Läroplanen och föräldrars inflytande i förskolan

Självständigt arbete

Läroplanen och föräldrars

inflytande i förskolan

En kvalitativ studie ur förskollärares perspektiv

Författare: Emma Wallin & Hanna Björkesjö

Abstrakt

Svensk titel: Läroplanen och föräldrars inflytande i förskolan.

Engelsk titel: The Swedish preschool curriculum and parental influence in preschool. Syftet är att bidra med kunskap om föräldrarnas möjligheter att framföra sina åsikter i verksamheten samt hur de tar del av läroplanen i avsikt att få inflytande. Ämnet studeras utifrån förskollärares perspektiv. Vi har valt att utgå ifrån två frågeställningar. 1.) Vilka möjligheter anser förskollärare att föräldrar har att uttrycka sina synpunkter gällande verksamheten? 2.) Vilka möjligheter och svårigheter anser förskollärare att det finns med att förmedla läroplanen och dess innehåll till föräldrar?

Studien utgår och har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet som betonar interaktion och kommunikation mellan människor.

För att söka svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor i kommunen.

Studiens resultat visade att förskollärarna tycker det är viktigt med god kommunikation för att föräldrarna ska få inflytande i verksamheten. Föräldrarna erbjuds enligt

förskollärarna flera tillfällen att uttrycka sina åsikter gällande verksamheten och därmed få ett inflytande. Det framkom att förskollärarna såg läroplanen som viktig att

presentera för föräldrarna i syfte att de skulle få mer förståelse för verksamheten. De svårigheter som framkom med att förmedla läroplanen var främst relaterade till språk och kommunikation.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1 Inledning ____________________________________________________________ 4 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 5 3 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 7 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 8

4.1 Relationer och kommunikation mellan hem och förskola __________________ 8 4.2 Förskollärares metoder för samarbete med föräldrar ______________________ 9 4.3 Förståelse för läroplanen och det pedagogiska arbetet ____________________ 10

5 Sociokulturellt perspektiv _____________________________________________ 11 6 Metod _____________________________________________________________ 12 6.1 Val av metod ____________________________________________________ 12 6.2 Genomförande __________________________________________________ 12 6.3 Val av intervjupersoner ___________________________________________ 12 6.4 Forskningsetiska principer _________________________________________ 13 6.5 Bearbetning av data ______________________________________________ 13 6.6 Trovärdighet ____________________________________________________ 14 7 Resultat ____________________________________________________________ 14

7.1 Föräldrarnas möjligheter att uttrycka sina synpunkter ____________________ 14

7.1.1 Kommunikation och goda relationer möjliggör för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter ___________________________________________________ 14 7.1.2 Formella samtal som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina

synpunkter _______________________________________________________ 15 7.1.3 Sociala tillställningar som ett möjligt tillfälle för föräldrarna att delge sina synpunkter _______________________________________________________ 15 7.1.4 Föräldraenkäten som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina

synpunkter _______________________________________________________ 16

7.2 Möjligheter och svårigheter med att förmedla läroplanen _________________ 16

7.2.1 Introduktion av läroplanen för föräldrarna ________________________ 16 7.2.2 Möjligheten att synliggöra och framhäva läroplanen i praktiken ________ 17 7.2.3 Möjligheten att synliggöra det pedagogiska arbetet __________________ 17 7.2.4 Möjligheten att synliggöra förskolans uppdrag och förskollärares roll ___ 17 7.2.5 Språk- och kommunikationssvårigheter vid förmedlingen av läroplanen __ 18

Referenser ___________________________________________________________ 24 Bilagor _______________________________________________________________ I

1 Inledning

Föreliggande studie ligger till grund för föräldrarnas inflytande i förskolan. Studien undersöker hur förskollärare arbetar med att kommunicera och förmedla läroplanen till föräldrarna samt föräldrarnas möjligheter att framföra sina åsikter och synpunkter i verksamheten, i syfte att få inflytande. Föräldrars inflytande i förskolan är ett angeläget ämne att studera då både förskolans läroplan och skollagen belyser detta ämne

(Skolverket; SFS, 2010). Ämnet studeras ur förskollärares synvinkel för att få kunskap om hur de arbetar med föräldrarnas inflytande i verksamheten. Läroplanen för förskolan uttrycker bland annat att...

”Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.”

(Skolverket, 2016 s. 13.)

2 Bakgrund

Under år 2016 var det 84 % av 1-5 åringarna i Sverige som var inskrivna i en

förskoleverksamhet (Skolverket, 2017). Detta innebär att de flesta föräldrar i Sverige har sina barn på förskolan och därmed har någon form av relation till förskolan. Föräldrar är det begrepp som kommer att användas i samband med denna studie. Med detta begrepp menas barnets vårdnadshavare. Anledningen till valet av att använda föräldrar istället för vårdnadshavare är för att få en röd tråd i arbetet då detta begrepp ofta förekommer i den tidigare forskningen och i förskolans läroplan. Även föräldrars inflytande är återkommande begrepp. I studien menas detta att föräldrar ska kunna få en förståelse för hur verksamheten fungerar samt att vara en del av den genom att

kommunicera sina åsikter till förskolan utifrån den kunskapen

Föräldrars inflytande i förskolan framhålls idag som viktig av flera anledningar (Tallberg Broman, 2013). En av anledningarna till detta är att dagens samhälle är demokratiskt samt att föräldrarna på den senare tiden har fått ett större ansvar och utökade rättigheter i samband med deras barns utbildning (Tallberg Broman, 2013). Föräldrars inflytande i förskola och skola är idag efterfrågat i samhället på grund av att den ökade mångfalden har bidragit med allt fler utmaningar, så väl kunskapsmässiga, sociala, moraliska och psykologiska (Tallberg Broman, 2013). Föräldrarna ses därför som en av förutsättningarna för att det ska kunna vara möjligt att möta dessa. Ett utökat inflytande och insyn i verksamheten bidrar även till ett delat ansvar mellan förskola och föräldrar. I allmänna råd för förskolan som är skolverkets (2017) rekommendationer för hur förskolan ska omsätta bestämmelser och förordningar i praktiken står det bland annat gällande föräldrars inflytande att ”Som ansvariga för barnens fostran är

vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande och insyn i verksamheten självklar” (Skolverket, 2017 s. 24).

Ytterligare en anledning till föräldrars inflytande i verksamheten har att göra med barns utveckling, lärande och välbefinnande (Tallberg Broman, 2013). Föräldrarna har enligt (Bridge, 2001) en positiv inverkan på barns utveckling och lärande, i den bemärkelsen att föräldrarna är de som har störst inverkan gällande barns lust och motivation till att lära. Även Markström (2013) styrker vikten av föräldrars inflytande i samband med barns utveckling och lärande samt att goda relationer mellan förskola och föräldrar kan ha en positiv påverkan. Genom att skapa och ta del av kunskap om hur förskollärare gör det möjligt för föräldrarna att uttrycka sina åsikter och därmed få inflytande i

verksamheten skulle det även i sin tur alltså kunna leda till ett utökat lärande hos

barnen. Frågan är därför vilka möjligheter som faktiskt ges för att föräldrarna ska kunna delge sina åsikter.

Förskolan fick sin första nationella läroplan år 1998 och är ett viktigt styrdokument för förskolan. År 2010 blev den reviderad för första gången, vilket innebar en

kvalitetssäkring för verksamheten (Skolverket, 2010). Genom detta menar Brodin och Renblad (2015) att synen förändrades på förskollärares ansvarsområden inom

förekomma andra internationella läroplaner och styrdokument samt tidigare upplagor av den svenska läroplanen.

Förutom att förskolans läroplan innehåller strävansmål och riktlinjer angående bland annat normer och värden samt utveckling och lärande framgår det även vilka

ansvarsområden förskollärare, arbetslaget och förskolechefen har samt att föräldrar ska ges inflytande i verksamheten (Skolverket, 2016). När det gäller förskollärares ansvar står det bland annat att de ska ansvara för att ”ge föräldrarna möjligheter till delaktighet

i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen” (Skolverket, 2016, s.13). Vidare ska arbetslaget enligt förskolans läroplan

ansvara för att ”beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och

genomförande av verksamheten” (Skolverket, 2016, s.13). För att föräldrarna ska kunna

ha inflytande över den pedagogiska planeringen krävs det förutom att de ska ha en inblick i verksamheten även att de är medvetna om förskolans läroplan samt att de får en förståelse för dess innehåll. Förskollärarna har därför en betydande roll gällande hur de erbjuder föräldrarna inflytande i verksamheten samt hur de gör innehållet i

läroplanen förståeligt och begripligt för föräldrarna.

3 Syfte och frågeställningar

Syftet är att bidra med kunskap om föräldrarnas möjligheter att framföra sina åsikter i verksamheten samt hur de tar del av läroplanen i avsikt att få inflytande. Ämnet studeras utifrån förskollärares perspektiv. Vi har valt att utgå utifrån följande forskningsfrågor:

• Vilka möjligheter anser förskollärare att föräldrarna har att uttrycka sina synpunkter gällande verksamheten?

4 Tidigare forskning

I kommande avsnitt presenteras tidigare forskning om föräldrars inflytande och

förskolans läroplan. Forskningen kommer även behandla samarbete mellan förskollärare och föräldrar eftersom det framgår som betydande för att föräldrar ska kunna få

inflytande i förskolan. Gällande föräldrars inflytande presenteras relationer och kommunikation mellan hem och förskola samt förskollärares metoder för samarbete med föräldrar. Vidare presenteras forskning som fokuserar mer på läroplanen och föräldrars inflytande och deras samband, det vill säga förståelse av läroplanen och det pedagogiska arbetet.

4.1 Relationer och kommunikation mellan hem och förskola

I förskola och skola utvecklas olika typer av relationer som kan ha betydelse för hur mycket inflytande föräldrarna kan ha i verksamheten. Eriksson (2004) förklarar i sin avhandling fyra olika typer av förhållanden som uttrycks i principer och kan uppstå mellan hem och skola. Principerna kan även vara aktuella när det gäller förskolan och är därmed relevanta i denna studie.

Den första principen som Ericsson (2004) tar upp är partnerskapsprincipen som innefattar att skola och föräldrar samverkar tillsammans som partners om vad de gemensamt kan tillföra och uppnå. Principen kan även sägas symbolisera hur en god relation mellan skola och föräldrar ska vara, då partnerskapsprincipen är den princip som många eftersträvar. Den andra principen som Ericsson (2004) tar upp är

brukarinflytandeprincipen som är en speciell typ av inflytande i verksamheten på ett

mer formellt plan. Föräldrarna får ett mer reellt inflytande över verksamheten.

Föräldrars inflytande kopplas då till ett större perspektiv. Ytterligare en princip menar Ericsson (2004) är valfrihetsprincipen, det vill säga föräldrars inflytande där de själva har rätt till att välja vilken skola eller förskola som barnet ska gå på samt att föräldrarna då ses som kunder från skolans och förskolans sida. Den sista principen som Ericsson (2004) tar upp är isärhållandeprincipen som innefattar avståndet mellan föräldrar och skola. Det syftar till aspekter som håller skolan och föräldrar ifrån varandra samt att förskollärare och föräldrar har olika roller. Det är alltså olikheterna som står i centrum för isärhållandeprincipen. Det som är intressant är huruvida dessa principer uttrycks och synliggörs i förskolans verksamhet i syfte att göra föräldrarna delaktiga och få

inflytande i verksamheten.

Föräldrar vill ha en ömsesidig dialog med förskollärarna, detta framgår i en studie av Gunilla Fredriksson där hon intervjuat föräldrar om just kommunikation med förskolan (Fredriksson, 1991). Fredriksson hävdar att hennes resultat pekar på att det är viktigt att personalen på förskolan månar om att skapa goda relationer med föräldrarna, vilket är en förutsättning för samtal och kommunikation mellan verksamheten och hemmet. Kommunikationen mellan förskollärare och föräldrar är också en viktig aspekt gällande samarbete med föräldrarna och föräldrarnas inflytande i förskolan (Sandberg &

samtidigt. Vidare var enskilda samtal mellan förskollärare och föräldrar gällande barnets utveckling ytterligare något som var högt prioriterat. Detta var något som de flesta föräldrarna brukade efterfråga. Föräldramöten, som kunde innebära förmedling av information, föreläsning eller diskussion var något som däremot var mindre prioriterat bland föräldrarna. En svårighet som studien också tar upp är att det kan finnas

språksvårigheter samt kulturella skillnader (Sandberg & Vuorinen, 2008). Förskollärare och föräldrar kan då ha helt olika erfarenheter, vilket kan försvåra både

kommunikationen mellan de båda parterna och övrigt samarbete.

4.2 Förskollärares metoder för samarbete med föräldrar

Beroende på hur läroplanen är utformad och vilka mål det finns inom ämnet har förskollärarna gjort olika tolkningar av läroplanen och utvecklat metoder för vad som anses bäst för deras verksamhet. Bridge (2001) och Bloch-Poulsen har utvecklat

metoder i samband med föräldrars inflytande och barns utveckling och lärande. Genom detta bildas förståelse för hur de bemöter föräldrars inflytande utifrån ett annat

perspektiv och hur de behandlar sina egna styrdokument och läroplan för att få föräldrarnas inflytande på verksamheten till ett samarbete.

Heather Bridge (2001) har på en förskola i England undersökt barns lärande och utveckling i samband med föräldrars inflytande i förskoleverksamheten. Den metoden som användes kallades för förälder-barn planering. Den går ut på att barnens egna idéer som de får i hemmet ska tas tillvara på i förskolan. Föräldrarna, barnen och

förskolepersonal samarbetar med att utveckla barnets lärande och utveckling tillsammans genom att ta tillvara på barnets idé och förmedla den mellan varandra. Detta för att motivera barnet till vidareutveckling i sitt lärande samt att förbättra föräldrarnas inflytande och samverkan med förskolan och dess personal.

Undersökningen visar att föräldrarna är de som har störst påverkan till barnets lust och motivation till att utvecklas och att lära. Därför gynnas förskolan av att föräldrar får ett inflytande i deras barns förskoletid och föräldrarna har en viktig roll i hur

läroplansmålen uppnås. Heather Bridge (2001) nämner att hennes fynd i och med denna studie inte backas upp av de läroplansmål som den Engelska regeringen har stiftat för förskolan. De målen är mer ur ett skolperspektiv och är fokuserade på barnens faktiska lärande. Vilket hon tror gör så att man bortser från föräldrarnas påverkan och inflytande av barnens lärande och utveckling.

Genom att föräldrar tar till sig information och framför sina åsikter främjar detta

samarbetet mellan förskollärare och föräldrar att nå de uppsatta målen för verksamheten (Markström & Simonsson, 2013). Detta menar författaren gäller i samband med

utvecklingssamtal. Detta är något som en förskola i Danmark har arbetat med och som kan liknas vid den svenska modellen av ett utvecklingssamtal (Bloch-Poulsen 2013). Bloch-Poulsen presenterar en samtalsmodell i samband med ett

aktionsforskningsprojekt där föräldrarna skulle få inflytande i verksamheten genom att pedagogerna i samarbete med föräldrarna, dels skulle förbättra arbetsrutiner och dels förbättra barnens möjligheter till utveckling. Studien hade som syfte att föra

dels var med och utvecklade själva samtalsmodellen. I samtalet mellan de båda parterna får föräldrarna skriva ner något som de själva anser är viktigt och som de vill att barnet ska uppnå. Målet hamnar sedan under en specifik kategori som, exempelvis

grovmotorik. Den givna kategorin är något som de sedan arbetar vidare med. I fråga om vad föräldrarna ansåg om modellen fick den mycket positiv respons där föräldrarna bland annat värdesatte att de blev tillfrågade om va de tyckte var viktigt samt att de på så sätt kunde arbeta utifrån samma strategier (Bloch-Poulsen, 2013). Modellen får även positiv respons av pedagogerna i den bemärkelsen (Bloch-Poulsen, 2013). Studien belyser ett sätt för förskolan att ta tillvara på föräldrarnas åsikter vilket då innebär att de då får ett inflytande i verksamheten i samband med deras målsättningar då de är med och utvecklar en samtalsmodell som kommer användas i syfte för verksamheten och barnens utveckling.

4.3 Förståelse för läroplanen och det pedagogiska arbetet

Förskollärare anser att läroplanen för förskolan kan vara användbar i samband med kommunikationen med föräldrarna (Brodin & Renblad, 2015). Detta framgår av en studie där 111 förskollärare och barnskötare från södra Sverige har deltagit. Samarbetet med barnens föräldrar rörande barnens inlärning och utveckling som är baserad på läroplanen anses vara svår av vissa av förskollärarna. Dock framgår det att mer än hälften (68%) av förskollärarna ändå funnit att det är användbart att använda och informera om den när det kommer till samarbete med föräldrarna. Däremot verkar det vara så att målen som finns i läroplanen är komplexa för förskollärarna att tolka och kan därför utgöra ett hinder, menar flertalet förskollärare ( 83%). Ändå så håller lärarna med om att målen är användbara i en positiv mening, för ingen har svarat att målen är satta för lågt och bara 2 personer har påpekat att de tycker att de är för höga. Majoriteten har sagt att standarden och målen är relevanta för förskoleverksamheten och de anser sig vara nöjda med utformningen av läroplanen ( Brodin & Renblad, 2015). Däremot framgår det i en annan studie gällande förskollärares syn på deras kompetens i

samarbete mellan hem och förskola att förskollärare upplever att det kan vara svårt att synliggöra lärandet för föräldrarna (Sandberg, Sheridan & Williams, 2014). De menar att det finns tre olika typer av information som presenteras i mötet med föräldrarna, nämligen information gällande hur barnet har haft det i förskolan under dagen,

information gällande förskolans aktiviteter samt information gällande barnets lärande. Förskollärarna upplever att det finns en svårighet med att förklara för föräldrarna att aktiviteter och situationer i förskolan är relaterat till lärande och en pedagogisk planering. Förskollärarnas uppfattningar är att föräldrarna anser att omsorgen är viktigare än lärandet, med motivering att lärande ofta definieras med typiska skolämnen.

Det finns dock olika strategier för hur förskollärare arbetar när det handlar om föräldrars inflytande och kvalitetsredovisning i förskolan (Löfdahl, 2014). Dessa strategier har Annica Löfdahl (2014) undersökt och menar att förskollärare använder sig av. Det är framförallt en av strategierna som är relevanta i samband med att synliggöra läroplanen för föräldrarna. Strategin menar Löfdahl (2014) är en sorts tillits relation mellan

förskollärare och föräldrar. Strategin handlar om att föräldrarna ska få tillit till

uttrycks som professionellt. Distansen kan skapas genom att exempelvis skicka veckobrev till föräldrarna där förskollärarna redogör för vad som hänt under veckan, dock utan att ge möjlighet att påverka kommande innehåll eftersom aktiviteterna utformas av de som är professionella och kunniga inom området.

5 Sociokulturellt perspektiv

För att kunna hantera och analysera den insamlade datan används det sociokulturella perspektivet eftersom perspektivet betonar interaktion och kommunikation mellan människor (Säljö, 2014; Bråten, 1998). Den som utvecklade det sociokulturella perspektivet var Lev Vygotskij som var mycket angelägen i utvecklingspsykologiska frågor. Det som är utmärkande för det sociokulturella perspektivet är framförallt att människor lär och förstår sin omvärld i samspel med varandra. Det innebär att

föräldrarnas delaktighet och hur de blir delaktiga i förskolan spelar roll då det i sin tur kan bidra med ett ytterligare samspel med barnen om deras lärande och deras vistelse på förskolan. Säljö (2014) betonar också det sociokulturella perspektivets kunskapssyn och menar att kunskap snarare är något som människor tar del av, det vill säga blir delaktiga i, än något som är överförbart mellan individer. Enligt Vygotskij så har

6 Metod

I nedanstående metodavsnitt presenteras delar som rör studiens tillvägagående. De olika avsnitten benämns som val av metod, val av intervjupersoner, studiens genomförande, forskningsetiska principer, bearbetning av data samt trovärdighet.

6.1 Val av metod

För att söka svar på de angivna forskningsfrågorna har kvalitativa intervjuer använts. Det som är utmärkande för kvalitativ forskning är att ord eller bilder analyseras (Denscombe, 2016). I detta fall användes förskollärarnas ord som enhet för

analys. Anledningen till valet av intervju som metod är att förskollärares kompetens, erfarenheter och uppfattningar krävs för att få svar på de ställda forskningsfrågorna. Detta är aspekter som Denscombe (2016) tar upp som aktuella kriterier för att använda sig av intervjuer. Denscombe (2016) menar att intervjuer är en fördel att använda sig av när det handlar om frågor som kräver mer djupgående förklaringar och en djupare förståelse. Intervjuer är därmed relevant för undersökningen, då ytterligare följdfrågor ska kunna ställas för att få en så djup förståelse som möjligt. Intervjuerna är

semistrukturerade i sin karaktär, vilket innebär att frågorna utgår utifrån en färdigställd lista. Frågornas ordningsföljd kan däremot ändras beroende på hur respondenterna uttrycker sig. Utmärkande för semistrukturerade intervjuer är också att respondenten utvecklar sina svar och synpunkter. De intervjufrågorna som informanterna tog del av var öppna. Dimenäs (2007) menar att en öppen fråga innebär att det finns flera svarsalternativ, det vill säga att det inte på förhand finns svar som är givna.

6.2 Genomförande

Innan studiens början skickades ett mail ut till förskolechefer inom kommunen, där det efterfrågades om det fanns några frivilliga förskollärare som ville delta i

undersökningen. Utifrån responsen från förskolecheferna intervjuades de förskollärare som var intresserade av att delta. På förhand hade det sammanställts ett intervjuunderlag med frågor som skulle ställas till förskollärarna. Dessa intervjufrågor finns bifogade som en bilaga i slutet av arbetet. I underlaget låg fokus på att frågorna som skulle ställas var så kallade öppna frågor (Dimenäs, 2007). Intervjuerna spelades in med hjälp av en inspelnings-app i telefonen. Dimenäs (2007) menar att det är en fördel med att spela in intervjuerna eftersom det då finns en möjlighet att höra hur frågorna till den intervjuade ställs samt att allt som sägs under intervjun kommer med. En lugn miljö på förskolan valdes sedan ut för att på sätt kunna sitta ostört med de intervjuade, vilket även Dimenäs (2007) tar upp som en viktig aspekt.

6.3 Val av intervjupersoner

insamlade datan skulle bli så oberoende av varandra som möjligt. Efter att mailet från förskolecheferna skickats ut svarade sex stycken frivilliga förskollärare omgående att de ville medverka i en intervju. På grund av tidsbrist valdes de sex förskollärarna som svarat först ut för att delta i intervjuer.

6.4 Forskningsetiska principer

Forskningsetik handlar om hur personer som medverkar i forskningen bör bli behandlade (Vetenskapsrådet, 2017). Exempelvis handlar det om att personer som medverkar i en forskningsstudie inte får komma till skada eller på något sätt bli illa behandlade. För att ta hänsyn till forskningsetiken så har vi därför vidtagit de forskningsetiska principerna som vetenskapsrådet (2002) tagit fram.

I samband med studien har de vetenskapliga principerna från vetenskapsrådet (2002) vidtagits. Principerna innefattar fyra huvudkrav, nämligen informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att de som medverkar i undersökningen ska få ta del av syftet med

undersökningen (vetenskapsrådet, 2002). För att uppnå detta krav skickades det först ut ett mail till förskolechefer med innehållande information om studiens syfte. Vidare informerades varje deltagare både muntligt och skriftligt innan varje intervju påbörjades. I mailet efterfrågades om det fanns några förskollärare som ville delta i intervjun. Det tydliggjorde även att det var frivilligt att medverka i undersökningen samt om rätten att när som helst dra sig ur. Detta berör samtyckeskravet då de medverkande själva fick bestämma om de vill delta i studien (Vetenskapsrådet, 2002).

Konfidentialitetskravet menar vetenskapsrådet (2002) innebär att uppgifterna gällande de som medverkar i studien ska vara konfidentiella vilket kopplas till sekretess och tystnadsplikt. Det insamlade materialet ska också förvaras på ett sådant sätt att

obehöriga inte kan komma åt det. I studien är de medverkande anonyma, vilket innebär att inga riktiga namn uppges, varken på förskolor eller förskollärare. Det insamlade materialet behandlas med försiktighet och kommer att förstöras efter att uppsatsen blivit publicerad. Den insamlade datan kommer endast att användas i samband med denna studie för att också uppfylla nyttjandekravet, som innebär att insamlat material gällande enskilda individer bara får användas i forskningssammanhang (vetenskapsrådet, 2002). För att vara extra tydliga och med säkerhet veta att de medverkande i studien har tagit del av dessa principer har principerna informerats både muntligt och skriftligt innan varje intervju påbörjats. En underskrift begärdes av de medverkande i undersökningen där de bekräftade att de tagit del av de forskningsetiska principerna.

6.5 Bearbetning av data

De inspelade intervjuerna lyssnades först igenom för att sedan transkriberades ordagrant för att på så sätt kunna få syn på detaljerad information samt för att lättare kunna

kategorier under varje frågeställning. Det skrevs sedan en sammanfattande text utifrån de funna kategorierna och de tolkningar som gjorts. De kategorier som funnits styrktes med citat (Kihlström, 2007). Förskollärarna benämndes med olika bokstäver, det vill säga A, B, C, D, E, F. Detta för visa hur datan använts i resultatet.

6.6 Trovärdighet

Enligt Denscombe (2016) innebär trovärdighet i vilken mån som forskare kan förklara att den insamlade datan stämmer och är träffsäker. Denscombe menar att det inte finns någon exakt garanti att bevisa trovärdigheten i kvalitativ forskning. För att ändå visa att resultatet i studien stämmer och är trovärdigt har de olika kategorierna som hittats i resultatet styrkts med citat från förskollärarna. Vidare har texterna, det vill säga transkriberingarna även granskats noga för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt (Denscombe, 2016). Denscombe tar också upp respondentvalidiering, vilket innebär att respondenterna får kontrollera fynden i datan för att säkerställa resultatet. Detta har inte varit möjligt att genomföra på grund av tidsbrist. I övrigt valdes intervjuer av

förskollärare för att söka svar på frågeställningarna, just för att få kunskap om deras uppfattningar om föräldrars inflytande och deras arbete med läroplanen.

7 Resultat

I detta kapitel redovisas de resultat som framkommit utifrån syftet med undersökningen och de ställda forskningsfrågorna. De olika förskollärarna som deltagit i undersökning presenteras med bokstäver, nämligen A, B, C, D, E, F, där varje bokstav representerar en förskollärare. Detta för att förskollärarna ska vara anonyma och deras identitet inte ska kunna spåras (Vetenskapsrådet, 2002). De kategorier som framkommit, som förskollärarna anser som möjligheter för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter

gällande verksamheten är genom kommunikation och goda relationer, formella samtal, sociala tillställningar och genom en föräldraenkät. De möjligheter som förskollärarna anser att det finns med att förmedla läroplanen och dess innehåll är genom introduktion av läroplanen, att synliggöra och framhäva läroplanen i praktiken, synliggöra det pedagogiska arbetet samt att synliggöra förskolans uppdrag och förskollärares roll. De svårigheter som förskollärarna anser att det finns med att förmedla läroplanen till föräldrarna är språk-och kommunikationssvårigheter.

7.1 Föräldrarnas möjligheter att uttrycka sina synpunkter

7.1.1 Kommunikation och goda relationer möjliggör för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter

“…en förälder som sa att jag tycker det är så värdefullt att att jag känner att ni vet så mycket som möjligt om mitt barn… att dom märker att vi lyssnar och blir lyssnade på“(A)

“Genom att prata öppet med dem och ta allt de säger på allvar, om det kommer en förälder och säger, ja men jag vill gärna att mitt barn…” (E).

“Har man bra kontakt med föräldern, för mycket av det här med inflytande handlar ju om att ha bra relationer” (A).

”Det är väl egentligen när dom känner det behovet känner jag. Alltså det är ju bra att man påminner föräldrarna om att dom har, dom har ju en röst och dom får jättegärna påpeka vad dom tycker liksom om

verksamheten” (B)

7.1.2 Formella samtal som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter

Med formella samtal menas sådana samtal som är strukturerade och inplanerade möten. Samtliga förskollärare tar upp olika samtal som ett sätt att möjliggöra för föräldrarna att kunna ha inflytande i verksamheten. De samtal som främst tas upp är föräldramöte och utvecklingssamtal. Gemensamt för samtliga respondenter var att föräldramötet var ett sätt för föräldrarna att kunna lyfta sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet till ett inflytande i verksamheten. Respondent B och F uttrycker att

“Främst föräldramötet för då kan man ju stå och prata med föräldrarna och liksom verkligen säga att här har ni chansen att kunna påverka vad ni tycker att man ska få göra och uppleva … eller vad man tycker att man ska ändra eller vad som är bra…”(B).

“Sen är det ju föräldramötet, där kan dom ju också delta, dels genom att lyssna på det vi berättar, men också ställa frågor kring någonting och vi brukar alltid ha en punkt där föräldrarna få lämna in punkter om dom vill diskutera någonting” (F).

“Sen har vi ju utvecklingssamtal, där är de ju också med att påverkar, ställer frågor och ger sin syn på, på vad vi gör här på dagarna” (F).

7.1.3 Sociala tillställningar som ett möjligt tillfälle för föräldrarna att delge sina synpunkter

Ett återkommande ämne där förskollärarna lyfter fram föräldrarnas inflytande och möjligheter till inflytande i verksamheten var vid olika sociala tillställningar som planerades för föräldrarna och barnen. Olika sociala tillställningar som togs upp var drop-in fika, familjefest och höstfest. Att ha sociala tillställningar var gemensamt för A, C, D och F.

man inte glömmer att man kan ha trevligt tillsammans …. En del vill bidra när man har fester, att man kommer med mat eller kakor” (A). “Vi har ett ställe som vi alltid brukar gå till och då tar vi med oss mat och sådär, och där hade vi drop-in fika så då kunde alla föräldrar komma dit och hämta sina barn där” (D).

“Utan vi hade en annan liten trevlig tillställlning, vi körde en liten sen höstfest. Så det är sånna saker kan jag tycka att dom har, föräldrarna petar lite i” (C).

7.1.4 Föräldraenkäten som en möjlighet för föräldrarna att uttrycka sina synpunkter

Flera av respondenterna, nämligen A, B, C och F tog upp föräldraenkäten som skickas ut av kommunen. De menar att den ger föräldrarna en chans till att kunna uttrycka sina åsikter gällande verksamheten. Detta är dock på ett mer övergripande plan eftersom enkäten är gemensam för hela kommunen.

“ Alltså man har ju sett ibland nån enkät eller så, då kanske det är nån förälder som har svarat att dom har upplevt ett bemötande negativt eller att det är nåt annat som varit negativt då” (B).

“Hela … kommun svarar ju på en föräldraenkät, varje höst… och det är ju också en stor del av föräldradelaktigheten, där har man ju verkligen liksom chans att påverka” (F).

“Ibland är det ju ofta att att dom får svara på enkäter, och då kommer det ju centralt genom hela kommunen” (A).

7.2 Möjligheter och svårigheter med att förmedla läroplanen

7.2.1 Introduktion av läroplanen för föräldrarna

Detta var en kategori som skilde sig något åt i svaren från respondenterna. Fyra av respondenterna, nämligen A, B, D och F nämnde att de presenterar läroplanen för föräldrarna vid det första föräldramötet. Det skilde sig dock något åt när detta föräldramöte inträffade, då exempelvis respondent A menade att det första

föräldramötet ägde rum innan inskolningen. Respondent B svarade däremot att det första föräldramötet ägde rum två månader efter inskolningen. Respondent A och F svarade att de visar deras verksamhetsidé vid inskolningen, som består av deras tolkningar av läroplanen.

7.2.2 Möjligheten att synliggöra och framhäva läroplanen i praktiken

När det kommer till att visa läroplanen i praktiken så framgår det att alla respondenter använder citat ur läroplanen i dokumentation, underlag för utvecklingssamtal och vid föräldramöten för att koppla den till verksamheten och barnens utveckling och lärande. Medan läroplanen i sin helhet presenteras genom att vara tillgänglig för föräldern då den sitter upphängd i hallen hos respondent E och F. Specifikt för en av förskollärarna, respondent A var att de förutom citat ur läroplanen i verksamheten också gjorde

innehållet i läroplanen förståelig genom att titta på barnens lek och att föräldrarna sedan får en fråga, exempelvis angående vilken matematik som föräldrarna kan se i den specifika leken. Detta för att synliggöra att matematiken innebär mer än att räkna.

“Det gör dom genom att vi bombarderar dom med läroplanscitat” (C). “Ibland har man ju gjort så att man satt upp citat när man gjort en dokumentation” (D).

“Alltså att synliggöra i sin helhet kan ju vara svårt, det är ju vanligt att man hänger upp läroplanen i hallen” (E).

“Att vi liksom visar dom konkreta exempel, visar filmer, visar bilder och sekvenser så. Och då diskutera det tillsammans… vad ser ni för lärande i den här situationen kring matematik till exempel” (A).

7.2.3 Möjligheten att synliggöra det pedagogiska arbetet

Majoriteten av förskollärarna upplevde att läroplanen är ett redskap för att synliggöra den pedagogiska verksamheten för föräldrarna. Genom att de bli informerade om läroplanen så får de en förståelse över varför det är viktigt att barnen går i förskolan, nämligen för att det sker ett lärande.

”Möjligheterna är ju det att dom redan liksom kommer underfund med väldigt snabbt med att här sker ett lärande och att det är så otroligt viktigt att dom går i förskola” (A).

”Det är viktigt att vi visar dem varför gjorde vi det här, för det kanske inte de eller alla förstår,som till exempel att äta frukt, att det ligger mycket lärande i det, och det kan vara ett väldigt bra sätt att belysa den delen, och att det är ju en påminnelse för oss själva också, att vi ständigt lägger en kvalitetsstämpel på det vi gör, att det är viktigt för andra och oss själva” (E).

”Jag tycker ju att den där förbaskade läroplanen, alltså den är ju jätteviktig och därför är det så viktigt, i stort sätt dagligen att man ser, som vårdnadshavare eller förälder ska man se att det finns ett tänk bakom det här”(C).

7.2.4 Möjligheten att synliggöra förskolans uppdrag och förskollärares roll

“Alltså vi har vårt uppdrag, vi har vår läroplan och den ska föräldrarna på nåt sätt också kunna” (C)

“...mycket för liksom i och med att många fortfarande använder ordet dagis om förskolan, så tror jag att det är för att liksom märkvärdiggöra liksom vårt yrke… … Så därför tror jag att det är viktigt hela tiden, att föräldrarna förstår att vi också har styrdokument i förskolan” (A).

“Det är ju att synliggöra vårt uppdrag, att det här är inget som vi hittar på själva. Utan att vår verksamhet bygger på det här och att det är nånting som står i vår skollag som vi ska göra” (F).

7.2.5 Språk- och kommunikationssvårigheter vid förmedlingen av läroplanen

Språk- och eller kommunikationssvårigheter var något som framkom som en svårighet i att förmedla innehållet i läroplanen för föräldrarna. Antingen gällde svårigheterna språket som förskollärare använder i sin yrkesroll eller svårigheter med olika modersmål och nationalitet/ kultur. Detta upplevde de flesta förskollärare utom förskollärare C.

“...men jag har upplevt när jag har pratat om läroplanen med dom att de inte ens vet vad jag har pratat om, att det inte ens var någonting som existerade, då har man ju fått anpassa det pratet så att de förstår” (E). “Föräldrarna är nyanlända och har inte svenska som gör att man kan ta till sig det här i text, det är ju såklart en svårighet, det behöver vi ju alla tänka på kring, att man liksom erbjuder på andra språk och

8 Analys

Resultatet i studien analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet. Vi utgick från hur förskollärare samspelar och kommunicerar samt skapar relationer med föräldrar i syfte att de ska få inflytande och insyn i verksamheten.

Att ha en god kommunikation med föräldrarna och att skapa goda relationer med dem var något som förskollärarna såg som viktig för att kunna möjliggöra för föräldrarna att få inflytande i verksamheten. När det kom till kommunikation och goda relationer så framhävde respondenterna att det oftast handlade om kommunikation vid

hämtning/lämning och vikten av att prata öppet med föräldrarna samt svara på frågor rörande barnets omsorg. Att det var en förutsättning för att få en god relation med föräldrarna för att enklare kunna få föräldrarna delaktiga i vad som händer och sker i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet belyser vikten av kommunikation mellan människor (Säljö, 2014; Bråten 1998). Kommunikationen i detta fall innebar att det var viktigt med en öppenhet vid kommunikations tillfällena, vilket grundas i goda relationer.

Ytterligare kategorier som framkom i resultatet var formella samtal och sociala

tillställningar som kan kopplas till det sociokulturella perspektivets begrepp mediering. De fester och inbjudningar som förskollärarna nämner valdes att benämnas som sociala tillställningar, beroende på att det var olika sorters tillställningar som de olika

förskolorna bjöd in föräldrarna till. Det gemensamma var att det var till för föräldrarna och ett sätt att visa och bjuda in till verksamheten. De formella samtalen var olika tillfällen som gavs för att föräldrarna skulle kunna förmedla sina tankar och åsikter gällande verksamheten. Detta var också tillfällen för förskollärare att förmedla

information till föräldrarna. Det kan därför kopplas till det sociokulturella perspektivets begrepp aproppiera (Säljö, 2014) eftersom tillfällena också innebar att både föräldrar och förskollärare utbytte information, det vill säga tog till sig kunskap av varandra. Även föräldraenkäten var ett sätt för föräldrarna att förmedla sina åsikter gällande verksamheten. Enkäten kan kopplas till begreppet medierande redskap eftersom detta var ett fysiskt redskap för att förmedla information. Föräldraenkäten nämndes av respondenterna som en sätt att möjliggöra för föräldrars inflytande. Det är en enkät som är gemensam för förskolorna som blir utskickad av kommunen. Där uttrycktes det av respondenterna vara ett sätt att få inflytande över verksamheterna.

Resultatet visade också att respondenterna använde sig av olika medierande redskap när de förmedlade läroplanen till föräldrarna. Framförallt var citat ur läroplanen vanligt och kan därför kopplas till de språkliga redskapen. Det framgår också att citaten ur

läroplanen förmedlades på olika sätt. Det framgick att förskollärarna synliggör och framhäver läroplanen i praktiken genom att citera läroplanen i dokumentation och vid utvecklingssamtal för att på så sätt kunna knyta läroplanen till verksamheten och barnen rent praktiskt detta kan kopplas till medierande redskap (Säljö, 2014). Läroplanen fanns dels tillgänglig för föräldrarna vilket innebär att läroplanen i sig kan ses som ett

medierande redskap av fysisk karaktär. När det gällde svårigheterna i att förmedla förskolans läroplan framkom det att det främst handlade om språk- och

kommunikationssvårigheter vilket även i detta fall kopplas mediering, då detta var exempel på när förmedlingen av information fungerade mindre bra. Gällande

formellt språkbruk vilket för föräldrarna kan vara svårt att uppfatta eller att man helt enkelt talade olika språk

Samtliga respondenter var också överens om att läroplanen var viktig att förmedla. Resultatet tyder på att förskollärarna anser att det är viktigt att förmedla läroplanen till föräldrarna i syftet att synliggöra verksamheten så att föräldrarna får en överblick av arbetet inom verksamheten, vilket kan kopplas till det sociokulturella perspektivet eftersom perspektivet syftar till att kunskap är något som människor tar del av (Säljö 2014). När läroplanen förmedlades för första gången var dock något som skilde sig åt mellan respondenterna. Resultaten när det kom till introduktion av läroplanen var olika hos respondenterna på grund av olika tidpunkter som förskollärarna informerar om läroplanen för föräldrarna. Dock framgår det av studien att de alla informerar om den.

9 Resultatdiskussion

I resultatet framkom det att föräldrarna erbjuds flera tillfällen att ge uttryck för sina synpunkter. En viktig förutsättning för att föräldrarna skulle kunna uttrycka sina synpunkter var även enligt förskollärarna att ha en bra kommunikation och en god relationer till föräldrarna. Det framkom även att förskollärarna såg läroplanen som viktig att presentera för föräldrarna i syfte för att de skulle få mer förståelse för

verksamheten och på sätt kunna få ett mer reellt inflytande. Förskollärarna förmedlade läroplanen på ett praktiskt sätt, främst genom att hänvisa till citat ur läroplanen. Detta synliggjordes för föräldrarna i dokumentationer, utvecklingssamtal och föräldrasamtal. Resultatet visade också på att det fanns svårigheter för förskollärarna att förmedla läroplanen för föräldrarna, detta var svårigheter relaterade till språk och

kommunikation. Möjligheterna med att förmedla läroplanen för föräldrarna var att synliggöra det pedagogiska arbetet. Utifrån resultatet så finns vissa aspekter som har lett till diskussioner om hur förskollärare faktiskt arbetar med föräldrars inflytande och synliggörandet av läroplanen.

När det kommer till bra kommunikation och relation i förhållandet mellan förskollärare och föräldrar ser vi att det är av positiv bemärkelse att den relationen gynnas. Då det är ur relationer som samarbete föds.Vikten av kommunikation och goda relationer

bekräftas av (Fredriksson, 1991) då det framgick i hennes studie föräldrarna ville ha en ömsesidig dialog. Det framgår av resultatet att förskollärarna har en medvetenhet angående samarbetet med föräldrarna och deras inflytande, att detta är förutsättning för deras barns lärande och att det därför är viktigt att förmedla läroplanen. Detta relateras till Bridge (2001) där hennes studie menar att föräldrars inflytande har betydelse för barns lärande och utveckling. För att föräldrarna ska få inflytande i verksamheten så gäller det för förskollärarna att ha en bra dialog med föräldrarna där åsikter om

för deras barn? För att föräldrarna ska förstå deras roll i det hela så krävs det att de blir informerad om ämnet, i det här fallet läroplanen.

I resultatet påvisas att förskollärarna använder sig av olika former för att presentera läroplanen för föräldrarna i syfte om att öka deras inflytande i verksamheten. Det som förskollärarna valde främst att använda för att synliggöra läroplanen var att påvisa valda citat ur den för föräldrarna. En fråga som är värd att ställas är om detta är ett bra sätt för föräldrarna att att få förståelse för läroplanens innebörd för dem själva och för deras barn. Citaten förklaras sällan grundligt vad de innebär och varför de används. Att citaten kommer från läroplanens innehåll kanske går att koppla för föräldrarna men är en

svårighet om de inte är insatta i vad innehållet i läroplanen är.

När det kom till att förmedla innehållet i läroplanen för föräldrarna så framgick det att de intervjuade förskollärarna upplevde svårigheter när det kom till att använda

språkbruk. Exempelvis kunde det det handla om svåra begrepp alternativt att föräldrarna hade annat modersmål och nationalitet. Det senare kan kopplas till (Sandberg och Vuorinen) då de menar att språksvårigheter på grund av annan nationalitet kan vara ett hinder. I detta fall handlade det också om språk i form av att förskollärare använder sig av svåra begrepp, vilket alltså inte behöver innebära att föräldrarna har ett annat

modersmål. Det kan innebära att förskollärare behöver tänka på hur de uttrycker sig i förmedlingen av läroplanen och därmed använda sig av ett enklare språk. En möjlighet med att synliggöra läroplanen ansåg förskollärarna var att föräldrarna fick en förståelse för att förskolan är en pedagogisk verksamhet och att läroplanen kan användas som ett redskap för att synliggöra detta. Detta menar Brodin och Renblad (2015) är en

förutsättning för att föräldrarna ska förstå läroplanens syfte och innehåll. Samtidigt framgick det i samma studie att läroplanen mestadels ses som användbar i samband med kommunikationen med föräldrarna. Det som kan ifrågasättas utifrån vårt resultat är därför om den alltid är användbar, eftersom det verkar förekomma språksvårigheter i förmedlingen av läroplanen.

10 Metoddiskussion

Som metod för att få svar på forskningsfrågorna användes semistrukturerade intervjuer. Fördelarna med att använda intervjuer som metod var att respondenterna kunde utveckla sina svar samt att det fanns möjlighet till att ställa följdfrågor. I efterhand insåg vi hur svårt det är att faktiskt få svar på det som skulle studeras, då det krävs en oerhörd

skicklighet från intervjuaren. Att kunna ställa frågor och inte leda in respondenten till ett svar var svårt då vissa av respondenterna behövde följdfrågor för att kunna utveckla ett svar på frågan som ställdes. Vi ställer oss frågande till om våra intervjufrågor var svårtolkade av respondenterna och att det ledde till att vi tyvärr inte fick svar på alla forskningsfrågorna som var ställda från början. Vid kategoriseringen av svaren så upptäckte vi att svaren inte stämde överens med det vi hade från början förväntat oss som svar. Vilket ledde till att vi fick ändra två av tre frågeställningar något för att kunna spegla resultatet rättvist. Detta skulle kunna bero på de förberedda intervjufrågorna som ställdes och att vi som intervjuare skulle behövt ställa fler följdfrågor än vad vi gjorde. Intervjufrågorna bidrog däremot till att vi fick andra svar vilket gör att intervjuer som metod ändå kan ses som värdefull. En fördel med intervjuerna var även att

“rätta” svaret och det svar som de tror att vi förväntar oss, istället för att utgå från hur det verkligen är. En nackdel med intervjuerna var att det tog väldigt lång tid att

transkribera dem med tanke på det snäva tidschemat. Genom en kvalitativ studie utifrån enkäter hade tid kunnat sparas in då inga transkriberingar hade behövts göras. Dock hade vi kanske inte fått lika utförliga och trovärdiga svar. En nackdel som vi ser är också att studien är ensidig eftersom studien bara visar förskollärares uppfattningar. Ett bredare perspektiv hade varit att undersöka föräldrarnas uppfattningar utifrån samma ämne, för att sedan kunna ställa dem emot varandra. Det verkliga resultatet om hur det egentligen ser ut gällande föräldrars inflytande i relationen till läroplanen hade på sätt kunnat få ett annat resultat eftersom det i så fall hade synliggjort även föräldrarnas tankar.

11 Fortsatt forskning

I resultatet så framgår det en svårighet för förskollärarna att förmedla läroplanen för föräldrarna. Att få läroplanen att vara levande i alla beslut och aktiviteter som förskollärarna gör är svårt att förmedla för föräldrarna på ett bra sätt så att det uppmärksammas. Att kunna koppla läroplansmålen till vad man gör rent praktiskt i verksamheten och kunna förtydliga det för föräldrarna så att de förstår är en utmaning. Detta tyder på en osäkerhet för hur förskollärare förmedlar läroplanen. Det skulle kunna gå att forska mer om detta ämne genom att utöka studien till fler områden inom Sverige för att på så sätt få syn på hur man faktiskt förmedlar läroplanen till föräldrarna. Man kanske då kan få ett mer tydligt mönster över för- och nackdelar med hur läroplanen förmedlas. För att kunna öka föräldrarnas inflytande i verksamheten så har vi genom studien sett att det är till fördel att ha goda relationer och kontakt med föräldrarna i grunden, samt en öppen kommunikation från båda hållen. Detta för att öka chanserna till att föräldrarna vill vara mer delaktiga i verksamheten. Ytterligare sätt att kunna få se hur läroplanen förmedlas och föräldrars inflyande i verksamheten skulle vara att istället för att intervjua förskollärare vända sig till föräldrarna. Vad har de för uppfattning av läroplanen? Hur gör förskollärarna den synlig för mig? Vad känner jag som förälder att jag har inflytande över? Är frågor som skulle kunna utgöra ytterligare en helhetsbild av detta ämne.

12 Pedagogiska implikationer och slutsats

Det som utläses i resultatet är att det är en komplex roll som förskollärare har i att skapa inflytande för föräldrar och att informera om läroplanen i det syftet. Dels måste de bygga ett förtroende och en relation med föräldrarna för att kunna skapa en dialog och ett informationsutbyte. Sedan gäller det att kunna förmedla informationen om

läroplanen och dess innehåll till föräldrarna på ett begripligt sätt för att föräldrarna ska kunna förstå den. Genom att föräldrarna har fått till sig informationen om läroplanen så är det önskvärt att de då vet hur de kan ha inflytande i verksamheten och deras barns utveckling och lärande. Vi ser att det finns ett hål i vår forskning där vi inte vet

förskollärarna ska göra det möjligt för föräldrarna att ha inflytande i verksamheten och att de ska informera dem om läroplanens innehåll. Detta är en balansgång som

förskollärare måste avgöra och anpassa sig efter. Däremot så gäller det för förskolläraren att ge alla föräldrar samma förutsättningar att sätta sig in i vad

Referenser

Björkdahl Ordell, S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I. J. Dimenäs. (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt

och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Bloch-Poulsen, J. (2013) Dialogiske forældresamtaler:alle vil jo gerne inddrages?(s. 5, 11 66-67, 100-123, 145-148). Aalborg: Aalborg universitetsforlag. Hämtad

från: http://vbn.aau.dk/files/72855399/Dialogiske_for_ldresamtaler_alle_vil_jo_gerne_ inddrages.pdf september 12, 2017

Bridge, H. (2001). Increasing Parental Involvement in the Preschool Curriculum: What an action research case study revealed Accroître la Participation Parentale dans le Programme Préscolaire: Résultats d'une étude de cas d'une recherche-action Aumentar la Participación de los Padres en el Plan de Estudios Preescolar: Lo que reveló un estudio de investigación de medidas, International Journal of Early Years Education, http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/713670676?needAccess=true

Brodin, J. & Renblad, K. (2015). Early Childhood Educators’ Perspectives of the Swedish National Curriculum for Preschool and Quality Work. Early Childhood

Education Journal, 43(5), 347-355. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D306

Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I. I. Bråten. (Red.), Vygotskij och

pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, L. (2004). Föräldrar och skola. Örebro: Örebro universitetsbibliotek. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A137381&dswid=-4548 Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Fredriksson, G. (1991). Föräldrasamarbete i förskolan: pedagogernas, föräldrarnas

och barnens syn på samarbete. Lund: Studentlitteratur

Jonsdottir, F & Nyberg, E. (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska

samtal. I Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald makt och möjligheter. Lund:

Studentlitteratur.

Kihlström, S. (2007). Att genomföra en intervju. I. J. Dimenäs. (Red.), Lära till lärare:

Att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.

Stockholm: Liber.

Löfdahl, A. (2014). Förändrade relationer mellan lärare och föräldrar i förskolan –

aspekter av en förändrad lärarprofession (s. 260-261). Institutionen för pedagogiska

studier: Karlstads universitet. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr 4-5 2014 issn 1401-6788 Hämtad från:

Sandberg, A & Vuorinen, T. (2008). Preschool–home cooperation in

change. International Journal of Early Years Education, 16:2, 151-161,

DOI:10.1080/09669760802025165. Hämtad

från http://dx.doi.org/10.1080/09669760802025165

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö, 98. (Rev. uppl.) Stockholm: Skolverket

Skolverket (2011). Förskolan är till för ditt barn: En broshyr om förskolans läroplan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2013). Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem: Resultat

från föräldraundersökningen 2012. Rapport 392. Skolverket: Stockholm.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017). PM – Barn och personal i förskolan hösten 2016. Hämtad:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2 Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3777.pdf%3Fk%3D3777

Säljö. R (2014). Den lärande människan: -teoretiska traditioner. I. U P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg. (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Tallberg Broman, I. (2013). Föräldrasamverkan i förändring. I. Harju, A & Tallberg Broman, I. (Red.), Föräldrar, förskola och skola: Om mångfald, makt och möjligheter. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vuorinen, T, Sandberg, A, Sheridan, S, & Williams, P. (2014) Preschool teachers'

views on competence in the context of home and preschool collaboration. Early Child

Development and Care, 184:1, 149-159, DOI: 10.1080/03004430.2013.773992. Hämtad från:

Bilagor

Bilaga A: Brev till förskolechefer inom kommunen

Hej!

Vi är två studenter från Linnéuniversitet som går sista terminen på

förskollärarprogrammet. Vi håller just nu på att skriva vårt examensarbete som handlar om föräldrars inflytande i verksamheten i relation till förskolans läroplan utifrån förskollärares perspektiv. Vi letar därför efter förskollärare som skulle vilja ställa upp att delta i en intervju och ser gärna att er förskola deltar. Den insamlade empirin kommer att behandlas på ett respektfullt sätt och endast användas till vårt

examensarbete. Alla namn på förskolor och förskollärare och övrig data som kan vara spårbart kommer att förbli anonymt. Vi skulle vara tacksamma om ni ville höra er för ute i verksamheten om det är någon eller några (1-2) på er förskola som vill ställa upp. I så fall vill vi gärna veta vilken avdelning och namn på eventuella personer som vi ska besöka. Skicka gärna deras mailadress alternativ att de mailar oss! Intervjuerna kommer att ske i slutet av vecka 39, alternativt att vi kommer överens om en passande tid längre fram! Hör gärna av er om ni har några funderingar!

Emma: ew222jj@student.lnu.se Hanna: hb222hf@student.lnu.se

Bilaga B: Intervjufrågor

Vilka möjligheter ser förskollärarna att föräldrarna har att uttrycka sina synpunkter gällande verksamheten?

- På vilket sätt bjuder ni in föräldrar att vara delaktiga i verksamheten - Vad är föräldrarna delaktiga i?

- Vad upplever ni att föräldrarna vill vara delaktiga i verksamheten? - Vad upplever ni att föräldrarna inte vill vara delaktiga i verksamheten?

- Vid vilka tillfällen är det extra bra att föräldrarna får inflytande i verksamheten? - När upplever du att det är viktigt att föräldrarna har inflytande i verksamheten? - Hur upplever du i föräldrarnas chanser att kunna påverka verksamheten? - Hur möjliggör ni som förskollärare att föräldrarna kan påverka verksamheten? ·

Vilka möjligheter och svårigheter anser förskollärarna att det finns med att göra föräldrarna medvetna om läroplanen och dess innehåll?

-När presenterar ni läroplanen för föräldrarna första gången? -Hur presenterar ni läroplanen för föräldrarna första gången? -I vilket syfte informerar ni om läroplanen?

-Vilka punkter/avsnitt i läroplanen nämns i första hand för föräldrarna? -Vilka svårigheter upplever du att det finns med att synliggöra läroplanen för föräldrarna?

-På vilket sätt synliggör ni läroplanen under förskoletiden?

-Vilka aspekter anser du som är viktigt att nämna om läroplanen?

-Vilka svårigheter upplever du att det finns med att synliggöra läroplanen för föräldrarna?

-Vilka möjligheter upplever du att det finns med att synliggöra läroplanen för föräldrarna?

Bilaga C: Deltagandes medgivande och information till intervju

Hej!

Här kommer lite information om vad som gäller för er som kommer att delta i en intervju. Som deltagande i studien har ni rätt till att bli informerade om studiens syfte enligt informationskravet från vetenskapsrådet. Vårt syfte med studien är att bidra med kunskap om föräldrars möjligheter att få inflytande i förskolans verksamhet i relation till förskolans läroplan. Principerna är till för att skydda er samt det insamlade

materialet som sker i samband med intervjun. Var god läs nedanstående punkter.

● De som medverkar i en undersökning har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De får avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.

● I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte de som deltar i undersökningen utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan.

Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.

● Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och

avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. Allt insamlat material kommer därför att raderas efter att uppsatsen har blivit godkänd. I uppsatsen kommer vi också att använda oss av fiktiva namn.

● Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.

Här med godkänner jag att jag tagit del och förstått innebörden av att delta i intervjun:

--- --- Deltagarens namn (Texta) Hanna Björkesjö/ Emma Wallin