1 (1)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE
2013-01-31 HSN 1205-0661
Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden
Gunilla De Geer 2013-02-12 p 3
Årsredovisning 2012
Ärendebeskrivning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har upprättat bokslut per den 31 december 2012 och årsredovisning för verksamhetsåret 2012. Årets ekonomiska resultat är ett överskott med 429 miljoner kronor vilket motsvarar 0,9 procent av omslutningen.
Detta ärende utgör Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till samlad årsredovisning för Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2012.
Beslutsunderlag
Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-01-31 Årsredovisning 2012 med bilagor
Förslag till beslut
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att godkänna årsredovisningen för 2012
att fastställa resultat- och balansräkning enligt bilaga 4 och 5 i årsredovisningen
att omedelbart justera beslutet.
Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör
Henrik Gaunitz
Avdelningschef
Årsredovisning 2012
för Hälso- och sjukvårdsnämnden
1 Innehållsförteckning
Årsredovisning 2012 ... 1
för Hälso- och sjukvårdsnämnden ... 1
1 Innehållsförteckning ... 3
2 Sammanfattning ... 6
3 Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjukvården ... 8
3.1 Målbild Framtidsplan för hälso- och sjukvården ... 9
3.2 Uppföljning av mål i landstingsfullmäktiges budgetdirektiv ... 10
3.2.1 Nöjda medborgare ... 11
3.2.2 Nöjda patienter ... 12
3.2.3 Hållbar miljö ... 13
3.2.4 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården ... 13
3.2.5 Likvärdig behandling av alla medborgare ... 15
3.3 Uppföljning av omvärldsperspektivet ... 16
4 Utgångspunkter för hälso- och sjukvården ... 19
4.1 Befolkningsutveckling ... 19
4.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården ... 20
4.3 Programkontor i tjänstemannaorganisationen ... 20
4.4 Utvecklingen av arbetet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården under 2012 ... 20
4.5 Avtals- och styrformer inom hälso- och sjukvården ... 22
4.5.1 Avtalsstyrning ... 22
4.5.2 Ersättningsmodeller ... 24
4.5.3 Kunskapsstyrning ... 26
4.6 Kvalitet, uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården ... 27
4.6.1 Uppföljning och analys av hälso- och sjukvården på systemnivå ... 27
4.6.2 Tillgänglighet och vårdgaranti ... 28
4.6.3 Öppna jämförelser ... 28
4.6.4 Uppföljning och granskning av avtal ... 31
4.6.5 Särskilda utredningar av misstänkta oegentligheter ... 31
4.6.6 Revisioner ... 32
4.7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 32
4.8 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård ... 35
4.9 Kommunikationen i hälso- och sjukvården ... 38
4.10 eHälsa och strategisk IT ... 40
4.11 Patientsäkerhet... 43
4.12 Hälso- och sjukvården för barn och ungdomar ... 47
4.13 Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom ... 51
4.14 Hälso- och sjukvård för äldre ... 54
4.15 Hälso- och sjukvård för kvinnor ... 59
5 Övrig hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet ... 62
5.1 Prehospital vård ... 62
5.2 Cancervård ... 63
5.3 Habilitering ... 66
5.4 Rehabilitering ... 67
5.5 Förskrivning av hjälpmedel ... 70
5.6 Asylsjukvård ... 71
5.7 Medicinsk service ... 72
5.8 Tolkverksamhet ... 72
5.9 Läkemedel ... 73
5.10 Miljöarbete i hälso- och sjukvården ... 77
6 Uppföljning verksamhetens ekonomi och vårdkonsumtion ... 78
6.1 Årets resultat ... 78
6.2 Somatisk specialistvård ... 87
6.2.1 Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall somatisk specialistvård ... 87
6.3 Primärvård ... 106
6.3.1 Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall primärvård ... 106
6.4 Psykiatrisk vård ... 115
6.4.1 Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall psykiatrisk vård ... 115
6.5 Vården för äldre ... 122
6.5.1 Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall vården för äldre ... 122
6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet ... 126
6.6.1 Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall övrig vård och övrig verksamhet ... 126
6.7 Tandvård ... 133
6.7.1 Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall tandvård ... 133
6.8 Läkemedel ... 137
6.9 Asylsjukvård ... 139
6.10 Investeringar ... 140
6.11 Verksamhetsförändringar ... 140
7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ... 141
7.1 Intern kontroll ... 144
7.2 Miljö ... 150
Bilageförteckning Bilaga 1 Vården i siffror
Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet
Bilaga 3 Årsrapport för läkemedelskostnader i Stockholm län 2012 Bilaga 4 Resultaträkning
Bilaga 5 Balansräkning
Bilaga 6 Utökad kostnadsredovisning Bilaga 7 Verksamhetstal
Bilaga 8 Avrapportering ”Mer än bara trösklar”
Bilaga 9 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 2011 Bilaga 10 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher 2012
2 Sammanfattning
Under 2012 ökade antal invånare i länet preliminärt med cirka 35 400 eller cir- ka 1,7 procent. Befolkningen i Stockholms län uppgick preliminärt till 2 123 000 invånare vid årets slut. Behovet av vård ökar i takt med att befolkningen i
Stockholms län fortsätter att öka. Vårdkonsumtionen ökade inom de flesta verk- samhetsområden jämfört med 2011 inom såväl öppenvård som slutenvård.
Jämfört med 2011 ökade det totala antalet läkarbesök i öppenvården med 1,4 procent vilket är lägre än motsvarande ökning 2011 som var 2,8 procent. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökade med 2,1 procent jämfört med 2011 vilket är samma ökningsnivå som föregående år.
Årets ekonomiska resultat visar ett överskott med 429 miljoner kronor vilket motsvarar 0,9 procent av omslutningen. För 2011 var resultatet ett överskott med 497 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat är:
‐ läkemedel inom läkemedelsförmånen visar överskott med 285 miljoner kronor
‐ privata specialistläkare och sjukgymnaster på nationella taxan inom soma- tisk specialistvård, primärvård och psykiatri visar överskott med 128 mil- joner kronor
‐ finansnetto visar överskott med 80 miljoner kronor
‐ vårdval förlossning visar överskott med 47 miljoner kronor
‐ husläkarverksamheten visar underskott med 150 miljoner kronor
‐ hjälpmedelsverksamheten visar underskott med 45 miljoner kronor Budget för 2011 medgav en kostnadsökning med 5,0 procent jämfört med 2011.
Bokslutet visar att kostnadsökningen stannade på 4,1 procent, vilket kan noteras är en högre nivå i förhållande till de två senaste åren som varit omkring 3 pro- cent.
Den höjda kostnadsökningstakten 2012 förklaras främst av beslutade höjda er- sättningar till vårdgivarna bland annat för husläkare, MVC och BVC samt ökade vårdvolymer inom geriatriken och nya vårdvalsområden. Förklaringar till att kostnadsökningar kunnat begränsas i förhållande till det budgeterade utrymmet är bland annat att landstingets kostnader för läkemedel på recept sjönk under 2012 med 2,4 procent och minskade kostnader för privata specialister på natio- nella taxan på grund av lägre antal besök jämfört med 2011.
I årsbokslutet redovisas utveckling och genomförande av satsningarna i slutlig budget 2012. Några noteringar kan göras:
- Besökstillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 90 procent av befolk- ningen får komma till husläkare inom fem dagar.
- Tillgängligheten till första besök inom den specialiserade vuxenpsykiat- rin har förbättrats under 2012. 79 procent av patienterna har fått tid inom 30 dagar, vilket är en förbättring med nio procentenheter jämfört med 2011.
- Stockholms läns landsting får ta del av Kömiljarden för besök till mot- tagning under alla månader 2012. Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulansmedlen för behandling uppnåtts de tre sista månaderna.
- Under 2012 infördes vårdval för öppenvård inom öron- näs- halssjuk- vård, gynekologi, hudsjukvård, enskild sjukgymnastik, primärvårdsreha- bilitering och tandreglering för barn och ungdomar.
- Under 2012 har arbetsnätverk för Risk- och händelseanalys och patient- säkerhetskulturmätningar genomförts. Vidare har insatser gjorts för att ansluta vårdgivare till den nationella databasen Nitha, nationellt IT-stöd för händelseanalyser.
- Utvecklingen av eHälsotjänster riktade mot befolkningen och vårdgivar- na har fortsatt under 2012. Bland annat har en tjänst för att digitalisera och dirigera remisser för laboratorieanalyser tagits fram.
- Arbetet med att implementera den regionala cancerstrategin har fortsatt under 2012. Inom en rad områden inom cancersjukvården genomlyses de befintliga vårdprocesserna, med syfte är att optimera vården runt can- cerpatienten och närstående. Bröstcancerprocessen och processen för gynekologisk cancer är de områden där arbetet kommit längst.
I Landstingsfullmäktiges budgetbeslut för 2012 fick Hälso- och sjukvårdsnämn- den i uppdrag att, utifrån godkänd inriktning i Framtidsplan för hälso- och sjukvården, besluta om utveckling inom ett antal områden. Samtliga har redo- visats i rapporten ”Framtidsplan för hälso- och sjukvården – första steget i ge- nomförandet” som behandlades och godkändes av landstingsfullmäktige i juni 2012 i samband med beslutet om budget 2013. Det fortsatta arbetet redovisas i detta årsbokslut.
3 Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjuk- vården
Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god häl- sa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare.
Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och hel- hetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhän- dertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska häl- so- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättra och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, utre- dande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjuk- vård inklusive tandvård som bedrivs i länet.
3.1 Målbild Framtidsplan för hälso- och sjuk- vården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården innebär en hälso- och sjukvårdsstruk- tur som finns närmare patienterna och som bättre möter behoven. Därför görs till exempel särskilda satsningar på att utveckla e-tjänster. Samtidigt sker om- fattande utbyggnad av specialistvården utanför akutsjukhusen, geriatrisk vård, rehabiliteringsverksamhet och avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Akutsjuk- vård vid akutsjukhusen renodlas för att ge vård till de patienter som behöver dessa resurser och en stor del av den mest avancerade hälso- och sjukvården samlas på Nya Karolinska Universitetssjukhuset.
De styrande målen för hälso- och sjukvården anges i Framtidsplan för hälso- och sjukvården som:
♦ Hög tillgänglighet
♦ God kvalitet och delaktighet
♦ Hög effektivitet
Målbilden för 2015 är att patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud. Vidare att hälsofrämjande perspektiv och pati- entens önskemål och medicinska behov står i centrum och att en kunskapsbase- rad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla.
Målbilden längre fram, till och med 2025, är att länets befolkning är friskare än 2010, att befolkningen har stort förtroende för hälso- och sjukvården och att informerade patienter möter en lättorienterad och tillgänglig vård. Valmöjlighe- terna ska vara goda, vården ges på lika villkor och det ska finnas tillgång till öp- pen och säker information om vård och hälsa. Vårdgivarna ska vara målinrikta- de med hög effektivitet och med patientsäkerhet i fokus. All offentligt finansie- rad vård ska utföras inom ramen för en sammanhållen informationsstruktur för att trygga att patienten får vård utifrån sina behov.
3.2 Uppföljning av mål i landstingsfullmäktiges budgetdirektiv
Landstingsfullmäktige har beslutat att de långsiktiga målen för hälso- och sjukvår- den i Stockholms läns landsting är:
♦ Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården
♦ En ekonomi i balans
För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål:
♦ Nöjda medborgare
♦ Ekonomi i balans
♦ Stolta medarbetare
♦ Nöjda patienter och resenärer
♦ En ledande tillväxtregion
♦ Hållbar miljö
♦ Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården
♦ Likvärdig behandling av alla invånare
De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar gra- den av måluppfyllelse.
3.2.1 Nöjda medborgare
Målet är att medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgängligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vårdbarometern genom följande indikator:
♦ Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka
Vårdbarometern mäts under två perioder, vår och höst. I figuren nedan redovisas medborgarnas förtroende för perioden 2002 till 2012 per helår. Det preliminära resultatet för 2012 visar små skillnader mot året innan. Två tredjedelar av befolk- ningen har fortsatt stort förtroende för hälso- och sjukvården. Antalet medborgare som har litet förtroende för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting har minskat något i jämförelse med 2011. Mätningen visar vidare att män har något större förtroende för vården än kvinnor. 1
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
51 53
55 59
62 63 66 65 64 67 65
35 33
33 32
30 28 27 28 27
24 27
14 14 13
9 8 9 7 7 9 9 7 Stort Varken eller Litet
Figur: Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i Stockholms län? 2
1Preliminärt resultat, varför totala summan ej uppgår inte uppgår till 100% . 2Resultatet är angivet i procent.
3.2.2 Nöjda patienter
Målet om nöjda patienter innebär att, utifrån befolkningens behov, ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom patient- enkäter och följande indikator:
♦ Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mot- tagningen till andra ska öka
En nationell patientenkät genomfördes inom husläkarverksamheten i Stockholms län under 2011. Svarsfrekvensen på patientenkäten var 51 procent, närmare 30 000 patienter hade besvarat enkäten. Vad gäller ovan nämnda indikator för nöjda pati- enter minskade andelen patienter som skulle rekommendera mottagningen till andra marginellt, från 72 procent 2010 till 71 procent 2011. En ny mätning har ge- nomförts under hösten 2012 och resultaten redovisas i tertialbokslutet 2013.
Jämförelser med riket
Resultaten i patientenkäten för husläkarmottagningarna i Stockholms läns lands- ting kring eller över riksgenomsnittet.
Jämförelser med tidigare resultat
Resultaten för bemötande, delaktighet, information och förtroende på husläkarmot- tagningarna i Stockholms läns landsting är oförändrade sedan 2010.
Tabell 1: Jämförelse av resultat för husläkarmottagningar 2010 och 2011. Resultat redovisas i Ande- len positiva patienter.3
Husläkarmottagningar 2010 2011
Patienter som skulle rekommendera mottagningen till
andra 72 71
Patienter som kände att de blivit bemötta med respekt och
på ett hänsynsfullt sätt 83 83
Patienter som kände sig delaktiga i beslut om vård och
behandling, så mycket de önskade 66 66
Patienter som kände att de fick tillräcklig information om
sitt tillstånd 64 64
Patienter som kände förtroende för de läkare de träffade 75 75
Jämförelser mellan kvinnor och män
I husläkarmätningen 2011 var männen något mer nöjda än kvinnorna när det gäller bemötande, delaktighet, information och förtroende. De skulle också i något högre utsträckning än kvinnorna rekommendera mottagningen till andra. Skillnaderna är i paritet med riket som helhet.
3Andelen positiva patienter innebär att andelen, som i en viss fråga, har angett att de är positiva (exempelvis utmärkt, mycket bra eller bra) delas med antalet respondenter som besvarat frågan. På detta sätt får man fram ett värde som kallas
”andelen positiva patienter”, ju högre värde desto bättre.
Patientnöjdhet inom andra vårdområden
Nationella patientenkäter genomförs också inom andra vårdområden. För en redo- görelse av resultaten inom somatisk och psykiatrisk vård, se avsnitt 4.6.3.
3.2.3 Hållbar miljö
Insatser för långsiktigt hållbar miljö är av strategisk betydelse för såväl Stockholms läns landsting som för omvärlden. Miljöarbetet utvecklas genom att miljökraven i vårdavtalen med respektive vårdgivare ytterligare anpassas till verksamhetens mil- jöpåverkan och skärps. Detta kombineras med information om hur miljöhänsyn kan praktiseras i det reguljära vårdarbetet. Utgångspunkt är de tre inriktningsmålen klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete, som anges i Stock- holms läns landstings miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016.
3.2.4 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården
Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en positiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvår- den. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården:
♦ Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom hälso- och sjukvården
För att ge medborgarna en reell möjlighet att utnyttja sin rätt att välja vård behövs information om hälso- och sjukvårdens utbud, kvalitet och resultat. Genom patien- ternas möjlighet att välja och välja bort mottagning utvecklas kvaliteten i vården.
Vårdguiden på internet och via telefon är Stockholms läns landstings kanaler när information om vårdens utbud ska föras ut till medborgarna.
Införande av vårdval har varit den strategi som använts för att öka antalet vårdgiva- re och därmed också ge invånarna en ökad valfrihet. Inriktningen är att all vård där så är lämpligt ska upphandlas i enlighet med Lagen om Valfrihetssystem (LOV).
Vårdvalsavtal är införda inom hela primärvården, inom huvuddelen av barn- och ungdomstandvården och inom delar av den somatiska specialistvården. Successivt genomförs nya vårdval inom den somatiska specialistvården.
I tabellen nedan redovisas de 22 vårdområden där upphandling i enlighet med LOV har genomförts och inom vilka områden utveckling av sådan upphandling pågår.
Godkänt förfrågningsunderlag (FFU) innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden fat- tat beslut om krav och regler för införande av vårdval med fastställt datum för när avtalen kan komma i gång.
VÅRDOMRÅDEN DÄR UPPHANDLING ENLIGT LOV HAR GENOMFÖRTS
VÅRDOMRÅDEN UNDER UT‐
VECKLING FÖR VÅRDVAL
2008 2009 2010 2011 2012 FFU god‐
känd
FFU utarbe‐
tas
Analyser pågår
Barnavårds–
central
Höft‐ och knäprotes‐
operation
Förlossnings–
enheter
Allmän barn‐
och ung‐
domstand‐
vård4
Primärvårds–
rehabilitering
Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) (2013‐01‐15)
Allergologi Allmän kirurgi
Barnmorske‐
mottagning/‐
mödravårds‐
central
Katarakt‐
operationer
Obstetrisk ultraljuds–
mottagning
Primär hörsel‐
rehabilite‐
ring
Specialiserad gynekologisk vård
Specialiserad palliativ slutenvård (2013‐01‐15)
Barnmedicinsk öppenvård
Första linjens barnpsykiatri
Fotsjukvård Vaccination pandemi, upphörde 2010
Planerad specialiserad rehabilitering inom neuro‐
logi, onkologi och lymf‐
ödem
Specialise‐
rad ögon‐
sjuk–vård i öppenvård
Specialiserad hudsjukvård i öppenvård
Klinisk neuro‐
fysiologi
Intern‐
medicin
Husläkar‐
verksamhet med basal hemsjukvård
Ögonbotten‐
fotografering, ingår från 2012 i vårdal ögonsjukvård
Specialist–
tandvård för barn och ungdomar4
Vaccination Specialiserad sjukgymnastik
Neurologi Patienter
med långva‐
rig smärta
Logoped‐
verksamhet
Specialiserad
öron‐, näs‐
och halssjuk‐
vård i öppen‐
vård
Ortopedi Psykosociala
insatser
Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre
Tandreglering
för barn och ungdomar
Reumatologi Radiologi
Ryggkirurgi
Specialiserad
obesitas‐
behandling
Urologi
4 Fritt val infört sedan tidigare, uppgiften i tabellen ovan avser anpassning av reglerna till LOV
3.2.5 Likvärdig behandling av alla medborgare
Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sex- uell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor och pojkar, kvinnor och män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Landstingsfullmäktige anger följande indikatorer för att mäta likvärdig behandling:
♦ Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas.
Alla belägg för icke jämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.
Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med att uppnå jämställd och jämlik vård är inriktat på kartläggning, analys och verksamhetsutveckling. Hur detta följs upp re- dovisas utförligt under avsnitt 4.8.
Exempel på analyser som genomförts under 2012 är om patientinformation är jäm- lik och om uteblivna mottagningsbesök kan bero på brister i patientinformationen.
Informationsmaterial och kallelsebrev har setts över. Resultatet har förbättrat pati- entens delaktighet och möjliggör följsamhet till behandling.
Analys av läkemedelsanvändning i olika kommuner i Stockholms län har startats för att se om det finns ojämlikhet i förskrivning av lätta analgetika, blodfettssänkande, antidepressiva eller inflammationshämmande läkemedel.
Resultatet från rapporten ”God Vård”, som sammanfattar de medicinska resultaten i Stockholms läns landsting, visar bland annat att det finns skillnader i diabetesvår- den inom primärvården. Efter rensning för skillnader i bakgrundsfaktorer hos pati- enterna kvarstår signifikanta skillnader mellan husläkarmottagningarna vad gäller måluppfyllelse av önskvärd blodsockernivå, vilket tyder på att det finns en förbätt- ringspotential av diabetesvården inom delar av primärvården.
HBT- policy för frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner har lan- serats och ska gälla för alla verksamheter i Stockholms läns landsting samt de verk- samheter som Stockholms läns landsting har avtal med. Indikatorer som används i avtal har utvecklats. Utifrån landstingets HBT-policy har utveckling av en webbase- rad personalutbildning i HBT-frågor påbörjats.
3.3 Uppföljning av omvärldsperspektivet
Framtidens högkostnadsskydd i vården SOU 2012:2
Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg med mera (dir. 2011:61). I betänkandet ”Framtidens högkostnadsskydd i hälso- och sjukvården” redovisar utredningen sitt uppdrag. Utredaren föreslår att nu gällande separata högkostnadsskydd för öppenvård respektive läkemedel tills vidare bibe- hålls. För att i framtiden säkra avgifternas realvärde föreslås att avgiftstaken i hög- kostnadsskydden indexregleras genom koppling till prisbasbeloppet. Ett nytt av- giftstak beräknas inför varje årsskifte. Utredaren föreslår vidare att avgiftstaket och beloppsgränserna i förmånstrappan för läkemedelsinköp indexregleras, genom koppling till prisbasbeloppet. Ett nytt avgiftstak beräknas inför varje årsskifte. Ett ytterligare förslag är att avgiften för slutenvård indexregleras genom en koppling till prisbasbeloppet. Det skulle innebära att slutenvårdsavgiften initialt skulle höjas från 80 till 100 kronor. Stockholms läns landsting beslutade att höja gränsen för hög- kostnadsskyddet för sjukvård, sjukvårdande behandling och viss tandvård från 900 till 1 100 kronor den 1 juli 2012.
Den 1 januari 2012 ändrades högkostnadsskyddet för läkemedel genom en höjning från 1 800 kronor per år och patient till 2 200 kronor.
Direktiv om patienters rättigheter vid vård i annat EU-land
Europaparlamentet antog i januari 2011 nya regler för vårdtagares rätt att söka sjukvård i andra EU-länder än hemlandet. Socialdepartementet har lagt fram ett förslag till lagförändringar i relation till de nya reglerna. Förslagen anger bland an- nat förutsättningarna för att få ersättning, till exempel vad som ska känneteckna hälso- och sjukvården som patienter kan få ersättning för. Dessutom anges det vilka ersättningsnivåer som ska gälla för den gränsöverskridande hälso- och sjukvården.
Informationen till patienter kommer att hanteras av en nationell kontaktpunkt i varje EU-land, där Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslås som lämpliga myndigheter. Vidare anges att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ansvara för beslut och utbetalningar. Detta ska ske i samråd med landstingen. Försäkrings- kassan ska också, efter ansökan, lämna förhandsbesked om en patient har rätt till ersättning enligt den föreslagna lagen för vård som han eller hon avser att mottaga i utlandet. Det föreslås också att delar av kostnadsansvaret för den gränsöverskri- dande hälso- och sjukvården flyttas från Försäkringskassan till landstingen. Lands- tingen föreslås bekosta ersättningen för hälso- och sjukvård, viss tandvård, läkeme- del, andra varor, förbrukningsartiklar och hjälpmedel för patienter som får vård i annat EU-land.
Propositionen har skickats ut på remiss till bland annat landstingen och regionerna.
Stockholms läns landsting har deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbetsgrupp rörande implementeringen av patientrörlighetsdirektivet och svarat på Socialdepartementets remissförfrågan. Proposition ska behandlas i riksdagen under hösten 2012. Avsikten är att de nya lagreglerna ska träda i kraft den 1 juli 2013.
Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet SOU 2011:48 Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på hur den reglering som avser hälso- och sjukvård för asylsökande och papperslösa personer kan göras mer ända- målsenlig än den är i dag. Utredningen föreslår att asylsökande och papperslösa personer oavsett ålder ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård av det landsting där de bor eller vistas.
En ny migrationspolitisk överenskommelse har träffats. Det innebär att papperslösa och gömda som avvisats från Sverige ska få laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård. Barn upp till 18 år ska ha rätt till fullständig hälso- och sjukvård. Vuxna ska, enligt överenskommelsen, få subventionerad hälso- och sjukvård för sådana sjukdomstillstånd som inte kan anstå.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Den nya föreskriften från Socialstyrelsens angående ledningssystem och systema- tiskt kvalitetsarbete avviker stort från föregående föreskrift 2005:12. Inom ramen för arbetet med den så kallade patientsäkerhetsmiljarden har information om den nya föreskriften delgetts vårdgivarna. Arbetet med patientsäkerhetsmiljarden be- skrivs närmare under avsnitt 4.11.
Gör det enklare! SOU 2012:33
En särskild utredare har på regeringens uppdrag sett över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet. Utredningens slutsatser har presenterats i slutbetän- kandet ”Gör det enklare!” samt i två kompletterande delbetänkanden. Utredningen föreslog en ny myndighetsstruktur byggd på de fyra huvuduppgifterna:
• En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen, här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samarbete med verksamheterna och huvudmännen
• En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, godkännanden och tillsyn, denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter
• En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar
• En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktions- hindersfrågor, vård och omsorg - och därigenom stärker statens förutsätt- ningar för strategisk styrning
Som en konsekvens av detta föreslog utredningen att elva myndigheter och ett bolag inom vård- och omssorgssektorn läggs ner och att deras funktioner istället tas över av de nya myndigheterna. Regeringen har redan fattat beslut om att etablera inspek- tions- och infrastrukturmyndigheten. Stockholms läns landsting tillstyrkte i huvud- sak förslagen i slut- och delbetänkandena i sitt remissvar.
Förordning med instruktion för Myndigheten för vårdanalys SFS 2010:1385
Myndigheten för vårdanalys bildades den 1 januari 2011 med uppgift att ur ett pati- ent-, brukar och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvår- den, tandvården samt verksamheter i gränssnittet mellan vård och omsorg. Myn- digheten har även till uppgift att på regeringens uppdrag utvärdera effekterna av de reformer och satsningar som initieras samt att bedriva omvärldsbevakning.
Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Riktlinjerna som presenterats av Socialstyrelsen innehåller 132 rekommendationer om evidensbaserade metoder för att förebygga sjukdomar. Stöd ska ges till männi- skors förändring av levnadsvanorna vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Projektdirektiv för implementering av riktlinjer inom Stockholms läns landsting antogs i april 2012 och arbetet fortsatte hösten 2012.
4 Utgångspunkter för hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården i Stockholms län står inför flera utmaningar under de när- maste budgetåren. Det handlar om hur framtidens vårdbehov kommer att se ut ut- ifrån en förväntad befolkningstillväxt men även befolkningsutvecklingens effekter.
För att klara kommande utmaningar är relevanta behovsanalyser en betydelsefull framgångsfaktor.
4.1 Befolkningsutveckling
Stockholms län har haft en positiv befolkningsutveckling sedan mitten av 1970-talet.
Särskilt stor har befolkningsökningen varit under de senaste sex åren, 2006 till 2012, då den i genomsnitt varit nästan 34 000 personer per år.5
Enligt senast tillgängliga data ökade befolkningen med drygt 35 400 personer i Stockholms län från november 2011 till november 2012. Den 30 november 2012 uppgick därmed Stockholms läns folkmängd till cirka 2 123 000 invånare. För hela Sverige var befolkningsökningen under samma period totalt cirka 70 300 individer, vilket betyder att häften av befolkningsökningen i riket under 2012 var koncentre- rad till Stockholm. Samma period året innan ökade befolkningen i Stockholms län med cirka 37 700 personer.
5 www.scb.se 2012-08-28
4.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården
Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2011 Framtidsplan för hälso- och sjukvår- den med inriktning på utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet. Vid lands- tingsfullmäktiges budgetsammanträde 2012 fanns ”Framtidsplanen – första steget i genomförandet” som en bilaga till budget 2013. I Första steget fanns strategier för att utveckla en högre kvalitet, mer jämlik och patientfokuserad hälso- och sjukvård.
Vårdens kapacitet ökas för att möta kommande behov genom stora satsningar på utveckling av vårdens fastigheter och en mer effektiv vård.
Genomförandet av Framtidsplanen är ett omfattande arbete som bedrivs i flera fa- ser. Under 2011 fastställdes målsättningen, 2012 var ett planeringsår inför konkreti- sering 2013 och genomförande 2013 till 2018. I ”Framtidsplanen – första steget i genomförandet” ingår en 10-årig investeringsplan för hälso- och sjukvården. I den- na tas ett samlat grepp om de investeringar som behöver göras i hälso- och sjukvår- den under kommande år.
4.3 Programkontor i tjänstemannaorganisatio- nen
Arbetet att genomföra Framtidsplanen bedrivs inom ramen för ett så kallat pro- gramkontor. Detta är en gemensam organisation för hela Stockholms läns landsting som arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Bemanningen av programkontoret och alla de projekt och grupper som deltar i arbetet består av medarbetare från häl- so- och sjukvårdsförvaltningen, akutsjukhusen, Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO), privata vårdgivare, Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF), Locum med fle- ra. Även Karolinska Institutet (KI) deltar i arbetet.
4.4 Utvecklingen av arbetet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården under 2012
Programarbetet har under 2012 syftat till att planera för de förändringar som ska genomföras och arbetet med att konkretisera de åtgärder som krävs har inletts. Ar- betet har främst skett inom fem områden:
• Hälso- och sjukvårdens struktur och profil
• kompetensförsörjning
• styrning av hälso- och sjukvården
• investeringar samt
• innovationer och utveckling
Utgångspunkten för arbetet med vårdens profil och struktur är att det på akutsjuk- husen bara ska bedrivas den hälso- och sjukvård som kräver akutsjukhusets resur- ser. Ett viktigt underlag är det arbete som genomförts vid Karolinska Universitets- sjukhuset Solna. Alla verksamheter vid akutsjukhuset har systematiskt analyserats
och förslag har lämnats på vilken vård som behöver det högspecialiserade sjukhu- sets kompetens och resurser, vilken vård som kan bedrivas på andra akutsjukhus och vilken vård som inte måste ske på akutsjukhus. På liknande sätt har de andra akutsjukhusen analyserat sina verksamheter. En särskild utredning har genomförts för att få underlag till barnsjukvårdens kommande organisation. På motsvarande sätt har det tagits fram förslag för den psykiatriska vårdens utveckling. Liknande analyser har skett inom flera vårdområden. Ett särskilt arbete har genomförts kring det akuta omhändertagandet. Samtliga underlag som tagits fram bearbetas av pro- gramkontoret som sammanställer detta i en modell – en vårdutbudskarta – som beskriver var utbudet av hälso- och sjukvården kommer att finnas i framtiden. Ett pilotprojekt har inletts för att utveckla den somatiska vården utanför akutsjukhu- sen.
Framtidsplan för hälso- och sjukvård innebär nya krav på kompetenser och möjlig- heter för medarbetare i vården att arbeta på nya sätt. En modell för hur kommande kompetensbehov ska bedömas håller på att utarbetas. Dessutom ses kvalitetskriteri- er för utbildningsuppdraget samt styrning av detsamma över. För att få alla vårdgi- vare att delta i utbildningen av vårdpersonal ses ersättningarna för vårdutbildning- arna och framför allt ST-utbildningarna över. En första sammanställning av befint- liga processer och regelverk för att underlätta personalrörligheten har tagits fram.
För att öka tydligheten för medarbetare och chefer inför och under genomförandet har en kommunikationsstrategi för kompetensförsörjning tagits fram.
Hälso- och sjukvården kommer i framtiden att bedrivas i nätverk där flera vårdgiva- re får ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvården av en patient. För att detta ska fungera behöver styrning av vården samordnas. Stimulans till och krav på sam- verkan mellan vårdgivare utvecklas. Ersättningarna till hälso- och sjukvården ska stimulera till att vården skapar ett mervärde för patienterna. Vad detta innebär för krav på informationssystem och beskrivningssystem analyseras.
Nuvarande akutsjukhus behöver upprustas och utvecklas för att fortsätta leverera en god vård. Motsvarande gäller för de närsjukhus Stockholms läns landsting är ägare till. Investeringarna ska också ge förutsättningar för sjukhusen att bedriva vården mer effektivt. Flera stora byggprojekt planeras och en organisation för att genomfö- ra dessa införs. En modell har tagits fram för hur de ekonomiska risker dessa stora investeringar innebär ska delas av landstingets aktörer som fastighetsägare, vårdgi- varna och beställaren.
Syftet med Framtidsplanen är att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Ett arbete har genomförts för hur nya värderingar och arbetssätt kan införas i vården för att sätta patienten i centrum. En grundläggande förutsättning för vårdens ut- veckling är att IT-system och eHälsotjänster utvecklas som stöder vårdgivarna i de- ras arbete och som underlättar för patienterna att ta ett större ansvar för sin vård.
En strategi för eHälsa och IT inom vården har därför tagits fram. Denna ska ligga till grund för det kommande arbetet och åstadkomma denna nödvändiga utveckling.
I framtiden kommer en större andel av hälso- och sjukvården att utföras av flera vårdgivare utanför akutsjukhusen. Detta påverkar förutsättningarna för hur den
patientnära forskningen kan ske. Hela sjukvården måste ge förutsättning för forsk- ningen. För att detta ska lyckas tas forskningsfrågor upp i alla delar av arbetet.
En sammanställning av alla de förslag som tagits fram i programarbetet kommer att presenteras i ”Framtidsplanen – andra steget i genomförandet”. Denna kommer att läggas som en bilaga till förslag till budget 2014. Här redovisas arbetet med och resultatet av samtliga de uppdrag landstingsfullmäktige lämnat till Hälso- och sjuk- vårdsnämnden med anledning av Framtidsplanen. I särskilt ärende till Hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 april 2012 behandlades ”Framtidsplanen – första steget i genomförandet”. I denna lämnades motsvarande redovisning av arbetet med de uppdrag Landstingsfullmäktige lämnade till nämnden 2011.
4.5 Avtals- och styrformer inom hälso- och sjukvården
4.5.1 Avtalsstyrning
Hälso- och sjukvårdens styrning utövas bland annat genom de avtal med olika löp- tid och konstruktion som Hälso- och sjukvårdsnämnden träffar med vårdgivarna.
Avtalen träffas i huvudsak på tre sätt:
• vårdval
• upphandling
• direktavtal
Gemensamt för samtliga sätt att träffa avtal är en strävan att utveckla incitament till ökad produktivitet och effektivitet för att därigenom bidra till en god kvalitet och en stabil ekonomi. Vidare eftersträvas en ökad mångfald av vårdgivare.
Utöver den vård som regleras i avtal har Hälso- och sjukvårdsnämnden finansie- ringsansvar för privata specialistläkare och sjukgymnaster som är verksamma enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) samt Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS).
Vårdval enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV)
Den 1 januari 2012 infördes vårdval för öppenvård inom öron- näs- halssjukvård, gynekologi och hudsjukvård. Den 1 maj 2012 infördes vårdval för enskild sjukgym- nastik och den 1 september infördes vårdval för primärvårdsrehabilitering.
För en överblick över samtliga vårdval se avsnitt 3.2.4, Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården.
Upphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU)
Upphandlingar enligt LOU av vårdverksamheter och medicinsk service har stor på- verkan på kvaliteten och kostnadsläget för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar utformas i enlighet med fastställd avtalsprocess. Vidare sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att finna
de lämpligaste utvärderingsmodellerna och utvärderingskriterierna vid varje enskild upphandling.
I alla upphandlingar är det nödvändigt att säkerställa att inriktningen i upphand- lingsarbetet stämmer med den långsiktiga visionen för var utbudet av hälso- och sjukvård ska finnas. De mest omfattande upphandlingarna som pågick under 2012 var upphandlingen av vård vid S:t Görans sjukhus och upphandlingen av äldresjuk- vård (geriatrik). Utfallet av båda dessa upphandlingar kommer att ha stor påverkan på utbudet av slutenvård i Stockholms län. En annan utmaning var upphandlingen av Vårdguidens telefonitjänster som pågick under hela 2012.
Upphandling Planerad avtalsstart
i slutlig budget 2012 Kommentar
Vård vid S:t Görans sjukhus 2013-01-01 Enligt plan
Sjukvårdsrådgivning 2013-05-01 Ny avtalsstart
2013-09-02 Psykosocial habilitering för
vuxna 2012-01-01 Genomförd med
start 2012-06-04 Psykiatrisk specialistvård för
tortyrskadade med flera
2012-01-01 Genomförd med start 2012-10-01
Områdesansvar tandvård 2012-01-01 Genomförd
Urvalskonsult tandreglering 2012-01-01 Genomförd
Rehabilitering och sjukvård med integrativmedicinska in- slag
2012-01-01 Genomförd
Vägburen ambulanssjukvårds-
tjänst 2012-02-01 Genomförd
Mobila jourläkarinsatser 2012-10-01 Under
överprövning Äldresjukvård (geriatrik) 2013-01-15 Under överprövning
Allmän öppenvårdspsykiatri 2013-03-11
Allmän öppenvårdspsykiatri,
integrerad med beroendevård 2013-03-18
Öppen barn- och ungdomspsy-
kiatri 2013-05-01
Tjänsten prioritering och diri-
gering av prehospitala enheter 2013-11-01
Upphandling av läkemedelsför- sörjningen till vårdgivare inom Stockholms läns landsting
2012-12-01
Direktavtal
Direktavtal tecknas framförallt med landstingsägda producenter för vårdområden som inte ingår i systemet för vårdval. Detta gäller bland annat geriatrisk vård, transporter av avlidna, psykiatrisk vård samt vård vid akutsjukhus, såväl i förvalt- ningsform som i bolagsform. Bakgrunden till att avtal även tecknas med verksamhet i förvaltningsform är ett beslut från Landstingsfullmäktige att styrningen av all häl- so- och sjukvård som Stockholms läns landsting beställer ska ske via avtal. Avtals- styrningen ska präglas av att lika villkor gäller för externa och landstingsdrivna ut- förare. En tydlig inriktning är att direktavtalen ska vara fleråriga i likhet med avta- len som tillkommer enligt LOV och LOU.
Nya flerårsavtal med de landstingsdrivna akutsjukhusen började gälla den 1 januari 2012.
Nedanstående avtal har under 2012 nytecknats eller förlängts med Stockholms läns sjukvårdsområde:
• allmänpsykiatri för vuxna
• barn- och ungdomspsykiatri
• geriatrik
• habilitering
• rättspsykiatrisk vård
• beroendevård
• synrehabilitering
Ansvaret för sjukresor har överförts till Hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut och avtalsreglering med AB Storstockholms Lo- kaltrafik.
4.5.2 Ersättningsmodeller
Uppföljning av särskilda satsningar inom utvecklingen av ersättnings- modeller
Särskilda satsningar inom arbetet med ersättningsmodeller som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är:
♦ Utveckla och förbättra nuvarande ersättningsmodeller
♦ Utveckla och förtydliga registreringsanvisningar så att risken för feltolkning vid regi- strering minskar
Utveckla och förbättra nuvarande ersättningsmodeller
Utveckling och förbättring av ersättningsmodeller har skett inom en rad områden.
Bland annat pågår ett utvecklingsarbete avseende ersättningsmodeller för kom- mande vårdval inom allergologi, ortopedi och ryggkirurgi. Inom vårdval för ryggki- rurgi planeras för en vårdepisodbaserad modell. Modellen bygger på att en del av ersättningen ska utgå från ett patientupplevt hälsoutfall ett år efter operation. Mät- bara variabler som diskuteras är exempelvis förändring i smärtnivå och funktions- förmåga. Projektet bedrivs i nära samarbete med nationellt kvalitetsregister.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under året utrett förutsättningarna för att i högre utsträckning ge ersättning för värdebaserad vård, patientcentrerad vård och vårdkedjor för kronikersjuka med reumatologisk sjukdom respektive KOL6. Vidare har möjligheterna att inom befintligt DRG-system utveckla episodbaserade ersätt- ningsformer utifrån incitamentsstruktur och styrmekanismer undersökts. Projekten har bedrivits i samarbete med medicinsk och hälsoekonomisk kompetens på Karo- linska Institutet (KI) och planeras att fortsätta under 2013.
En översyn av husläkarverksamheten publicerades före sommaren 2012. Därefter startades ett utvecklingsarbete kring såväl uppdrag som uppföljning och ersätt- ningsmodell. I detta arbete har en ny ersättningsmodell skapats som kommer att tas i drift under 2013. Ännu ett exempel på översyner som gjorts under 2012 är den pågående utvärderingen av vårdval för höft- och knäledsprotesoperationer där ett preliminärt resultat av studien presenterades under början av året. Slutrapporten väntas under början av 2013.
Under 2012 levererade ytterligare tre vårdproducenter, Ersta, Stockholms BB och Nackageriatriken, in uppgifter om Kostnad Per Patient (KPP). Arbetet fortsätter med att påskynda implementeringen av KPP i alla landsting och vårdgrenar. En ut- vecklingsplan för KPP är framtagen på uppdrag av Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) inom ramen för Dagmaröverenskommelsen mellan SKL och Socialdepar- tementet. Slutsatsen i denna utvecklingsplan är att KPP-data behövs för att led- ningsarbetet i hälso- och sjukvården ska utvecklas med stöd av kunskapsbaserade beslutsunderlag. KPP behövs för att kunna svara på:
• vad som görs i vården
• vad det kostar
• vilka patientgrupper som får vård
• om vården gör rätt saker
• om landstingen betalar rätt pris/tar rätt betalt för utomlänsvård
Utveckla och förtydliga regelverk och anvisningar för rapportering av vårdkontakter
Ett enhetligt beskrivningssystem för hälso- och sjukvård, med väl definierade ter- mer och begrepp, är en förutsättning för den framtida utvecklingen av ersättnings- modeller och uppföljning av utförd vård. Under 2012 har arbetet fortsatt med att införa nationella beskrivningssystem i de vårdgrenar där dessa ännu inte används.
Tillämpningen inom de vuxenpsykiatriska verksamheterna har påbörjats under 2012 och efter förberedelser kommer rapportering av åtgärder enligt Socialstyrel- sens kodsystem för klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) inom husläkarverksamhe- ten att inledas under 2013. Utbildningar för vårdgivare om regelverket för rapporte- ring har genomförts.
En översyn av rapporteringsanvisningar för avtalens olika ersättningsmodeller har skett under året vilket har resulterat i en ny mall som kommer att prövas i kom-
6 Kronisk obstruktiv lungsjukdom
mande avtal. Dokumentet kommer därefter att löpande ses över och förbättras med målsättningen att förenkla och förtydliga för vårdgivarna.
4.5.3 Kunskapsstyrning
Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i vården i möjligaste mån ska baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa till- gängliga medicinska kunskap och evidens. Det bidrar till att hälso- och sjukvården kan bistå med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel. Kun- skapsstyrningen inom Stockholms läns landsting bedrivs på såväl lokal som natio- nell nivå. Samverkan sker dels med den Nationella samordningen av kunskapsstyr- ning (NSK) inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), dels genom medverkan i Socialstyrelsens arbete med framtagandet av nationella riktlinjer.
Under 2012 har regionala tillämpningar införts av nationella riktlinjer för bland an- nat rörelseorganens sjukdomar, demens, diabetes och sjukdomsförebyggande me- toder. Vidare har regionala vårdprogram tagits fram och införts avseende diagnostik och behandling av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och utredning och behandling av magtarmbesvär hos barn. Dessutom har regionala handlingspro- gram tagits fram för öppen- och slutenvård samt särskilda boenden vid behandling av vankomycinresistenta enterokocker (VRE), tuberkulos, MRSA, ESBL och ESBL- Carba7.
En del av kunskapsstyrningen är att kontinuerligt utveckla och underhålla olika ty- per av kunskaps- och beslutsstöd till vårdgivarna inom Stockholms läns landsting.
Däri ingår till exempel webbtjänsterna www.janusinfo.se, Viss (www.viss.nu) och Psykiatristöd (www.psykiatristod.se), se vidare avsnitten 4.10 och 5.9. En annan del är genomförandet av olika typer av utbildningsaktivteter riktade till vårdgivarna, till exempel föreläsningar, seminarier och symposier.
Med särskild teknik, Health Technology Assessment (HTA), granskas och värderas underlaget till vissa utvalda nya diagnos- och behandlingsmetoder som används eller förslås att användas inom Stockholms läns landsting. I den senaste rapporten värderades en ny teknik för att behandla en slutningsdefekt i en av hjärtklaffarna (mitralisklaffen). Beslut att rekommendera att införa alternativt att inte införa me- toderna som rutin i hälso- och sjukvården har tagits vid Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST8).
7 MRSA =resistenta stafylokocker som inte kan behandlas med sedvanliga stafylockockantibiotika,
ESBL = ett enzym som finns hos vissa bakterier som medför att de är motståndskraftiga mot de vanligaste antibiotika, framför allt penicilliner och cefalosporiner
ESBL-Carba = ett enzym enligt ovan som dessutom har förmågan att bryta ned de flesta övriga behandlingsalternativ och därmed kan medföra att inget antibiotikum finns tillgängligt för behandling
8 Kommittén är tillsatt av landstingsdirektören med huvuduppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrning inom landstinget och därmed fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. Ordförande i KUST är hälso- och sjuk- vårdsdirektören. Vidare deltar direktörer från akutsjukhusen och Stockholms läns sjukvårdsområde.
4.6 Kvalitet, uppföljning och granskning av häl- so- och sjukvården
Uppföljning av särskilda satsningar inom kvalitet, uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården
Särskilda satsningar inom kvalitet, uppföljning, granskning tillgänglighet och öppna jämförelser som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är:
♦ Följa upp och analysera kvaliteten hos vårdgivarna
♦ Utveckla och publicera resultat från hälso- och sjukvården
4.6.1 Uppföljning och analys av hälso- och sjukvården på sy- stemnivå
Följa upp och analysera kvaliteten hos vårdgivarna
Utgångspunkten för uppföljning på systemnivå är Socialstyrelsens sex kvalitetsper- spektiv. I kvalitetsperspektiven ingår patientsäkerhet, kunskapsbaserad och ända- målsenlig vård, vård i rätt tid, jämlik vård, effektiv vård och patientfokuserad vård.
En del i kvalitetsarbetet är att verksamhetens egna data återförs och integreras i oli- ka förbättringsprocesser. I Stockholms läns landstings gemensamma uppföljnings- portal www.gups.sll.se redovisas löpande information om den medicinska kvalite- ten, läkemedelsanvändning och vårdprestationer för vårdgivare i Stockholms län.
Uppföljningsportalen utgör en gemensam databas för informationsdelning inom uppföljningsarbetet. Under 2012 har data för uppföljning om hjälpmedel tillgäng- liggjorts. Arbete har påbörjats för uppföljning av Vårdguidens telefonrådgivning och tandvård.
I Leverantörsuppföljningsdatabasen (LUD) har nya nyckeltal utarbetats samt ju- stering av de befintliga genomförts under 2012. För resultat från 2011 har årsrap- porter utarbetats. Rapporterna är en sammanställning av de resultat som finns in- rapporterade i LUD samt manuellt inhämtade resultat. Årsrapporten används som stöd i uppföljning av respektive vårdgivare. Det pågår för närvarande arbete med att skapa nyckeltal för vårdområden inom den somatiska vården där vårdval har in- förts, såsom för ögon, höft- och knäprotesoperationer och specialiserad gynekologi.
En långsiktig strategi för systematisk uppföljning och granskning har tidigare tagits fram. Strategin finns kompletterad med en handlingsplan där konkreta åtgärder föreslås utifrån den fastställda strategin. Den utvärdering av handlingsplanen som har genomförts har resulterat i att statistiska rapporter för uppföljning tagits fram under 2012 samt att ett arbete med utveckling och förenkling av ersättningsmodel- ler har initierats. I samband med detta har handbok och processbeskrivning för er- sättningsmodeller tagits fram, se avsnitt 7. Arbete med risk- och konsekvensanaly- ser samt lokala handlingsplaner för uppföljning och granskning för flera avtalsom- råden pågår. I övrigt kan nämnas att arbete med att bland annat ta fram kommuni- kationsstrategier för uppföljning och granskning, riktlinjer för godkännande av fak- turor och utbetalningar samt riktlinjer för relationer med leverantörer pågår.
4.6.2 Tillgänglighet och vårdgaranti
Inom Stockholms läns landsting innebär vårdgarantin att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag, läkarbesök hos husläkare inom fem dagar, besök inom den specialiserade hälso- och sjukvården inom 30 dagar och behandling inom den specialiserade hälso- och sjukvården inom 90 dagar.
Alla patienter som inte får en tid inom vårdgarantins gränser kan kontakta Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdgarantikansli för att få en tid till besök eller behandling med kortare väntetid. De flesta patienter som vänt sig till Hälso- och sjukvårds- nämndens vårdgarantikansli väntar inte till de stora akutsjukhusen utan till privata vårdgivare utanför sjukhusen. Patienterna kan i stor utsträckning hjälpas till en snabbare tid hos annan vårdgivare. Under 2012 har väntande utanför vårdgarantins gränser funnits främst inom områdena hand- och fotkirurgi samt IVF (Invitro Ferti- litets behandling).
Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av kömiljarden för mottagning alla månader under 2012. Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulans- medlen för behandling uppnåtts under de tre sista månader.
Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) har en hög tillgänglighet. Verksamheten klarar målen för kömiljarden, Stockholms läns landstings vårdgaranti om första besök till specialist inom 30 dagar samt målen för den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn- och ungdomspsykiatri där målet är att 90 procent ska få ett första besök inom BUP inom 30 dagar.
Vårdval införs nu successivt inom flera specialiteter. Erfarenheten visar att de vård- val som genomförts hittills har lett till en god tillgänglighet med minskade köer.
För ytterligare redovisning av tillgängligheten, se bilaga 2.
4.6.3 Öppna jämförelser
Utveckla och publicera resultat i hälso- och sjukvården
Syftet med öppna jämförelser är att underlätta för patienterna att göra kunskapsba- serade val, bidra till kvalitetsförbättringar samt öka den demokratiska insynen.
Patientenkäter
Varje år genomförs patientenkäter inom ett 20-tal vårdområden. Under 2012 har nationell mätning genomförts inom husläkarverksamheten, den specialiserade so- matiska och psykiatriska hälso- och sjukvården samt vid mödravårdscentraler och inom habilitering. Resultaten, i form av indikatorer som avser helhet, bemötande och rekommendationer, publiceras i sin helhet under januari 2013.
Nedan redovisas resultaten för somatisk öppen- och slutenvård samt för psykiatrisk öppen- och slutenvård. 9 Svarsfrekvensen inom somatisk öppenvård var 57 procent, inom somatisk slutenvård var svarsfrekvensen 59 procent. Svarsfrekvensen inom
9Metoden som användes i denna undersökning var huvudsakligen postala enkäter. På vissa, totalt 9, avdelningar inom den somatiska och psykiatriska öppen- och slutenvården delades dock enkäten ut.I denna redovisning har dessa avdelningars resultat exkluderats.
