– Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter Vägkanter KUNSKAPSUNDERLAG:

(1)

KUNSKAPSUNDERLAG:

Vägkanter

– Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter

DRIFTOMRÅDE DALSLAND

Rapport 2015:119

(2)

Vägkanterna i driftområde Dalsland inventerades under sommaren 2011. Inventeringarna gjordes av Mats Lindqvist, Linda Karlsson, Tove Adelsköld och Åsa Röstell.

Detta material sammanställdes under hösten 2011, och är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag för miljöarbetet i Region Väst och ska även kunna användas som ett skötselunderlag till drift- och

underhållsarbetet i driftområdet.

Detta kunskapsunderlag reviderades under 2013 då ett nytt objekt (objekt nr 30) lades till som artrik

vägkant.

Trafikverket

Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Kunskapsunderlag – Vägkanter: Artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter. Driftområde Dalsland

Omslagsfoto: Artrik vägkant vid Ånimmen, väg 2232. Foto: Mats Lindqvist Text, foto och layout: Linda Karlsson, Trafikverket

Mats Lindqvist, Trafikverket

Therese von Wachenfeldt, Trafikverket Tove Adelsköld, Calluna

Åsa Röstell, Melica

Kartor: © Lantmäteriet, GsdBV/1279

Dokumentdatum: 2012-03-08, reviderat 2013-08-20, uppdaterat 2016-05-19 (inledningstext) Publiceringsdatum: 2016-06-01

Version: 0.1

Kontaktperson: Mats Lindqvist, 0703-17 44 66, mats.lindqvist@trafikverket.se

Publikationsnummer: 2015:119

ISBN: 978-91-7467-781-2

(3)

Inledning ... 1

Trafikverkets arbete med vägkantsflora... 1

Definitioner ... 1

Artrika vägkanter ... 1

Hänsynsobjekt ... 1

Invasiva växter ... 2

Urval och bedömning ... 2

Invasiva växter ... 2

Skötselanvisning ... 2

Hänsyn ... 3

Dalsland ... 4

Landskap ... 4

Flora ... 4

Invasiva arter ... 4

Översiktstabell – Artrika vägkanter och hänsynsobjekt ... 5

Översiktskarta – Artrika vägkanter, hänsynsobjekt ... 6

Objektförteckning – Artrika vägkanter ... 7

2065, Rålunden, RÅLUNDEN ... 7

2091, Hallebo, HALLEBO ... 9

2097, Mon, KÄXBO ... 11

2120, Knipan - Säter, SÄTER ... 13

2128, Sjöbotten, NORRA RÅDANE, SJÖBOTTEN ... 15

2171, Nordost om Qvantenburg, NYGÅRDEN, BREDGÅRDEN ... 17

2193, Harjansnäset, GRÅSJÖ... 19

2193, Håbol, LUND ... 21

2205, Myren, HEDALEN ... 23

2206, Håboda, HEDALEN ... 25

2206, Jaren, JAREN ... 27

2206, Tegane, TEGANE ... 29

2211, Botten, KÖLVIKEN ... 31

2211, Kasen, TORRSKOGS-KÖLEN ... 33

2212, Hunduddarne, BRÅTNÄS ... 35

2218, Tegen-Ånäsetjärnet ... 37

2220, Tegen - Torgrinsbyn ... 39

2221, Fagerhögen, GLYCKSHULT ... 41

2221, Söder om Traktetjärnet, HÖGSBYN ... 43

2222, Svankila, SVANKILA... 45

2223, Vibergsön, SVANKILA ... 47

2224, Söder om Upperud, UPPERUD ... 49

(4)

2226, 2227, 2228 och 2232, vägar runt Ånimmen ... 51

2230, Vingen, ÖSTRA BODANE ... 53

2238, Herrkaserud, BÅGEN ... 55

2238, Norr om Södra Fjäll, HÄRSERUD ... 57

2239, Skaterud, HÄRSERUD ... 59

2241, Grimsheden, KNARRBYN ... 61

2242, 2242.01, Bräcke-Grettve, BRÄCKE, GRÄTTVE ... 63

2251, Haget, ROLLSBYN – nytt objekt! ... 65

E45, Dalen, HÖKELIDEN ... 66

E45, Linderuds rastplats, LINDERUD ... 68

E45, Norget, LILLA BRÄCKE ... 70

Objektförteckning – Hänsynsobjekt ... 72

172, Lästevik, STENEBY PRÄSTGÅRD ... 72

172/2252, Kråkviken, KRÅKVIKEN ... 74

173, Svartemyresjön, STIGEN ... 76

2097, Backa, GILLANDA ... 78

2129, Bockeknäcken, BOLLUNGEN ... 80

2129, Bollungen, BOLLUNGEN ... 82

2131, Hallarna, DOTORP ... 84

2143, Åsmule, ÅSMULE ... 86

2171, Udden, JAKOBSBYN ... 88

2183, Lilla Ulvattnet, RÖRVIKEN ... 90

2183, Rörviken, RÖRVIKEN ... 92

2197, Vassbotten, TORMANSBYN ... 94

2205, Norr om Äng, HÅBOLS-SANNERUD ... 96

2211, Bingen, KÖLVIKEN ... 98

2219, Söder om Rönningen, INGRIBYN ... 100

2219, Sandviken, SANDVIKEN ... 102

2222, Krokskullen, KROKEN ... 104

2236, Häljebol, HÄLJEBOL ... 106

2236, Liden, TISSELSKOGS-LIDEN ... 108

2243, Björkilsåsen, BJÖRKIL ... 110

2248, Backa, LAXARBY-BACKEN ... 112

2248, Källuddeberget, SUNDGINGE ... 114

E45, Frändefors, FRÄNDEFORS ... 116

E45, Skytterud, RANSBERG ... 118

E45, Tjärkil, RANSBERG ... 120

E45, Västanå, VÄSTANÅ... 122

Rödlistade arter, punktobjekt...124

2194 - Björkeliderna, VALSEBO ... 125

2194 - Rönningen, HÅBOLS-BÖN ... 125

2205 - Bringerud, FILLINGEN ... 126

(5)

Objektförteckning – Övriga objekt ...128

Borttagna objekt ... 128

Översiktskarta – Invasiva växter ...129

Objektförteckning – Invasiva växter...130

Referenser ...131

(6)

(7)

1

Inledning

Trafikverkets arbete med vägkantsflora

I december 1993 fick dåvarande Vägverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för hur verket skulle arbeta för biologisk mångfald inom sitt verksamhetsområde. Uppdraget utmynnade bland annat i arbetet med skyddsvärd flora längs de allmänna vägarna. Projektet Artrika vägkanter drog igång 1995 med enkäter och inventeringar för att hitta vägkanter med särskilt värdefull flora. Efter en uppföljning 2001 av ett begränsat antal sträckor togs arbetet i Region Väst upp igen på allvar 2006 och sedan 2010 är här målet att alla statliga vägar i de aktuella driftområdena ska regelbundet inventeras och bedömas i fält.

Andelen artrika vägkanter i regionen har sedan dess mångdubblats (Lindqvist och Karlsson, 2012, Lindqvist och Borlid, 2014) och vår kunskap om vägkanterna och de hotade arter som använder dem, blir allt bättre för varje år.

Under 2016 fastställdes nya riktlinjer för sakområde Landskap (natur och kultur m.m.), som syftar till att tydliggöra vilka mål och rutiner som gäller kring Trafikverkets arbete med vägar, järnvägar och

landskapets värden. De nya riktlinjerna ställer krav på hur Trafikverket ska bidra till att bibehålla och helst öka andelen naturvärden och kulturvärden inom infrastrukturen. Dessutom finns riktlinjer för hur påverkan på fauna ska regleras, t.ex. genom utformningen av faunapassager och genom att begränsa bullernivåerna i ekologiskt viktiga naturmiljöer.

För vägkantsmiljöer innebär detta att artrika vägmiljöer ska utvecklas och skapas utefter befintlig infrastruktur. Dessutom ska alla sidoytor, vid nyanläggning av infrastruktur, utformas för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den naturliga vegetationen att etablera sig efter de ekologiska förutsättningar som gäller för just det området.

Förutom att uppfylla Trafikverkets egna riktlinjer och mål måste också Miljöbalken efterlevas. Enligt 2 kap. 2 § i Miljöbalken har alla som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller åtgärd, skyldighet att skaffa sig den kunskap som krävs för att förhindra att människor eller miljö tar skada. Lagen kräver alltså att man tar reda på vilka naturvärden som finns vid de vägar där Trafikverket ska utföra åtgärder.

Upptäcker man att det finns skyddade områden, växter eller djur där man planerar sitt arbete så gäller Miljöbalkens 7:e och 8:e kapitel och det planerade arbetet kan då kräva tillstånd från Länsstyrelsen. Den 1 maj 2011 trädde även landskapskonventionen i kraft i Sverige. Denna innebär att Trafikverket ska skydda, förvalta och planera landskapet i vägmiljöer i enlighet med konventionens intentioner.

Inventeringsarbetet har bedrivits i enlighet med en metod som utarbetats i Trafikverket Region Väst under åren 2010-2015 (”Metod för översiktlig inventering och identifiering av artrika vägkanter”, rapport 2012:149, Lindqvist et al, 2016).

Alla identifierade objekt redovisas i en för Trafikverket gemensam databas, Miljöwebb Landskap.

Databasen ska fungera som ett hjälpmedel vid arbeten längs väg och järnväg, där redovisas bl.a. artrika väg- och järnvägsmiljöer, vägträd och alléer, samt kulturminnen.

Definitioner

Artrika vägkanter

En artrik vägkant är ett vägområde som innehåller skyddsvärda och/eller rödlistade eller hotade arter vilka kräver anpassad skötsel och hänsyn. Oftast innehåller en artrik vägkant ängs- och betesmarksflora som är beroende av slåtter eller blomrikedom typiska för störda öppna miljöer. I vissa vägkantsmiljöer trivs även insekter och andra djur, oftast i torra, sandiga slänter. Det som är skyddsvärt i en artrik vägkant kan både vara enskilda hotade arter eller den samlade artrikedomen. Rikblommande vägkanter med vanligare arter kan ha stor betydelse för t.ex. nektar- och pollensökande insekter, varför blomrikedom i sig kan vara ett kriterium för en artrik vägkant.

(8)

Vägkanter – artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter – Driftområde Dalsland

2

Hänsynsobjekt

Under inventeringsarbetet har det framkommit vägkanter med intressant flora, vilka av olika anledningar inte har kunnat klassas som artrika vägkanter. Dessa sträckor har vi kallat för hänsynsobjekt. Sådana objekt kräver hänsyn, men behöver för närvarande ingen anpassad skötsel. I flera fall finns det även hänsynsobjekt som förmodligen kan klassificeras som artrik vägkant, men där noggrannare inventeringar behövs. Ett hänsynsobjekt kan t.ex. ha begränsade förekomster av en värdefull art. Det kan även handla om förekomster av en skyddsvärd art där andra omgivningsfaktorer än den årliga vägkantsskötseln har påverkat artens uppkomst i vägkanten, men där större ingrepp som dikning skulle påverka arten negativt.

Hänsynsobjekt kan också vara vägkanter med förekomster av sällsynta arter som normalt inte är bofasta i Sverige.

Invasiva växter

Invasiva främmande växter är växter som på olika sätt är införda till Sverige, har etablerat sig och börjat sprida sig kraftigt. Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden eftersom de tar över och kan slå ut den ursprungliga floran och faunan. En av de invasiva arterna som tas upp nedan är dessutom direkt skadlig för människan om den hanteras fel (jätteloka). Det finns således både ekologiska och hälsomässiga orsaker till att försöka begränsa och bekämpa dessa arters utbredning. Exempel på invasiva djurarter som påträffas i vägkanterna är den spanska skogssnigeln.

Urval och bedömning

I det här arbetet har vi utgått från de objekt som utsetts under tidigare inventeringar av driftområdet.

Utöver detta har nya objekt tillkommit vid egna inventeringar under senare år, framför allt under sommaren 2011 då i stort sett alla statliga vägar i driftområdet sågs över med avseende på intressanta miljöer. Dessutom har nya objekt bildats utifrån tips från Länsstyrelsen, kommuner,

naturskyddsföreningar, botaniska föreningar, konsulter och privatpersoner.

Samtliga objekt har inventerats i fält av Trafikverkets miljöspecialister. Vid inventeringen bedömdes objektets värden och utbredning. Även vägkantens skötselstatus bedömdes, som en sammanvägning av hur objektet har skötts och statusen för de biologiska värdena. För varje inventerat objekt har ett fältprotokoll upprättats. I protokollet finns mer detaljerad information än vad som redovisas i denna sammanställning.

Invasiva växter

I vägområdet bör fokus enligt vår nuvarande kunskap ligga på att analysera förekomst samt eventuell bekämpning av de fem invasiva arterna jätteloka, parkslide, jätteslide, vresros och blomsterlupin.

Blomsterlupinen är dock redan så utbredd att alla förekomster inte aktivt noteras. Däremot bekämpas arten aktivt på vissa artrika vägkantsobjekt som är speciellt angripna.

I Region Väst finns ännu ingen information om exakt utbredning av invasiva växter. Vid inventeringar av vägkanterna i driftområdet har påträffade förekomster av några av dessa fokusarter noterats, men det ger ingen heltäckande bild av invasiva arters utbredning längs vägarna. En masterfil över de noterade

förekomster av invasiva arter som har noterats under fältarbetet finns dock.

Skötselanvisning

De konkreta kraven som ligger på entreprenören gällande skötsel av artrika vägkanter behandlas i Standardbeskrivning för Grundpaket Drift (SBD), under konto 84.153. Skötselkraven innebär att den biologiska mångfalden längs vägnätet bibehålls samt att de artrika vägkanterna i regionen finns kvar och har möjlighet att utveckla sig även i framtiden. Det finns en rad olika skötselalternativ i driftkontrakten, men oftast handlar det om någon form av senarelagd slåtter. Några skötselobjekt kan ha en särskild s.k.

skötselbeskrivning. Projektledaren för respektive driftområde har ett stort ansvar för att allt arbete utmed vägarna utförs så att Sveriges miljömål och Trafikverkets egna riktlinjer för naturmiljö kan uppfyllas.

(9)

3

Hänsyn

Arbeten som kan påverka artrika vägkanter eller hänsynsobjekt bör endast utföras efter samråd med ansvarig miljöspecialist. Det gäller t.ex. dikningsåtgärder, ledningsarbeten, beläggningsarbeten eller andra ombyggnadsåtgärder som kan påverka vägens sidoområde. Vid sådana arbeten ska ansvarig

miljöspecialist/ekolog inom Underhåll på Trafikverkets Region Väst, kontaktas i ett tidigt skede för samråd kring lämplig utformning och hänsyn.

(10)

Vägkanter – artrika vägkanter, hänsynsobjekt, invasiva växter – Driftområde Dalsland

4

Dalsland

Landskap

Större delen av Dalsland kan karaktäriseras som ett sprickdalslandskap med sprickdalssjöar och dalgångar mellan bergen. Större delen av berggrunden består av granit och gnejs. Öster om Kroppefjäll breder den såkallade dalformationen ut sig. Dalformationen är ett samlingsbegrepp för en grupp av förskiffrade och delvis omvandlade bergarter av huvudsakligen sedimentärt ursprung, som finns i Dalsland. Bergarterna är flackt veckade i östvästlig riktning vilket gör att de ligger i långsträckta band, från norr till söder, i framförallt den östra, centrala delen av Dalsland, huvudsakligen i Melleruds, Åmåls och Bengtsfors kommuner. Många av bergarterna innehåller kalk (både lerskiffer och kalklerskiffer), och på dessa finns en mycket artrik och skyddsvärd växtlighet. Dalformationens landskap utgör en mycket omväxlande del av Dalsland, med en stor rikedom på sjöar, mindre vattendrag, bergbranter och höga bergryggar.

Morän dominerar bland jordarterna, främst i norr och väster. Moränjordarna i dalformationsområdet är ofta kalkrika, vilket gynnar en artrik flora. Kalkrik morän finns även på vissa delar av Kroppefjäll. Vid Dalboslätten, Valbodalen samt Tösse- och Åmålstrakterna finns framförallt vanliga leror. På Dalboslätten dominerar ett storskaligt jordbrukslandskap med mycket få rester av ängs- och hagmarker och en del mindre områden med skogsmark.

Norra och sydvästra delen av Dalsland är utpräglade skogsmarker liksom söder om Kroppefjäll. Jordbruk finns främst runt de större lerområdena, men i nordvästra Dalsland finns små odlingsbygder som är knutna till dalgångarnas förhållandevis små förekomster av lera och morän eller sand. Här ligger små byar med slåttermarker inbäddade. I Örekilsälvens dalgångar finns ett västligt odlingsområde med fattigare flora.

Flora

Skifferområdena från Kroppefjäll och norrut har ett kalkinflytande med rik och varierad blomning som följd. Det finns gott om högre värden i vägkanterna i denna del av Dalsland. Många av de mindre vägarna genom skogsmarkerna har både utpekade artrika avsnitt och längre sträckor med spridda förhöjda värden. På många platser finns ett tydligt inslag av kalkpåverkad flora. De rödlistade arterna skogsklocka (NT), klasefibbla (NT) och slåttergubbe (NT) påträffades på flera platser i och intill vägkanterna. Även hällebräcka (VU) och trollsmultron (VU) finns i några av driftområdets vägkanter. Andra kalkgynnade arter som karaktäriserar floran i detta område är sankt Pers nycklar, brudbröd, blodnäva, jungfrulin och gulmåra. Kring ”kanalsjöarna” i Skållerud och vid Ånimmen är vegetationen särskilt utvecklad och artrik tack vare ett stort inslag av kalklerskiffer.

Markerna i Örekilsälvens dalgång är fattigare på intressant flora ur ett biologiskt perspektiv och få objekt har därför bildats här. Även på Dalboslätten finns väldigt få artrika vägkanter och där floravärdena är tillräckligt höga handlar det om ängsflora. I övrigt är vägkantsfloran längs slättens åkrar bitvis relativt rikblommande, med arter som stormåra, bergsyra, liten blåklocka och vanlig smörblomma, men värdena räcker inte riktigt till för att bli klassade som artrika vägkanter eller hänsynsobjekt.

Invasiva arter

Inslag av blomsterlupin finns längs hela vägnätet i Dalsland och på flera av driftområdets artrika vägkanter och hänsynsobjekt. Även parkslide noterades på många platser under fältarbetet. Vresros upptäcktes däremot bara på fyra platser under inventeringen 2011, men är under spridning.

(11)

5

Översiktstabell – Artrika vägkanter och hänsynsobjekt

Artrika vägkanter

Antal 33

Total längd (km) 146,76

Hänsynsobjekt

Antal 26

Total längd (km) 19,755

Skötselstatus

Bra 19 av 59

Medel 28 av 59

Dålig 3 av 59

Okänd 9 av 59

(12)

Vägkanter – artrika vägkanter, hänsynsobjekt, Artrika vägkanter invasiva växter – Driftområde Dalsland

6

Översiktskarta – Artrika vägkanter, hänsynsobjekt

(13)

7

Objektförteckning – Artrika vägkanter

2065, Rålunden, RÅLUNDEN

Motivering: Artrik vägkant med många intressanta, hävdgynnade växter.

ID på översiktskarta 1

Vägnummer O 2065

Namn Rålunden, RÅLUNDEN

Gammalt namn Rålunden

Sida av vägen Båda sidor

Längd sida 1 740 m

Längd sida 2 740 m

Meter vägsida totalt 1 480 m

Skötselstatus Dålig

Skyltar Två skyltar saknas och de andra ska flyttas.

Viktigaste florainslag Jungfrulin, jungfru Marie nycklar, svinrot, ängsvädd, vitpyrola och stor blåklocka.

Kommentarer Insektsintressant vägkant med bl.a. mindre blåvinge (NT), ängssmygare, luktgräsfjäril, silverblåvinge och pärlgräsfjäril. Vägen rustades upp för några år sedan och både inner- och ytterslänt påverkades.

Mindre blåvinge, rödlistad (NT):

(14)

8

(15)

9

2091, Hallebo, HALLEBO

Motivering: Rikblommande vägkant.

Vägnummer O 2091

Namn Hallebo, HALLEBO

Gammalt namn -

Längd sida 1 200 m

Längd sida 2 200 m

Meter vägsida totalt 400 m

Skötselstatus Medel

Skyltar Nytt objekt, skyltar ska upp.

Viktigaste florainslag Gulmåra, borsttistel, åkervädd, fyrkantig johannesört, liten blåklocka och gullris.

Kommentarer -

(16)

10

(17)

11

2097, Mon, KÄXBO

Motivering: Artrik vägkant med sällsynta arter och mycket åkervädd.

Vägnummer O 2097

Namn Mon, KÄXBO

Gammalt namn -

Längd sida 1 450 m

Längd sida 2 450 m

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Slåttergubbe (NT), slåtterfibbla, gulmåra, svinrot, åkervädd och ängsvädd.

Kommentarer Slåttergubbe finns även på den intilliggande ängen. Kan vara intressant sträcka för insekter åkervädd o sandig miljö.

Slåttergubbe, rödlistad (NT):

(18)

12

(19)

13

2120, Knipan - Säter, SÄTER

Motivering: Rikblommande vägkant.

Vägnummer O 2120

Namn Knipan-Säter, SÄTER

Gammalt namn -

Längd sida 1 950 m

Längd sida 2 950 m

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, svinrot, gulmåra, fyrkantig johannesört, hagfibblor och flockfibbla.

Kommentarer Nyligen dikat. Norra delen har en mer rikblommande karaktär och den södra har mycket ängsvädd och svinrot. Norr om objektet forsätter fina vägkanter, men mer glest med intressanta arter.

(20)

14

(21)

15

2128, Sjöbotten, NORRA RÅDANE, SJÖBOTTEN

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnade och ovanliga arter.

Vägnummer O 2128

Namn Sjöbotten, NORRA RÅDANE, SJÖBOTTEN

Gammalt namn N Rådane

Längd sida 1 3 700 m

Skyltar Ska flyttas, gränserna har justerats.

Viktigaste florainslag Jungfrulin, stor blåklocka, ängsvädd, svinrot, vitpyrola, björkpyrola, skogsvicker, sårläka, ängsklocka, svartbräken, äkta johannesört, fyrkantig johannesört och flockfibbla.

Kommentarer Avverkningsavfall ligger kvar i dikena, ska fraktas bort.

(22)

16

(23)

17

2171, Nordost om Qvantenburg, NYGÅRDEN, BREDGÅRDEN

Motivering: Ängsflora med vanlig nattviol och ängsvädd.

Vägnummer O 2171

Namn Nordost om Qvantenburg, NYGÅRDEN, BREDGÅRDEN

Gammalt namn -

Sida av vägen Norra sidan

Längd sida 1 160 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, vanlig nattviol, jungfrulin, ängsskallra och äkta johannesört.

Kommentarer Lupiner finns öster om sträckan.

(24)

18

(25)

19

2193, Harjansnäset, GRÅSJÖ

Motivering: Slänt med mycket skogsklocka (NT).

Vägnummer O 2193

Namn Harjansnäset, GRÅSJÖ

Gammalt namn -

Längd sida 1 230 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Skogsklocka (NT), brudbröd, åkervädd, skogsvicker, jungfrulin, stor blåklocka och vitpyrola.

Kommentarer Bladrosetter av skogsklocka sågs överallt. Innerslänten har nyligen skrapats/grusbelagts och där har enbart tussilago etablerat sig hittills.

Skogsklocka, rödlistad (NT):

(26)

20

(27)

21

2193, Håbol, LUND

Motivering: Borsttistelvägkant med riklig blomning.

Vägnummer O 2193

Namn Håbol, LUND

Gammalt namn Håbol

Längd sida 1 170 m

Längd sida 2 430 m

Skyltar Skyltar ska upp.

Viktigaste florainslag Borsttistel, vitpyrola, ängsvädd, åkervädd, svinrot och grönvit nattviol.

Kommentarer Innerslänten är nyligen skrapad. Nattviolen växte utanför vägområdet. Norrut är det fortsatt fint, men mindre rikligt med arterna. Myskgräs har observerats tidigare, men inte under detta fältbesök.

(28)

22

(29)

23

2205, Myren, HEDALEN

Motivering: Artrik vägkant med kalkpåverkad flora.

Vägnummer O 2205

Namn Myren, HEDALEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 200 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, spåtistel, slåtterfibbla, skogsvicker och vippärt.

Kommentarer Tips om bergjohannesört, men arten hittades inte. Branten ner mot vägkanten är finare än själva vägkanten. Örnbräken sprider sig i området.

(30)

24

(31)

25

2206, Håboda, HEDALEN

Motivering: Ängsflora med kalkinslag.

Vägnummer O 2206

Namn Håboda, HEDALEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 110 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, vildlin, jungfrulin, ormrot, jungfru Marie nycklar, darrgräs och svinrot.

Kommentarer Mycket svinrot och ängsvädd. Visst slyuppslag, främst klibbal. Väster och söder om sträckan fortsätter floravärdena, men betydligt glesare.

(32)

26

(33)

27

2206, Jaren, JAREN

Motivering: Rikblommande vägkanter med slåttermarksarter.

Vägnummer O 2206

Namn Jaren, JAREN

Gammalt namn -

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Ängsklocka, ängsvädd, åkervädd, grönvit nattviol, vanlig nattviol, ormrot, tätört, vitpyrola och gulmåra.

Kommentarer Inslag av lupiner finns.

(34)

28

(35)

29

2206, Tegane, TEGANE

Motivering: Artrik vägkant med skogsklocka (NT).

Vägnummer O 2206

Namn Tegane, TEGANE

Gammalt namn -

Sida av vägen Västra sidan

Längd sida 1 190 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Skogsklocka (NT), ängsvädd, åkervädd, rödklint, vitpyrola, tätört och svinrot.

Kommentarer Mycket skogsklocka, främst i innerslänten.

(36)

30

(37)

31

2211, Botten, KÖLVIKEN

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad och intressant flora.

Vägnummer O 2211

Namn Botten, KÖLVIKEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 860 m

Längd sida 2 860 m

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, vitpyrola, jungfrulin, tätört, grönvit nattviol, vanlig nattviol, jungfru Marie nycklar och darrgräs.

Kommentarer Lupiner i vägkanten.

(38)

32

(39)

33

2211, Kasen, TORRSKOGS-KÖLEN

Motivering: Artrik vägkant med slåttergubbe (NT) och klasefibbla (NT).

Vägnummer O 2211

Namn Kasen, TORRSKOGS-KÖLEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 450 m

Längd sida 2 450 m

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Klasefibbla (NT), slåttergubbe (NT), ängsvädd, jungfru Marie nycklar, grönvit nattviol och borsttistel.

Kommentarer Lupiner behöver hållas efter.

Slåttergubbe, och klasefibbla, rödlistade (NT):

(40)

34

(41)

35

2212, Hunduddarne, BRÅTNÄS

Motivering: Rikblommande vägkant med mycket fibblor och åkervädd. Stort blåeldinslag.

Vägnummer O 2212

Namn Hunduddarne, BRÅTNÄS

Gammalt namn -

Längd sida 1 160 m

Längd sida 2 160 m

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Färgkulla, blåeld, åkervädd, bockrot, rödfibbla, gråfibbla, höstfibbla, hagfibbla och flockfibbla.

Kommentarer Insådda arter vid bygget av pausplatsen + spontana. Delar av vägkanten kan med fördel skrapas lite för att få fler torra partier. Lupiner behöver röjas.

(42)

36

(43)

37

2218, Tegen-Ånäsetjärnet

Motivering: Lång sträcka med hävdgynnad flora med inslag av skyddsvärda atrter.

Vägnummer O 2218

Namn Tegen-Ånäsetjärnet

Gammalt namn -

Skötselstatus -

Viktigaste florainslag Skogsklocka (NT), darrgräs, kattfot, grusbräcka, vanlig nattviol, jungfru Marie nycklar, skogsknipprot, sankt Pers nycklar, ängsvädd, åkervädd, rödklint, brudborste, vildlin, jungfrulin, svinrot, kärrfibbla, tätört, ängsskallra, borsttistel, knagglestarr och ormrot.

Kommentarer Lång sträcka med flera särskilt intressanta partier och mer trivial flora däremellan. Sträckan bör detaljinventeras. Vägkanten dikades/gjordes om under 2011 och uppföljning behövs.

(44)

38

(45)

39

2220, Tegen - Torgrinsbyn

Motivering: Lång artrik vägkant med hävdgynnad flora och sällsynta arter.

Vägnummer O 2220

Namn Tegen-Torgrinsbyn

Gammalt namn -

Skötselstatus -

Skyltar Skyltar ska upp.

Viktigaste florainslag Skogsklocka (NT), klasefibbla (NT), slåttergubbe (NT), kärrfibbla, jungfrulin, svinrot, darrgräs, stor blåklocka, sankt Pers nycklar, bockrot, vildlin, stensöta, grov fjädermossa, rävsvansmossa, traslav och slanklav.

Kommentarer Bärighets- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder gjorda 2009-2010. En detaljinventering av vägsträckan gjordes 2008 och uppföljning av florans återetablering och status har påbörjats 2011.

Slåttergubbe, skogsklocka och klasefibbla, rödlistade (NT):

(46)

40

(47)

41

2221, Fagerhögen, GLYCKSHULT

Motivering: Friskäng med mycket ängsvädd och jungfrulin.

Vägnummer O 2221

Namn Fagerhögen, GLYCKSHULT

Gammalt namn -

Längd sida 1 450 m

Längd sida 2 450 m

Viktigaste florainslag Jungfrulin, ängsvädd, svinrot, stor blåklocka, vitpyrola, vanlig nattviol, skogsvicker och rödklint.

Kommentarer Inslag av lupiner i vägkanten.

(48)

42

(49)

43

2221, Söder om Traktetjärnet, HÖGSBYN

Motivering: Kalkgynnad ängsflora.

Vägnummer O 2221

Namn Söder om Traktetjärnet, HÖGSBYN

Gammalt namn -

Viktigaste florainslag Svinrot, vitpyrola, jungfrulin, darrgräs, ängsvädd och blodnäva.

Kommentarer Lång sträcka med högre floravärden, men mer koncentrerat på vissa platser.

Hela vägen kan med fördel detaljinventeras.

(50)

44

(51)

45

2222, Svankila, SVANKILA

Motivering: Vägkant med mycket stor artrikedom, bl.a. många kalkgynnade arter.

Vägnummer O 2222

Namn Svankila, SVANKILA

Gammalt namn -

Viktigaste florainslag Fliknäva, sårläka, gulmåra, rödklint, stor blåklocka, äkta johannesört, svinrot, skogsvicker, parksmultron, darrgräs, ängsvädd, åkervädd, brudbröd, sankt Pers nycklar, styv fingerört, knägräs, kattfot, jungfrulin, klotpyrola, bockrot och svartbräken.

Kommentarer Mycket varierat område med olika delsträckor. Naturreservat gränsar. Mycket fjärilar, bl.a. skogsvitvinge.

(52)

46

(53)

47

2223, Vibergsön, SVANKILA

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora och starkt kalkinslag.

Vägnummer O 2223

Namn Vibergsön, SVANKILA

Gammalt namn -

Sida av vägen Östra sidan

Längd sida 1 190 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Trollsmultron (VU), blodnäva, stor fetknopp, jungfrulin, gulmåra, stor blåklocka, bockrot, stensöta, svartbräken, traslav, slanklav och grynig filtlav.

Kommentarer Moss- och lavrika klippor intill vägen. Inslag av lupiner i vägkanten. Mycket fjärilar, bl.a. pärlgräsfjärilar.

Trollsmultron, rödlistad (VU):

(54)

48

(55)

49

2224, Söder om Upperud, UPPERUD

Motivering: Torr slänt med hävdgynnade arter.

Vägnummer O 2224

Namn Söder om Upperud, UPPERUD

Gammalt namn -

Sida av vägen Södra sidan

Längd sida 1 110 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Jungfrulin, klotpyrola, svinrot, hagfibblor och blåsippa.

Kommentarer Fin torr innerslänt och klippa/bryn i ytterslänt. Småfint även norrut längs vägen. Mycket fjärilar.

(56)

50

(57)

51

2226, 2227, 2228 och 2232, vägar runt Ånimmen

Motivering: Artrik vägkant med många intressanta hävd- och kalkgynnade arter.

Vägnummer O 2226, 2227, 2228 och 2232

Namn Vägar runt Ånimmen

Gammalt namn -

Skötselstatus Bra

Skyltar Skyltar finns, men sträckan har utökats i norra delen och skyltarna ska flyttas där.

Viktigaste florainslag Hällebräcka (VU), trollsmultron (VU), skogsklocka (NT), stor blåklocka, kattfot, brudbröd, darrgräs, gulmåra, blodnäva, sankt Pers nycklar, jungfru Marie nycklar, skogsnycklar, jungfrulin, svartbräken, bockrot, svinrot, vitpyrola, klotpyrola, blåeld, ängsvädd, slåtterfibbla, höskallra och vildlin.

Kommentarer Stort vägsystem med intressant flora och flera rödlistade arter. Vägkanterna har detaljinventerats 2009. Viss uppföljning.

Trollsmultron,

(rödlistad VU) och skogsklocka (rödlistad NT):

(58)

52

(59)

53

2230, Vingen, ÖSTRA BODANE

Motivering: Artrik vägkant med mycket fin hävdgynnad flora och inslag av speciella arter.

Vägnummer O 2230

Namn Vingen, ÖSTRA BODANE

Gammalt namn -

Längd sida 1 570 m

Längd sida 2 570 m

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Brudbröd, jungfrulin, darrgräs, vildlin, vildmorot, äkta johannesört, grusglim, gulmåra, ängsvädd, svinrot och stor blåklocka.

Kommentarer Insektsintressant, välexponerad vägkant. Relativt nydikad väg. Kviströjt, men röjmaterialet har lämnats kvar i diket.

(60)

54

(61)

55

2238, Herrkaserud, BÅGEN

Motivering: Artrik vägkant med skogsklocka (NT) och ängsväxter.

Vägnummer O 2238

Namn Herrkaserud, BÅGEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 250 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Skogsklocka (NT), stor blåklocka, ängsvädd, åkervädd, svinrot, gulmåra, darrgräs, jungfrulin, rödklint, brudbröd och bockrot.

Kommentarer Nyligen dikat. Örnbräken invaderar i båda ändarna.

(62)

56

(63)

57

2238, Norr om Södra Fjäll, HÄRSERUD

Motivering: Klippor i brynmiljö med kalkgynnad flora.

Vägnummer O 2238

Namn Norr om Södra Fjäll, HÄRSERUD

Gammalt namn -

Längd sida 1 120 m

Längd sida 2 -

Viktigaste florainslag Svinrot, jungfrulin, stor blåklocka, darrgräs, ängsvädd, åkervädd, rödklint och svartbräken.

Kommentarer Nyligen dikat. Höga värden längre upp i ytterslänten, vid klipporna.

(64)

58

(65)

59

2239, Skaterud, HÄRSERUD

Motivering: Vägkant med mycket ängsvädd.

Vägnummer O 2239

Namn Skaterud, HÄRSERUD

Gammalt namn -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, ormrot, svinrot, rödklint, borsttistel och revlummer.

Kommentarer P.g.a. översvämning kunde inte hela sträckan inventeras klart. Ev. fortsätter värdena längre österut. Inslag av lupiner i vägkanten.

(66)

60

(67)

61

2241, Grimsheden, KNARRBYN

Motivering: Artrik vägkant med mycket fin slåtterängsflora.

Vägnummer O 2241

Namn Grimsheden, KNARRBYN

Gammalt namn -

Längd sida 1 140 m

Längd sida 2 140 m

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Jungfru Marie nycklar, tvåblad, höskallra, jungfrulin, darrgräs, svinrot, vitpyrola, ängsvädd, åkervädd, rödklint och tätört.

Kommentarer Ovanligt fin slåttermark, omges av naturreservat. Kvaliteterna är lägre i östra delen, men ända höga. Lupiner och vedväxter ska hållas efter. Slåttergubbe (NT) i ängen, precis ovanför vägområdet.

(68)

62

(69)

63

2242, 2242.01, Bräcke-Grettve, BRÄCKE, GRÄTTVE

Motivering: Mycket artrik vägkant med bl.a. kalkgynnade arter och intressanta insekter.

Vägnummer O 2242, 2242.01

Namn Bräcke-Grettve, BRÄCKE, GRÄTTVE

Gammalt namn -

Längd sida 2 2 600 + 1 330 m

Viktigaste florainslag Slåttergubbe (NT), skogsknipprot, darrgräs, svinrot, jungfrulin, bockrot, åkervädd, väddklint, rödklint och stor blåklocka.

Kommentarer Väddsandbi (källa Länsstyrelsen, NT). Insektsintressant lokal. Nyligen dikad vägkant. Inslag av lupiner och enstaka björnloka som behöver hållas efter.

Mycket fjärilar.

22

Slåttergubbe och väddsandbi, rödlistade (NT):

(70)

64

(71)

65

2251, Haget, ROLLSBYN – nytt objekt!

Motivering: Ett större bestånd av den sällsynta och fridlysta orkidén purpurknipprot.

Vägnummer O 2251

Namn Haget, ROLLSBYN

Gammalt namn -

Längd sida 1 440 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra.

Skyltar Nytt objekt sedan 2012, skyltar ska upp.

Viktigaste florainslag Ett 100-tal ex. av purpurknipprot samt backvial och sötvedel.

Kommentarer Nytt objekt som tillkommit efter tips och fältbesök under 2012. Ett stort bestånd av purpurknipprot på den södra delen av sträckan. Fler exemplar samt andra intressanta arter, såsom backvial, kommer in på den norra delen, därför har den artrika vägkanten förlängts jämfört med det ursprungliga tipset, för att kunna inbegripa även dessa.

(72)

66

E45, Dalen, HÖKELIDEN

Motivering: Artrik vägkant med bl.a. hällebräcka (VU).

Vägnummer E45

Namn Dalen, HÖKELIDEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 350 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus -

Viktigaste florainslag Hällebräcka (VU), stor blåklocka m.fl. ängsarter.

Kommentarer -

(73)

67

(74)

68

E45, Linderuds rastplats, LINDERUD

Motivering: Artrik vägkant med ängsflora.

Vägnummer E45

Namn Linderuds rastplats, LINDERUD

Gammalt namn -

Längd sida 1 180 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus -

Viktigaste florainslag Jungfrulin m.fl. ängsarter.

Kommentarer Välexponerad bergskärning som ger upphov till den intressanta floran.

(75)

69

(76)

70

E45, Norget, LILLA BRÄCKE

Motivering: Artrik vägkant med hävdgynnad flora och mycket orkidéer.

Vägnummer E45

Namn Norget, LILLA BRÄCKE

Gammalt namn -

Skötselstatus Bra

Viktigaste florainslag Grusbräcka, jungfrulin, svinrot, bergjohannesört, sankt Pers nycklar, skogsknipprot, kattfot, vitpyrola, klotpyrola, sötvedel, bockrot, gulmåra, åkervädd och skavfräken. Kalkpåverkat.

Kommentarer Sträckan har detaljinventerats 2011. Kommunen planerar ett naturreservat på ömse sidor vägen.

(77)

71

(78)

Vägkanter – artrika vägkanter, hänsynsobjekt, Hänsynsobjekt invasiva växter – Driftområde Dalsland

72

Objektförteckning – Hänsynsobjekt

172, Lästevik, STENEBY PRÄSTGÅRD

Motivering: Torrslänt med ängsflora.

Vägnummer Rv 172

Namn Lästevik, STENEBY PRÄSTGÅRD

Gammalt namn -

Längd sida 1 460 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Svinrot, bockrot, jungfrulin och åkervädd.

Kommentarer Större ungtallar och lite lönn- och aspsly uppe i slänten. Vissa delar är mycket torra. Inslag av lupiner i vägkanten. Vattenskyddsområde.

(79)

73

(80)

74

172/2252, Kråkviken, KRÅKVIKEN

Motivering: Grusiga, sandiga sydvända slänter med blomning.

Vägnummer Rv 172/O 2252

Namn Kråkviken, KRÅKVIKEN

Gammalt namn -

Sida av vägen Norra sidan väg 172, båda sidor väg 2252

Längd sida 1 820 m

Längd sida 2 2 x 40 m

Skyltar -

Viktigaste florainslag Backvial, skavfräken, getväppling och bockrot.

Kommentarer Stora, sandiga, sydvända slänter från banvallen ner till vägen. Kan vara insektsintressanta. Skavfräken finns i fuktigt parti i öster. Vägkanten är nyligen skrapad.

(81)

75

(82)

76

173, Svartemyresjön, STIGEN

Motivering: Liten fin fukthed med inslag av intressanta arter.

Vägnummer Rv 172

Namn Svartemyresjön, STIGEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 60 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Tätört, jungfru Marie nycklar, ängsvädd och jungfrulin.

Kommentarer Kraftledningen är en förutsättning för att behålla öppenheten med ljus även från norr.

(83)

77

(84)

78

2097, Backa, GILLANDA

Motivering: Ljusöppen vägkant med torrare partier och några intressanta arter.

Vägnummer O 2097

Namn Backa, GILLANDA

Gammalt namn -

Längd sida 1 475 m

Längd sida 2 475 m

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Svinrot, åkervädd, rödklint och vitmåra.

Kommentarer Behöver kontrolleras lite bättre. Kan vara fjärilsintressant.

(85)

79

(86)

80

2129, Bockeknäcken, BOLLUNGEN

Motivering: Sällsynta, rödlistade maskrosarter.

Vägnummer O 2129

Namn Bockeknäcken, BOLLUNGEN

Gammalt namn -

Sida av vägen Södra sidan

Längd sida 1 50 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Bredskaftad fläckmaskros (EN) och dalslandsmaskros (NT).

Kommentarer Tips om två rödlistade maskrosarter. Den bredskaftade fläckmaskrosen sågs troligen vid fältbesöket 2011. Vägen är omgjord rel nyligen.

(87)

81

(88)

82

2129, Bollungen, BOLLUNGEN

Motivering: Vägkant med inslag av rikblommighet.

Vägnummer O 2129

Namn Bollungen, BOLLUNGEN

Gammalt namn Bollungen

Längd sida 1 400 m

Längd sida 2 400 m

Skötselstatus Bra

Skyltar Ska plockas bort.

Viktigaste florainslag Åkervädd, fyrkantig johannesört, äkta johannesört och mycket fibblor.

Kommentarer Sträckan har minskats och den gamla artrika vägkanten görs om till hänsynsobjekt. Vägen har gjorts om.

(89)

83

(90)

84

2131, Hallarna, DOTORP

Motivering: Rikblommande brynmiljö.

Vägnummer O 2131

Namn Hallarna, DOTORP

Gammalt namn -

Längd sida 1 150 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, rödklint och äkta johannesört.

Kommentarer Mycket fjärilar.

(91)

85

(92)

86

2143, Åsmule, ÅSMULE

Motivering: Torrbackar med intressant flora.

Vägnummer O 2143

Namn Åsmule, ÅSMULE

Gammalt namn -

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Jungfrulin, bockrot, svinrot, grönvit nattviol, vitpyrola, stor blåklocka, ängsvädd, darrgräs och rödklint.

Kommentarer Lång sträcka med delsträckor av olika karaktär och mycket fjärilar. Söder om sträckan finns många trädgårdsspridda arter. Relativt mycket sly som behöver röjas. Behöver inventeras mer.

(93)

87

(94)

88

2171, Udden, JAKOBSBYN

Motivering: Ängsflora.

Vägnummer O 2171

Namn Udden, JAKOBSBYN

Gammalt namn -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Svinrot, åkervädd och äkta johannesört.

Kommentarer Längre sträcka med spridda värden, bitvis mer trivial flora. Ligger på ett grusigt underlag. Bör inventeras mer. Insekter?

(95)

89

(96)

90

2183, Lilla Ulvattnet, RÖRVIKEN

Motivering: Vägkant med ängsflora.

Vägnummer O 2183

Namn Lilla Ulvattnet, RÖRVIKEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 630 m

Längd sida 2 630 m

Skötselstatus -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Blåsippa, jungfrulin, tätört, ängsvädd, gullris, hagfibblor och kummin, Kommentarer Ett ombyggnadsprojekt pågår vid vägen och vägkanterna och omgivningen

inventerades 2010 av Thomas Grönlund, Trafikverket, och Åsa Röstell, Melica.

Hur vägkanten i denna del kommer påverkas är inte fastställt, men om vägkanten/slänterna inte kan sparas bör jorden från dem läggas tillbaka efter åtgärd.

(97)

91

(98)

92

2183, Rörviken, RÖRVIKEN

Motivering: Vägkant med ängsflora.

Vägnummer O 2183

Namn Rörviken, RÖRVIKEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 300 m

Längd sida 2 300 m

Skötselstatus -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, rödklint, gulmåra, björnbär, mattlummer, liljekonvalj.

svinrot, svartbräken, jungfrulin, tjärblomster, nattviol (troligen grönvit), blåsippa, vitpyrola, hagfibblor och ljung.

Kommentarer Ett ombyggnadsprojekt pågår vid vägen och vägkanterna och omgivningen inventerades 2010 av Thomas Grönlund, Trafikverket, och Åsa Röstell, Melica.

Hur vägkanten i denna del kommer påverkas är inte fastställt, men om vägkanten/slänterna inte kan sparas bör jorden från dem läggas tillbaka efter åtgärd.

(99)

93

(100)

94

2197, Vassbotten, TORMANSBYN

Motivering: Kalkpåverkad vägkant med lund- och ängsflora.

Vägnummer O 2197

Namn Vassbotten, TORMANSBYN

Gammalt namn -

Längd sida 1 530 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Kranshakmossa, svartbräken, torsklav, jungfrulin, svinrot, ängsvädd, blåsippa och bockrot.

Kommentarer Klippbranter med potentiellt intressanta arter. Branterna bör kontrolleras map kryptogamer.

(101)

95

(102)

96

2205, Norr om Äng, HÅBOLS-SANNERUD

Motivering: Vägkant med intressant flora, bl.a. klasefibbla (NT).

Vägnummer O 2205

Namn Norr om Äng, HÅBOLS-SANNERUD

Gammalt namn -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Klasefibbla (NT), slåtterfibbla, ängsvädd, åkervädd och borsttistel.

Kommentarer Floravärden som kan vara värda att studera närmare med en detaljinventering.

Klasefibbla, rödlistad (NT):

(103)

97

(104)

98

2211, Bingen, KÖLVIKEN

Motivering: Representativ fukthed med mycket ängsvädd och jungfru Marie nycklar.

Vägnummer O 2211

Namn Bingen, KÖLVIKEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 70 m

Längd sida 2 70 m

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Jungfru Marie nycklar, ängsvädd, åkervädd, jungfrulin och stagg.

Kommentarer Exempel sträcka som visar floran längs flera vägkanter i driftområdet. Inslag av lupiner.

(105)

99

(106)

100

2219, Söder om Rönningen, INGRIBYN

Motivering: Bergskärningar med ängsflora.

Vägnummer O 2219

Namn Söder om Rönningen, INGRIBYN

Gammalt namn -

Längd sida 1 100 m

Längd sida 2 100 m

Skyltar -

Viktigaste florainslag Ängsvädd, åkervädd, jungfrulin, rödklint, klotpyrola, gulmåra och svinrot.

Kommentarer Snöbärsbuskar vid norra änden av vägkanten.

(107)

101

(108)

102

2219, Sandviken, SANDVIKEN

Motivering: Svinrotsäng i brynmiljö.

Vägnummer O 2219

Namn Sandviken, SANDVIKEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 160 m

Längd sida 2 -

Skötselstatus Bra

Skyltar -

Viktigaste florainslag Svinrot, jungfrulin och vitpyrola.

Kommentarer -

(109)

103

(110)

104

2222, Krokskullen, KROKEN

Motivering: Små bergskärningar med ängsflora.

Vägnummer O 2222

Namn Krokskullen, KROKEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 950 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Jungfrulin, svinrot, ängsvädd, skogsvicker och stor blåklocka.

Kommentarer Även södra sidan har floravärden, men i mindre omfång.

(111)

105

(112)

106

2236, Häljebol, HÄLJEBOL

Motivering: Några intressanta arter och tidigare lokal för rödsyssla.

Vägnummer O 2236

Namn Häljebol, HÄLJEBOL

Gammalt namn -

Längd sida 1 100 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Jungfrulin, darrgräs, smultron och småborre.

Kommentarer Rödsyssla har tidigare funnits här, men är försvunnen enligt floraväktaren Claes Kannesten. Lupiner tränger ut den värdefulla floran och bör bekämpas.

Flera försök att återfinna rödsysslan har gjorts under de senaste tio åren.

(113)

107

(114)

108

2236, Liden, TISSELSKOGS-LIDEN

Motivering: Slänt med skogsklocka (NT).

Vägnummer O 2236

Namn Liden, TISSELSKOGS-LIDEN

Gammalt namn -

Längd sida 1 290 m

Längd sida 2 -

Skyltar -

Viktigaste florainslag Skogsklocka (NT)

Kommentarer Hänsynsobjekt tills vidare. Sträckan samt vägkanterna söderut behöver återinventering. Det finns fler floratips att kolla upp här.

(115)

109