Sjuksköterskans roll i undervisning

KANDID

AT

UPPSA

TS

Halmstad 2014-01-02

Sjuksköterskans roll i undervisning

Kunskap och insikt kan leda till

livsstilsförändring hos patienten

Caroline Wallgren Andersson,

Katarina Norman, Malgorzata Stenkvist

Sjuksköterskans roll i undervisning

Kunskap och insikt kan leda till livsstilsförändring

hos patienten

Caroline Wallgren Andersson

Katarina Norman

Malgorzata Stenkvist

Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Omvårdnad – Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Ht 2013

Sektionen för hälsa och samhälle Box 823

The nurse's role in education

Knowledge and insight can lead to lifestyle change in

the patient

Caroline Wallgren Andersson

Katarina Norman

Malgorzata Stenkvist

Nursing Programme, 180 credits Nursing Thesis, 15 credits (61-90) Autumn 2013

School of Social and Health Sciences P.O. 823

Kunskap och insikt kan leda till livsstilsförändring hos patienten

Författare Caroline Wallgren Andersson, Katarina Norman, Malgorzata Stenkvist

Sektion Sektionen för hälsa och samhälle

Handledare Annelie Lindholm, Universitetsadjunkt, Fil mag Examinator Kärstin Bolse, Universitetslektor, Med dr Tid Ht 2013

Sidantal 13

Nyckelord Hälsobeteende, livsstilsförändring, omvårdnad, patientutbildning, sjuksköterska

Sammanfattning Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. Hjärt-

Title The nurse's role in education

Knowledge and insight can lead to lifestyle change in the patient

Author Caroline Wallgren Andersson, Katarina Norman,

Malgorzata Stenkvist

Department School of Social and Health Sciences

Supervisor Annelie Lindholm, Lecturer, MSc Examiner Kärstin Bolse, Senior lecturer, PhD

Period autumn 2013

Pages 13

Key words Health behavior, lifestyle change, nurse, nursing, patient education

Abstract Unhealthy lifestyle habits increase the risk of illness and death. Car-

Innehållsförteckning

Inledning

Bakgrund

Livsstilsförändringar ...1

Sjuksköterskans roll i undervisningssituationen ...2

Patientdelaktighet ...4

Problemformulering

Syfte

Metod

Datainsamling ...5

Cinahl

PubMed

PsycINFO

Databearbetning ...6

Resultat

Bedömning av patientens kunskapsbehov ... …6

Information och undervisning ...7

Sjuksköterskans stöd ...8

Diskussion

Metoddiskussion ...8

Resultatdiskussion ...9

Konklusion och implikation

12

Referenser

Inledning

Livsstilsrelaterade sjukdomar orsakar cirka 35 miljoner dödsfall varje år (Riemer, 2009). Enligt Socialstyrelsen (2012) påverkar ohälsosamma levnadsvanor vår livsstil och utgör 20 procent av den totala sjukdomsandelen i Sverige. En ohälsosam livsstil kan orsaka hjärt-, kärlsjukdomar, stroke, cancer och diabetes typ-2 (ibid.). Forskning visar att livsstilsförändring förbättrar hälsan i hela samhället (Riemer, 2009).

Livsstilsförändringar är svåra att genomföra. Patienten behöver oftast emotionellt stöd, motivation och undervisning där hon är involverad och förstår hur och varför en beteen-deförändring är nödvändig (Krannich, Weyers, Lueger, Schimmer, Faller & Elert, 2008). Sjuksköterskan har en central roll i undervisningen i att informera och undervisa hur livsstil påverkar hälsa och sjukdomsutveckling (Ringsberg, 2009).

Forskning visar att sjuksköterskor upplever att patientundervisning är viktigt för att åstadkomma en beteendeförändring (Friberg, Granum & Bergren, 2012). Undervisning-en behöver ständigt utvecklas för att bemöta de krav från patiUndervisning-enter som vill vara välin-formerade om sin egen situation och själv söker information och tillägnar sig kunskap om sin sjukdom och prognos (Lejsgaard Christensen & Huus Jensen). Undervisningen är ibland bristfällig eller tillgodoser inte patientens kunskapsbehov tillräckligt (Tingström, 2009; Friberg et al., 2012). I samband med genomförande av livsstilsförändringar vilka kan vara svåra att genomföra behöver patienten få stöd av sjuksköterskan. Sjuksköters-kan Sjuksköters-kan genom sina kunskaper om hur undervisning utformas, genomförs och anpassas tillfredsställa patientens behov (ibid.).

Bakgrund

Livsstilsförändringar

Genom att förändra sin livsstil minskar risken att utveckla olika sjukdomar samt före-bygga en försämring av en redan befintlig sjukdom (Ringsberg, 2009).Kostförändringar och ökad fysisk aktivitet minskar risken för fetma, diabetes typ-2, hjärt-, kärlsjukdomar, cancer och stroke. Minskad rökning och alkoholkonsumtion har också en positiv inver-kan på vår hälsa (ibid.). Forskning visar att alkoholskador har ökat men att konsumtion-en av tobak har minskat (Statkonsumtion-ens folkhälsoinstitut, 2008). Det sistnämnda kan ha ett starkt samband med rökförbudet som infördes på restauranger 2005. Trots satsningar att stimulera till ökad fysisk aktivitet har forskning visat att övervikt och fetma har ökat kraftigt (ibid.). Det kan bero på förändrade kostvanor och en höjd levnadsstandard (Ringsberg, 2009).

Sjukvårdspersonal inom alla enheter såsom landsting och kommuner arbetar utifrån nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen, 2011). Riktlin-jerna är till för att patienter ska få stöd att lägga om sin livsstil. Patienter ska erbjudas kostrådgivning, stöd att sluta röka, minska alkoholkonsumtion samt information om fysisk aktivitet (ibid.).

Det är svårt att förändra livsstilen, de vanor och beteenden människan har (Hallberg, 2010). De patienter som söker vård för problem med levnadsvanor kan inte alltid se

sambanden (Socialstyrelsen, 2012). Patienten behöver få information och kunskap för att bli medveten om olika riskfaktorer. Dessutom måste sjukvårdspersonal samtala om de risker som livsstilsfaktorer innebär (Hallberg, 2010). Livsmönster förändras ständigt och nya livssituationer uppstår med nya hälsoproblem (Ringsberg, 2009). Kunskap om hur olika faktorer påverkar vår hälsa har betydelse för livsstilsförändring. Genom för-djupad kunskap om vad riskfaktorer innebär kan sjuksköterskan arbeta hälsofrämjande och förmedla kunskap till patienten som därigenom kan uppmuntras till att påverka sin hälsa på ett positivt sätt (ibid.).

Sjuksköterskans roll i undervisningssituationen

Under mitten av 1800-talet skrev Florence Nightingale sin avhandling i omvårdnad som satte patientundervisning i fokus och som haft stor betydelse för utvecklingen av sjuk-sköterskeprofessionen (Jakobsson & Lützén, 2009). Första delen av 1900-talet bidrog sjuksköterskor med hälsoupplysning och rådgivning främst kring etik och hygien (Häggström, 2003). Under 1960- och 1970- talen riktades undervisning mot upplysning och hälsovårdsarbete och handlade om sjukdom, behandling, levnadsvanor och livsstil. Den medicinsktekniska utvecklingen under 1970- och 1980-talen, ökade behovetav specialistsjuksköterskor med sin specifika kompetens inom utbildningsområden som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (ibid.).

All vård och behandling utformas och genomförs, så långt det går, i samråd med patien-ten (SFS 1982:763). Patienpatien-ten har rätt att delta aktivt i beslupatien-ten kring sin behandling och vård samt ta del av all information (Rosenqvist, 2001). Enligt kompetensbeskriv-ning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005), ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patientdelaktighet i vården. I sitt arbete ska sjuksköterskan utgå från en humanistisk människosyn vilket innebär att visa respekt för patientens integritet och autonomi samt förmåga att värna om patientens kunskaper och erfarenheter (ibid.). Användningen av internet vid livsstilsförändring ökar ständigt då information blivit mer lättillgänglig vilket leder till att patienter och anhöriga är mer välinformerade (Hägg-ström, 2003; Sävenstedt, 2009). Oermann (2003) framhåller att patienter har lättare att hitta information om diagnoser och behandlingsalternativ via internet. Den information som patient och anhöriga finner genom olika källor är ibland vilseledande och felaktig och kan orsaka skada för patienten (Ivarsson & Nilsson, 2008). Sjuksköterskor behöver ständigt informera sig och tillägna sig nya kunskaper på grund av nya krav och erbjuda en säker vård för att tillgodose patienters varierande kunskapsbehov (Nilsson Kajermo & Wallin, 2009).

Livsstilsförändring går ut på att leda till en beteendeförändring hos patienten där sjuk-sköterskan hjälper och vägleder patienten (Faskunger, 2008). Förändring kan inte enbart ses som övergång från en ohälsosam vana till en något mera hälsosam vana då under-visningen i detta fall endast blir ”aktionsorienterad”. Det ska ses som en process med både små framsteg och tillfälliga snedsteg. I arbetet med att förändra livsstilsvanor, har patientens vilja och motivation till förändring en viktig betydelse. Tilltro till sig själv och förmåga att genomföra en förändring är andra viktiga faktorer för beteendeföränd-ring (ibid.). Elfhang och Rössner (2010) belyser att utbildning som är uppdelad i flera steg är framgångsrik vid förändring av livsstil.

Hur undervisningen utformas beror också på sjuksköterskans förhållningssätt (Gedda, 2003). Enligt Kelvered, Öhlen och Gustafsson Åkersdotter (2012) har sjuksköterskans förhållningsätt betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet. Sjuksköterskans kunskap om beteendeförändring, samtalsmetodik och kommunikation påverkar också utformningen av undervisningen (Faskunger, 2008).

I patientundervisning ingår inventering, planering, genomförande, uppföljning och ut-värdering (Klang Söderkvist, 2008). Strömberg (2005) anser att alla steg behöver ge-nomföras för att lyckas med undervisningen. Under inventeringen fastställer sjukskö-terskan patientens kunskapsbehov, färdigheter och motivation (Tingström, 2009). I pla-neringen formulerar hon mål utifrån patientens behov. Vid genomförandet planerar sjuksköterskan när, var och hur undervisningen ska ske. Utvärdering och uppföljning visar om de uppsatta målen gällande livsstilsförändring har uppnåtts och hur bestående resultaten är (ibid.). Kontinuerligt ska individuell uppföljning och utvärdering ske i samråd mellan patient och sjuksköterska under utbildningen (Klang Söderkvist, 2008). För att stimulera till lärande ska sjuksköterskan anpassa en lämplig undervisningsform (Tingström, 2009). En av formerna är individuell undervisning där patienten har möj-lighet till att reflektera samt ge och få respons från sjuksköterskan. I gruppundervisning får patienten träffa andra i samma situation och dela erfarenheter, vilket kan upplevas som värdefullt. Det finns beprövade vetenskapliga modeller som lämpar sig för beteen-deförändring och motivation som till exempel motiverande samtal, MI, och

problemba-serat lärande, PBL (ibid.). Dessa modeller skapar förutsättningar för att undervisningen,

leder till en ökad kunskap och beteendeförändring (Strömberg 2005). Vid motiverande samtal hjälper sjuksköterskan patienten att förstå situationen och vara ett stöd utan att kritisera för att åstadkomma en livsstilsförändring (Tingström, 2009). Patientens värde-ringar, hälsosyn, autonomi och personlighet är viktiga faktorer för hur patienten hante-rar situationen. Socialt nätverk, sårbarhet, tillit till sin egen förmåga är andra faktorer. Problembaserat lärande är ett självstyrt lärande där individen utgår från sin egen situat-ion och sjuksköterskan har en handledande roll. Sjuksköterskans roll är att skapa en trygg miljö för lärandet och ge återkoppling till patienten. Patienten identifierar sina problem och försöker hitta lösningar utan att få färdiga lösningar. Genom att hålla sig uppdaterad inom evidensområden kring modeller som är aktuella har sjuksköterskan lättare att individuellt anpassa utbildningen (ibid.).

Eftersom patientundervisning är ett pedagogiskt arbete och de olika pedagogiska synsät-ten som sjuksköterskan utgår ifrån, har stor betydelse för utformningen av undervis-ningen (Friberg, 2012). Enligt behavioristisk tradition är det beteendet som är centralt. Genom stimuli påverkas beteendet så att handlingar antingen förstärks eller dämpas. Behaviorismen påverkar individens tänkande och beteende som sedan utvärderas utifrån resultatet. Individen får inte uttrycka vilka kunskaper han/hon redan har och heller inte uttrycka behov av kunskap som finns. Det finns risk att individen blir passiv i undervis-ningen och hamnar i underläge gentemot sjuksköterskan. Den kognitivistiska

tradition-en fokuserar på människans mtradition-entala funktioner. Måltradition-en med patitradition-entundervisning är att ta

reda på individens motivation, ett förändrat tankesätt och att han/hon känner sig kompe-tent. Enligt sociokulturell tradition är människan en individ i ett socialt och kulturellt sammanhang. Lärandet kan inte skiljas från tradition, kultur och historia. Hur ord an-vänds och tolkas i samtal med patienter har betydelse för undervisningen så att patien-terna inte känner sig underlägsna. Självkänsla och självkännedom är viktiga mål i pati-entundervisning enligt humanistisk tradition (Friberg, 2012).

Genom stöd kan individen utveckla egenvård och ansvarstagande för de egna hälsova-len (Friberg, 2012). Enligt livsvärldsfenomenologi sker undervisning genom att möta individen utifrån sin livsvärld, det sammanhang och kontext han/hon lever i. Människan ses utifrån ett helhetsperspektiv där kropp och själ ingår. Det som är centralt är lärande, förståelse och förändrad livssituation (ibid.).

Patientdelaktighet

Eldh (2009), beskriver patientdelaktighet enligt Orem som engagemang i sin egenvård. Orem har utifrån sin omvårdnadsteori konstruerat en egenvårdsmodell som består av tre delar egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem (i Kirkevold, 1994). Grunden i teorin bygger på att egenvård är en aktivitet som individen utför själv (i SSF, 2008). Egenvård är en medveten handling som lärs in i samspel med sociala grupper. Egen-vårdsåtgärder varierar beroende på individens sociala och kulturella bakgrund (ibid.). Egenvårdsbrist uppstår när en person är i behov av omvårdnad och egenvårdskap-aciteten är mindre än egenvårdskravet (Orem, 2001). Egenvårdskapacitet är, enligt Orem (2001), en förmåga att upprätthålla sin hälsa och välbefinnande. Omvårdnadssy-stem skapas i omvårdnadssituationer i interaktion mellan sjuksköterskan och patient (ibid.). Orem (2001) menar att sjuksköterskans kunskaper, förmågor och värderingar ingår i omvårdnadskapaciteten.Orem beskriver fem olika typer av hjälpmetoder: att utföra saker för patienten, vägleda patienten, stödja patienten, skapa en utvecklande miljö samt undervisning (i Kirkevold, 1994). Teorin har visat sig vara effektiv vid pla-nering och effektivisering av vården samt som stöd och utveckla patienternas förmåga att utföra egenvård (Aish & Isenberg, 1996; SSF, 2008).

Problemformulering

I undervisning av patienter är målet att patienten ska känna tillit, trygghet och delaktig-het. Utifrån sina egna förutsättningar får patienten resurser till att själv ta ansvar för sin hälsa. I sitt arbete har sjuksköterskan en central roll i undervisning av patienter till att genomföra livsstilsförändringar. Det kan innebära många hinder för sjuksköterskan att ta hänsyn vid planering och tillrättaläggning av undervisning vilket motsvarar syftet med studien.

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll vid undervisning av patienter med fokus på livsstilsförändring.

Metod

Datainsamling

En inledande litteratursökning med fritext gjordes (Friberg, 2006) i följande databaser, CINAHL, PubMed och PsycINFO. Databaserna valdes utifrån studiens syfte med in-riktning mot omvårdnad, vård och medicin. Syftet med sökningen var att undersöka om det fanns tillräckligt med information för att kunna genomföra en litteraturstudie. Sökorden diskuterades och valdes utifrån syfte och problemformulering. Sökorden som var relevanta till litteraturstudien, översattes först till engelska och anpassades senare till databasernas heading och term. Orden som anpassades till headings och MeSH-term var, hälsobeteende (health behavior), livsstil (life style), patientutbildning (patient education) och motiverande samtal (motivational interviewing). För att utöka sökningen med fler relevanta artiklar kompletterades sökningen med fritext. Fritextorden som an-vändes var livsstilsförändring (lifestyle change, life style change), omvårdnad (nursing), patientutbildning (patient education, patienteducation), individanpassad vård (individu-alized care) och sjuksköterska (nurse). Fritextordet motivational interviewing användes i sökningen på grund av att de innehöll relevant information till syfte och problemformu-lering. Trunkering(*) användes för två ord för att få en bredare sökning. Exact Major Subject Heading, [MM], användes för att begränsa sökningen. Vid sökningen av artik-larna användes olika kombinationer av de valda orden. Boolesk söklogik i form av AND användes för att få rätt samband mellan orden (Friberg, 2006). De sökningar som inte gav några resultat valdes att inte redovisas. För detaljerad sökordsöversikt se Tabell 1 bilaga A.

För att finna vetenskapliga artiklar har följande inklusionskriterier använts: artiklarna skulle vara vetenskapliga, enligt Friberg (2006). Studierna skulle behandla relationen patient-sjuksköterska, belysa sjuksköterskans roll i undervisning och livsstilsföränd-ringar vid sjukdomstillstånd. Exklusionskriterier är livsstilsförändlivsstilsföränd-ringar för icke sjuka personer och relationen patient-läkare. Eftersom materialet var begränsat exkluderades inte faktorer som: deltagarnas ålder, kön och geografisk lokalisering. Detta gav ett bre-dare urval av artiklar vilket var av betydelse för resultatet.

Cinahl

Följande ord som användes vid sökningen var individualized care, patient education, nursing, health behavior, life style change, nurse och motivational interviewing. Två av sökorden trunkerades (*) för att få olika böjningsformer och därmed en utökad sökning. Vid sökningarna användes ” Health behavior”, ”Patient education” och ”Motivational

Interviewing” som ”Exact Major Subject Heading” [MM], för att avgränsa sökningen.

Olika kombinationer av sökorden användes. Sökningarna begränsades till abstract avai-lable, publish date 2008-2013, english language och research article. Totalt gjordes sex sökningar varav åtta relevanta artiklar hittades.

PubMed

Följande ord som användes vid sökningen var motivational interviewing och life style. Vid sökningen användes ”life style” som ”MeSH-Term”. Olika kombinationer av sökorden användes. Sökningarna begränsades till abstract available, 5 years, english language och humans. Totalt gjordes två sökningar. Två relevanta artiklar hittades.

PsycINFO

Följande ord som användes vid sökningen var lifestyle change och patienteducation. Sökningen avgränsades med peer reviewed, publish date 2008-2013 och english langu-age. En sökning gjordes och en relevant artikel hittades.

Databearbetning

Studien var en litteraturstudie och inledningsvis lästes artiklarnas abstrakt. Om abstrakt-et stämde med syftabstrakt-et valdes artikeln för ytterligare granskning. Vid första urvalabstrakt-et hitta-des 25 artiklarsom var relevanta för syftet. Av de artiklarna valdes 14 bort som inte överensstämde med litteraturstudiens syfte. Sedan granskades 11 artiklar som stämde överens utifrån syfte och problemformulering.Utifrån de 11 artiklarna var 5 kvalitativa och 6 kvantitativa. Artiklarna lästes först individuellt och förutsättningslöst för att få en bra bild av artiklarnas innehåll. Därefter lästes artiklarna gemensamt och innehållet dis-kuterades utifrån studiens syfte och problemformulering. Likheter och skillnader disku-terades för att undersöka om artiklarna gav svar på problemformulering. Utifrån analys av artiklarna framkom det tre kategorier: bedömning av patientens kunskapsbehov, in-formation och undervisning och sjuksköterskans stöd. Artiklarna kvalitetsbedömdes gemensamt utifrån Forsberg och Wengströms (2008) bedömningsinstrument för kvalita-tiva och kvantitakvalita-tiva studier. Artikelgranskningen sammanfattades därefter i artikelöver-sikten (Tabell 3, Bilaga C1-D5). För detaljerad sökhistorik se Tabell 2 bilaga B1-B2. Artiklarna som redovisats i resultatet markerades med asterisk (*) i referenslistan.

Resultat

Bedömning av patientens kunskapsbehov

Genom att sjuksköterskan bildade sig en uppfattning om patientens kunskapsbehov och förståelse för vad hälsa var kunde hon anpassa utbildningen utifrån individuella behov, kontext och erfarenhet (Arvidsson, Bergman, Arvidsson, Fridlund & Tingström, 2012; Goodman et al., 2009). Vid bedömning av kunskapsbehoven hjälpte sjuksköterskan att vägleda patienten vid sjukdom och återanpassning till det dagliga livet (Arvidsson et al., 2012; Askham, Kuhn, Frederiksen, Davidson, Edward & Worrall-Carter, 2010; Good-man et al., 2009; Kessler, 2012).Patientens kunskapsbehov blev sekundärt när fokus låg på sjukdom och undersökningar (Österlund Efraimsson, Fossum, Ehrenberg, Larsson & Klang, 2011).

I flera studier framkom det att det funnits hinder i bedömning av patientens kunskaps-behov på grund av sjuksköterskans oförmåga till att reflektera över vad som var relevant för att anpassa utbildningen (Askham et al., 2010; Björk Brämberg, Dahlborg-Lyckhage & Määttä, 2012 ; Goodman et al., 2009). Två studier visade att det vid bedömning av kunskapsbehov inte togs hänsyn till sociokulturell bakgrund och eventuella språkbarriä-rer (Askham et al., 2010; Björk Brämberg, et al., 2012).Sjuksköterskans attityd till vad som var relevant för patienten att lära sig om sin sjukdom och eventuella riskfaktorer var hinder då kunskapsbehovet bedömdes och styrdes utifrån vad sjuksköterskan tyckte och ansåg att patienten skulle kunna och veta (Björk Brämberg et al., 2012). Björk

Brämberg et al. (2012) och Österlund Efraimsson et al. (2011) belyste att sjuksköters-kans bristande kunskaper ledde till att patientens kunskapsbehov inte kunde bedömas och att den utformade utbildningen inte gav förväntat resultat.

Information och undervisning

Flera studier har visat att resultatet av undervisningen berodde på sjuksköterskans för-måga att motivera patienten till förändring (Askham et al., 2010; Björk Brämberg et al., 2012; Goodman et al., 2009). Genom att patienterna blev medvetna om riskfaktorer och komplikationer samt fick lämplig bedömning och korrekt information, ledde det till att de fick bättre insikt i sin sjukdom och hade lättare att göra livsstilsförändringar (ibid.). Patienters bristande kunskap om komplikationer och undervisning ledde till att patien-terna inte förstod varför en förändring var nödvändig (Björk Brämberg et al., 2012). När sjuksköterskan inte nått fram med information kring hur riskfaktorer kunde påverka hälsan ledde det till dålig förståelse och rädsla hos patienter som valde en passiv livsstil (Askham et al., 2010).

Det var viktigt att sjuksköterskan gav information vid rätt tidpunkt, i rätt miljö, samt anpassade utbildningsmaterialet genom demonstration, filmvisning, skriftlig informat-ion och lekar (Askham et al., 2010; Kelo, Martikainen & Eriksson, 2013). Den utbild-ning och information som gavs i ett tidigt skede glömdes oftast bort av patienterna på grund av stress och trötthet (Askham et al., 2010).Förutom att korrekt information gavs var det viktigt att kontrollera vad patienten förstått och tagit till sig (Goodman et al., 2009). När sjuksköterskan anpassade utbildningen individuellt ledde det till att patien-terna bättre tog till sig information vilket ökade chanserna för att lyckas genomföra en livsstilsförändring (Goodman et al., 2009). I en annan studie visade det sig att både barn och föräldrar föredrog individuell undervisning som var familjecentrerad i en lugn och arrangerad miljö (Kelo et al., 2013). Gruppundervisning har visat sig vara effektiv då deltagarna delade värdefulla erfarenheter (Askham et al., 2010) och kunde utveckla sin egenvård (Kessler, 2012). När undervisningen var styrd, vad det gäller struktur och in-nehållskapade det en obalans mellan sjuksköterska-patient (Björk Brämberg et al., 2012).

Flera studier visade att sjuksköterskans val av modell och metod hade betydelse för ut-bildningens resultat (Arvidsson et al., 2012; Eshan, 2013; Kessler, 2012; Koelewijn et al., 2009; Österlund Efraimsson et al., 2011). Utbildningsprogram som baserade sig på egenvård för att öka kunskap och skapa beteendeförändringar påvisade ökad förståelse för och användning av mammografi och Pap-test (Kessler, 2012). En annan studie vi-sade (Arvidsson et al., 2012) att patienter med reumatiska sjukdomar som deltog i en utbildning med problembaserat lärande, PBL, fick ökad förståelse och motivation som ledde till förbättrad hälsa. Målet med undervisningen var att patienterna skulle hitta me-toder som gjorde det lättare att utföra egenvård och hantera kronisk smärta. Deltagarna i utbildningsprogrammet ansåg att de genomfört livsstilsförändringar som de annars inte skulle ha lyckats med (ibid.). Effekten av MI varierade, en av studierna (Koelewijn et al., 2009)visade att MI, ledd av sjuksköterska, inte hade någon inverkan på patienter med kardiovaskulära sjukdomar (Koelewijn et al., 2009).Däremot visade sig MI vara effektiv för patienter som haft stroke då det medfört ökad överlevnad och förbättrad sinnesstämning (Watkins et al., 2011).I en annan studie framkom det att MI inte gav förväntat resultat hos patienter med KOL på grund av sjuksköterskans bristande utbild-ning (Österlund et al., 2011). Utbildutbild-ning av patienter med Health Belief Model, HBM,

har visat sig vara en framgångsrik metod vid förändringar av livsstil för patienter med akut koronart syndrom i Jordanien (Eshan, 2013). Vid tillämpning av HBM uppmuntra-des patienten till att förändra sitt beteende för att uppnå en förbättrad hälsa. Utgångs-punkten i teorin var patientens tilltro till sin egen förmåga att genomföra förändringar (ibid.). PBL bidrog till att deltagarna ökade sin egenmakt vilket ledde till livsstilsför-ändringar (Arvidsson et al., 2012).

Sjuksköterskans stöd

I ett flertal studier (Arvidsson et al., 2012; Askham et al., 2010; Goodman et al., 2009; Kessler, 2012), ansåg deltagarna, att en av sjuksköterskans viktigare roller var som den stödjande. Stödet kunde ges som information och rådgivning (ibid.). Patienter uttryckte behov av emotionellt stöd i samband med återanpassning till det dagliga livet samt i väntan på operation (Askham et al., 2010; Goodman et al., 2009). Sjuksköterskor stödde patienter i att fatta beslut om undersökningar och attutföra egenvård (Kessler, 2012). Sjuksköterskor inom psykiatrin anpassade sin roll utifrån patienternas individuella be-hov (Koivunen, Huhtasalo, Makkonen, Välimäki & Hätönen, 2011). På grund av bris-tande IT-kunskaper intog sjuksköterskan en passiv roll då patienten hade mer kunskaper inom området. I undervisning som utformats utifrån patientens behov var sjuksköters-kan den som vägledde och motiverade utan att ta beslut. Sjuksköterssjuksköters-kan agerade samar-betspartner till patienten som själv styrde innehållet av undervisningen. I rollen som lärare var sjuksköterskan aktiv och engagerad utan att vara auktoritär gentemot patien-ten. Patientens tillstånd kunde begränsa undervisningen och att sjuksköterskan satte gränser (ibid.). I rollen som handledare (Arvidsson et al., 2012) hade sjuksköterskan inte en traditionell roll som lärare utan stödde patienten i PBL för att ta ansvar för sin egenvård. I en studie om familjecentrerad undervisning, som var patientnära, hade sjuk-sköterskan en roll som rådgivande och lyssnande där olika alternativ erbjöds (Kelo et al., 2013). Det viktigaste vid genomförandet var att hela familjen deltog aktivt och att undervisningen anpassades utifrån individuella behov (ibid.). I en av studierna där sjuk-sköterskan intog en ledande och stödjande roll har det visat sig ha betydelse för hur pa-tienter tog emot information och inlärningsförmåga (Goodman et al., 2009). En annan studie visade att sjuksköterskan intog en auktoritär roll gentemot patienter med immi-grantbakgrund då hon inte utgick från patienters behov vid information, rådgivning och undervisning (Björk Brämberg et al., 2012). Resultaten visade att patienterna hade en sekundär roll då praktiska och sociala frågor ansågs vara mindre viktigt. Undervisning-en skedde strikt utifrån ett medicinskt perspektiv (ibid.).

Diskussion

Metoddiskussion

Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.Dessa databaser ansågs vara relevanta då de inriktar sig mot omvårdnad, vård och medicin. Sökningar gjordes även i SveMed+ och Vård i Norden men resulterade inte i några relevanta artik-lar. Flera sökningar gjordes för att inte missa några relevanta artiklar vilket kan ses som en styrka. Utifrån syfte och problemformulering diskuterades och valdes sökorden. En

styrka i sökningen av artiklar var att kombinera sökorden på olika sätt för att få bästa möjliga utfall i samtliga databaser. Vid sökningen lästes titel och abstrakt då titeln inte alltid återspeglar innehållet. Artiklarna lästes och bearbetades gemensamt. Det ledde till att innehållet analyserades ur olika synvinklar och ur ett djupare perspektiv vilket kan ses som en styrka. För att få fram så aktuell forskning som möjligt begränsades sök-ningen fem år tillbaka i tiden vilketkan ses som en styrka då sökningen bara bestod av aktuell forskning.Vid sökningarna eftersträvades att få en jämn fördelning av artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Grunden till det är att kvantitativa artiklar beskri-ver ett mätbart resultat på livsstilsförändringar medan kvalitativa beskribeskri-ver patienters kunskapsbehov och sjuksköterskors roll i undervisningssituationer. Artiklarna granska-des, enligt Forsberg och Wengströms (2008) bedömningsinstrument och åtta graderades till grad 1 vilket visar att artiklarna var av hög vetenskaplig kvalitet. Genom att de flesta artiklarna graderades till grad 1, kan det anses som en styrka eftersom det gör resultatet mer trovärdigt. De övriga tre artiklarna bedömdes till grad 2 på grund av antalet delta-gare vilket begränsar generaliserbarhet. För att få ett bredare perspektiv gjordes ingen begränsning av deltagarnas ålder, kön eller geografisk lokalisering för att få tillräckligt med aktuell forskning. Resultatartiklarna är geografiskt fördelade över världen och pre-senterar resultat från Australien, England, Finland, Jordanien, Nederländerna, Sverige och USA. Den geografiska fördelningen av artiklarna gjorde att litteraturstudien gav ett vidare perspektiv över hur sjukvård fungerar i andra länder och kulturer. Det kan ses som en styrka då vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det kan påverka sjuksköters-kans arbete i möten med patienter från andra länder. De flesta av länderna har jämför-bara förhållanden sett till Sverige och den svenska sjukvården vilket också kan ses som en styrka. Den geografiska spridningen kan även ses som en svaghet då det förekommer skillnader på vård och omvårdnad i andra länder.

Resultatdiskussion

För att anpassa undervisningen behöver sjuksköterskan inventera patientens kunskaps-behov och ta hänsyn till hans tidigare kunskaper och erfarenheter (Arvidsson et al., 2012; Goodman et al., 2009). Det stämmer överens med Eldh (2009) som belyser att sjuksköterskan, genom att lyssna och utgå från patientens behov, får bättre insikt i vilka kunskapsbehov patienten har (ibid.). Genom att få insikt om hur kunskapsbehoven ser ut är det lättare att förmedla information som medför att patienten får en ökad kunskap. Det i sin tur leder till ett bättre utbildningsresultat och ökar chansen för att en livsstils-förändring kan ske.

Ett flertal studier har visat att det förekommit svårigheter i bedömning av patientens kunskapsbehov då sjuksköterskan hade otillräckliga kunskaper om undervisningsformer och inte hade förmåga att reflektera över vad som var relevant (Askham et al., 2010; Björk Brämberg et al., 2012; Goodman et al., 2009;Österlund Efraimsson et al., 2011). En orsak kan vara sjuksköterskans omognad som begränsar förmågan till att reflektera över situationen.Med tanke på den existerande tidsbristen är risken stor att sjuksköters-kan reagerar utifrån stress och drar förhastade slutsatser som påverkar patientutbild-ningen negativt. Otillräcklig dokumentation kan utgöra ytterligare ett hinder. Tidigare forskning (Karkkainen & Eriksson, 2002) har visat att bristfällig bedömning av patien-tens hälsostatus och sjukdomshistoria gjorde det omöjligt att avgöra vilken typ av råd-givning, handledning eller undervisning patienter behövde.I en SBU-rapport (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009) framgår det att personalens pedago-giska kunnande, metoder samt lämpliga kunskaper inom ämnena har betydelse för

sultatet av utbildningsprogrammet. Orem (2001) menar att sjuksköterskans kunskaper, förmågor och värderingar ingår i omvårdnadskapaciteten (ibid.). Otillräcklig kunskap är en vanlig orsak till patientens bristande egenvård, och det är något som gör att det blir svårare att genomföra en beteendeförändring. Omvårdnadskapacitet innebär att sjukskö-terskan använder sig av adekvata kunskaper för omvårdnadssituationen och sin förmåga att hjälpa patienten att identifiera sina behov och förmåga till att utföra egenvård. För att sjuksköterskor ska kunna tillägna sig ny kunskap och få erfarenhet hur patientundervis-ning kan genomföras är det viktigt att arbetsgivaren medverkar till att höja kompetensen och utbildningsnivån. Studenter bör få mer teoretisk och praktisk utbildning under grundutbildningen i pedagogik och didaktik vilket gör det lättare att planera utbildning och genomföra undervisning av patienter. Genom en förbättrad organisation på arbets-platsen där arbetsgifterna är strukturerade blir förutsättningarna bättre och sjuksköters-kan behöver inte utsättas för onödig stress.

När patientens kunskapsbehov styrdes och bedömdes utifrån sjuksköterskans perspektiv skapades obalans och patienten hamnade i underläge (Björk Brämberg et al., 2012). Gedda (2003) menar att sjuksköterskan utgår från sin maktposition när hon styr och bestämmer kunskapsbehovet utan att ta hänsyn till patientens vilja (ibid.). Det kan leda till begränsningar i bedömningen av patientens kunskapsbehov och sjuksköterskan får svårare att hjälpa patienten till att genomföra en livsstilsförändring. Det kan resultera i att patienten i förväg förväntas att följa en viss behandling eller uppvisa ett visst beteen-demönster. Sjuksköterskan bör alltid utgå ifrån vad som är bäst för patienten vid val av behandling och metod. Genom att föra en dialog med patienten går det att undvika att obalans uppstår mellan patient och sjuksköterska.

Som sjuksköterska i undervisningssituationer är det viktigt att inventera patientens eventuella språkbarriärer och sociokulturella bakgrund (Askham et al., 2010; Björk Brämberg et al., 2012; Goodman et al., 2009; Kelo et al., 2013). Sjuksköterskan ska, enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005), ta vara på patientens kunskaper och erfarenheter och säkerställa att patienten förstår given information. Orem (i SSF, 2008) belyser att även kulturen har betydelse för hur patien-ten utvecklar och klarar av att utföra egenvård. Tidigare studier har visat (Ruderfelt & Axelsson, 2004) att patientens sociokulturella bakgrund påverkar kunskapsbehovet. I ett projekt som inletts av Socialstyrelsen (2013) arbetar sjuksköterskor med patienter med olika sociokulturella, ekonomiska och funktionella förutsättningar för att hjälpa dem att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor (ibid.). Patientens kulturella bakgrund utgör en viktig faktor som sjuksköterskor behöver ta hänsyn till då Sverige är ett mångkultu-rellt samhälle. En interkulturell kompetens hjälper sjuksköterskan att vara kultumångkultu-rellt medveten och förstå kulturella skillnader. Genom att tillämpa den interkulturella kom-petensen kan sjuksköterskan bättre förstå patientens syn på hälsa och sjukdom och hjälpa honom med livsstilsförändringar.

I undervisning är resultatet beroende av sjuksköterskans förmåga att motivera patienten till att genomföra en förändring (Askham et al., 2010; Björk Brämberg et al., 2012; Goodman et al., 2009). Patientens vilja och motivation till förändring är av betydelse i arbetet med att förändra livsstilsvanor (Faskunger, 2008). Tingström (2009) menar att det är betydelsefullt att undersöka patientens motivation redan i början av utbildnings-processen, i inventeringsfasen (ibid.). Genom att sjuksköterskan tar hänsyn till patien-tens erfarenheter, värderingar, prioriteringar samt förändringsbenägenhet skapas förut-sättningar som främjar motivation.

Flera studier visade att sjuksköterskans val av lämplig modell och metod hade betydelse för utbildningens resultat (Arvidsson et al., 2012; Eshan, 2013; Kessler, 2012; Koe-lewijn Loon et al., 2009; Österlund Efraimsson et al., 2011). Tingström (2009) menar att sjuksköterskan behöver ha kunskap om vilka utbildningsformer och modeller som finns och hur dessa kan användas för att stimulera till lärande. Utbildningsprogram som baserade sig på egenvård och problembaserat lärande, PBL, har visat sig vara fram-gångsrika. Liknande resultat har framkommit i tidigare studier (Ruderfelt & Axelsson, 2004), visade att utbildningsprogram som baserade sig på egenvård och PBL ökade dia-betespatienternas förmåga att klara av kostbehandlingen. Även Orem belyser (i Kirke-vold, 1994; SSF, 2008) vikten av att skapa en utvecklande miljö och anpassad undervis-ningsform. Genom utbildning skapar sjuksköterskan förutsättningar för att patienten ska ta ansvar för sin egenvård (ibid.).

Motiverande samtal, MI, används i behandling för att påverka individens beteendeför-ändring (Socialstyrelsen, 2007) och hjälper patienten att förstå situationen inför kom-mande livsstilsförändring (Tingström, 2009). Studieresultat visade att effekten av MI varierade (Koelewijn et al., 2009; Watkins et al., 2011; Österlund Efraimsson et al., 2011). Den varierande effekten kan bero på sjuksköterskans kunskap och skicklighet i att använda MI. Längden på utbildning i MI, för sjuksköterskan, kan vara en avgörande faktor för hur väl hon ska lyckas med samtalen. Det kan också ha betydelse för hur sjuksköterskan skapar sig förståelse för patientens situation då patientens ställs inför beslut om livsstilförändring.

Individuell undervisning ledde till att patienterna tog till sig information vilket ökade chanserna för att lyckas genomföra en beteendeförändring (Goodman et al., 2009; Kelo et al., 2013). Detta bevisas i tidigare studier (Uysal & Özcan, 2012) som belyser att in-dividuell undervisning och rådgivning som ges till patienter med hjärtinfarkt leder till förbättrad livskvalitet. Gruppundervisning visade sig vara en uppskattad undervisnings-form, eftersom patienterna fick dela med sig av sina erfarenheter till andra deltagare (Askham et al., 2010; Kessler, 2012). Detta styrks av tidigare resultat (Karlsson & Klang, 2001) som visade att HIV- infekterade patienter fick bekräftelse på egna erfa-renheter och upplevelser genom att träffa andra med samma sjukdom.

Eftersom patientundervisning är ett pedagogiskt arbete och de olika pedagogiska synsät-ten som sjuksköterskan utgår ifrån har stor betydelse för utformningen av undervisning-en (Friberg, 2012). Med behaviorismundervisning-en som utgångspunkt i utbildningundervisning-en finns det risk att individen blir passiv och hamnar i underläge gentemot sjuksköterskan (Friberg, 2012). En studie visade att när sjuksköterskan intog en auktoritär roll ledde det till att patienten hamnade i underläge (Björk Brämberg et al., 2012). Genom att sjuksköterskan är medveten och reflekterar över sitt handlande, vilken roll hon ska inta i undervisning-en och hur information förmedlas och framställs till patiundervisning-entundervisning-en kan ett förväntat resultat nås. Beroende på hur patienten agerar i en undervisningssituation behöver det inte vara någon nackdel om sjuksköterskan intar en auktoritär roll och förklarar och beskriver hur han ska gå till väga för att känna trygghet. Ett exempel på en sådan situation är när en patient ska rehabiliteras och öva på förflyttning.

I rollen som handledare stödjer sjuksköterskan patienten i PBL att ta ansvar för sin egenvård. Det har visat sig vara en användbar metod för att öka förståelse och motivat-ion för att uppnå bättre hälsa (Arvidsson et al., 2012). Målet är att ta reda på patientens

motivation och förändra tankesätt som återspeglar kognitivismen som fokuserar på människan som en tänkande varelse (Friberg, 2012). Sjuksköterskan tillämpade en roll som rådgivande och lyssnande vid patientnära utbildning som var familjecentrerad. Det viktigaste vid genomförandet var att familjen aktivt deltog och att utbildningen anpas-sades utifrån individuella behov (Kelo et al., 2013). Friberg (2012) anser att människan är en individ i ett socialt och kulturellt sammanhang och att lärandet inte kan skiljas från tradition, kultur och historia vilket återspeglas i den sociokulturella traditionen. När sjuksköterskan intog rollen som samarbetspartner styrde patienten själv utbildningens innehåll i MI (Koivunen et al., 2011; Tingström, 2009). Genom att sjuksköterskan var tillåtande i sin roll bemötte hon patienten utifrån hans livsvärld vilket återspeglar livs-världsfenomenologi (Friberg, 2012).

Marton (1997), anser att genom att tillägna sig kunskaper om hur studenter tänker och uppfattar saker skapas förutsättningar som underlättar anpassning av undervisning. Vid utformning av patientundervisning är det viktigt att sjuksköterskan tar hänsyn och har förståelse för hur patienten uppfattar sin livsvärld (ibid.). I rollen som lärare var sjuksköterskan aktiv och engagerad utan att vara auktoritär gentemot patienten (Koivu-nen et al., 2011). Häggström (2003) menar att det idag ställs stora krav på sjuksköters-kan som pedagog. Som lärare och pedagog behöver sjuksköterssjuksköters-kan bedöma patientens utbildningsbehov, anpassautbildningsmaterial och att undervisningen genomförs i en lämplig miljö(Kelo et al., 2013). Genom att använda sig av olika modeller i syfte att lösa problem underlättar det för studenter att få förståelse och kunskap om vad som ska läras och hur det kan läras (Marton & Booth, 2000; Marton & Pang, 2006). Som lärare och pedagog i undervisning av patienter är det viktigt att sjuksköterskan hjälper patien-ten att själv utnyttja sina egna resurser och förmågor i lärandet. Patienter har uttryckt att sjuksköterskans stödjande roll var betydelsefull under utbildning och vid livsstilsföränd-ringar (Arvidsson et al., 2012; Askham et al., 2010; Goodman et al., 2009; Kessler, 2012). Detta stämmer med tidigare forskning (Ruderfelt & Axelsson, 2004) som visade att stöd var viktigt vid kostbehandling av patienter med diabetes.

Konklusion och implikation

Patientundervisning är en viktig del av sjuksköterskans arbete där hon har en central roll. För att anpassa undervisning behöver sjuksköterskan inventera patientens kun-skapsbehov. Vid bedömning av kunskapsbehov tar sjuksköterskan hänsyn till den soci-okulturella bakgrunden, eventuell språkbarriär och ta vara på patientens kunskaper och erfarenheter. Det har visat sig att det förekommit hinder i bedömningen av patientens kunskapsbehov på grund av sjuksköterskans attityd, oförmåga att reflektera över vad som var relevant samt otillräcklig kunskap om hur utbildning kan anpassas. För att sti-mulera till lärande ska sjuksköterskan ha kompetens att anpassa utbildningsformer och modeller samt ge relevant information. Litteraturstudien har visat att det förekommer brister i sjuksköterskans kompetens vad det gäller pedagogiska och didaktiska kunskap-er i patientundkunskap-ervisning. Genom att utvidga teoretisk och praktisk patientundkunskap-ervisning i sjuksköterskeutbildningen samt prioritera vidareutbildning för sjuksköterskor finns vinster att göra både ur patientperspektiv och samhällsekonomiskt. Vinsterna kan upp-nås genom att patienter blir mer medvetna och motiverade att utföra sin egenvård, för-kortade vårdtider och färre besök inom primärvården. Mer vetenskaplig forskning be-hövs inom ämnesområdet hur man kan förbättra tillvägagångssättet vid planering, ge-nomförande och uppföljning av patientutbildning.

Referenser

Aish, AE., & Isenberg, M. (1996). Effects of Orem-based nursing intervention on nutri-tional self-care of myocardial infarction patients. Internanutri-tional Journal of

Nurs-ing Studies, 33 (3), 259-70.

*Arvidsson, S., Bergman, S., Arvidsson, B., Fridlund, D., & Tingström, P. (2012). Ef-fects of a self-care promoting problem-based learning programme in people with rheumatic diseases: a randomized controlled study. Journal of Advanced

Nurs-ing, 69 (7), 1500-1514. doi: 10.1111/jan.12008

*Askham, J., Kuhn, L., Frederiksen, K., Davidson, P., Edward, K-L., & Worrall-Carter, L. (2010). The information and support needs of Faroese women hospitalized with an acute coronary syndrome. Journal of Clinical Nursing, 19, 1352-1361. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03013.x

*Björk Brämberg, E., Dahlborg-Lyckhage, E., & Määttä, S. (2012). Lack of individual-ized perspective: A qualitative study of diabetes care for immigrants in Sweden.

Nursing and Health Sciences, 14, 244–249. doi:

10.1111/j.1442-2018.2012.00684.x

Eldh, A. (2009). Delaktighet och gemenskap. I A-K. Edberg & H. Wijk (red.),

Omvård-nadens grunder. Hälsa och ohälsa (s.45-61). Lund: Studentlitteratur .

Elfhang, K., & Rössner, S. (2010). Initial weight loss in the best predictor for success in obesity treatment and sociodemographic liabilities increase risk for drop-out.

Patient Education & Counseling, 79 (3), 361-6. doi: 10.1016/j.pec.2010.02.006

*Eshan, NF. (2013). Predischarge education improves adherence to a healthy lifestyle among Jordanian patients with acute coronary syndrome. Nursing and Health

Sciences, 15, 273-279. doi: 10.1111/nhs.12018

Faskunger, J. (2008). Beteendeförändring - att hjälpa patienter med livsstilsfrågor. I B. Klang Söderkvist (red.), Patientundervisning (s.113-131). Lund: Studentlittera-tur.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stock-holm: Natur och kultur.

Friberg, F. (Red). (2006). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (red.),

Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten.(s.27-36).

Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2012). Pedagogiska traditioner av betydelse för patientundervisningen. I E. Pilhammar (red.), Pedagogik inom vård och handling. (s.35-64) (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Gedda, B. (2003). Sjuksköterskans pedagogiska verksamhet – villkor och processer. I E. Pilhammar Andersson (red.), Pedagogik inom vård och omsorg (s.81-105). Lund: Studentlitteratur.

*Goodman, H., Davison, J., Preedy, M., Peters, E.,Waters, P., Persaud-Rai, D., & Cow-ie, M-R. (2009). Patient and staff perspective of a nurse-led support programme for patients waiting for cardiac surgery: Participant perspective of a cardiac sup-port programme. European Journal of Cardiovascular Nursing, 8;

67-73.doi:10.1016/j.ejcnurse.2008.03.001

Hallberg, L. (2010). Hälsa och livsstil - att påverka med egen kraft. I L. Hallberg (red.),

Hälsa och Livsstil. Forskning & Praktiska tillämpningar (s.13-17). Lund:

Stu-dentlitteratur.

Häggström, E. (2003). Sjuksköterskans pedagogiska funktion och skolning i ett histo-riskt perspektiv. I E. Pilhammar Andersson (red.), Pedagogik inom vård och

om-sorg (s.13-23). Lund: Studentlitteratur.

Ivarsson, B., & Nilsson, G. (2008). The subject of pedagogy from theory to practice the view of newly registered nurses. Nurse Education Today, 29, 510–515.

doi:10.1016/j.nedt.2008.11.009

Jakobsson, E., & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. I A. Edberg & L. Wallin (red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och utveckling (s.23-44). Lund: Studentlitteratur.

Karkkainen, O., & Eriksson, K. (2002). Evaluation of patient records as part of devel-oping a nursing care classification.Journal of Clinical Nursing , 12 (2), 198-205.

doi: 10.1046/j.1365-2702.2003.00727.x

Karlsson, A., & Klang, B. (2001). ATT LEVA MED HIV. HIV infekterade patienters upplevelser av erhållen patientutbildning. Vård i Norden, 21 (2), 42-46.

*Kelo, M., Martikainen, M., & Eriksson, E. (2013). Patient Education of Children and Their Families: Nurses´ Experiences. Continuing Nursing Education, 39 (2), 71-79.

Kelvered, M., Öhlen, J., & Gustafsson Åkersdotter, B. (2012). Operating theatre nurses' experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal

of Caring Sciences, 26 (3), 449-57. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x

*Kessler, T. (2012). Increasing Mammography and Cervical Cancer Knowledge and Screening Behaviors with an Educational Program. Oncology Nursing Forum,

39 (1), 61-68.doi: 10.1188/12.ONF.61-68.

Klang Söderkvist, B. (2008). Undervisningsprogram. Praktiska råd vid planering, ge-nomförande och uppföljning. I B. Klang Söderkvist (red.), Patientundervisning (s.181-203). Lund: Studentlitteratur.

*Koelewijn Loon, MS., Weijden, T., Steenkiste, B., Ronda, G., Winkens, B., Severens, JL., & Grol, R. (2009). Involving patients in cardiovascular risk management with nurse-led clinics: a cluster randomized controlled trial. Canadian Medical

Association Journal, 181 (12), 267-274. doi:10.1503/cmaj.081591

*Koivunen, M., Huhtasalo, J., Makkonen, P., Välimäki, M., & Hätönen, H. (2011). Nurses´ roles in systematic patient education sessions in psychiatric nursing.

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19, 546-554.

doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01833.x

Krannich, J., Weyers, P., Lueger, S., Schimmer, C., Faller, H., & Elert, O. (2008). The effectiveness of a motivation programme for lifestyle change in the course of aortocoronary bypass graft surgery. Clinical Rehabilitation, 22 (1), 3-13. doi: 10.1177/0269215507080766.

Lejsgaard Christensen, S., & Huus Jensen, B. (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F. (1997). Mot en medvetandets pedagogik. I M. Uljens (red.), Didaktik.(s.98-114). Lund: Studentlitteratur.

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F., & Pang, MF. (2006). On some necessary conditions of learning. Journal of

Learning Sciences, 15 (2), 193-220. doi: 10.1207/s15327809jls1502_2

Nilsson Kajermo, K., & Wallin, L. (2009). Kunskap och kunskapsanvändning i om-vårdnadsarbete. I: A. Edberg & L. Wallin (red.), Omvårdnadens grunder.

An-svar och utveckling (s.301-331). Lund: Studentlitteratur.

Orem, D.E, (2001). Nursing Concept Of Practice (6. uppl.). St Louis: Mosby.

Oermann, M. (2003). Using Health Web Sites for Patient Education. Journal of wound

ostomy and continence nursing, 30 (4), 217-23. doi:10.1067/mjw.2003.136

Riemer, V. (World Health Organization ,WHO). (2009, 9 januari). Do lifestyle changes

improve health? Episode number 56. [ Podcast]. Hämtad 2013-10-10 från

http://www.who.int/mediacentre/multimedia/podcasts/2009/lifestyle-interventions-20090109/en/index.html

Ringsberg, K. (2009). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens

grunder. Perspektiv och förhållningsätt (s.263-290). Lund: Studentlitteratur.

Rosenqvist, U. (2001). Patient education — New trends in Sweden. Patient Education

Ruderfelt, D., & Axelsson, L. (2004). Patientundervisning vid diabetes - faktorer och åtgärder av betydelse för förändring av kostvanor. Vård i Norden, 24 (4), 9-14. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stock-holm: Socialstyrelsen. Hämtad 2013-10-10 från:

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Socialstyrelsen. (2007). Motiverande samtal. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2013-10-14 från:

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialta rbete/motiverandesamtal

Socialstyrelsen. (2011). Nya riktlinjer ska förebygga sjukdom. Stockholm: Socialstyrel-sen. Hämtad 2013-10-13 från:

http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011november/nyariktlinjerskaforebyggas jukdom

Socialstyrelsen. (2012). Så kan sjukvården förebygga sjukdom – en inspirationsskrift för

beslutsfattare i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad

2013-10-10 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-8-3 Socialstyrelsen. (2013). Metodutveckling. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad

2013-11-09 från:

http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemeto der/stodtillinforandeavriktlinjerna/projektetsaktiviteter/metodutveckling

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. 2009. Patientutbildning vid

diabe-tes. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad

2013-11-13 från: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Patientutbildning-vid-diabetes/ Statens folkhälsoinstitut. (2008). Lägesrapport om livsstilsfrågor. Stockholm: Statens

folkhälsoinstitut. Hämtad 2013-10-13 från:

http://www.fhi.se/PageFiles/3541/A200805_lagesrapport_livsstilsfragor0811.pdf Strömberg, A. (2005). The crucial role of patient education in heart failure. The

Euro-pean Journal of Heart Failure, 7 (3),363-9.

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 2013-10-10 från:

http://www.swenurse.se/pagefiles/2582/ssf%20etisk%20kod%20t%20webb2.pdf Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2008). Strategi för sjuksköterskans

hälsofräm-jande arbete. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 2013-10-10

från:http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/H%c3%a4lsofr%c3%a4mjan

Sävenstedt, S. (2009). Informations- och kommunikationsteknik som stöd i omvårdnad. I A. Ehrenberg & L. Wallin (red.), Omvårdnadens grunder. Ansvar och

utveckl-ing (s.435-456). Lund: Studentlitteratur.

Tingström, P. (2009). Information och utbildning. I A. Edberg & H. Wijk (red.),

Om-vårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (s.65-91). Lund: Studentlitteratur.

Uysal, H., & Özcan, S. (2012). The effect of individual training and counselling pro-gramme for patients with myocardial infarction over patients' quality of life.

In-ternational Journal of Nursing Practice, 18 (5), 445-53.

doi:10.1111/j.1440-172X.2012.02058.x

*Watkins, C., Wathan, J., Leathley, M., Auton, M., Deans, C., Dickinson, H., & Lightbody, C.(2011). The 12-months effects of early motivational interviewing after acute stroke. A randomized controlled trial. Stroke, 42 (7), 1956-1961. doi: 10.1161/STROKEAHA.110.602227.

*Österlund Efraimsson, E., Fossum, B., Ehrenberg, A., Larsson, K., & Klang, B.(2011). Use of motivational interviewing in smoking cessation at nurseledd chronic ob-structive pulmonary disease clinics. Journal of Advanced Nursing, 68 (4),767-782.doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05766.x

Bilaga A

Tabell 1. Sökordsöversikt

Hälsobeteende ”Health behavior”

Individanpassad vård Individualized care (Fritext) Livsstilsföränd-ring ”Life style change”(Fritext) ”Lifestyle change” (Fritext)

Livsstil ”Life style” Motiverande samtal “Motivational Inter-viewing” (Fritext) “Motivational In-terviewing” Omvårdnad ”Nursing”(Fritext)

Patientutbildning ”Patient educa-tion”(Fritext) ”Patient education”

”Patienteducat-ion”(Fritext)

Bilaga B1

Tabell 2. Sökhistorik

Datum Databas Sökord/Limits/Boolska operatorer Antal träffar Lästa abstract Urval 1 Urval 2 2013-10-10

PubMed Motivational Interviewing (Fritext) AND

Life style [MeSH]

Limits: Abstract Available 5 Years, English Language, Humans 80 7 2 1 2013-10-10 PsycINF O

Lifestyle change (Fritext) AND

Patienteducation (Fritext) Limits: Peer reviewed Publish date 2008-2013 English Language

106 20 3 1

2013-10-15

Cinahl [MM] Health behavior AND Patient education (Fritext) AND Nursing (Fritext)

Limits: Abstract Available Publish Date 2008-2013 English Language Research Article 14 9 2 1 2013-10-15

Cinahl Life style change*(Fritext) AND

Patient education (Fritext) Limits: Publish Date 2008-2013 English Language Research Article 79 6 3 1 2013-10-22

Cinahl Life style change* (Fritext) AND

Patient education (Fritext) AND

Nursing (Fritext)

Limits: Abstract Available Publish Date 2008-2013 English Language Research Article

Bilaga B2

Tabell 2. Sökhistorik

Datum Databas Sökord/Limits/Boolska operatorer Antal träffar Lästa abstract Urval 1 Urval 2 2013-10-28

Cinahl [MM]Patient education AND nursing (Fritext)

Limits: Abstract Available Publish Date 2008-2013 English Language Research Article 215 30 5 3 2013-10-30

Cinahl [MM] Motivational Interview-ing AND Nurse (Fritext) AND Nursing (Fritext)

Limits: Abstract Available, Publish Date 2008-2013 English Language Research Article 9 9 3 1 2013-11-29

Cinahl Individualized care (Fritext) AND Nursing (Fritext) Limits: Abstract Available Publish Date 2008-2013 English Language Research Article 96 4 3 1 2013-12-12

PubMed Motivational Interviewing (Fritext)

Limits: Abstract Available 5 Years

Humans

815 30 3 1

Bilaga C1

Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvalitativ metod

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskapli g kvalitet 2010 Australien Cinahl Askham,J., Kuhn, L., Frede-riksen,K., Da-vidson,P., Ed-ward, K-L.,& Worrall-Carter, L. The infor-mation and support needs of Faroese women hospi-talised with an acute coronary syn-drome

Syftet med denna studie var att besk-riva informations- och stödbehov för kvinnor från Färö-arna efter de vårdats på sjukhus för akut koronart syndrom

Studien gjordes i form av en explo-rativ kvalitativ metod.

Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer med delta-gare tre till fyra veckor efter ut-skrivningen från sjukhuset.

8 färöiska kvinnor i åldern 48-70 år med diagnosen akut koronart syndrom deltog i studien.

För att kunna delta i studien kräv-des det ett upplevt koronart syndrom, förmågan att lämna in-formerat samtycke och kunna flyt-tande färöiska.

Resultaten från denna studie be-lyste att dessa kvinnor hade mi-nimal förståelse för risker och hantering av hjärtsjukdom. In-formation och utbildning var otill-räckliga. Sjuksköterskor skulle ge individuellt anpassat stöd, in-formation och utbildning vid rätt tillfälle.

Bilaga C2

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 Sverige Cinahl Björk Brämberg, E., Dahlborg-Lyckhage, E.,& Määttä, S. Lack of indi-vidualized per-spective:A qualitative study of diabetes care for immigrants in Sweden

Syfte med studien var att beskriva den vård som distrikts-sjuksköterska ger och vårdbehov som uttrycks av personer med invandrarbak-grund med diabetes typ 2.

Studiens design var en explorativ kvalitativ metod.

Urvalet bestod av 25 personer. Endast tio personer (sex kvinnor och fyra män) deltog i studien. In-klusionskriterierna var invandrar bakgrund och diabetes typ 2. 15 bortfall redovisades då deltagar-na inte ville att forskardeltagar-na närvarade vid besökstillfällena.

Resultatet visade att patienter befinner sig i underläge gente-mot sjuksköterskan. Utbild-ningen utformades inte utifrån patienternas individuella behov. Fokus låg på det medicinska perspektivet. Grad 1 2009 England Cinahl Goodman, H., Davison, J., Preedy, M., Peters, E., Waters, P., Per-saud-Rai, D., Shuldhamn, C., Pepper, J., & Cowie, M-R.

Patient and staff perspective of a nurse-led sup-port programme for patients waiting for car-diac surgery: Participant per-spective of a cardiac support programme.

Syftet med denna studie var att besk-riva patientens och sjuksköterskans upplevelser av ut-bildning som ges till patienter i vän-tan på hjärtkirurgi.

Metoden bestod av en kvalitativ studie med intervjuer och fokus-grupper.

Inklusionskriterierna var att patien-terna lämpade sig för bypass oper-ation genom minst en riskfaktor och var i behov av rådgivning. Urvalet bestod av 19 personer. Borfall bestod av en person som på grund utav att personen inte ville delta i studien.

Patienternas förståelse av pro-grammet varierade, likaså moti-vationsgraden till förändringar. Stöd av sjuksköterskorna upp-skattades men kommunikation och fysiska bedömningar skulle förbättras något.

Bilaga C3

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2013 Finland Cinahl Kelo, M., Marti-kainen, M.,& Eriksson, E. Patient Educa-tion of Children and Their Fam-ilies: Nurses´ Experiences

Syftet var att besk-riva viktiga session-er av patientutbild-ning för att under-söka sjuksköters-kors traditionella beteende i patient-utbildnings proces-sen för barn och deras familjer.

Metoden var en kvalitativ studie med kritisk incidentsteknik med av mänskligt beteende.

Urval bestod av 135 deltagare med 47 intervjuer varav 2 intervjuer föll bort.

Resultatet visade utifrån sjuk-sköterskors erfarenheter av pati-entutbildning att det finns ut-rymme för förbättring av pati-entutbildningen för barn och deras familjer. Grad 1 2011 Finland Cinahl Koivunen, M., Huhtasalo, J., Makkonen, P., Välimäki, M.,& Hätönen, H. Nurses’ roles in systematic pa-tient education sessions in psychiatric nursing

Syftet med denna studie var att identi-fiera sjuksköters-kors roller i syste-matiska sessioner i patientutbildningen i den psykiatriska slutenvården.

Studien har en explorativ kvalitativ design, intervjuer. Data analysera-des med hjälp av induktiv inne-hållsanalys.

Urvalet bestod av 30 deltagare, totalt gjordes 15 intervjuer. Bortfall redovisas ej.

Resultatet visade att sjukskö-terskan hade olika roller i pati-entundervisningen. Sjuksköters-kor anpassade sina roller utifrån patientens individuella behov.

Bilaga D1

Tabell 3. Artikelöversikt/forskning med kvantitativ metod

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 Sverige PsycINFO Arvidsson, S., Bergman, S., Arvidsson, B., Fridlund, D., & Tingström, P. Effects of a self-care pro-moting prob-lem-based learning pro-gramme in people with rheumatic dis-eases: a ran-domized con-trolled study

Syftet var att utvär-dera effekterna av egenvård, främja problembaserat lärande för personer med reumatiska sjukdomar.

Metoden är en randomiserad kon-trollerad studie.

Deltagarna randomiserade till den experimentella gruppen (54 delta-gare) och till kontrollgruppen (148 deltagare).

Bortfall redovisas.

Inklusionskriterier var att deltagar-na hade en eller fler reumatiska sjukdomar i mer än ett år. Smärta, sömnstörningarna de senaste tre månaderna samt förstå och tala svenska.

Resultatet visade att deltagarna hade genomfört livsstilsföränd-ringar på grund av programmet. Viktigt var att fortsätta utveckla PBL i patientutbildningen för att skapa en bra pedagogisk metod för vården inom reumatologin.

Bilaga D2

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 Cinahl Jordanien Eshan, NF. Predischarge education im-proves adher-ence to a healthy lifestyle among Jordani-an patients with acute coronary syndrome

Syftet med denna studie var att utvär-dera effekten av utbildning av pati-enter med akut ko-ronart syndrom ef-ter sjukhusvistelse.

Kvantitativa, kvasi- experimentella studier, med en experimentell grupp och en kontrollgrupp. Den experimentella gruppen fick utbild-ning som stimulerade livsstilsför-ändringar.

Urval bestod av 104 deltagare där 51% av dem hade hjärtinfarkt och 49% hade instabil angina. Hälften av deltagarna ingick i kontrollgrup-pen och andra halvan ingick i expe-rimentella gruppen. Inget bortfall redovisades.

Resultatet visade att efter ge-nomförd hälsoutbildning ökades motivation hos patienter att upp-rätthålla en hälsosam livsstil. Sjuksköterskor måste ha rätt utbildning för att utföra under-visning.

Bilaga D3

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2012 USA Cinahl Kessler, T. Increasing Mammography and Cervical Cancer Knowledge and Screening Behaviors With an Educational Program

Syftet med studien var att utvärdera effekten av att an-vända ett utbild-ningsprogram baserat på egenvård för att öka kunskap-er och skapa beteendeförändring avseende rekom-menderad mammo-grafi och Papanico-laou (Pap) scre-ening test .

Metoden var en longitudinell stu-die, 15 månader.

Urvalet bestod av 56 kvinnor, ett bekvämlighetsurval. 56 deltog i ett av fyra pedagogiska program. 47 kvinnor svarade 15 månader senare. Inget bortfall redovisas.

Utbildningsprogram baserat på egenvård ökade kunskaperna om bröstcancer och

livmoder-halscancer och bidrog till att fler kvinnor använde sig av mam-mografi och pap-tester.

Bilaga D4

Publika-tionsår Land Databas

Författare Titel Syfte Metod Urval Bortfall Slutsats Vetenskaplig kvalitet 2009 Nederlän-derna PubMed Koelewijn Loon,MS., Weijden, T., Steenkiste, B., Ronda, G., Winkens, B., Severens, JL., Wensing, M., Elwyn, G.,& Grol, R. Involving pa-tients in cardio-vascular risk management with nurse-led clinics: a cluster randomized controlled trial. Minska risken för kardiovaskulära sjukdomar med sjuksköterskeledda samtal för att åstad-komma

livsstilsförändring.

Kvantitativ design. Sjuksköterskor ledde interventionsgruppen i moti-verande samtal för

livsstilsförändring för att minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdo-mar. Interventioner skedde i form av två träffar, 20 minuter varje träff och uppföljning på 10 minuter. Kontrollgruppen fick mindre in-formation om riskerna.

Urvalet bestod av 615 patienter från 24 primärvårdsområden.

Studien visade ingen skillnad mellan grupperna i

livsstilförändring och därmed ingen minskad risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar de kom-mande tio åren.

Grad 1 2011 England PubMed Watkins, C., Wathan, J., Leathley, M., Auton, M., Deans, C., Dick-inson, H., Jack, C., Sutton, C., van den Broek, M & Lightbody, C. The 12-month effects of early motivational interviewing after acute stroke: a ran-domized con-trolled trial.

Syftet med studien var att fastställa om motiverande samtal, MI, en patientcen-trerad rådgivnings-teknik kan gynna patienterna humör och dödlighet efter stroke.

Studien var en randomiserad kon-trollerad studie. Urvalet bestod av 411 varav 85,8 procent svarade (320) på enkäten. Deltagarna var konsekutiva patienter från ett strokeregister. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara äldre än 18 år. Exklusionskriterier var allvarliga kognitiva eller kommuni-kationsproblem. Bortfall redovisas.

Resultatet tyder på att motive-rande samtal förbättrar patien-ternas humör och minskar död-ligheten 12 månader efter stroke.