PEDAGOGUTBILDNINGARNA
GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET ÅK 4–9 HT 2003
Vetenskaplig handledare: Inger Karlefors
2003:120 PED • ISSN: 1402 – 1595 • ISRN: LTU - PED - EX - - 03/120 - - SE
Bakgrundsmusikens påverkan på elevers sinnesstämning och
koncentration i klassrummet
EXAMENSARBETE
INGVAR RUDEGRAN
BAKGRUNDSMUSIKENS PÅVERKAN PÅ ELEVERS SINNESSTÄMNING OCH KONCENTRATION I
KLASSRUMMET
Institutionen för lärarutbildning
Ingvar Rudegran
Pedagogutbildningarna
Grundskollärarprogrammet årskurs 4-9 Examensarbete: 10 p, höstterminen 2003
Vetenskaplig handledare: Inger Karlefors
Ett stort tack till läraren och klassen där jag fick möjlighet att arbeta och göra detta examensarbete.
Jag vill även tacka min vetenskapliga handledare Inger Karlefors vid Luleå tekniska universitet.
Kiruna i december 2003
Ingvar Rudegran
Syftet med min uppsats var att var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 – 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ”Processkrivning”.
Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik. Resultatet av undersökningen visade att en majoritet av eleverna i denna population ville ha bakgrundsmusik i klassrummet. En slutsats jag drog av undersökningen var att den klassiska musiken hade en mycket negativ inverkan på sinnesstämning och koncentration, medan populärmusiken hade den rakt motsatta effekten på dessa två variabler.
Förord Abstrakt
Innehållsförteckning
Bakgrund………. 1
Inledning……… 1
Förankring i styrdokumenten……… 1
Tidigare forskning………. 2
Historik……….. 2
Musikterapi……… 2
Funktionell musik……….. 3
Inlärning med musik……….. 4
Avspänd koncentration……….. 4
Suggestopedi………. 5
Musikval……… 6
Syfte………. 6
Definitioner av begrepp i syftet………. 6
Metod………... 7
Försökspersoner………. 7
Bortfall………... 7
Material………. 8
Genomförande………... 8
Resultat ………... 10
Enkätundersökningen……… 10
Diskussion………15
Reliabilitet………. 15
Validitet………. 15
Resultatdiskussion………. 15
Förslag till fortsatt forskning……… 18
Referenser………... 19
Bilagor
Bilaga 1: Enkät
Bilaga 2: Underlag för enkät Bilaga 3: Information till berörda
Bilaga 4: Detaljerad beskrivning av klassrumsarbetet
Bakgrund
Inledning
Den lärandemiljö som vi har i skolan av idag påverkas ofta av oroliga/okoncentrerade elever. Detta har fått mig att fundera över hur läraren skall kunna hantera situationen. Det finns oftast inte tillräcklig tid för läraren att ta reda på de bakomliggande orsakerna (vilka ofta skiftar över tid) till elevernas oro/okoncentration. Dessutom varierar önskemålen vad gäller inlärningssituationens utformning bland eleverna, varför det förmodligen är svårt att tillgodose alla elevers önskemål.
Under mina vistelser i skolmiljö har ovanstående, av mig och andra personer som vistas i skolan, uppfattats som ett problem. Jag har därför kommit att tänka på musikens mångskiftande inverkan på människor, vilken kunnat iakttagas av mig både som hängiven lyssnare och utövare av musik. (Jag måste här inflika att ungdomar ses ofta på skolor med bärbara musikapparater, så kanske de ofta använder dem även vid läxläsning som bakgrundsmusik.) Musik kan påverka lyssnaren på många sätt. Musik är stämningsskapande och brukar öka välbefinnandet. Den kan hjälpa till på många skilda sätt i olika verksamheter: ge en lugnande, avslappnande atmosfär eller känsla av att tiden inte är så lång, minska stressen när man ska handla, ange pulsen för ett träningspass eller öka koncentrationsförmågan på en arbetsplats vilken skolan också utgör (Gudmundsson, 1997). Därför vill jag undersöka hur bakgrundsmusik kan påverka elevernas upplevelse av klassrumssituationen.
Förankringar i styrdokumenten
”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper.” (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidhemmet 1994, s 7);
Som jag ser det utgör musik ett stimulus som stimulerar individen i kunskapsinhämtningen.
”Skolan skall sträva efter att vara en social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” … ”Strävan skall vara att ge de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning,” (Lpo 94, s 9);
I skolans uppdrag ligger också att den skall erbjuda en miljö som utgör grund för människors möjligheter att skapa alla i detta utdrag upptagna positiva betingelser som nämns i ovanstående citat. Här tycker jag musiken kan svepa in och bidra med att vara en av de bästa betingelserna för att så sker.
”… nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever…”; ”Skolan skall bidra till elevens harmoniska utveckling.” … ”… Lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen”. (Lpo 94, s 11).
Musikens betydelse i klassrummet är en ny metod som jag vill prova och utveckla. Detta skall ske i ett aktivt samarbete mellan mig, elever och lärare. Musiken har goda förutsättningar att skapa en stämning i klassrummet som leder till harmonisk utveckling och lust att lära. Kanske ingredienser i skolans vardag av detta slag kan få stjärnögonen att bli fler och till och med fortsatt fås att tindra genom hela grundskolan samt vidare vid utbildningstillfällen livet igenom. Ja, det behövs sannerligen i vårt kunskaps- och informationssamhälle med allt högre krav på livslångt lärande.
(Inspiration: Kiruna kommuns skolplan, 2003.)
Tidigare forskning
Historik
Människan har länge nyttjat och härmat naturens ljud, vilket man kan märka på olika musikinstruments klanger, vilka ofta är inspirerade av ljud från naturen. Musik som medel vid inlärning har använts sedan lång tid tillbaka (Jensen, 1996). Platon menade att musiken kunde påverka själen och frambringa starka psykiska effekter. Han ansåg att musiken hade uppgiften att skapa ordning och överensstämmelse i själen (Ruud, 1980). Musik har sedan urminnes tider haft en central plats hos människan. Musiken hade ett övernaturligt och gudomligt ursprung och kom därför att ligga nära det religiösa. Genom musik och dans kunde man komma i kontakt med det övernaturliga och även be gudarna om hjälp: exempelvis att bota någon sjuk. Musik ansågs dock inte bara vara av godo, för t ex medeltidens häxor använde musik och dans under ceremonierna.
Detta togs som intäkt för att de var i maskopi med djävulen. Genom musiken har människan kommunicerat med det övernaturliga. Människan har också med musikens hjälp bearbetat känslor och använt musik som smärtlindring. I Bibeln står att läsa om konung Saul, som led av melankoli, vilket botades av harpspelaren Davids melodier. Fram till 1940-talet användes musik terapeutiskt, mestadels i avslappnande eller stimulerande syfte. Därefter har man börjat använda musik mer specialiserat, med ett vetenskapligt angreppssätt (Dyreborg, 1975).
Musikterapi
Behandling med musik, där musiken har rollen som medicinskt verkningsmedel benämns musikterapi. Den utgår från individens behov av att utveckla vissa funktioner: motorik, perception, sociala färdigheter, tal och identitet. Musikterapi används för barn och vuxna med funktionshinder
samt används även inom cancer- och kriminalvården, där musiken utgör ett avslappnings- eller stimulansmedel. Beroende på valet av olika musikterapeutiska övningar kan motivation, självkänsla och identitet påverkas i positiv riktning. Genom att aktivt få ta del av musik: genom att lyssna, sjunga, klappa takt eller följa med i partitur och diskutera det hörda – har speciellt utvald musik använts, för att skapa lugnande ömsom stimulerande effekter. En progression har skett såtillvida att patienternas aktiva musicerande (med rytminstrument) har ökats alltefter som terapin har fortskridit.
Detta har lett till stora framgångar vid behandling av människor med depression (Ruud, 1980).
Undersökningar har visat att barn med särskilda behov, till exempel autistiska barn, har blivit mindre introverta vid musikbehandling. Barn med svag begåvning har visat sig få den mest positiva effekten, ur aggressionssynpunkt, med hjälp av musikterapi (Dyreborg, 1975). Det skall dock påpekas att barnen i skolan inte behöver någon regelrätt terapi, utan ovanstående visar på vilken resurs musiken kan utgöra när det gäller att påverka klassrumsklimatet.
Funktionell musik
För att påverka människor i en viss riktning kan man använda sig av specialinspelad musik, så kallad funktionell musik: den kan exempelvis påverka dig till att bli pigg när du är trött och koncentrerad när du är stressad. Den skall finnas i bakgrunden och ”passivt” inverka på människan.
Skillnaden mellan funktionell- och populär musik är att den förstnämnda inte har några dramatiska effekter och är instrumental, allt för att behålla sin bakgrundsroll. Denna ”passiva” påverkan har vi nog alla någon gång varit utsatta för utan att veta om det. Det finns ett amerikanskt företag (Muzak) som har sysslat med musik i detta syfte, de har nämligen gjort musik till olika offentliga lokaler som exempelvis banker, kontor, snabbköp, fabriker, sjukhus, begravningsbyråer och skolor. Musikvalet styrs här av behoven vid den aktuella institutionen. Musikvalet: exempelvis på sjukhus, handlar om att dämpa ångest och smärta. På ett kontor minskar stressen och upplevelsen av monotoni med hjälp av bakgrundsmusik. Arbetsgivaren väljer att spela olika typer av musik under arbetsdagen för att påverka för arbetet negativa tillstånd: exempelvis trötthet. Arbetsgivaren väljer ofta även att dölja bullrig miljö med musik som överstiger bullret och även i syfte att göra arbetet uthärdligt. Musik kan också göra människor gladare och effektivare: en glad arbetare är en bättre arbetare som producerar mer. Ett monotont arbete orsakar frånvaro, arbetsskador och felaktigt utförda arbetsuppgifter, vilket arbetsgivaren försöker hantera med hjälp av musik. Som nämndes ovan är Muzaks musik inte obekant i skolmiljö. När elever och lärare möts av den till morgonen anpassade musiken känner de sig välkomna och känner ett ökat välbefinnande (Campbell, 1998).
Inlärning med musik
Hjärnans arbetssätt har indelats i fyra olika nivåer, vilka här tas upp efter stigande aktivitetsgrad:
Delta - djup sömn, Theta - tidigt tillstånd av sömn, Alfa - avspänd koncentration, Beta - helt vaket tillstånd. De två hjärnhalvorna bearbetar och lagrar information av olika karaktär. Den högra hjärnhalvan står för människans kreativa funktion såsom: rim, rytm, musik och bilder. Den vänstra står för den akademiska inlärningen och behandlar således språk, matematik, logik och ordningsföljd. Vid musikanvändning bearbetar den vänstra hjärnhalvan text, medan den högra tar hand om musiken. Här uppnås en kombinationseffekt eftersom lagringen av informationen sker snabbare än när endast en hjärnhalva är aktiverad. Höger hjärnhalva kan stimuleras med musik för att öka uppmärksamhet, koncentration och fokusera kreativiteten på det som är aktuellt. Man kan lätta på psykisk press med hjälp av musik. Vid lösning av en svår uppgift ligger hjärnaktiviteten oftast på den högsta nivån (Beta), vilket är negativt för långtidsminnets stimulans. I detta tillstånd är man fullt aktiv och fokuserar på detaljer och problem. Här kan ofta även fruktan och oro finnas med i bilden, och lyssnar man då på barockmusik, vilken har ett tempo som ligger nära hjärnans avslappnade koncentrationsnivå (Alfa), flyter informationen lättare in i det undermedvetna, med snabbare inlärning som följd. Hjärnan har nu uppnått den nivån där avspänd koncentration råder och personen känner sig följaktligen lugn och fridfull och kan hantera situationen utan stress, vilket bättre stimulerar långtidsminnet. När man är trött eller dagdrömmande (Theta) ”laddar man batterierna”, stress och utbrändhet motverkas, problem och känslor kan bearbetas här. Den lägsta aktivitetsnivån är när kroppen befinner sig i djup sömn (Delta) (Boström, 1998; Dryden & Vos, 2001; Jensen, 1996).
Avspänd koncentration
Den aktivitetsnivå människan har störst nytta av i inlärningssammanhang är avspänd koncentration (Alfa). För att uppnå detta tillstånd kan man till exempel använda sig av yoga, vilket dock är alltför tidskrävande i skolsammanhang. Den snabbaste och effektivaste vägen till avspänd koncentration är att använda musik (Gudmundsson, 1992). Musik påverkar känslolivet, hjärtrytmen, hållningen, andningssystemet och lyssnarens mentala bilder, vilka i sin tur påverkar humör och sinnestämning.
Genom att ändra elevens sinnesstämning uppnås avspänning vilket motverkar stress och föder inspiration (Jensen, 1996). I klassrummet kan man skapa den atmosfär man eftersträvar med musik.
Vill man till exempel att eleverna skall arbeta på ett stillsamt sätt så kan en härför avsedd musik uppnå detta, respektive om aktivitetsgraden behöver ökas används en annan musik. Boström refererar till Dunn, Beadry och Klavas (1989) och deras forskning angående bakgrundsmusikens
användning i skolan.
Att elever lär sig bäst under absolut tystnad är en vanföreställning. Bland såväl vuxna som barn finns inlärare som koncentrerar sig, bearbetar och bibehåller nytt och svårt material bättre med bakgrundsmusik. Forskning från USA har visat att upp till 40 % av ungdomarna i grundskolan behöver bakgrundsmusik för att prestera bättre, cirka 20 % vill ha absolut tystnad och 40 % är flexibla i detta avseende; det beror på omständigheterna om de föredrar bakgrundsmusik (Boström, 1998 s. 95).
Suggestopedi
Professor Georgi Lozanov (f.1926), direktör för Institutet för suggestopedi: I Sofia i Bulgarien, är upphovsman till den vetenskapliga disciplin som kallas suggestologi och dess utlöpare suggestopedi. Han har uppnått betydande resultat vid undervisning i moderna språk, men metoden kan användas vid undervisning i alla ämnen: svenska, matematik, fysik, biologi, historia etc. Utan ansträngning och utan att bli trött kan man lära sig upptill åtta till tio gånger snabbare än med traditionella metoder. I suggestopedin fokuseras på människans reservkapaciteter i inlärningsprocessen.
Som deltagare får du tillfälle att nyttja mycket mer av din kapacitet än vad som normalt är fallet, du blir lugn, avspänd och får stort självförtroende. Musik, rytm, sång och rörelser stödjer inlärningen.
Genom rollspel och teater skapas distans till ämnet. Du lär dig utan att vara medveten om det. Du lär på ett lekfullt och lustbetonat sätt.
I suggestopedin är läraren metoden. Han iscensätter det drama som inlärningen är. Läraren skapar en atmosfär av förståelse, tillit, medmänsklighet, trygghet och glädje.
Suggestopedin är en pedagogik på stark frammarsch över hela världen. Det finns de som ställer sig avvaktande och tvivlande till den, men man kan inte ignorera den. Suggestopedin är inledningen till en ny epok inom pedagogiken. Suggestopedin använder musiken till stor del som utgångspunkt.
Den anser musiken vara själens språk. Den ger inspiration, löser spänningar, lugnar, ökar välbefinnandet och koncentrationen, underlättar samt fokuserar tänkandet etc. Målet med musiken inom suggestopedin är att aktivera även den högra hjärnhalvan. Den musik som används här är barockmusik med långsamma satser: Largosatser av Bach, Vivaldi, Händel och Teleman.
Largosatserna har ett tempo på 60 slag/minut och en lugn och nästan förutsägbar melodi, vilket framkallar en avspänd koncentration där man är frigjord från alla jordiska plågor, endorfiner frigörs och skapar en euforisk lyckokänsla, vilket är känt som god ingrediens vid inlärningssituationer (Gudmundsson, 1997).
Musikval
Läraren bör tänka på vad han/hon vill uppnå med musikvalet i klassrumssituationen, vill man skruva upp eller ner tempot? För att erhålla det tidigare nämnda avspända inlärningstillståndet (Alfa) är det lämpligt med klassisk musik med ett tempo av 40-60 slag/minut = andante. För att eleverna skall bli lugna och avslappnade väljer man klassisk musik från barockepoken, exempelvis:
Bach, Händel, Mozart och Vivaldi. Inte bara klassisk musik har denna effekt utan även till exempel
”New Age”-musik, vilket är musik som innehåller få händelser och har en vilsam karaktär. Det är en blandning av elektronisk och akustisk musik som också innehåller naturljud och andra miljöskapande effekter. För personer som lever ett stressigt liv kan ”Ambient”-musik (vilket är lugn, elektronisk musik) få dem att dra ned på tempot (Boström, 1998; Gudmundsson, 1992; Ruud, 1980; Jensen, 1996; Campbell, 1998). För att öka elevernas aktivitet kan klassiska kompositörer som Beethoven, Chopin, Haydn, Mozart och Tchaikovsky väljas (Boström, 1998). Vill man uppnå en livlig aktivitetsnivå kan populärmusik med glada texter och medryckande inslag med fördel väljas. Vid valet av jazzmusik uppnår man maximal kreativitet. Det lämpar sig för enkel problemlösning eftersom ”Jazz rör sig till kaos och skapar ordning ur kaoset” (Campbell, 1998, s 202). Musikskapare som Davis och Coltrane kan förflytta lyssnaren till Thetanivån – stark andlig och konstnärlig nivå. Som motsats till nyss nämnda musik utgör rock och rap en kontrast, vilka har det gemensamt att de bygger på markerad takt och är tidsbundna. Det är bra för stressade barn och ungdomar, musiken skärper nämligen deras förmåga att organisera tillvaron (Campbell, 1998).
Syfte
Syftet är att studera om bakgrundsmusik kan påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet.
Definitioner av begrepp i syftet
Bakgrundsmusik: otydligt jämfört med företeelse som tycks ligga närmare.
Påverka: inverka på något och därmed skapa förändring.
Koncentration: stark själslig inriktning på viss uppgift.
Sinnesstämning: känslomässigt tillstånd.
(Allén, 1999)
Min definition av begreppet: bakgrundsmusik – musik spelad med en ljudvolym där samtal är möjlig och inte känns störande. Övriga tre begreppsdefinitioner ovan från Allén, 1999 överensstämmer med mina.
Metod
Jag valde att studera utifrån elevernas uppfattning om bakgrundsmusikens påverkan på sinnesstämningen och koncentrationen i klassrummet.
Undersökningsinstrument blev en enkät (Bilaga 1) med både fasta och öppna svarsalternativ.
Enkäten som undersökningsmetod är ett smidigt mätinstrument eftersom den går snabbt att administrera, analysera och rapportera och var särskilt lämplig när det som i detta fall inte var så gott om tid. Studien är kvantitativ (Kvale, 1997).
Försökspersoner
Deltagare i denna undersökning har varit elever inom grundskolans högstadium.
Klassen bestod av 30 pojkar och 23 flickor. Eleverna gick i år 7 i en av Kiruna kommuns grundskolor och var födda år 1990. Anledningen till att det blev denna grupp är enbart slumpen, för jag blev tilldelad dem av praktiksamordnaren vid min slutpraktik i termin 9 höstterminen 2003. Vi första tillfället deltog 50 elever: 27 pojkar och 23 flickor. Vid andra tillfället deltog 49 elever: 27 pojkar och 22 flickor.
Bortfall
Under försökstillfällena var elever ibland inte närvarande, vilket har redovisats som bortfall nedan:
Vid första undersökningen (med populärmusik) var 50 elever närvarande: bortfall 3 elever.
Vid andra undersökningen (med klassisk musik) var 49 elever närvarande: bortfall 4 elever.
Detta bortfall har ingen nämnvärd inverkan på undersökningen.
Material
Materialet bestod av:
• CD-spelare (Fabrikat: JVC portabel system, Mod. No. RCQN3BK)
• CD-skivor
- Klassisk musik (västerländsk konstmusik): Music for the Mozart Effect (Avon Books, 1997) Volume I ”Strengthen the mind”, Music for intelligence & learning.
- Populärmusik: Absolute Music Nr. 43 samlingsskiva med det senaste inom populärmusik under hösten 2003.
Med dessa musikval ville jag undersöka om eleverna upplever påverkan på sinnesstämning och koncentration.
• Underlag för enkät. Se bilaga 2.
• Enkät. Se bilaga 1.
Genomförande
Våren 2003 lämnade jag in mitt PM för att sedan få en handledare. Jag fick byta den handledaren på grund av att hon kände att det inte var rätt mot mig eftersom hon hade en naturvetenskaplig profil på sin utbildning. Jag fick en ny handledare senare under våren som har bistått mig på ett mycket bra sätt med undersökningen.
Under juni månad 2003 blev bakgrund, syfte och metod klar. Undersökningen genomfördes under veckorna 41 – 47, 2003 vid två tillfällen med de två olika musikgenrerna: populärmusik och klassisk musik.
Vecka 41-47, 2003 genomförde jag arbetet i klassen.
Vecka 48-50 sammanställde jag rapporten.
För att hinna genomföra studien begränsades den till att enbart inbegripa ämnet svenska.
Jag började med att hälsa på läraren (Praktikhandledaren) och hon vidarebefordrade informationsbladet till de berörda om den kommande undersökningen. (Se bilaga 3). Detta gjordes en vecka innan praktikens början.
Vecka 41: Bekantade mig med eleverna och fungerade som resurs samt hade av och till egna lektioner. Jag betraktade min handledares sätt att arbeta och jämförde med det jag har lärt mig teoretiskt om ledarskap i klassrummet. (Stensmo, 1997).
Vecka 42: Jag inleder mitt utvecklingsarbete processkrivningen. Det bör för, tydlighetens skull, sägas att undersökningarna gjordes under lektionerna med utvecklingsarbetet processkrivning som genomfördes under praktikperioden. I den skrivutvecklingen var inte bakgrundsmusiken avsedd att ha någon inverkan på resultatet utan enbart vara ett utvecklingsarbete som också kunde bistå med undersökningstillfällen att genomföra undersökningen i. Eleverna fick efter processkrivningens direktiv skriva två uppsatser med likvärdigt upplägg och ämnena kunde ju inte vara exakt de samma, för det hade inte gett undersökningstillfällena likvärdiga villkor, men de var båda jämbördiga ämnesmässigt såtillvida att båda var framtidsvisioner och skrevs utifrån av mig konstruerade stolpmanus. Ämnena var: ”Kiruna år 3000” och ”Mitt liv när jag är 30 år”.
Jag hade också egna lektioner i grammatik – ordklasser.
Vecka 43: Fortsatte med processkrivningen samt grammatikmomentet om ordklasserna.
Vecka 44: Denna vecka hade eleverna den årliga höstlovsveckan. Jag deltog i värderingsövningar för lärarna och jobbade med examensarbetet.
Vecka 45:
- Undersökning med klassisk musik gjordes med Campbells: ”Mozart-effekten”.
- Undersökning med populärmusik genomfördes med samlingsalbumet: Absolute Music.
Vecka 46 – 47
Sammanställde enkätsvaren från undersökningen och parallellt hade jag lektioner.
Detaljerad beskrivning av klassrumsarbetet (se bilaga 4).
Resultat
Enkätundersökningen
Ett resultat av enkätsvaren visade att det överlag inte var någon skillnad i svaren hos de båda könen.
Men, de marginella skillnader som dock konstaterades är följande:
På direkt fråga anser pojkarna i högre grad att de inte påverkas av musik, paradoxalt nog så anger dubbelt så många pojkar som flickor att de av musiken blev dels mer koncentrerade och dels att de blev glada av den. På frågan om hur eleven tycker att stämningen i klassrummet brukar vara för det mesta svarar 15 % av pojkarna alternativet ”lugn”, medan 0 % av flickorna anger det alternativet.
Några andra könsmässiga skillnader kunde inte påvisas i min undersökning.
Jag redovisar påverkan med bakgrundsmusik (populär och klassisk) på de båda variablerna sinnestämning och koncentration genremässigt var för sig, men i de fall de överensstämmer redovisas de tillsammans. Tabellernas siffror anger värden i procent (%).
Tabell 1. fråga 4: Hur kände du dig just innan denna lektion?
Genre Pigg Trött Glad Nedstämd Summa
Populärmusik 8 64 12 16 100
Klassisk musik 9 58 19 14 100
Tabellen visar att majoriteten kände sig trötta vid lektionens början och endast ett fåtal kände sig pigga, och att sinnesstämningen var för ett mindre antal glad respektive nedstämd.
Tabell 2. fråga 6: Om du svarade ja eller sådär (50 % populär, 53 % klassisk) på frågan in (fråga 5). Hur påverkade musiken dig?
Genre Blev okoncentrerad Blev mer koncentrerad Blev ledsen Blev glad S:a
Populärmus. 16 40 0 44 100
Klassisk mus. 76 20 4 0 100
Tabellen visar att det råder en markant skillnad mellan genrerna: populärmusiken visar överlag en mer positiv påverkan än den klassiska musiken.
Några citat ur de öppna svaren på denna fråga ur populärmusik:
Jag blev glad av det och mer koncentrerad.
Jag hörde låtar jag gillade, så då blev jag mer glad.
Några citat ur de öppna svaren på denna fråga ur klassisk musik:
Ingenting blir bättre med klassisk musik.
Man blir stressad av musiken.
Tabell 3. fråga 7: Hur tycker du att stämningen i klassrummet brukar vara för det mesta?
Genre Orolig Ganska orolig Ganska lugn Lugn Summa
Populärmusik 20 39 31 10 100
Klassisk musik 22 42 28 8 100
I denna fråga råder en nästan total överensstämmelse i svaren mellan de båda genrerna. Se också sammanfattande kommentar längst ned (efter de öppna svarens citat) till denna fråga.
Vidare några citat från de öppna svaren (både populär- och klassisk musik) ur fråga 7:
Det brukar vara prat och skrik men ibland är det tyst och lugnt (ett litet tag i alla fall).
Det brukar vara JÄTTE skrikigt och då brukar de flesta bli okoncentrerade.
Stämningen brukar skrika.
Stökig ibland lugn.
Det är högljutt ibland men jag störs inte av det. För jag är ingen ängel på lektionerna.
Röjigt.
Hysteriskt.
Det var sammanfattningsvis i denna fråga ett fåtal som angav att det kan vara lugnt ibland (däribland inga flickor) och den övervägande andelen tyckte att det för det mesta var åt det oroliga hållet.
Tabell 4. fråga 8: Tycker du att det var någon skillnad i klassrummet med bakgrundsmusik jäm med utan?
Genre Ingen skillnad alls Lite skillnad Ganska stor skillnad Stor skillna S:a
Populärmusik 15 61 10 12 100
Klassisk musik 35 39 10 16 100
Här anger eleverna i högre grad på klassisk musik än på populärmusik att det är ”Ingen skillnad alls”. Och på alternativet ”Lite skillnad” anger på populärmusik över hälften att det är lite skillnad, medan under hälften på klassisk musik.
Tabell 5. fråga 9: Kunde du koncentrera dig på ditt arbete?
Genre Ja Sådär Nej Summa
Populärmusik 82 14 4 100
Klassisk musik 43 32 20 95 *
* (Internt bortfall: 5 procent på klassisk musik pga. 2 elever svarade inte på frågan.)
Tabell 6. fråga 10: Var det lättare att arbeta med musik på?
Genre Ja Nej Summa
Populärmusik 80 20 100
Klassisk musik 43 57 100
Populärmusik: angav en väldigt hög andel att det var lättare att arbeta med musik på, respektive i klassisk musik var det en hög andel som angav att det inte var det.
Fråga 11. Om du svarade ja på föregående fråga (10). Förklara då med egna ord på vilket sätt det var lättare!
Citat från undersökningen med populärmusik:
Det var roligare att lyssna till musik än när det är helt tyst eller skrikigt.
Man blev mer avslappnad och mer koncentrerad.
Citat från undersökningen med klassisk musik:
Jag kunde skriva bättre.
Det var roligare än när det är utan musik.
I denna öppna fråga anger de flesta att det blir en lugnare och gladare sinnesstämning och att de därför kan koncentrera sig bättre med bakgrundsmusik. Detta gäller oavsett genre men i synnerhet till populärmusik.
Tabell 7. fråga 14: Kände du igen musiken som spelades?
Genre Ja Nej Summa
Populärmusik 90 10 100 Klassisk musik 18 82 100
Tabellen visar på ett motsatsförhållande mellan de båda genrerna.
Tabell 8. fråga 15: Skulle du vilja ha bakgrundsmusik i skolan överhuvudtaget alls?
Genre Ja Nej Summa
Populärmusik 86 14 100 Klassisk musik 82 18 100
Tabellen visar att majoriteten vill ha bakgrundsmusik.
Tabell 9. fråga 16: Om ja (86 % populär, 82 % klassisk) på föregående fråga (15) Hur ofta vill d bakgrundsmusik i skolan?
Genre Ibland Ofta Alltid Summa
Populärmusik 20 40 40 100 Klassisk musik 25 50 25 100
Slår man ihop kolumnerna ”Ofta ” och ”Alltid” i båda genrerna ser man att mellan 75 - 80 procent vill ha det relativt ofta.
Tabell 10. fråga 17: Vilken sorts bakgrundsmusik tror du skulle förbättra skolarbetet för dig?
Genre Klassisk m Populärmusik Svenska dansband
Hip hop/RaVit m Pluton etc.
Summa
1:a undersökningen 10 85 0 2,5 2,5 100
2:a undersökningen 9 84 0 4 3 100
Denna tabell visar att populärmusik har den överlägset största tilltron när eleverna får välja musik som de tror kan förbättra skolarbetet. Svenska dansband har inga anhängare i denna population.
Tabell 11. fråga 12: Har du för vana att lyssna på musik när du gör dina läxor?
Genre Ja Nej Summa
Populärmusik 74 26 100 Klassisk musik 55 45 100
Majoriteten har för vana att lyssna på bakgrundsmusik när de läser läxor, och i synnerhet anges det under undersökningen med populärmusik.
Diskussion
Reliabilitet
Jag tror att de resultat som framkommit vid enkäterna är relativt tillförlitliga. Men frågorna går att slipa till mer precist för att få ytterligare skärpa och därmed ökad tillförlitlighet. Mina instruktioner har kunnat variera i stressade lägen, i hur stor utsträckning vet jag inte med säkerhet eftersom jag oftast vid undersökningstillfällena var ensam med barnen i klassrummet, men jag tror inte att det har inneburit några större skillnader för undersökningens reliabilitet. Det som jag tror kan ha inverkat är att en del undersökningar har förlagts till början av dagen (piggare elever), medan andra till slutet av dagen (tröttare elever).
Validitet
Om enkäterna mäter det jag avser att mäta, tror jag att det borde stämma ganska bra eftersom jag tycker att de flesta frågorna direkt penetrerar variablerna i syftet och är ställda på ett enkelt språk (Det var bara vid något enstaka tillfälle som någon önskade förtydliganden), men jag medger att de kan bearbetas ytterligare för de har på intet sätt nått sin fulländning. Utifrån att en påverkan klart har kunnat noteras, såtillvida att de olika genrerna har framkallat både positiva och negativa sinnestämningar samt att det har kunnat konstateras även i svaren så borde det kunna vara åtminstone en försiktig indikation på att validiteten har varit tämligen god. Jag hyser också en ökad tilltro till validiteten när jag har sett att de öppna svaren överensstämmer med de slutna. Sedan finns det relativt många frågor som pejlar samma variabler (dock utifrån olika angreppspunkter) med ett likvärdigt resultat så det borde finnas relativt stora möjligheter att det kan säkra att jag mäter det jag avsett att mäta.
Resultatdiskussion
Syftet med mitt arbete är att undersöka huruvida bakgrundsmusik kan påverka sinnesstämning och koncentration för eleverna i klassrummet. Och i fråga 4 med tillhörande tabell 1 pejlas ingångsförutsättningarna för lektionen vad gäller sinnesstämning och koncentration för att kunna konstatera om någon påverkan har skett. Under både populär- och klassisk musik framkom likvärdiga resultat: nämligen att hela 64 % resp. 58 % var trötta, vilket är anmärkningsvärt, så redan där kan man ana att det förelåg dåliga förutsättningar för undersökningens variabler sinnesstämning och koncentration vid lektionens ingångsskede. Det gör inte saken bättre att sinnesstämningen var negativ med enbart ett fåtal glada och några till och med nedstämda.
I nästa frågeställning (fråga 6, tabell 2) fick de som hade angivit att musiken hade påverkat dem på föregående fråga svara, och här visar den klassiska musiken ett mycket högt värde på ”Blev okoncentrerad” (76 %) och några blev till och med ledsna av den, medan ingen blev det av populärmusiken samt att en hög andel blev både mer koncentrerad och glad av populärmusiken.
Glada blev hela 44 % av populärmusiken medan ingen blev det av den klassiska musiken.
Ser man till svaren på de öppna frågeställningarna i samma fråga, så styrker det att variablerna sinnesstämning och koncentration får helt olika påverkan beroende av vilken genre av bakgrundsmusik som inverkar på eleverna.
Tabell 3 är tänkt som en av referenspunkterna till undersökningen: här får eleverna tillfälle att tala om hur situationen i klassrummet upplevs när ingen påverkan sker med bakgrundsmusik. Här medger jag att frågeställningen även får eleverna att ange hur klassrumssituationen generellt brukar vara dvs. med eller utan bakgrundsmusik. Detta tyckte jag inledningsvis var en brist i frågeställningen, men insåg senare att det är en tillgång även här att få reda på normalfallet. Med tanke på den relativt korta tid som jag haft att lära känna elevernas situation så ger denna frågeställning ytterligare värdefull information för att jag bättre skall kunna utvärdera om det verkligen har skett någon påverkan.
Den till frågeställningen tillhörande tabell 3 visar att tyngdpunkten i svaren ligger på den oroliga sidan med en mycket liten andel som anger att det brukar var lugnt. (Här skall dock tilläggas att inga flickor angav alternativet ”Lugn”.)
Även de öppna svaren i denna frågeställning indikerar samma resultat, men dock med skillnaden att bara hälften så många verbala svar gavs från lektionen med klassisk musik, vilket också indikerar den negativa stämning som rådde för att medverka under den lektionen.
I tabell 4 får vi underlag för om eleverna tyckte att det var någon skillnad på stämningen med eller utan bakgrundsmusik. Slår man samman båda alternativen som anger ”Ingen skillnad alls”
respektive ”Lite skillnad” så anger eleverna till ca 75 % i både populär- och klassisk musik att bakgrundsmusik inte gör så stor skillnad på stämningen i klassrummet.
Tabell 5: här efterfrågas om eleverna kunde koncentrera sig på sitt arbete med bakgrundsmusik.
Utfallet visar att det är många som kan koncentrera sig till populärmusik, och många som anger att de inte kan det till klassisk musik. Valet av musikgenre verkar ha
stor betydelse, och det är förmodligen sant angående denna population, men jag tror att det är lite missvisande om man generaliserar alltför långt utifrån detta resultat. För denna grupp var så negativ
och ovan vid klassisk musik att de redan vid beskedet att det skulle vara klassisk musik blev så arga och bullriga att musiken så tidigt som i inledningsskedet därmed inte gavs samma utrymme som populärmusiken. Det jag vill ha sagt med detta är att den av Don Campbell (1998) ovan i bakgrunden upptagna klangliga påverkan inte gavs en ärlig chans eftersom Mozarts toner inte tilläts verka fullt ut. Men specifikt i denna undersökning kan man säga att den klassiska musiken hade en mycket negativ påverkan på koncentration och i synnerhet på sinnesstämningen, vilket även fråga 10 med tabell 6 styrker. (Det utesluter ju inte att även denna grupp kan lära sig att uppskatta även denna musikgenre med rätt avvägd introduktion och tillvänjning.)
Tabell 7 understryker bara att eleverna är ovana vid klassisk musik och tvärtom vid populärmusik.
Tabell 8 anger eleverna på bred front att de vill ha bakgrundsmusik i skolan och i tabell 9 deklareras det att eleverna med ca 80 % vill ha det tämligen ofta sammantaget båda genrer. Här vill jag också referera till den amerikanska undersökningen (Boström, 1998) som jag tog upp i bakgrunden. Resultat här på populärmusik ligger i linje med den undersökningen. Jag repriserar ett utdrag ur denna rapports bakgrund nedan för enkelhetens skull.
Forskning från USA har visat att upp till 40 % av ungdomarna i grundskolan behöver bakgrundsmusik för att prestera bättre, cirka 20 % vill ha absolut tystnad och 40 % är flexibla i detta avseende; det beror på omständigheterna om de föredrar bakgrundsmusik (Boström, 1998 s. 95).
I tabell 10 demonstrerar eleverna på bred front sin vurm för populärmusik och antipati mot svenska dansband när det gäller att tala om vilken musik som kan förbättra deras skolarbete. Men noterbart är att musik som utifrån bedömning av textmaterialet brukar karakteriseras som s.k.
”nazistsympatisörers” musik har ett visst stöd i denna grupp.
Tabell 11 visar på en dominans i vana att lyssna på bakgrundsmusik men det som också syns är motviljan mot klassisk musik fastän det inte borde göra det i denna frågeställning så färgar det hur man svarar. Det är ett subjektivt antagande men jag tycker att det har genomsyrat hela undersökningen.
Brist som kan ha påverkat resultatet av undersökningen är att jag vid mina instruktioner under undersökningens genomförande hade stundtals svårt att hålla tiderna i inledningsskedet. Detta på grund av att eleverna ofta kom för sent och utifrån stressen därur brast jag stundtals i likformigheten i instruktionerna vid de olika undersökningstillfällena.
Sammanfattande kan sägas utifrån elevernas svar att den klassiska musiken hade en mycket negativ
inverkan på sinnesstämning och koncentration, medan populärmusiken hade den rakt motsatta effekten. Det kan också ibland utläsas av att eleverna stundtals svarade inkonsekvent: trots att som jag ovan nämnt genren inte hade någon betydelse för frågeställningen så svarade de inte i samklang med det de tidigare angivit. Bara det i sig understryker också musikens mångskiftande påverkan på sinnesstämning och koncentration.
Vidare kan man utifrån svaren utläsa det jag i bakgrunden skrev om musiken: ” …påverkar humör och sinnestämning. Genom att ändra elevens sinnesstämning uppnås avspänning vilket motverkar stress och föder inspiration. ”; ” Den snabbaste och effektivaste vägen till avspänd koncentration är att använda musik (Gudmundsson, 1992).” För att uppnå den avspända koncentrationen som är så viktig i inlärningssammanhang så har resultatet visat på stora skillnader mellan undersökningens olika bakgrundsmusikformer: den klassiska har hetsat upp och därmed fått flertalet av eleverna att komma i en ogynnsam sinnesstämning och koncentration för inlärning, medan populärmusiken haft en rakt motsatt påverkan på denna grupp.
På fråga elva som var en öppen fråga fick de som tyckte att det var lättare med bakgrundsmusik svara, och som framgår av resultaten var det positivt för koncentrationen och sinnesstämningen.
Men det som framkom utöver den direkta musikpåverkan (den klangliga) var att många tog upp att musiken fungerade som en ljudbarriär mot oönskat ljud exempelvis: strulande kamrater. Det som parallellt också redovisades var att de strulande uppgav att de kom av sig i strulandet vilket följande citat beskriver: Tänker på annat än svamla.
Det här styrker också den i bakgrunden (Gudmundsson, 1992) upptagna utsagan att musik är det effektivaste sättet att nå avspänd koncentration eller andra eftersträvade mentala tillstånd. Där sägs också samtidigt att tystnaden kan ha en negativ inverkan på sinnesstämningen.
Under musikval i bakgrunden nämns bland några andra kompositörer att Mozart skall ha en positiv inverkan på sinnesstämningen, och att popmusik med livliga och medryckande texter skall leda till en negativ sinnestämning i klassrummet. Men bland eleverna i denna undersökning stämde ingenting av det.
Utan som resultat av denna undersökning måste fastslås:
Den klassiska musiken hade en mycket negativ inverkan på sinnesstämning och koncentration, medan populärmusiken hade den rakt motsatta effekten på dessa två variabler.
Förslag till fortsatt forskning
Det vore intressant att göra en liknande undersökning där man har en likt den här undersökningens
population en avog inställning till klassisk musik, men där man har gått in och bearbetat det och därefter undersöker om man får en radikal förändring.
Referenser
Allén, S. (1999). Nordstedts svenska ordbok. Finland: Nordstedts
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00417-6 Boström, L. (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books
Campbell, D. (1998). Mozart-effekten. Malmö: Egmont Richter
Dryden, G. & Vos, J. (2001). Nya inlärningsrevolutionen. Jönköping: Brain Books Dyreborg, E. (1972). Musikterapi. Borås: Natur & Kultur
Gudmundsson, C. (1997). Lär med musik. Jönköping: Brain Books Jensen, E. (1996). Aktiv metodik. Jönköping: Brain Books
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
LPO-94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidhemmet. (1994).
Utbildningsdepartementet
Patel & Davidson. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44- 30952-X
Punkt, Komma och frågetecken. Skrivregler för skolan utgivna av Svenska språknämnden. (1999).
Göteborg: Graphic systems AB. ISBN: 91-21-13091-4 Ruud, E. (1980). Vad är musikterapi? Köping: Nordstedts
Skolplan. (2001). Kiruna kommun. Kiruna: Tryckeriet i Kiruna AB
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00329-3 Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. (1991). Stockholm: Almqvist & Wiksell Läromedel. ISBN: 91-21-11280-0
Enkät
Obs! För det mesta skall du ringa in ditt svarsalternativ, och ibland ska du skriva med egna ord.
Frågor:
1. Är du Tjej eller Kille?
Tjej
Kille
2. Vilken typ av musik har du lyssnat på under lektionen?
Klassisk
Populärmusik
3.Tycker du att det är roligt att skriva i ämnet svenska?
Ja
Sådär
Nej
Pigg
Trött
Glad
Nedstämd
5. Påverkade musiken dig överhuvudtaget?
Ja
Sådär
Nej
Blev okoncentrerad
Blev mer koncentrerad
Blev ledsen
Blev glad
Du kan också hoppa över alla andra alternativ på denna fråga, och istället förklara med egna ord på vilket sätt musiken påverkade dig.
Förklara här nedan:
Orolig
Ganska orolig
Ganska lugn
Lugn
Gör en kort beskrivning med egna ord över hur stämningen vanligtvis brukar vara!
Beskriv här:
Ingen skillnad alls
Lite skillnad
Ganska stor skillnad
Stor skillnad
9. Kunde du koncentrera dig på ditt arbete?
Ja
Sådär
Nej
10. Var det lättare att arbeta med musik på?
Ja
Nej
Förklara här:
12. Har du för vana att lyssna på bakgrundsmusik när du gör dina läxor?
Ja
Nej
13. Om ja på föregående fråga (12) Vilken sorts musik?
Klassisk
Pop
Blandat
Ja
Nej
15. Skulle du vilja ha bakgrundsmusik i skolan överhuvudtaget?
Ja
Nej
(Har du svarat nej på föregående fråga (15) så stannar du här. Förresten: tack, för din medverkan!)
16. Om ja på föregående fråga (15)
Hur ofta vill du ha bakgrundsmusik i skolan?
Ibland
Ofta
Alltid
Klassisk
Populärmusik
Svensk dansbandsmusik
Hip hop
Rap
Annat ( Skriv förslag här nedan!)
Tack, för din medverkan!
Underlag för enkät
(S= sinnestämning) (K= koncentration)
(F= fakta) (V= vanor)
Är du kille eller tjej? (F)
Vilken typ av musik har Du lyssnat på under lektionen? Alternativen ringas in (F) Hur mådde Du innan lektionen började? Ex: pigg, trött, glad, nedstämd (S)
Kunde du koncentrera Dig på Ditt arbete under lektionen? (K) Hur påverkade musiken Dig? Ex: glad, nedstämd, pigg, trött. (S) Hur tycker Du att stämningen blev i klassrummet? (S)
Påverkade musiken Din uthållighet? (K) (Sidofaktor -kontroll av ljudnivå)
Har Du för vana att lyssna på musik medan Du gör Dina läxor? (V + sidofaktor) Om ja på föregående fråga, vilken sorts musik? (V, kompletterande till föreg. fråga.) Kände Du igen musiken som spelades? (Sidofaktor)
Skulle du vilja ha bakgrundsmusik i skolan på de teoretiska lektionerna, Ja el. Nej? ( Ger konkret underlag/ feedback som underlättar utvärdering.)
Om Du svarade ja, på förra frågan, kan Du svara på dessa frågor:
Vilken sorts musik skulle Du vilja höra under lektionerna för att bättre klara skolarbetet?
(Underlag för anvisningar om Koncentrationshöjande musikval enl. denna undersöknings elever.)
Vilken sorts musik får dig att må bra? (Underlag för anvisningar om sinnesstämningshöjande musikval enl. denna undersöknings elever.)
Information till berörda
Hej föräldrar!
Jag heter Ingvar Rudegran och är studerande på grundskollärarutbildningen vid Luleå
tekniska universitet. Jag håller på med det obligatoriska examensarbetet som utgör slutdel på utbildningen och ingår i den avslutande praktikperioden på åtta veckor. Jag har under större delen av mitt liv haft ett stort intresse för musik både som hängiven musiklyssnare och som fritidsmusiker inom många olika genrer.
Jag kommer att göra min praktik i den klass som Ert barn går i, därför vill jag informera om att mitt examensarbete kommer att utföras under min praktikperiod. Examensarbetet kommer att bestå av en vetenskaplig undersökning om hur bakgrundsmusik kan påverka
klassrumssituationen.
Det har tidigare gjorts undersökningar om hur bakgrundsmusik inverkar på klassrumssituationen och nu har tillfället kommit till Ert barns klass.
Om Ni skulle ha någon fundering eller något emot att Ert barn deltar i denna vetenskapliga undersökning kan Ni ringa mig på nedanstående telefonnummer.
Barnens namn kommer ej att finnas med i undersökningen..
Vill Ni ta del av resultatet kan Ni kontakta mig eller Luleå tekniska universitet.
Hälsningar Ingvar Rudegran
Ingvar Rudegran, telefon: 0980-616 58, mobiltelefonnummer: 070-288 32 14 Luleå tekniska universitet, telefon: 0920–49 10 00.
Detaljerad beskrivning av klassrumsarbetet
- Eleverna kom in i klassrummet och fick sätta sig. Närvaro togs upp, dels för att notera vilka som var frånvarande, dels vilka som inte fått tillåtelse att delta i
undersökningen: de fick gå till grupprum med en annan lärare eller delta i parallellklassen i den undervisning som pågick där. Allt detta redovisades under punkten bortfall. (Tidsåtgång 5 minuter)
- Musikgenren för denna lektion sattes på. (Tidsåtgång 2 minuter).
- Jag stängde av musiken.
- Eleverna fick instruktioner om vad dagens lektion skulle handla om och att den skulle bedrivas med den bakgrundsmusik som nyss uppspelades under 2 minuter.
(Tidsåtgång 8 minuter).
- Bakgrundsmusiken sattes på i en ljudnivå som möjliggjorde samtal. (Allt för att efterlikna en ordinär lektion utan musik.) (Tidsåtgång 30 minuter).
- Enkäter delades ut; ifylldes och samlades in. (Tidsåtgång 15 minuter).
- Eleverna tackades för medverkan i dagens lektion och hälsades välkomna till nästkommande lektion. Samtidigt informerades eleverna om att nästa lektion med bakgrundsmusik skulle ske med en annan musikgenre. (Sista gången tackades de för deltagandet i den aktuella lektionen och för deltagandet i hela undersökningen.)
