Pedagogisk måltid
- En enkätstudie om personalens attityder till och erfarenheter av måltider på förskola
Pedagogical meal
- A survey study of staff attitudes and experiences of meals at preschools
Anna Öhman
Student Ht 2016
Uppsats i Kostvetenskap, 15 hp Kostvetarprogrammet, 180 hp
Sammanfattning
Bakgrund: En pedagogisk måltid på förskola innebär att personalen sitter med barnen och äter maten som serveras samtidigt som de har tillsynsskyldighet. Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogisk måltid är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige.
Dagens pedagoger får ingen utbildning i mat och måltider i den pedagogiska verksamheten vilket kan leda till en osäker måltidssituation.
Syfte: Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden samt vilka erfarenheter de hade av pedagogiska måltider på förskola.
Metod: En webbaserad enkätundersökning genomfördes som riktades till förskollärare och barnskötare.
Resultat: Det var 435 personer från 21 län i Sverige som svarade på enkäten. Analysen visade att majoriteten av förskolepersonalen åt pedagogiskt eftersom det ingick i deras arbete.
De som inte åt pedagogisk måltid gjorde det främst på grund av behov av specialkost alternativt av ekonomiska skäl. Enligt förskolepersonalen handlade måltiden främst om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden. Den största fördelen med pedagogisk måltid var att det var ett bra tillfälle att umgås medan den största nackdelen var att måltiden upplevdes som ett stressmoment. En tredjedel av personalen ansåg att de följde riktlinjerna för pedagogiska måltider. Majoriteten av förskolepersonalen hade ingen kostrelaterad utbildning, men ansåg sig ha bra kunskaper om mat och måltider för barn på förskola.
Slutsats: Förskolepersonal äter pedagogisk måltid i stor utsträckning och personalen är också positiva till att äta pedagogiskt. Genom att informera om livsmedelsverkets riktlinjer och genom utbildning i kost kan man skapa bättre förutsättningar till att ge barnen ökad kunskap om mat, och även skapa möjlighet för att nyttja måltiden i det övriga pedagogiska arbetet.
Abstract
Background: A pedagogic meal at preschool means that the staff is sitting at the same table with the children and eat the served food while they supervise the children. The NFA
guidelines for pedagogic meal is the only policy document available for school meals in Sweden. Today's preschool teachers receive no training in food and meals in educational activities which results in an uncertain meal situation.
Objective: The aim of the study was to highlight preschool staff attitudes regarding the pedagogic meal and their experience of pedagogic meals at preschools.
Method: A web-based survey was conducted on preschool teachers and child caregivers to answer the purpose.
Results: 435 people from 21 counties in Sweden responded to the survey. The analysis showed that most preschool educational staff ate pedagogic meal because it was part of their work. Those who did not eat pedagogic meal did it mainly because of special dietary needs or of economic reasons. According to preschool stuff the pedagogic meal was about to create a good meal environment so that children have a positive experience of the meal. The main advantage of the pedagogic meal was that it was a good opportunity to socialize while the biggest drawback were that the meal was perceived as a stress factor. A third of the surveyed felt that they followed the guidelines for pedagogic meals. Almost all had no nutritional education for children, but the respondents claimed to have good knowledge of food and meals for children in preschool.
Conclusion: Many preschool staff eat pedagogic meal and the staff is also positive to it. By providing information about the NFA guidelines and through nutritional education, preschool staff can create better conditions to give children greater knowledge about food, but also for the rest of their educational work.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND ... 5
2. SYFTE ... 6
3. METOD ... 6
3.1 Metodval ... 6
3.2 Urval och rekrytering ... 6
3.3 Datainsamling ... 6
3.4 Databearbetning och analys ... 6
3.5 Etik ... 7
4. RESULTAT ... 7
4.1 Pedagogisk måltid ... 8
4.2 Fördelar med pedagogisk måltid ... 10
4.3 Nackdelar med pedagogisk måltid ... 11
4.4 Arbetsuppgifter i samband med pedagogisk måltid ... 12
4.5 Riktlinjer för pedagogisk måltid ... 12
4.6 Kostutbildning ... 13
5. DISKUSSION ... 14
5.1 Metoddiskussion ... 14
5.2 Resultatdiskussion ... 15
5.2.1 Pedagogisk måltid ... 15
5.2.2 Riktlinjer för pedagogiska måltider ... 16
5.2.3 Utbildning om mat och måltider ... 16
5.3 Genus ... 17
5.4 Samhällsrelevans ... 17
6. SLUTSATS ... 17
7. REFERENSER ... 18
Bilaga 1. Enkät till förskollärare och barnskötare
5
1. BAKGRUND
Pedagogisk måltid är ett svenskt begrepp som första gången dök upp 1972 i en rapport från barnstugeutredningen (1). Rapporten la grunden för det som idag kallas pedagogisk måltid.
Idag styrs förskolan av läroplan som anger mål och riktlinjer för den pedagogiska
verksamheten (2). I Läroplan för förskolan framhålls att förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska måltiden kan kopplas till läroplanens olika mål, dock finns det inga specifika mål för hur en måltid bör se ut (3). Forskningen antyder att även om den svenska förskolan har haft sin läroplan i 20 år finns det fortfarande behov av att omarbeta den till ett aktivt styrdokument (4, 5).
Livsmedelsverkets primära uppgifter är att utifrån regeringens instruktioner verka för att livsmedel ska vara säkra, att hanteringen av livsmedel ska ske på ett ärligt sätt och bra matvanor. Deras skrift "Bra måltider i förskolan" är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige (6). Skriften ger förslag på hur förskolepersonal kan arbeta för bra matvanor i förskolan, och ger även tips på hur mat och måltidssituationer kan utnyttjas i det pedagogiska arbetet. Livsmedelsverket beskriver den pedagogiska måltiden som ett bra tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De men även andra har uttryckt att när det finns vuxna förebilder ges barnen en positiv upplevelse av måltiden (7, 8).
Gratis eller reducerat pris för personalmåltid gäller om Skatteverkets krav uppfylls (9). Bland annat ska personalen sitta vid samma bord som barnen, äta den mat som serveras och ha tillsynsansvar. Den pedagogiska måltiden ska ingå i personalens arbetstid vilket tydligt ska framgå i personalens arbetstidsschema eller beskrivning av arbetsuppgifter.
Pedagoger i förskolan har beskrivit den dubbla funktion som måltiden har (10). Å ena sidan är måltiden en trivsam stund för trivsam samvaro, att personalen och barnen har det trevligt tillsammans och å andra sidan är måltiden ett tillfälle då barn ska äta, lära sig goda matvanor och ett gott bordsskick. En svensk studie visade att förskolelärare hade väldigt lite teoretisk och praktisk kunskap inom området kost och näring (11). De dagliga rutinerna i samband med måltiderna betraktades inte som en pedagogisk måltid utan istället upplevdes som ett avbrott i deras dagliga pedagogiska arbete. I en amerikansk studie mättes pedagogernas kunskap inom kost och nutrition samt deras attityder till kost och under observationerna av pedagoger visade det sig att de hade allmänt låg kunskap inom området (12).
Hittills har det varit viktigt att utbilda barn på förskolan om mat och hälsa, och trots att måltiden är en ständigt återkommande aktivitet på förskolan och trots att maten och måltiden innehar en stor pedagogisk potential, saknas utbildning om mat och måltider i pedagogernas yrkesutbildning (3, 13). Tidigare studier fokuserar mycket på matens näringsmässiga innehåll på förskola (14-16). Forskare uppmanar dock att även utgå från matens sinnliga upplevelser, som måltidens samvaro, som kan vara nyckeln till att främja hälsosamma matvanor hos barn på förskola (17-19). Det finns få studier om förskolepersonalens attityder till pedagogiska måltider på förskola. Därför var det intressant att titta lite närmare på det området.
I denna studie används ordet förskolepersonal, och med det menas både förskollärare och barnskötare.
6
2. SYFTE
Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden, samt vilka erfarenheter personalen hade av den pedagogiska måltiden i förskola.
3. METOD
3.1 Metodval
Denna studie var en pilotstudie till en större studie om mat och måltider på förskolan.
Innan enkäten utformades, gjordes en litteraturstudie för att skaffa ett underlag för att kunna utforma studien. Databaser PubMed och Web of Science användes för att hitta studier.
Sökorden som användes var: pedagogic meal, preschool, preschool teachers, attitudes.
En webbaserad enkät utformades med stöd från uppdragsgivarna.
3.2 Urval och rekrytering
På Facebook hittades en sluten forumsgrupp för förskolepersonal som hette ”Förskolan.se”
med ca 20 000 medlemmar. En förfrågan om medlemskap skickades, vilket senare godkändes av gruppens administratör. Detta forum användes sedan för att rekrytera deltagare i studien.
Inklusionskriterier var att respondenterna var förskollärare eller barnskötare från hela Sverige som jobbade inom förskoleverksamheten.
3.3 Datainsamling
Enkäten utformades i det webbaserade enkätverktyget Google Formulär och bestod av 26 frågor inklusive sju följdfrågor och en öppen fråga. Enkäten blev uppdelad i sju avsnitt, där första avsnittet innehöll bakgrundsfrågor, och de resterande avsnitt handlade om den
pedagogiska måltiden. Förskollärare och barnskötare från hela Sverige erbjöds att delta som hade tillgänglighet till facebookgruppen och om de ”råkat” se inbjudningsbrevet på sin skärm.
Ett inbjudningsbrev bifogades tillsammans med länken till enkäten (Bilaga 1). I
inbjudningsbrevet fanns information om vem den här studien omfattar, vem utför studien, studiens syfte, vilken metod skulle användas, etiska överväganden, samt information om att enkäten skulle finnas tillgänglig under en veckas tid.
3.4 Databearbetning och analys
Den statistiska analysen av enkäten påbörjades i Excel där viss bearbetning av data skedde.
Sedan exporterades dokumentet till programmet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences, version 19) för vidare bearbetning. De frågor som hade öppna svar bearbetades manuellt, det vill säga varje mening blev tilldelad ett nyckelord som senare fördes in i SPSS.
7
För att underlätta visualisering och för att kunna påvisa skillnader mellan utbildning och påståenden om den pedagogiska måltidens innebörd i fråga 13 hade utbildningsnivåer begränsats till två grupper där 1 var lika med ”Lägre utbildning” och 2 var lika med ”Högre utbildning”. De nivåer som ingick i ”Lägre utbildning” omfattade Grundskola,
Gymnasium/Folkhögskola, och den ”Högre utbildningen” omfattade Kvalificerad
yrkesutbildning och Universitet/Högskola. Fråga nr 13 innehöll likertskala med sju alternativ.
Dessa begränsades till tre. Alternativ 1 till och med 3 namngavs till ”Håller inte med”, alternativ 4 blev ”Varken eller”, och alternativ 5 till och med 7 byttes till ”Håller med”. För att få en bättre överblick beskrevs resultatet i procent. Stapeldiagram skapades för att presentera de variabler som var relevanta för syftet. För att testa skillnader mellan grupper användes Mann Whitney U-test. Dessa skillnader presenterades som Boxplots med deskriptiv statistik, median och spridningsmått: undre kvartilen (25:percentilen) och övre kvartilen (75:e percentilen) för förskolepersonal med högre utbildning respektive lägre utbildning.
Skillnaderna ansågs statistiskt signifikanta om p-värdet <0,05. Nollhypotesen var att det inte fanns några skillnader i hur förskolepersonal tolkade påståenden om den pedagogiska måltiden i fråga 13 utifrån deras utbildningsnivå.
Det förekom ett internt bortfall på frågorna. Dessa redovisas vid respektive resultatdel.
3.5 Etik
De allmänna huvudkraven på forskning satta av Vetenskapsrådet följdes genom att informera respondenterna i inbjudningsbrevet (20). I inbjudningsbrevet informerades respondenterna om syftet med studien och vilken metod som skulle användas. I brevet påpekades att deltagandet i studien var frivilligt, och att deltagaren när som helst kunde avbryta sin medverkan. Genom att svara på enkäten gav respondenterna sitt samtycke till medverkandet. Respondenterna informerades även om att deras svar var anonyma och att resultatet kunde komma att ligga till grund för en vidare studie.
4. RESULTAT
Antalet respondenter som svarade på frågan om kön var 425 stycken kvinnor och åtta stycken män. Två personer svarade inte på frågan. Svar på enkäten kom från 21 län i Sverige och den geografiska spridningen sammanfattas i tabell 2. Åtta personer svarade inte på frågan.
8
Tabell 2. Översiktlig information om förskolepersonalens (n=427) geografiska
spridning, i en internetbaserad enkät, hösten 2016. Data presenteras som antal=n och procent=%.
4.1 Pedagogisk måltid
Majoriteten (88 %) av förskolepersonalen (n=433) angav att de åt pedagogisk måltid på förskola, 7 % åt inte pedagogisk måltid och 5 % åt pedagogiskt bara ibland. Två personer svarade inte på frågan.
Figur 1. Förskolepersonalens (n=382) förklaringar till varför de åt pedagogisk måltid, i en internetbaserad enkät, hösten 2016.
Av de respondenterna som svarade att de åt pedagogiska måltider (n=382) angav 88% att den främsta anledningen var att alla i personalen var ålagda att äta tillsammans med barnen (Figur 1). Många av de respondenterna skrev i det öppna svarsalternativet att de åt pedagogiskt dels för att det ingick i deras arbetsuppgifter och dels för att priset de betalade för måltiden skulle bli reducerat eller gratis. De som uppgav att de inte åt pedagogiskt (n=44) angav att den främsta anledningen var att de åt specialkost (Figur 2). De rapporterade att de behövde äta annan kost än den som erbjöds på förskolan, dels på grund av allergier eller intoleranser och dels på grund av ändrade kostvanor. Flera informanter uppgav i en av de öppna
svarsalternativen att förskolorna inte erbjöd personalen specialkost och därför tog vissa personer egen medhavd matlåda som de åt vid samma bord som barnen eller själva i personalrummet. En annan anledning var att personalen måste betala för att kunna äta pedagogiskt, och det tyckte inte personalen var prisvärt.
9
Figur 2. Förskolepersonalens (n=44) angivna orsaker till varför de inte åt pedagogisk måltid i en internetbaserad enkät, hösten 2016
Det var 85 % av förskolepersonalen som instämde i påståendet att den pedagogiska måltiden handlar om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen skulle få en positiv upplevelse av måltiden (Tabell 3).
Tabell 3. Förskolepersonalens uppfattning om vad den pedagogiska måltiden handlar om, i en internetbaserad enkät, hösten 2016. Internt bortfall på påståenderna varierade mellan två och åtta personer.
De flesta rapporterade även att den pedagogiska måltiden handlar om att barnen utvecklar den sociala kompetensen. Få höll med om att den pedagogiska måltiden är kopplad till omsorg och mindre till lärande och fostran. Det rådde delade uppfattningar om påståendet ”gratis lunch för personal” då 40% av 428 höll med om det och 54 % höll inte med om det.
10
Måltidssituationen på förskola rapporteras som övergripande positiv men 20 % av alla förskolepersonalen svarade att situationen är stressig (Tabell 4).
Tabell 4. Förskolepersonalens upplevelser av pedagogisk måltid, i en internetbaserad enkät, hösten 2016.Internt bortfall på frågorna varierade mellan en och sex personer.
Måltidssituation
(antal personer som svarade på frågan)
I högre grad
(%)
Varken eller
(%)
I mindre grad
(%)
Trevlig (n=434) 85 14 1
Rolig (n=432) 78 19 3
Mysig (n=433) 62 32 6
Stressig (n=432) 20 33 47
Tidskrävande (n=429) 12 31 57
Jobbig (n=431) 7 35 58
4.2 Fördelar med pedagogisk måltid
På frågan ”Vilka påståenden anser du mest positiva med den pedagogiska måltiden?” fick respondenterna ge maximalt två svar. Det påstående som fick flest svar var att måltiden var ett bra tillfälle att umgås och samtala med barnen. Respondenterna angav att samtalen under måltiden oftast handlade om maten på tallriken, fritidsaktiviteter och om vad som hände därhemma, och mindre om t.ex. hälsa eller miljö.
11
Figur 3. Fördelar med pedagogisk måltid förskolepersonalen (n=435)ansåg att det fanns på förskola, i en internetbaserad enkät, hösten 2016. Maximalt två svar var möjliga.
4.3 Nackdelar med pedagogisk måltid
Det var 18% av respondenterna (n=78) som rapporterade nackdelar med den pedagogiska måltiden (Figur 4).
Figur 4. Nackdelar med pedagogisk måltid som förskolepersonal (n=78) ansåg att det fanns på förskola i en internetbaserad enkät, hösten 2016.
Nackdelarna som angavs var att den pedagogiska måltiden sågs som ett stressmoment. I ett öppet svarsalternativ beskrev flera respondenter att de inte hann äta upp sin mat i den takt de skulle vilja, istället måste de hjälpa många barn att äta sin mat samtidigt, vilket hade resulterat i magproblem hos en del av personalen. En annan respondent skrev att ”Barn som inte vill äta sin mat eller somnar helt plötsligt, barn som inte sitter stilla, plötsliga blöjbyten, hjälp till
12
vilan och städning gör att måltidssituationen känns väldigt stressande.” En annan negativ aspekt som förskolepersonalen beskrev var att det ofta var för lite personal på avdelningen.
4.4 Arbetsuppgifter i samband med pedagogisk måltid
I samband med pedagogiska måltider utför förskolepersonalen en del arbetsuppgifter. Ibland hjälper barnen till med dessa. Det barnen fick hjälpa mest med var att duka och duka av matbordet samt hämta och lämna matvagnen från och till köket.
Vidare svarade respondenterna vilka av dessa arbetsuppgifter i samband med den pedagogiska måltiden de ansåg inte ingick i deras pedagogiska arbete (Figur 5).
Figur 5. Arbetsuppgifter som förskolepersonal (n=365) anser inte ingår i den pedagogiska måltiden.
Internetbaserad enkät, hösten 2016. Flera val var möjliga.
Alla sysslor som hade med städning av matsalen att göra ingick inte i den pedagogiska måltiden enligt personalen. För mycket kringuppgifter upplevdes som stressande och en respondent menade i det öppna svarsalternativet att: ” Att helt plötsligt förvandlas till
kökspersonal eller städpersonal gör att den pedagogiska måltiden tappar sitt syfte”. Det som förskolepersonalen tyckte kunde ingå i den pedagogiska måltiden var att duka och duka av bord samt att hämta och lämna maten från och till köket.
Av alla som inte åt pedagogiskt men ändå satt tillsammans med barnen under måltider (n=112) svarade 84% av förskolepersonal att de i samband med pedagogiska måltider hade samma arbetsuppgifter som de som åt pedagogiskt. Det var 16% som angav att deras
uppgifter skiljde sig åt, exempelvis kunde måltiderna vara mer tidskrävande om de hade med sig egen matlåda.
4.5 Riktlinjer för pedagogisk måltid
Av förskolepersonal (n=428) svarade 30 % att de följde riktlinjer för pedagogiska måltider, 43
% att de inte följde några riktlinjer och 27 % visste inte om de gjorde det. Sju personer
svarade inte på frågan. Av de 128 respondenter som följde riktlinjer svarade 57 % att de följde
13
förskolans riktlinjer, 36 % kommunens riktlinjer, 5 % Livsmedelsverkets riktlinjer och 2 % följde Läroplan för förskolan. Av de som inte följde riktlinjer svarade 37 % att det skulle behövas riktlinjer för hur förskolepersonal skulle hantera genomförandet av pedagogisk måltid på förskola, 38 % tyckte att riktlinjerna inte behövdes alls och 25 % svarade att de inte visste.
Det var 43 % av alla förskolelärare (n=435) som valde att inte svara på frågan om hur väl insatta de var i riktlinjerna för pedagogiska måltider.
4.6 Kostutbildning
Av 435 förskolepersonal svarade 88% att de inte hade någon utbildning om mat och måltider för barn på förskola. De kostutbildningar som nämndes i ett öppet svarsalternativ var bland annat Näringslära, HACCP, kallskänksutbildning, kockutbildning, nutrition och idrott, samt enstaka kurser som handlade om t.ex. diabetes, allergier och överkänsligheter, kost och hälsa.
Respondenterna fick även redovisa för sina uppskattade kunskaper om mat och måltider för barn på förskola (Figur 6). Majoriteten svarade att de hade bra eller mycket bra kunskaper om mat och måltider för barn, hälften var osäkra på sina kunskaper och en liten del svarade att de hade dåliga kunskaper. Två personer svarade inte på frågan.
Figur 6. Förskolepersonalens (n=433) självuppskattade kunskaper inom mat och måltider för barn på förskola, i en internetbaserad enkät, hösten 2016.
Figur 7 visar skillnader mellan utbildningsnivå och förskolepersonalens uppfattning av innebörden av den pedagogiska måltiden. Det förelåg en signifikant skillnad i hur
förskolepersonal tolkade vissa påståenden utifrån deras utbildningsnivå. Personal med högre utbildning höll i lägre grad med om att pedagogiska måltider endast är en gratis lunch för personal (p=0,003). De med högre utbildning höll i lägre grad med om att den pedagogiska måltiden främst skulle vara kopplad till omsorg (p=0,016).
14
Figur 7. Förskolepersonalens (n=432)svar om olika påståenden om den pedagogiska måltiden, utifrån deras utbildningsnivå. Dessa innefattar högre utbildning (n=380) respektive lägre utbildning (n=52).
Tre personer svarade inte på frågan. Undersökningen gjordes bland förskolepersonal i hela Sverige, hösten 2016. Frågorna hade skalan 1-7 där 1 = Håller inte alls med, 7 = Håller helt med, MW-U test
= Mann Whitney U-test. Materialet presenteras i form av boxplots med fem värden: medianvärdet, undre och övre kvartilen, boxen (25-75% av värdet) samt minimum och maximum. Extremvärden visas som ringar och stjärnor.
5. DISKUSSION
5.1 Metoddiskussion
En webbaserad enkätundersökning genomfördes för att samla in data. Detta för att få en större svarsbredd och för att skapa sig en bättre bild av förskolepersonalens attityder till konceptet pedagogisk måltid. Fördelarna med webbenkäten var att den gjordes snabbt, billigt,
miljövänligt och inom ett stort geografiskt område. Alla frågor och svarsalternativ var samma för alla respondenter och ingen intervjuare påverkade svaren. Enkäten gav hög svarsfrekvens vilket är ovanligt med enkäter (21). Förutom slutna frågor gavs respondenterna möjlighet att själv formulera ett eget svar samt en del öppna frågeställningar, vilket ledde till flera
utförligare svar och bättre förståelse än om man istället valde att ha enbart slutna frågor.
Nackdelarna med enkäten var möjligen att vissa frågorna eller svarsalternativ var
felkonstruerade vilket kan ha bidragit till ett större bortfall. Exempelvis i frågan ”Hur många i personalen äter egen medhavd lunch tillsammans med barnen som äter på förskolan minst en gång per vecka?” saknades alternativet ”ingen”. Även mängden frågor kan ha upplevts som jobbigt. Respondenterna hade ingen möjlighet att ställa följdfrågor om något var oklart vilket
15
kan ha bidragit till ett internt bortfall. Personer som hade läs- och skrivsvårigheter och personer som inte behärskade svenska språket kunde lätt hamna i bortfallsgruppen.
Eftersom antalet respondenter i denna studie var 435 anses resultatet vara representativt för övriga förskoleverksamheter i Sverige.
Vid formuleringen av enkäten hade handledaren och uppdragsgivarna granskat frågorna för en ökad validitet. Enkät som undersökningsmetod lämpade sig bra för att kolla översiktligt vad förskolepersonal hade för attityder till den pedagogiska måltiden, men för att få en djupare och bättre förståelse för dessa attityder hade en intervju eller en observationsstudie passat bättre. Eftersom enkäten lades ut i den slutna facebookgruppen var det svårt att bedöma om endast förskollärare och barnskötare som åt med barn på förskola svarade på enkäten. Risken fanns att den som svarade var en kock som arbetade i köket på en förskola, en rektor eller en förälder. Därför anses detta påverka studiens reliabilitet. Det som var bra med att enkäten lades ut i ett socialt forum var att man på ett snabbt sätt nådde respondenterna. Frågorna gjordes inte obligatoriska i enkät-verktyget vilket betydde att respondenterna kunde hoppa över frågor vilket sannolikt bidragit till ett ökad internt bortfall. En pilotstudie och exempelvis en observationsstudie av förskolepersonalens arbete hade kunnat öka validiteten och
reliabiliteten.
Fler frågor hade kunnat ställas, exempelvis en fråga om var personalen äter sin lunch, och hur många personal sitter vid varje bord med barnen.
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Pedagogisk måltid
Enligt tidigare studier och även denna studie handlade den pedagogiska måltiden enligt förskolepersonalen främst om att skapa en god måltidsmiljö (10, 17, 18). Detta menar
forskarna kan vara en av nycklarna till att främja hälsosamma matvanor hos barn (19). Samma resultat fick även Sara Carlsson i sin uppsats när hon undersökte lärarnas attityder till
pedagogiska måltider på skola (22). Johansson skriver att ett gott klimat ofta betraktas som en förutsättning för en framgångsrik pedagogisk arbetsplats (23). Tabell 3 visar att de flesta förskolepersonal höll med om de påståenden om den pedagogiska måltiden som gavs, men den viktigaste aspekten handlade om att skapa en god måltidsmiljö. Det rådde delade
uppfattningar när det kom till påståendet ”gratis lunch för personal”. Det kan finnas samband mellan utbildningsnivå och hur man tolkar påståendet ”gratis lunch för personal”. För de med lägre utbildning handlar det mer om ”gratis lunch”. Trots att flera kommuner har beslutat om att förskolepersonal inte ska behöva betala för maten när de äter med barnen visade den här studien att det inte gäller hela Sverige. Sepp skriver i sin bok om att den ekonomiska biten kring pedagogiska måltider ofta diskuteras bland förskolepersonal (24). Många anser att det borde vara gratis att äta pedagogiskt, då det ingår i deras arbetsuppgifter. Även denna studie visade att 40% av 428 ansåg att pedagogisk måltid till stor del handlar om gratis lunch.
Denna studie visade att attityden till måltidssituationen på förskolan överlag var positiv. De största fördelarna med måltiden ansågs vara att de erbjöd ett bra tillfälle att umgås och samtala med barnen. Brunosson menar att det primära vid en måltid är att ha det trevligt tillsammans och det sekundära är att äta (13).
Samtal vid matbordet var viktigt och roligt enligt respondenterna i denna studie och kunde handla om allt från maten på tallriken, fritidsaktiviteter till vad som hände därhemma, hälsa
16
eller miljön. Måltidsstunden skapar ett naturligt tillfälle för samtal med barnen vilka ger goda förutsättningar för lärande. Även Bae menar i sin artikel att det är de ”vanliga” samtalen som bidrar till att det sker lärande vid matbordet (25).
En femtedel (20 %) ansåg att måltidssituationerna var stressiga. Anledningen till det beskrev personalen var alla kringuppgifter som förskolepersonal var tvungen göra samtidigt. Att helt plötsligt förvandlas till kökspersonal eller städpersonal gjorde att den pedagogiska måltiden tappade sitt syfte. Även Andersson menar att måltider kan vara en belastning för personal om den upplevs som stressig och obehaglig (26). Gunnarsson studerade orsaker till stress hos förskollärare och det hon fann var bland annat brist på personal (27). Även den här studien visade att 38% av 78 förskolelärare tyckte att det var för lite personal på avdelningen.
5.2.2 Riktlinjer för pedagogiska måltider
Förskolan styrs av läroplan som anger mål och riktlinjer för den pedagogiska verksamheten (2). Förskolechefer ansvarar för att förskoleverksamheten följer läroplanen, men förskolan kan även ha egna mål för verksamheten. Läroplanen ska vägleda förskolan i dess pedagogiska verksamhet, dock saknas det mål och riktlinjer för pedagogiska måltider, till skillnad från livsmedelsverkets riktlinjer som ger tips på hur mat och måltidssituationer kan utnyttjas i det pedagogiska arbetet.
Av resultatet i denna studie framgick det att en tredjedel av respondenterna inte visste vilka riktlinjer för pedagogiska måltider de följde och lika stor andel ansåg att de inte behövdes. De respondenter som svarade att de följde riktlinjer, angav att de följde ” förskolans riktlinjer”
men det var oklart vad de menade. Det skulle kunna vara så att egna riktlinjer innebar att förskolechefen hade skapat interna riktlinjer utifrån läroplanen och livsmedelsverkets riktlinjer. Frågan blir då hur förmedlingen av dessa riktlinjer till personalgruppen sker
eftersom det var många i studien som inte visste vilka riktlinjer de följde. Ekström skriver att implementeringen av läroplanen blivit försvagad och att pedagogerna i allt för stor uträckning lämnas åt sig själva att tolka och förstå läroplanen (28). En annan intressant aspekt var att 43
% av alla respondenter inte svarade på frågan om deras kännedom av innehållet i de riktlinjerna de följer, vilket skapade en del oklarheter.
Även om den här studien visade att en liten del av förskolorna följde riktlinjerna, visade tidigare studier att pedagoger ofta inte tillämpar dessa eller att de känner sig osäkra på sin egen roll under måltiden (11, 12).
5.2.3 Utbildning om mat och måltider
Brunosson skriver att dagens förskolepersonal inte får någon utbildning om mat och måltider inom den pedagogiska verksamheten och Rosén anser att någon undervisning om mat och hälsa borde ingå i grundutbildningen för framtida lärare (13, 29). Även denna studie visade att en stor del av personalen saknade kostrelaterad utbildning. Trots det ansåg sig de flesta av respondenterna ha bra kunskaper inom området, vilket tidigare studier strider mot (11, 12, 30).
17
5.3 Genus
Könsfördelningen bland respondenterna var 98% kvinnor och 2% män. Detta jämfördes med Statistiska Centralbyråns statistik från 2015 på könsfördelningen mellan personal i förskola där 97% var kvinnor och 3% var män (31). En orsak till den sneda könsfördelningen kan vara att förskolan domineras av kvinnor, att den är kvinnligt genuskodad, och att män, bara i egenskap av sitt kön riskerar att direkt eller indirekt misstänkliggöras som pedofiler (32).
Även om fallen är mycket ovanliga så får varje misstanke om sexuella övergrepp i förskolan konsekvenser för alla män i förskolan. En undersökning som SKL gjorde visade att fyra av tio killar i åldern 15-24 år kan tänka sig jobba i förskolan. Men statistiken av UKÄ visade att en fjärdedel av alla män som påbörjade förskollärarutbildningen hoppade av (33).
5.4 Samhällsrelevans
Ur ett samhällsperspektiv ses denna studie som mycket relevant när det gäller utbildning inom mat och måltider bland förskollärare och barnskötare på förskola. Tidigare forskning pekar på att all personal som jobbar kring barn, inte bara kökspersonal, bör besitta kunskap om mat (29, 30). Ökad kunskap om mat och måltider kan leda till att förskolepersonal på bättre sätt främjar bättre kostvanor hos barn i tidig ålder. Bättre kännedom om riktlinjer för pedagogiska måltider skulle kunna leda till att förskolepersonalen inte känner sig osäkra i sin roll som förebild, vilket även kunde leda till minskad stress hos de och därför till mindre sjukfrånvaro.
Studien visade att förskolepersonal ansåg att måltiderna var stressiga. Stressen leder ofta till mental ohälsa och kan orsaka ökad sjukfrånvaro, vilket i sin tur kan kosta samhället. Tidigare studier visat att de vanligaste skälen till att förskollärare inte trivs på sitt jobb var att det ofta var stressigt, att barngrupperna var för stora och att det tillkom mycket kringarbete (34).
6. SLUTSATS
I denna studie framkom det att förskolepersonalens attityd till den pedagogiska måltider på förskola var övergripande positiv, men kunde även upplevas som stressig på grund av alla kringuppgifter. En stor del följde inte Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogiska måltider och majoriteten av förskolepersonal saknade utbildning om mat och måltider för barn på förskola. Trots det ansåg många att de hade bra kunskaper inom området. Här skulle
utbildning inom kost och även bättre förmedling av riktlinjer för förskolepersonal kunna leda till bland annat bättre kostvanor hos barn.
Eftersom området pedagogisk måltid är brett, har inte många studier kring
förskolepersonalens attityder till måltidssituationer på förskolan gjorts. Därför bör detta utforskas ytterligare.
18
7. REFERENSER
1. Statens Offentliga Utredningar. Förskolan Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års
barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartamentet, 1972. ISBN 91-38-00173-X, SOU 1972:26 2. Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm. Fritzes, 2010.
3. Sepp H, Höijer K. Food as a tool for learning in everyday activities at preschool-an exploratory study from Sweden. Food Nutr Res. School of education and environment. Kristianstad University.
Kristianstad, Sweden, 2016.
4. Brodin J, Renblad K. Reflections on the revised national curriculum for preschool in Sweden- interviews with the heads. Early Child Dev Care. 2014; 184(2) p 306-21.
5. Jonsson A. Creating curriculum for the youngest children in preschool. Children´s perspective and didactics of the present moment. Gothenburg studies in educational sciences/Acta universitatis gothoburgensis, 2013.
6. Livsmedelsverket. Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket, 2016.
7. Birch L. Effect of peer models food choices and eating behaviors on preschooler’s food preferences. Child development. 1980; 51 p 489-96.
8. Persson Osowski C. The Swedish school meal as a public meal: Collective thinking, actions and meal patterns. Uppsala: Uppsala University, 2012 [hämtad 2016-10-18] Tillgänglig från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:544062/FULLTEXT01.pdf
9. Skatteverket. Skatteverkets allmänna råd. Skatteverkets allmänna råd om vissa förmåner att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter m.m. för beskattningsåret 2007 samt vid 2008 års taxering. Skatteverket, 2006.
10. Johansson E, Pramling Samuelsson I. Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken.
Exemplet måltiden. Pedagogisk forskning i Sverige, 2001;Vol 6 (2), p 81-101.
11. Sepp H, Abrahamsson L, Fjellström C. Pre-school stuffs attitudes toward foods in relation to the pedagogic meal. Int J Consum Stud .2006; Vol 30 (2), p 224-32.
12. Nahikian-Nelms M. Influential factors of caregiver behavior at mealtime: A study of 24 child-care programs. J Am Diet Assoc. 1997; Vol 97 (5), p 505-09.
13. Brunosson A. Måltiden i förskolan-en sammanställning. Nationellt centrum för måltiden.
Sektionen för lärande och miljö. Högskolan Kristianstad, 2012.
14. Wesslén A, Sepp H, Fjellström C. Swedish preschool children´s experience of food.
International J of consumer studies. 2002; Vol 26; p 265-71
15. Sepp H, Lennernäs M, Pettersson R, Abrahamsson L. Children´s nutrient intake at preschool and at home. Acta Paediatrica. 2001; Vol 90, p 483-91
16. Sepp H, Hofvander Y, Abrahamsson L. The role of milk in Swedish preschool children´s diet.
Scand J Nutr. 2001; Vol 45, p 483-91
17. Stenbak Larsen C. Måltidspædagogik mellem ernæring og sanselighed. Socialanalytisk Samtidsdiagnose. Danish University Colleges, 2007.
18. Satoko M, Gray S-A, Goodell L-S. An explanatory framework of teacher’s perceptions of a positive mealtime environment in a preschool setting. Appetite. 2015; Vol (90) p 37-44 [citerad 2016-10-24] Tillgänglig från
http://www.sciencedirect.com.proxy.ub.umu.se/science/article/pii/S0195666315000781
19. Neelon B, Briley M-E. Position of the American dietetic association. Benchmarks for nutrition in child care. J Am Diet Assoc. 2011; Vol. 111 (4), p 607-15.
20. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vetenskapsrådet, 2002. ISBN:91-7307-008-4 Tillgänglig från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
21. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur. Lund, 2005.
22. Carlsson S. Den pedagogiska måltiden – lärarnas roll och inställning. Uppsats, grundnivå.
Göteborgs universitet. Instit ution för kost- och idrottsvetenskap, 2013.
23. Johansson E. Möten för lärande. Skolverket. Fritzes. Stockholm, 2005. [citerad 2016-10-10]
Tillgänglig från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwp ubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2694.pdf%3Fk%3D2694
19
24. Sepp H. Måltidspedagogik – mat och måltidskunskap i förskolan. Studentlitteratur. Lund, 2013 25. Bae B. Samspill mellom barn og voksne ved måltider – muligheter for medlärning? Nordic early
childhood education research, Vol 2 (1) Norge, 2009.
26. Andersson N. Mötas vid maten: om sådant som händer kring maten i barnomsorgen. Almqvist &
Wiksell. Stockholm, 1991.
27. Gunnarsson J. Stress i förskolan. Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap.
Linneuniversitet, 2011. [2016-10-12] Tillgänglig från
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:513287/FULLTEXT01.pdf
28. Ekström K. Förskolans pedagogiska praktik – ett verksamhetsperspektiv. Doktorsavhandling.
Umeå universitet. Umeå, 2007.
29. Rosén, M. Mat och hälsa i undervisningen – skolan och lärarutbildningen. Rapport 13 2004.
Uppsala: Livsmedelsverket, 2004.
30. Vale S, Smith J, Said M, Mullins RJ. ASCIA guidelines for prevention of anaphylaxis in schools, preschools and childcare. J Paediatr Child Health. 2015; 51(10) s 949-54.
31. Statistiska centralbyrån [Internet]. Personal i förskolan efter utbildning. [citerad 2016-10-10]
Tillgänglig från
http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Fordjupningar/Utbildning-och- forskning/Forskolan/Personal-i-forskolan-efter-utbildning-2015/
32. Sveriges kommuner och landsting. [Internet] Fler män i förskolan - en antologi om breddad rekrytering. Sveriges kommuner och landsting (SKL). Stockholm, 2015 [citerad 2016-10-07]
Tillgänglig från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-250-8.pdf
33. Universitetskanslersämbetet. Avhopp från utbildningen. Statistisk analys. Stockholm, 2016.
[citerad 2016-10-07] Tillgänglig från
http://www.uka.se/download/18.1a00c25e15409a621564b1/1461054830344/statistisk-analys- avhopp-lararutbildningen_2016-6.pdf
34. Nielsen K, Persson Waye K. En kartläggning av ljudmiljön och personalhälsa i Stenungsunds förskoleklasser och årskurserna 1-3. Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 132. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, 2010. [citerad 2016-10-18] Tillgänglig från
http://medicine.gu.se/digitalAssets/1301/1301604_Rapport132Ljudiskolor.pdf .
20
Bilaga 1. Enkät till förskolepersonal
Hej alla glada förskollärare och barnskötare!
Just nu skriver jag mitt examensarbete inom kostvetenskap vid Umeå Universitet som handlar om den pedagogiska måltiden på förskolan. Syftet är att belysa era åsikter och erfarenheter av den. Jag skulle vara tacksam om ni tog er tid att svara.
Det är en webbenkät som tar ca 10 minuter att svara. Enkäten går att svara på mellan den 16/9- 23/9. För att komma till enkäten klickar du på länken nedan.
Ditt deltagande är självklart frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt medverkande.
Svaren är anonyma men resultatet kan komma att ligga till grund för en vidare studie.
För frågor kan du kontakta mig på anah0088@student.umu.se
Jag hoppas på svar från så många som möjligt av er, och tackar på förhand för er hjälp.
Här finns länken till enkäten:
https://goo.gl/forms/AKOhUFd1caEwtvBg2
Med Vänlig Hälsning Anna Öhman
Umeå Universitet
Institutionen för kostvetenskap
21
Avsnitt 1 - Bakgrundsfrågor
1. Kön
□ Kvinna □ Man
2. Inom vilket geografiskt område arbetar du?
□ Skåne
□ Blekinge
□ Kronoberg
□ Kalmar
□ Halland
□ Gotland
□ Jönköping
□ Västra Götaland
□ Östra Götland
□ Södermanland
□ Örebro
□ Värmland
□ Västmanland
□ Stockholm
□ Uppsala
□ Dalarna
□ Gävleborg
□ Jämtland
□ Västernorrland
□ Västerbotten
□ Norrbotten
3. Vilken är din högsta genomförda utbildning?
□ Grundskola
□ Gymnasium/Folkhögskola
□ Kvalificerad yrkesutbildning
□ Universitet/Högskola
□ Annan______________________
4. Hur många år har du arbetat inom förskoleverksamheten?
□ < 1år □ 1-5år □ 6-10år □ 11-15år □ 16-20år □ 20år eller mer 5. Vilken typ av förskola jobbade du senast på? (du kan välja mer än ett alternativ)
□ Offentlig förskola □ Privat förskola
□ Föräldrakooperativ förskola □ Personalkooperativ förskola 6. Har förskolan du arbetar mest på ett mottagningskök eller ett tillagningskök?
□ Mottagningskök □ Tillagningskök □ Annat__________________________
22
7. Hur stor är din tjänst i (%) vid förskolan som du arbetar på?
□ <25% □ 25-49% □ 50-74% □ 75-100%
8. Är barngruppen du arbetar i:
□ åldersindelad (t.ex 1-2år, 3-5år) □ åldersblandad (t.ex 1-5år)
Avsnitt 2 - Pedagogisk måltid
9. Brukar du äta pedagogisk måltid?
□ Ja □ Nej □ Ibland
9.1. Om du svarade Ja på ovanstående fråga: Hur ofta äter du pedagogisk måltid på förskolan där du arbetar?
□ 1 dag/vecka □ 2 dagar/vecka □ 3 dagar/vecka □ 4 dagar/vecka □ 5 dagar/vecka
9.2. Om du svarade Nej på fråga 9: Ange orsaken till varför du inte äter pedagogisk
måltid:_____________________________________________________________________
10. Hur många barn äter lunch på förskolan där du arbetar?
□ 1-7st □ 8-14st □ 15-21st □ 22st eller fler
□
Vet ej11. Hur många i personalen äter pedagogisk lunch med barnen varje dag på din arbetsplats?
□ 1-3st □ 4-6st □ 7-9st □ 10-12st □ 13st eller fler
□
Vet ej12. Hur många i personalen äter egen medhavd lunch tillsammans med barnen som äter på förskolan minst en gång per vecka?
□ 1-3st □ 4-6st □ 7-9st □ 10-12st □ 13st eller fler
□
Vet ej13. I vilken grad håller du med om följande påståenden när det gäller den pedagogiska måltiden?
Håller inte Håller
alls med helt med
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
□ Den pedagogiska måltiden handlar om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden
□ Den pedagogiska måltiden innebär att sitta vid samma bord som barnen och äta samma mat tillsammans med de.
□ Den pedagogiska måltiden innebär att barnen utvecklar den sociala kompetensen
□ Den pedagogiska måltiden innebär att äta tillsammans med barnen och samtidigt ha tillsynsskyldighet för de
□ Att barnen lär sig ett gott bordskick
□ Den pedagogiska måltiden används som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen
□ Den pedagogiska måltiden ger möjligheter att arbeta med barnens kunskapsutveckling
□ Måltiderna är främst kopplade till omsorg och mindre till lärande och fostran
□ En pedagogisk måltid är en gratis lunch för personalen
23
14. I hur stor omfattning samtalar du om dessa ämnen under den pedagogiska måltiden?
aldrig sällan ibland ofta alltid Bordskick ○ ○ ○ ○ ○ Maten på tallriken
Maten allmänt Fritidsaktiviteter Hälsa
Miljö
Vad händer hemma Familj
Semester
Annat________________
15. Jag anser att de pedagogiska måltiderna där jag sitter med oftast brukar vara:
(Likertskala)
Mycket Mycket
otrevligt trevligt
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
15.1. Jag anser att de pedagogiska måltiderna där jag sitter med oftast brukar vara:
Inte alls Väldigt mysigt mysigt ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
15.2. Jag anser att de pedagogiska måltiderna där jag sitter med oftast brukar vara:
Mycket Mycket Tråkigt roligt ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
15.3. Jag anser att de pedagogiska måltiderna där jag sitter med oftast brukar vara:
Mycket Inte alls Jobbigt jobbigt ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
15.4. Jag anser att de pedagogiska måltiderna där jag sitter med oftast brukar vara:
Mycket Tar ingen Tidskrävande extra tid ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
15.5. Jag anser att de pedagogiska måltiderna där jag sitter med oftast brukar vara:
Mycket Inte alls Stressigt stressigt ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Avsnitt 3 - Aktiviteter under den pedagogiska måltiden
16. Markera vem som gör vad i den gruppen du brukar arbeta, och vad du anser inte ingår i den pedagogiska måltiden (kryssa allt som passar)
Jag / Förskolepersonal
Barnen Ingår ej
i den pedagogiska måltiden
24 möblerar matsalen
torkar bord och stolar
dukar och dukar av
ställer in / tar ur diskmaskinen diskar och torkar för hand
Sopar / moppar golvet
Hämtar / lämnar maten från/till köket
17. Om du inte äter en pedagogisk måltid, men ändå äter med barnen – Anser du att dina arbetsuppgifter skiljer sig åt jämfört med den som äter pedagogisk måltid och i så fall hur?
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
Avsnitt 4 - Ansvarsfördelning
18. Vad är det som avgör vem som äter en pedagogisk måltid? (max 2 svar)
□ Vi följer ett schema med roterande arbetsuppgifter
□ Vi följer ett fast schema
□ Vi bestämmer själva under dagen vem gör vad
□ Det är alltid samma personal som utför samma uppgifter
□ Vi lottar vem ska göra vad
□ Annat___________________
Avsnitt 5 – Nack- och Fördelar
19. Vilka av nedanstående påståenden anser du vara mest positiva med den pedagogiska måltiden? (max 2 svar)
□ Det är ett bra tillfälle att umgås och samtala med barnen
□ Det är ett bra tillfälle för barnen att vara delaktiga i dukningen, dekoreringen, serveringen
□ Barnen lär sig mer (t.ex bordskick)
□ Barnen äter bättre
□ Det är lugnare miljö
□ Barnen lär sig det sociala samspelet
25
□ Kostnadsfri måltid för personalen
Annat:_____________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________
20. Anser du att det finns någon nackdel med den pedagogiskamåltiden?
□ Ja □ Nej
21. Om du svarade Ja på ovanstående fråga: Vilka nackdelar anser du att det finns med den pedagogiska måltiden? (Max 2 svar)
□ Den upplevs som ett avbrott i den övriga pedagogiska verksamheten
□ Den upplevs som ett stressmoment
□ Brist på kunskap
□ För lite personal
Annat_______________________________
Avsnitt 6 - Riktlinjer
22. Finns det några riktlinjer om pedagogiska måltider på er förskola som ni följer?
□ Ja □ Nej
22.1. Om du svarade Ja: Vem har upprättad dessa riktlinjer_____________________
22.2. Hur väl insatt upplever du att du är i dessa riktlinjer?
Inte alls Känner Insatt mycket väl till ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
22.3. Om du svarde Nej: Anser du att det behövs riktlinjer för hur förskolepersonal ska hantera genomförandet av pedagogisk måltid på förskolan?
□ Ja □ Nej □ Vet ej
Avsnitt 7 - Kostutbildning
23. Har du någon kostutbildning?
□ Ja □ Nej
23.1. Om du svarade Ja på ovanstående fråga: Vilken utbildning_____________________________
24. Har du under din tid som anställd inom förskoleverksamheten fått tillfälle att diskutera upplägget av den pedagogiska måltiden med kollegor på din arbetsplats?
□ Ja □ Nej
26
25 Jag anser att mina kunskaper om mat och måltider för barn är:
Mycket Mycket Vet ej
Dåliga Bra
○ ○ ○ ○ ○ ○ 26. Markera det alternativ som bäst stämmer in på dig:
□ Jag anser att jag har tillräcklig utbildning inom mat för barn för att genomföra den pedagogiska måltiden
□ Jag anser att jag inte har tillräcklig utbildning inom mat för barn för att genomföra den pedagogiska måltiden.
