av små jordbruksmarker kring bebyggelse, många sjöar, tätorter och annan bebyggelse.

Flora och fauna

Kvävepåverkan från omgivande marker och från kvarlämnat slåttermaterial samt ett röjningsarbete som inte fungerat till fördel för floran, är de största orsakerna till att vägkanterna inte är finare. I och med att igenväxningsarterna tagit över så ökar också den andel slåttermaterial som blivit kvar efter varje slåttertillfälle, vilket stadigt ökar kvävemängden i marken och gör att floran blir frodigare över tiden.

Detta leder till en ond cirkel som kan ta lång tid att återställa. Det snabbaste sättet att återställa/sänka markens kvävenivå kan vara att skrapa av ytjorden och föra bort denna tillsammans med det befintliga växtmaterialet.

På grund av ovan nämnda orsaker är vägkanternas flora överlag inte så intressant ur naturvårdssynpunkt.

Den domineras av gräs, kvävegynnade växter och på de allra flesta ställen riktigt mycket sly av både lövträd och gran.

De artrikare eller mer naturvårdsintressanta partierna är inte många och utgörs främst av vägkanter med ängsflora intill hävdade eller tidigare hävdade marker. Även i anslutning till gamla vallar kan man hitta intressanta partier. Dock är de flesta objekt i allmänhet ganska korta.

I söder, främst i västra delen, finns fortfarande en del naturbetesmark och gamla vallar kvar i området.

Här finns ofta stor potential för en vacker och värdefull flora, men värdena är i många fall inte tillräckligt höga för att vägkanten ska kunna klassas som artrik vägkant. Dock är det på sina håll ganska insektsrikt, med fynd av både väddsandbi, gräsfjärilar, ängssmygare m.fl. Andelen objekt är något fler i den västra delen, troligtvis i positivt samband med andelen öppna marker.

I norr och öster är enstaka ängsvägkanter fuktigare med bland annat smörboll och borsttistel. Det finns även några objekt med nyckelstrukturer som torra, sandiga slänter som kan vara intressanta för insekter.

I dessa slänter fanns dock sällan större mängder med rikblommande arter, oftast enbart ljung och lite gråfibblor. Vägkantsobjekten och vägar med något förhöjt värde vad gäller floran, fanns delvis

koncentrerade inom ett nord-sydligt stråk norr om Borås samt ett stråk längst i öster. Få insekter sågs vid inventeringarna, troligtvis främst beroende på blåsigt väder.

Invasiva arter

Både lupiner, vresros och parkslide förekommer relativt frekvent i hela driftområdet, inte bara i närheten av bebyggelse. Jätteslide sågs på enstaka platser.

(11)

5

I Vårgårdas driftområde finns storskaliga drumliner med flera små byar där marken odlats upp. Floran är inte fullt så intressant som förväntat. Många vägkanter är övergödda av omgivande jordbruk.

Norra delen har ett mer brutet landskap med omväxlande skogar och odlingslandskap. I

odlingslandskapet fanns inslag av hävdgynnad flora, men tätheten och artantalet är förvånansvärt lågt.

Skogsbygden har en helt annan karaktär med skogar på höga höjder och kuperad terräng.

De sandiga områdena i Säveåns dalgång har en mer intressant och artrik flora. Troligen är stora delar av trakten insektsrika.

Flora

I driftområdet finns många vägkanter med inslag av hävdgynnad flora i odlingslandskapet. Flera av dem är potentiellt rikblommande senare på sommaren, men saknar för området sällsynta arter.

De mer betydelsefulla arterna är kopplade till ängs- och betesmarker, bland annat åkervädd, jungfrulin och svinrot. De utpekade artrika vägkanterna utgörs framför allt av torrbackar med bland annat backsippa (rödlistad, VU), kattfot och bockrot. I de östra delarna kommer mer friskängsvägkanter med bl.a.

smörbollar och borsttistlar.

Invasiva arter

Under fältarbetet 2011 observerades blomsterlupin på flera vägkanter, inklusive några artrika vägkanter och hänsynsobjekt. Jämfört med exempelvis Bergslagen i Värmland är dock lupinen mindre utbredd i Vårgårdas driftområde. Av de övriga invasiva arterna som nämns i detta kunskapsunderlag var det bara vresrosen som upptäcktes på en plats inom driftområdet 2011.

(12)

6

Översiktstabell – Artrika vägkanter och hänsynsobjekt

Driftområde Borås

Km väg 1 105, 7

Km vägkant 2 211, 4

Artrika vägkanter

Antal 35

Km väg 27,78

Km vägkant 52,45

Andel väg (%) 2,52

Andel vägkant (%) 2,37

Hänsynsobjekt

Antal 41

Km väg 38,95

Km vägkant 70,66

Andel väg (%) 3,52

Andel vägkant (%) 3,20

Skötselstatus

Bra 33 av 76

Medel 38 av 76

Dålig 5 av 76

Okänd 0 av 76

(13)

7

(14)

8

Översiktstabell – Artrika vägkanter, slåttertider

 Kategori 1: 1/8 – 15/9 – sen slåtter.

 Kategori 2: 25/8 – 15/9 – extra sen slåtter.

Väg- Plats/Delsträcka Meter väg Meter

vägkant Slåttertid (kategori)

O 183 Borgstena kyrka, BORGSTENA 180 180 2

O 528 Storån, BJÖRKETORP-BJÖRLANDA 8050 16 100 2

O 554 Bollebygd, BOLLEBYGDS PRÄSTGÅRD

210 210 2

O 1610 Kristiansfält-Osdal, OSDAL 2245 4 490 2

O 1610 Orrleken, RYDBOHOLM 215 215 2

O 1610 Ålgården, RYDBOHOLM 130 130 2

O 1625 Bua gård, BUA 640 1280 2

O 1626 Björkebo, FLATEN 795 1 590 2

O 1626 Enhalla, BACKA 405 810 2

O 1627 Rydhem, BACKA 1 010 1 010 2

O 1637 Sågebacken, SEGLORA 785 1 570 2

O 1654 Östergården, FLENSTORP 255 510 2

O 1662 Kvisslen, PÄRLEBO 135 270 2

O 1664 Ängalund, ROASJÖ 505 1 010 2

O 1697 Kärra, LJUSHULTS-KÄRRA 230 460 2

O 1706 Slätten, SLÄTTEN 525 1 050 2

O 1707.01 Nordväst om Bäckagården, BÄCKAGÅRDEN

410 820 2

O 1757 Hultafors tumstocksfabrik, STENASKJUM

170 170 2

O 1757 Väster om Sjötorp, FJÄLLA 150 150 2

O 1758 Backa, BACKA 2 190 4 380 2

O 1760 Gränne, GRÄNNE 860 860 2

O 1760 Kvarnholmen, KVARNHOLMEN 320 640 2

O 1765 Björkebacken, BJÖRKEBACKEN 1 200 2 400 2

O 1765 Näverhult-Laås, NÄVERHULT, LAÅS 2 100 4 200 2

O 1768 Björsbo, BJÖRSBO 280 560 1

O 1768 Gåshult, GÅSHULT 550 1 100 1

O 1772 Asstorp, VÄNGTORP 200 400 2

O 1772 Klovsten, VÄNGTORP 730 1 460 1

O 1778 Häradsvad, HÄRADSVAD 230 460 2

O 1778 Kärtared Västergården, KÄRTARED 400 800 2

(15)

9

O 1812 Örekulla, ÖREKULLA 270 500 1

O 1914 Nordgården, JÄLLBY 150 150 1

(16)

10

Objektförteckning – Artrika vägkanter

183, Borgstena kyrka, BORGSTENA

Motivering: Vackert blommande vägkant med betesgynnad flora och fynd av väddsandbi (NT).

ID på översiktskarta 1

Vägnummer O 183

Namn Borgstena kyrka, BORGSTENA

Gammalt namn -

Sida av vägen Norra sidan.

Längd sida 1 180 m

Längd sida 2 -

Meter vägsida totalt 180 m

Skötselstatus Bra.

Skyltar Nytt objekt, skyltar ska sättas upp.

Viktigaste florainslag Åkervädd, tjärblomster, rölleka och gråfibbla.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT).

Kommentarer Fyra honor av det rödlistade väddsandbiet observerades.

Inventerad av Peter Nolbrant.

(17)

11

(18)

12

528, Storån, BJÖRKETORP-BJÖRLANDA

Motivering: Längre vägsträcka med hävdgynnad flora och mycket insekter. Närhet till lokaler med fynd av guldsandbi (VU) och väddsandbi (NT).

Vägnummer O 528

Namn Storån, BJÖRKETORP-BJÖRLANDA

Gammalt namn -

Sida av vägen Båda sidor.

Längd sida 1 8050 m

Meter vägsida totalt 16 100 m

Skötselstatus Medel.

Viktigaste florainslag Svinrot, gökärt, åkervädd, ängsvädd och svartkämpar,

Viktigaste faunainslag Sexfläckig bastardsvärmare (NT), tandsandbi, långhornsbi, skogsbandbi och ängssmygare. Närhet till tidigare fynd av guldsandbi (VU) och väddsandbi (NT) (se nämnd rapport nedan).

Kommentarer En lång vägsträcka med intressant flora samt tidigare fynd av väddsandbi (NT) och guldsandbi (VU) i närheten av vägen. Mycket sly behöver röjas och tas om hand, för att värdena ska kunna höjas och stärkas utmed vägen.

För närmare information om inventeringen av guldsandbi och väddsandbi, se publikationen ”Vägrenarnas betydelse för vildbin i Storåns dalgång (Marks och Bollebygds kommuner), med särskild inriktning på väddsandbi och guldsandbi” (rapport nr 2010:105).

Objektet inventerades även av konsult Peter Nolbrant.

(19)

13

(20)

14

554, Bollebygd, BOLLEBYGDS PRÄSTGÅRD

Motivering: Sandig slänt med insektsintressant flora samt närhet till fynd av väddsandbi (NT).

Vägnummer O 554

Namn Bollebygd, BOLLEBYGDS PRÄSTGÅRD

Gammalt namn -

Längd sida 1 205 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Gökärt, tjärblomster och smultron.

Viktigaste faunainslag -

Kommentarer Slänten är troligen insektsintressant. Strax norr om sträckan gjordes ett fynd av väddsandbi under insektsinventeringen 2013.

(21)

15

(22)

16

1610, Kristiansfält-Osdal, OSDAL

Motivering: Förekomst av flera hävdgynnade arter och nyckelarter för insekter.

Vägnummer O 1610

Namn Kristiansfält- Osdal, OSDAL

Gammalt namn -

Sida av vägen Västra sidan.

Viktigaste florainslag Åkervädd, ängsvädd, tjärblomster, gulmåra, gökärt, getväppling, blåmonke, teveronika, backtimjan, gråfibbla, gullris, backnejlika, liten blåklocka, blodrot, käringtand, mandelblom och smultron.

Viktigaste faunainslag Guldsandbi (VU), väddsandbi (NT), långhornsbi och tandsandbi. Även blåklockshumla och ängssmygare.

Kommentarer Mycket blomrika vägkanter med närhet till järnväg på den västra sidan. Vägen går förbi Osdal-Bråt där hedarna håller en av länets bästa bilokaler. Här finns mycket åkervädd, en art som bl.a. väddsandbiet specialiserat sig på.

Sandblottor saknas, vilket bör åtgärdas. Flera igenväxningsarter samt inkommande sly hotar att ta över.

(23)

17

(24)

18

1610, Orrleken, RYDBOHOLM

Motivering: Vackert rikblommande slänt med mycket tjärblomster och bl.a. två rödlistade vildbin.

Vägnummer O 1610

Namn Orrleken, RYDBOHOLM

Gammalt namn -

Längd sida 1 215 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Tjärblomster, åkervädd, getväppling, blåmonke, ängsvädd och gökärt.

Viktigaste faunainslag Guldsandbi (VU), väddsandbi (NT), ärtsandbi, tandsandbi, trädgårdshumla och hushumla.

Kommentarer Väldigt vacker slänt med rik blomning av tjärblomster. Slänten sköts av fastighetsägaren till hyreshuset intill. Både det rödlistade guldsandbiet samt väddsandbi observerades vid inventering. Längre norrut kommer det in en del hundkäx, där är marken överlag mer frisk.

Kontakt skulle behöva tas med fastighetsägaren om hur man bör sköta området samt utreda vem som har skötselansvaret för slänten.

Objektet besöktes även av konsult Peter Nolbrant.

(25)

19

(26)

20

1610, Ålgården, RYDBOHOLM

Motivering: Rik blomning av tjärblomster, gökärt och åkervädd samt mycket insekter.

Vägnummer O 1610

Namn Ålgården, RYDBOHOLM

Gammalt namn -

Längd sida 1 130 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Gökärt, åkervädd, tjärblomster, gråfibbla, käringtand, getväppling och flädervänderot.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT), långhornsbi, ärtsandbi och åkerhumla.

Kommentarer Blomrik, sydostvänd ytterslänt med ganska rik blomning av ovannämnda arter. En hona av väddsandbi (NT) sågs, samt flera långhornsbin.

(27)

21

(28)

22

1625, Bua gård, BUA

Motivering:

Vägnummer O 1625

Namn Bua gård, BUA

Gammalt namn -

Längd sida 1 640 m

Längd sida 2 640 m

Skötselstatus Dålig.

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, gökärt och borsttistel.

Viktigaste faunainslag Ängssmygare och gräsfjäril noterades. Även guldsandbi (VU), väddsandbi (NT) och långhornsbi noterades.

Kommentarer En stor del av den södra sidan är inte intressant idag. Skulle skogen tas ner kan den dock bli det. Den norra sidan omges av ett fint beteslandskap, i vägkanten växer flera hävdgynnade växter och indikatorarter. Vedväxter måste åtgärdas.

(29)

23

(30)

24

1626, Björkebo, FLATEN

Motivering: Betesgynnad ängsflora med mycket åkervädd, svinrot och återkommande gulmåra.

Vägnummer O 1626

Namn Björkebo. FLATEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 795 m

Längd sida 2 795 m

Viktigaste florainslag Svinrot, åkervädd, ängsvädd och gulmåra.

Viktigaste faunainslag Blåvinge, ängssmygare och gräsfjäril.

Kommentarer Svinrot och åkervädd förekommer rikligt och gör därmed lokalen intressant för insekter. En vidare undersökning bör därför göras. Flera

igenväxningsarter börjar komma in, speciellt på den östra sidan mot ängen.

Pimpinellros eftersöktes efter en fyndrapport från artportalen men hittades inte. Det behövs röjas ordentligt på lokalen!

Den ovanliga arten mästerrot växer också här, den är dock inte inhemsk utan odlades förr som medicinalväxt och har på detta sätt spridit sig vilt. Generellt utgör den dock inget hot mot den naturliga floran.

(31)

25

(32)

26

1626, Enhalla, BACKA

Motivering: Vägkant med hävdgynnad flora och omgivande naturbetesmark.

Vägnummer O 1626

Namn Enhalla, BACKA

Gammalt namn -

Längd sida 1 405 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Åkervädd, gökärt, svinrot och vitmåra.

Viktigaste faunainslag Ängssmygare och ett Megachile/tapetserarbi noterades. Även väddsandbi (NT), fläckhornad blombock och trädgårdsborre noterades.

Kommentarer En stenmur följer vägen på den norra sidan och erbjuder en torr och skarp yta där det bland annat växer kärleksört och bergssyra. Vissa igenväxningsarter kommer in och det behövs röjas i allmänhet.

(33)

27

(34)

28

1627, Rydhem, BACKA

Motivering: En fin friskäng med både ängsvädd, åkervädd och mycket gökärt.

Vägnummer O 1627

Namn Rydhem, BACKA

Gammalt namn -

Sida av vägen Östra sidan.

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Svinrot, gökärt, ängsvädd, åkervädd, flockfibbla, liten blåklocka, ljung och gullris.

Viktigaste faunainslag Påfågelöga noterades.

Kommentarer Flera nyckelarter som är viktiga för insekter finns i större antal längs sträckan. Vägen breddades 2000. Några igenväxningsarter kommer in, dessa samt vedväxter bör åtgärdas. Det finns sandblottor längs sträckan som tillsammans med floran innebär goda förutsättningar för att väddsandbi (NT) kan förekomma här.

(35)

29

(36)

30

1637, Sågebacken, SEGLORA

Motivering: Insektsintressant sträcka med flera nyckelarter.

Vägnummer O 1637

Namn Sågebacken, SEGLORA

Gammalt namn -

Längd sida 1 785 m

Längd sida 2 785 m

Viktigaste florainslag Åkervädd, ängsvädd, gökärt, getväppling och svinrot.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT), guldsandbi (VU) och tandsandbi. Även ängssmygare observerades.

Kommentarer Vackert blommande friskängsvägkant med flera hävdgynnade arter samt arter som är intressanta för insekter. Två rödlistade vildbin återfanns också.

Inkommande sly bör röjas bort.

(37)

31

(38)

32

1654, Östergården, FLENSTORP

Motivering: Fint blommande sträcka med många hävdgynnad arter.

Vägnummer O 1654

Namn Östergården, FLENSTORP

Gammalt namn -

Längd sida 1 255 m

Längd sida 2 255 m

Viktigaste florainslag Åkervädd, gökärt, äkta johannesört, blåmonke och tjärblomster.

Kommentarer En del igenväxning samt slyuppslag som behöver åtgärdas. Lupiner börjar komma in.

(39)

33

(40)

34

1662, Kvisslen, PÄRLEBO

Motivering: Fin blomning av hävdgynnade arter, framförallt rik blomning av rödklöver och bockrot.

Insektsintressant.

Vägnummer O 1662

Namn Kvisslen, PÄRLEBO

Gammalt namn -

Längd sida 1 135 m

Längd sida 2 135 m

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, svinrot, bockrot, gulvial, liten blåklocka, gulmåra och äkta johannesört.

Viktigaste faunainslag Väddsandbin, blåvingar, mätare (2 st), gräsfjäril, blomfluga, humlebagge och ängssmygare. Även silverstreckad pärlemorfjäril, citronfjäril.

Kommentarer En mycket insektintressant sträcka med flera individer funna av väddsandbi.

Mycket blomsterlupin har dock kommit in och behöver åtgärdas. Objektet bör uppgraderas till Artrik vägkant.

Objektet även inventerat av konsult Peter Nolbrant.

(41)

35

(42)

36

1664, Ängalund, ROASJÖ

Motivering: Fin vägkant med rikligt med ängsvädd samt förekomst av slåttergubbe och jungfrulin.

Vägnummer O 1664

Namn Ängalund, ROASJÖ

Gammalt namn [Roasjö [Ängalund]]

Längd sida 1 505 m

Längd sida 2 505 m

Skötselstatus Bra.

Skyltar Bra, alla rätt.

Viktigaste florainslag Ängsvädd, gökärt, svinrot, jungfrulin och slåttergubbe.

Kommentarer I den södra delen har man gallrat i skogen, vilket kan ha positiv effekt på floran. En del bergrör har kommit in i vägkanterna.

(43)

37

(44)

38

1697, Kärra, LJUSHULTS-KÄRRA

Motivering: Riklig förekomst av borsttistel.

Vägnummer O 1697

Namn Kärra, LJUSHULTS-KÄRRA

Gammalt namn [Aplared]

Längd sida 1 230 m

Längd sida 2 230 m

Skyltar Skyltarna bör flyttas i öst för att täcka in ytterligare ett stort bestånd av borsttistel.

Viktigaste florainslag Borsttistel.

Viktigaste faunainslag Silverstreckad pärlemorfjäril noterades i fält.

Kommentarer Sträckan är överlag väldigt kvävepåverkad och igenväxt. Detta behöver åtgärdas, om objektet ska bevaras. Möjligen bör man skrapa upp blottor eller dika av sträckan.

(45)

39

(46)

40

1706, Slätten, SLÄTTEN

Motivering: Hävdgynnad flora i vägkanter intill betesmark.

Vägnummer O 1706

Namn Slätten, SLÄTTEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 525 m

Längd sida 2 525 m

Viktigaste florainslag Borsttistel, grönvit nattviol, ängsvädd, bergslok, gulmåra, åkervädd, vitmåra, svinrot och jungfrulin. Även gulvial, gökärt, smultron, strätta, höstfibbla, hagfibbla och humleblomster.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT), vialsandbi och sobersandbi. Luktgräsfjäril observerades.

Kommentarer Fin betesmark intill, En del igenväxningsarter och kvävegynnade arter kommer in, såsom lupiner, sly, vass och kirskål. Lupiner bör ryckas upp och inkommande sly bör åtgärdas.

(47)

41

(48)

42

1707.01, Nordväst om Bäckagården, BÄCKAGÅRDEN

Motivering: Vägkant med ängsflora samt hävdgynnade arter intill betesmark.

Vägnummer O 1707.01

Namn Nordväst om Bäckagården, BÄCKAGÅRDEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 410 m

Längd sida 2 410 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Brudborste, nattviol, svinrot, bergslok, käringtand och vitmåra.

Viktigaste faunainslag Ängssmygare och humlor observerades.

Kommentarer Kor betar i hagen intill vägkanten. De lyckas även sträcka sig ut i vägkanten och betar därmed av denna med.

(49)

43

(50)

44

1757, Hultafors tumstocksfabrik, STENASKJUM

Motivering: Riklig förekomst av svartklint i torr slänt.

Vägnummer O 1757

Namn Hultafors tumstocksfabrik, STENASKJUM

Gammalt namn [Hultafors_tumstocksfabriken]

Längd sida 1 170 m

Längd sida 2 -

Skyltar Ja, alla rätt.

Viktigaste florainslag Svartklint, styvfibbla, tjärblomster, gökärt, äkta johannesört, getväppling, käringtand, flockfibbla och smultron.

Kommentarer Utöver vanligt sly kommer det in mycket vresros på sträckan. Trots ett sydvänt läge med insektsintressant flora ligger objektet möjligen lite för isolerat för att kunna locka till sig så mycket insekter.

(51)

45

(52)

46

1757, Väster om Sjötorp, FJÄLLA

Motivering: Förekomst av svartklint.

Vägnummer O 1757

Namn Väster om Sjötorp, FJÄLLA

Gammalt namn [Hultafors_1]

Längd sida 1 150 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Svartklint och käringtand.

Kommentarer Utöver några bestånd av svartklint finns inte mycket annat. Varken

intressanta arter eller nyckelstrukturer finns kvar. Bör eventuellt klassas ner till hänsynsobjekt eller tas bort helt. En infart har dessutom byggts utan att kontakt har tagits med ansvarig miljöspecialist. Omfattande åtgärder kommer att behövas om objektet ska kunna återställas.

(53)

47

(54)

48

1758, Backa, BACKA

Motivering: Förekomst av hävdgynnad flora samt naturvårdsintressanta insekter.

Vägnummer O 1758

Namn Backa, BACKA

Gammalt namn -

Sida av vägen Båda sidor,

Längd sida 1 2 190 m

Viktigaste florainslag Åkervädd, ängsvädd, flockfibbla, prästkrage, gulsporre, svinrot, liten blåklocka, gökärt, käringtand, rölleka och blåmonke. Även mörkt kungsljus och grönvit nattviol.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT), långhornsbi, sexfläckig bastardsvärmare (NT), väggsidenbi och ängsbandbi. Även tandsandbi, blåklockshumla, stenhumla, hushumla och Lasioglossum sp.

Kommentarer En längre sträcka med betesgynnad flora samt mycket insekter. Två

rödlistade arter noterades längs sträckan. Sandig mark med återkommande sand i dagen samt ett mindre sandtag i närheten av vägen erbjuder bomiljöer för många insekter.

Vid utfarten från Backa finns en slänt med höga värden, bl.a. noterades även 4 väddsandbin.

Vägens status hotas till viss del av igenväxningsarter.

(55)

49

(56)

50

1760, Gränne, GRÄNNE

Motivering: Vägkant med hävdgynnad flora samt flera insektsfynd, varav två rödlistade bin.

Vägnummer O 1760

Namn Gränne, GRÄNNE

Gammalt namn -

Längd sida 1 860 m

Längd sida 2 -

Skyltar Nytt objekt, skyltar ska upp.

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, liten blåklocka, gullris, blodrot, svinrot, flockfibbla, gökärt, käringtand, teveronika och smultron.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT), vialsandbi. vialgökbi (NT), citronbi, vinbärsfuks, skogspärlemorfjäril.

Kommentarer Vägkanter med gott om ängsvädd och en hel del åkervädd. Väddsandbi (NT) och det sällsynta vialgökbiet (NT) observerades i fält.

(57)

51

(58)

52

1760, Kvarnholmen, KVARNHOLMEN

Motivering: Rikblommande ängsflora med flera hävdgynnade arter.

Vägnummer O 1760

Namn Kvarnholmen, KVARNHOLMEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 320 m

Längd sida 2 320 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Borsttistel, svinrot, gökärt, käringtand, vitmåra, ängsvädd, jungfrulin, och styvfibbla.

Viktigaste faunainslag Humlor observerades.

Kommentarer Nyligen dikad innerslänt och dikesbotten. Går genom öppen mark som inte betas längre samt en kraftledningsgata. Invid bäcken i norr växer ett mycket stort bestånd med borsttistel.

(59)

53

(60)

54

1765, Björkebacken, BJÖRKEBACKEN

Motivering: Artrik vägkant med några sällsynta arter och hävdgynnad flora.

Vägnummer O 1765

Namn Björkebacken, BJÖRKEBACKEN (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Skyltar Skyltar ska finnas uppsatta.

Viktigaste florainslag Svinrot, jungfrulin, grönvit nattviol, ängsklocka, darrgräs och kattfot.

Kommentarer Lupiner vid två platser.

(61)

55

(62)

56

1765, Näverhult-Laås, NÄVERHULT, LAÅS

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora och mycket ängsvädd.

Vägnummer O 1765

Namn Näverhult-Laås, NÄVERHULT, LAÅS (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, jungfrulin, grönvit nattviol, brudborste, svinrot och vitpyrola.

Kommentarer Troligen insektsintressant vägkant. Lite olika karaktär på sträckan med mer kvävepåverkan i nordost. Kraftledningen har bidragit till öppenheten eftersom ljusinsläppet ökar på vägens norra sida.

(63)

57

(64)

58

1768, Björsbo, BJÖRSBO

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora och sällsynta arter.

Vägnummer O 1768

Namn Björsbo, BJÖRSBO (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Längd sida 1 280 m

Längd sida 2 280 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Jungfrulin, svinrot, jungfru Marie nycklar och grönvit nattviol.

Kommentarer Det finns en fin starrmad vid den nordvästra delen före mossen.

(65)

59

(66)

60

1768, Gåshult, GÅSHULT

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora.

Vägnummer O 1768

Namn Gåshult, GÅSHULT (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn Gåshult

Längd sida 1 550 m

Längd sida 2 550 m

Viktigaste florainslag Svinrot, jungfrulin, åkervädd och fyrkantig johannesört.

Kommentarer På gränsen mellan artrik vägkant och hänsynsobjekt.

(67)

61

(68)

62

1772, Asstorp, VÄNGTORP

Motivering: Rikblommig ängsvägkant med insektsfynd.

Vägnummer O 1772

Namn Asstorp, VÄNGTORP

Gammalt namn -

Längd sida 1 200 m

Längd sida 2 200 m

Skyltar Nytt objekt, skyltas ska sättas upp.

Viktigaste florainslag Åkervädd, ängsvädd, vitmåra, käringtand, gråfibbla och midsommarblomster.

Viktigaste faunainslag Luktgräsfjäril observerades i fält. Väddsandbi finns rapporterat sedan tidigare längs denna sträcka.

Kommentarer Lupiner börjar komma in. I övrigt börjar sträckan växa igen samt kvävegynnade arter komma in.

(69)

63

(70)

64

1772, Klovsten, VÄNGTORP

Motivering: Ängsvägkant med backsippa och mycket åkervädd.

Vägnummer O 1772

Namn Klovsten, VÄNGTORP

Gammalt namn -

Längd sida 1 730 m

Längd sida 2 730 m

Viktigaste florainslag Backsippa (VU), åkervädd, svinrot, bergslok, bockrot, smultron, vitmåra och käringtand.

Kommentarer Intill vägen står en solbelyst stenmur. Intill åkermarken i norr blommar det väldigt fint med många arter. Söderut på sträckan fortsätter det med åkervädd, smultron, vitmåra och bockrot, men endast fläckvis mycket på denna del.

(71)

65

(72)

66

1778, Häradsvad, HÄRADSVAD

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora och troligtvis insektsintressant.

Vägnummer O 1778

Namn Häradsvad, HÄRADSVAD (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Längd sida 1 230 m

Längd sida 2 230 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Blåmonke, åkervädd, ljung, äkta johannesört och fyrkantig johannesört.

Kommentarer En troligtvis insektsintressant sträcka med sandiga miljöer. Vedväxter och enstaka lupiner bör röjas undan. Öster om sträckan dominerar hundkäx och hallon.

(73)

67

(74)

68

1778, Kärtared Västergården, KÄRTARED

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora, troligen insektsintressant.

Vägnummer O 1778

Namn Kärtared Västergården, KÄRTARED (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Längd sida 1 400 m

Längd sida 2 400 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Åkervädd, ängsvädd, blåmonke, svinrot, äkta johannesört och fyrkantig johannesört.

Kommentarer Ytterslänten i nordväst bränns av markägare. I omgivningen finns en stor starrmad som är ett naturvärdesobjekt. Troligen insektsintressant vägkant.

Sly behöver hållas efter.

(75)

69

(76)

70

1779, Kärtared Östergården, KÄRTARED

Motivering: Fin torrbacke med både backsippa (VU) och kattfot samt åkervädd.

Vägnummer O 1779

Namn Kärtared Östergården, KÄRTARED (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn Kärtared

Längd sida 1 380 m

Längd sida 2 380 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Backsippa (VU), åkervädd, kattfot och äkta johannesört.

Kommentarer Troligen insektsintressant. Inträngning av lupiner på norra delen, precis i slutet vid skylten. Området är delvis bränt på våren. Friskare norrut.

Backsippa, rödlistad (VU):

(77)

71

(78)

72

1779, Storsjöstrand, HORLA

Motivering: Lång sträcka med torrbacksarter, bl.a. backsippa (VU). Troligen insektsintressant.

Vägnummer O 1779

Namn Storsjöstrand, HORLA (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn Horla

Längd sida 1 750 m

Längd sida 2 750 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Backsippa (VU), blåmonke, åkervädd, bockrot och tjärblomster.

Kommentarer Bitvis radikal dikning, men större delen av ytterslänten har sparats. I den norra delen har delar av vägkanten bränts. Troligen insektsintressant.

(79)

73

(80)

74

1779, Sydväst Storsjön, HORLA

Motivering: Begränsad utbredning med insektsintressant flora.

Vägnummer O 1779

Namn Sydväst Storsjön, HORLA (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Längd sida 1 130 m

Längd sida 2 130 m

Viktigaste florainslag Åkervädd, blåmonke, äkta johannesört och bockrot.

Kommentarer Sandigt. Nyligen dikat, hela innerslänten skrapad. Hänsynsobjekt strax norrut.

(81)

75

(82)

76

1812, Örekulla, ÖREKULLA

Motivering: Förhållandevis rikt med ängsarter, bl.a. åkervädd.

Vägnummer O 1812

Namn Örekulla, ÖREKULLA (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn Örekulla

Längd sida 1 270 m

Längd sida 2 230 m

Skötselstatus Bra.

Viktigaste florainslag Gulmåra, åkervädd, bockrot och fyrkantig johannesört.

Kommentarer Vägkantens övre del är grusig efter dikning, vilket skapat den torra miljön. En mer naturlig torrbacke finns i en ytterslänt. Kirskål och hundkäx utgör hot. En björkallé går längs med vägen.

(83)

77

(84)

78

1914, Nordgården, JÄLLBY

Motivering: Torräng med backsippa (VU).

Vägnummer O 1914

Namn Nordgården, JÄLLBY (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Längd sida 1 150 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Backsippa (VU), åkervädd, ängsvädd, gulmåra, bockrot och tjärblomster.

Kommentarer Stor ytterslänt med mycket backsippa. De flesta är långt upp i slänten. Mycket sly i nordöstra delen, behöver restaureras.

(85)

79

(86)

80

Objektförteckning – Hänsynsobjekt

Rv 40, Annelundsparken, BORÅS

Motivering: Stor och torrbelyst slänt.

Vägnummer Rv 40

Namn Annelundsparken, BORÅS

Gammalt namn -

Längd sida 1 250 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Äkta johannesört, rödklöver och kråkvicker.

Kommentarer Nyslåttrat precis innan inventeringen, därför är det svårt att avgöra om fler arter växer här samt med vilken frekvens.

(87)

81

(88)

82

Rv 42, Tämta-Skogen, TÄMTA

Motivering: Torra, solbelysta slänter.

Vägnummer Rv 42

Namn Tämta-Skogen, TÄMTA

Gammalt namn -

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Ljung, käringtand, blodrot och gråfibbla.

Kommentarer Inte så blomrikt.

Foton saknas.

(89)

83

Vägnummer Riksväg 42

Namn Ödegården, FRISTADS-SIBBARP

Gammalt namn -

Längd sida 1 160 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, liten blåklocka, kärleksört och gullris.

Viktigaste faunainslag Blåklocksbi och blåklockshumla noterades. Det finns förutsättningar för väddsandbi.

Kommentarer En sydvänd ytterslänt med rik blomning av främst liten blåklocka och åkervädd. Blåklocksbi, som är specialist på blåklocka förekommer i vägkanten.

(90)

84

(91)

85

Vägnummer Rv 182

Namn Hövägen, LJUNG (f.d. Vårgårda)

Gammalt namn -

Sida av vägen Södra sidan.

Längd sida 1 65 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Mandelblom, åkervädd, ängsvädd och bockrot.

Kommentarer -

(92)

86

(93)

87 ID på översiktskarta 40

Vägnummer O 183

Namn Gärstorp, GÄRSTORP

Gammalt namn -

Längd sida 1 190 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, väddklint, brudborste, flockfibbla och renfana.

Viktigaste faunainslag Tandsandbi, tambi samt vitfläckig guldvinge.

Kommentarer En västvänd stor ytterslänt med rik blomning av renfana och flockfibbla.

(94)

88

(95)

89

Vägnummer O 527

Namn Nolån, BOLLEBYGDS PRÄSTGÅRD

Gammalt namn -

Längd sida 1 185 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Flockfibbla.

Kommentarer En sydostvänd ytterslänt med rik blomning av flockfibbla och ytor med tunnare jordtäcke på sandig mark som erbjuder lämpliga bomiljöer för vildbin.

(96)

90

(97)

Vägnummer O 1610

Namn Kvarndammsberget, ÅRBO

Gammalt namn -

Längd sida 1 625 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, äkta johannesört och gökärt.

Kommentarer Förekomst av några indikatorarter. Enligt Artportalen ska bergjohannesört (NT) finnas här, den eftersöktes men återfanns inte.

(98)

92

(99)

93

Vägnummer O 1610

Namn Prästgården, SEGLORA

Gammalt namn -

Längd sida 1 345 m

Längd sida 2 345 m

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, gråfibbla, liten blåklocka, blåmonke, flockfibbla, gullris och renfana.

Viktigaste faunainslag Blåklockshumla. Det finns förutsättningar för väddsandbi.

Kommentarer Delvis mycket blomrika vägkanter med partier där det växer rikligt med åkervädd samt liten blåklocka. Det finns goda förutsättningar för väddsandbi längs sträckan.

(100)

94

(101)

Vägnummer O 1621

Namn Kulla, KULLA

Gammalt namn -

Längd sida 1 810 m

Längd sida 2 810 m

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, gökärt, svinrot, flockfibbla, liten blåklocka, väddklint, käringtand, gullris, teveronika och smultron.

Viktigaste faunainslag Långhornsbi och blåklocksbi. Väddsandbi (NT) och vialsandbi finns noterade i området sedan tidigare,

Kommentarer Förekomst av hävdgynnad flora samt observationer av vildbin, både under inventering och sedan tidigare inventeringar.

(102)

96

(103)

97

Vägnummer O 1626

Namn Hyssna skola, HYSSNA

Gammalt namn -

Längd sida 1 150 m

Längd sida 2 150 m

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, flockfibbla, bockrot, liten blåklocka och gullris.

Kommentarer Sydvända vägslänter med rikligt av flockfibbla samt en del åkervädd i det västra avsnittet. På den södra sidan finns ett tunnare jordtäcke som erbjuder möjliga bomiljöer för vildbin.

(104)

98

(105)

99

Vägnummer O 1626

Namn Lyckhem, LIAGÄRDE

Gammalt namn -

Längd sida 1 95 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Tjärblomster, åkervädd, gökärt.

Kommentarer Berg i dagen, med förekomst av palmmossa och käringtand. Brett område utanför vägområdet som var intressant. Förmodligen slås området för siktens skull, vilket kan vara positivt för detta objekt. En del sly kan behöva åtgärdas.

(106)

100

(107)

101

Vägnummer O 1626

Namn Klinten, LUNGSBERG

Gammalt namn -

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, skogsfibbla, tjärblomster och käringtand. Även gökärt, svinrot, teveronika och blodrot.

Viktigaste faunainslag Violettkantad guldvinge (NT) och åkerhumla.

Kommentarer En längre sträcka med intressanta arter samt fynd av en rödlistad fjäril.

(108)

102 Violettkantad guldvinge (NT).

(109)

103

Vägnummer O 1634

Namn Ramslätt, RAMSLÄTT

Gammalt namn -

Längd sida 1 485 m

Längd sida 2 485 m

Skötselstatus Bra.

Skyltar -

Viktigaste florainslag Åkervädd, gökärt, tjärblomster och bockrot.

Viktigaste faunainslag Väddsandbi (NT) och långhornsbi.

Kommentarer Torra, fina vägkanter med mycket åkervädd, gökärt och tjärblomster. Fyra individer av det rödlistade väddsandbiet observerades, samt även ett

långhornsbi. Den norra sidan är troligen av större värde då denna är sydvänd, men södra sidan är troligen också av värde.

(110)

104

(111)

105

Vägnummer O 1637

Namn Ingeshult, VÅSSBERG

Gammalt namn -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Borsttistel, ängsvädd, gökärt, åkervädd och svinrot.

Kommentarer Kan vara tillfälligt intressant då hyggena runtomkring öppnat upp

skogsmarken och möjliggjort för floran att etablera sig. Hela vägen är småfin, med detta avsnitt var tydligast och finast med mycket borsttistel.

(112)

106