Grundläggande Textanalys VT Språkgranskning (2) Eva Pettersson

(1)

Grundläggande Textanalys VT 2017

Språkgranskning (2) Eva Pettersson

eva.pettersson@lingfil.uu.se

(2)

Översikt

• Förra gången

– Stavningskontroll

• Allmänt om stavningskontroll

• Feligenkänning

• Felkorrigering

• Övningssuppgift

• Denna gång

– Grammatikkontroll – Stilkontroll

– Kontrollerat språk

– Språkgranskningssystem, med fokus på MS Word och Granska – Att skriva referat

– Kort om labben

(3)

GRAMMATIKKONTROLL

(4)

Varför behövs grammatikkontroll?

• För personer med dyslexi och andra skrivsvårigheter

• För personer med svenska som andraspråk

• För komplexa grammatiska konstruktioner (kompetensfel)

• För slarvfel (performansfel)

• För stil- och konsekvenskontroll

• För stavningskontroll i kontext

(5)

Vad förväntas av det ideala grammatikkontrollprogrammet?

• Känna igen och larma för alla grammatiska fel

• Känna igen och acceptera alla grammatiskt korrekta strukturer

• Ge ett korrekt ersättningsförslag för alla ogrammatiska

strukturer och kontextuellt felaktiga ordformer

(6)

Realistiska förväntningar på grammatikkontrollprogrammet

1. Undvika falska alarm , även om inte alla fel upptäcks

2. Fokusera på typiska och/eller frekventa feltyper

– korpusstudie

– anpassning till olika typer av skribenter, såsom dyslektiker eller andraspråksinlärare

3. Fokusera på typer av fel som är lätta att hitta

(7)

Grammatikkontrollens delar

1. Feldetektering (error detection)

Fel i nominalfrasen: * det tidiga 1800-talen

2. Feligenkänning (error recognition)

Numerusinkongruens determinerare-huvudord

3. Feldiagnos (error diagnosis)

Substantivet står i plural i stället för singular Determineraren står i singular i stället för plural

4. Felkorrigering (error correction)

det tidiga 1800-talet de tidiga 1800-talen

(8)

Några utmaningar

1. Hur kan man känna igen så många fel som möjligt utan att få för många falska alarm?

2. Svårt att hantera långa och komplexa strukturer

*de i paragraf 5 stadgade undantaget 3. Det finns alltid undantag från normalfallet

Strindbergs Röda Rummet

4. Nuvarande tekniker är begränsade till meningsnivå

Jag träffade en flicka igår. *De var mycket söta.

5. Hur sträng bör man vara?

*Jag insåg att det här går inte.

6. Hur hanterar man dialektala uttryck?

*Denna boken är bra.

(9)

Strategier för grammatikkontroll

• Grammatikbaserad grammatikkontroll

• Fenomenbaserad grammatikkontroll

• Sannolikhetsbaserad grammatikkontroll

(10)

Grammatikbaserad grammatikkontroll

• Fullständig syntaktisk analys av meningen

• Relaxering för att hantera ogrammatiska strukturer

– Accepterande regler en hund_NP

– Relaxerade regler

ett hundNP med kongruensfel

(11)

Grammatikbaserad grammatikkontroll

• Styrka J

Kan hantera strukturer där två av varandra oberoende ord inte står intill varandra

*Problemet med den kommunala fördelningen från inkomstskatter för säsongsanställda är svår att lösa

• Svagheter L

– robusthet – effektivitet

– regelskrivande är tidskrävande och kräver stor lingvistisk och programmeringsteknisk kunskap

(12)

Fenomenbaserad grammatikkontroll

• Inriktar sig på förväntade fel

– kongruensfel: artikel i neutrum följt av substantiv i utrum

*ett hund

• Partiell syntaktisk analys

• Reguljära uttryck

(13)

Fenomenbaserad grammatikkontroll

• Styrkor J

– robusthet – effektivitet

• Svaghet L

Begränsat till felaktigheter mellan ord som står nära varandra, såsom otillåtna ordklasskombinationer och kongruens inom nominalfrasen

*

kunnat kommit

*en rött hus

(14)

Sannolikhetsbaserad grammatikkontroll

• Sannolikhet för n-gram av ordsekvenser baserat på korpusdata

• Trigram mest effektivt

– unigram och bigram för informationsfattiga

– fyrgram, femgram etc leder till data sparseness

• Osannolika trigram byts ut mot mer sannolika trigram

John came form the house à John came from the house

(15)

Sannolikhetsbaserad grammatikkontroll

• Styrkor J

– (relativt) lätt att implementera

– ingen lingvistisk kompetens krävs

• Svagheter L

– alla ordformer kan inte täckas in av korpusen à data sparseness

– sannolikhetsberäkningar kan vara resurskrävande i termer av datorkraft

(16)

STILKONTROLL

(17)

Vad innefattar stilkontroll?

• Genomsnittlig ord- och meningslängd

• Minusord

– ålderdomliga – byråkratiska

– vardagliga/talspråkliga

• Vissa syntaktiska konstruktioner

– passiv

• Konsekvenskontroll

– ska – skall – mej – mig

(18)

KONTROLLERAT SPRÅK

(19)

Kontrollerat språk

• Specialfall av stilkontroll

• Delmängd av naturligt språk

• Restriktioner på vokabulär, grammatik och stil

• Möjliga mål:

– Enhetlig layout, terminologi och stavning – Ökad läsbarhet

– Tydlighet (undvik tvetydighet)

– Grammatisk och terminologisk korrekthet – Maskinöversättningsbar källtext

(20)

Simplified English

• Undvik passiv form

• Använd om möjligt artikel i nominalfraser

• Använd enkla tempusformer

• Var konsekvent i språkbruk och meningsuppbyggnad

• Undvik flerledade sammansättningar

• Använd korta meningar

(21)

Kontrollerade språk

• AECMA Simplified English

– Luftfartsindustri, såsom Boeing Simplified English (1990)

• Caterpillar Technical English (CTE)

– KANT-systemet

• IBM EasyEnglish

• Scaniasvenska

– Utvecklat av Uppsala universitet

(22)

Hur upplevs kontrollerat språk?

• Finns ett motstånd från användarna…

– Krångligt och tidsödande att lära sig

– Känner sig inte fria att skriva som de vill – Måste lära sig det kontrollerade språket

– Måste lära sig den programvara som används för att se till att det kontrollerade språket följs

– ”den tid man sparar på maskinöversättning äts upp av den tid det tar för skribenten att anpassa sitt skrivande till det

kontrollerade språket”

(23)

Uppnås målet?

• Undersökningar har visat att kontrollerat språk:

– Ger högre kvalitet på texten – Ökar läsbarheten

– Ger bättre översättningar (såväl manuella som maskinella)

(24)

Komponenter i en checker för kontrollerat språk

• Ordkontroll

– Rätt terminologi

– Rätt stavningsvariant (color/colour) – Akronymer (IKEA/Ikea)

• Grammatikkontroll

• Stilkontroll

– Ord- och meningslängd – Datumformat

• Ersättningsförslag

(25)

Scania Checker

• Utvecklat vid institutionen för lingvistik, Uppsala universitet

• Användes dagligen av Scanias skribenter från början av 2000-talet och cirka tio år framåt

• Mål:

– Minska översättningskostnaden

– Minska antalet termvarianter och därmed öka läsbarheten – Korrekt stavning och grammatik

(26)

Färguppmärkning i Scania Checker

• Gulmarkering

– Okända ord (saknas i lexikonet)

• Rödmarkering

– Minusord med ersättningsförslag

• Grönmarkering

– grammatikfel

(27)

Minusord i Scania Checker

fotkontakt, golvkontakt, fotströmsträllare, fotomkopplare

Ersätt med: golvströmställare

(28)

SPRÅKGRANSKNINGSSYSTEM

(29)

Tidiga språkgranskningssystem

• Critique

• CORRie

(30)

Critique

• Första praktiska grammatikbaserade språkkontrollsystemet (80-talet)

• IBM

• Engelska och franska

• Föregångare till språkkontrollen i den engelska

versionen av Microsoft Word

(31)

Feltyper i Critique

• 25 grammatiska feltyper, fördelade på fem kategorier:

1. numerusinkongruens *many book/he go 2. fel pronomenform *between you and I

3. fel verbform *seems to been/had expect 4. skiljeteckenfel

5. sammanblandningar *who’s – whose

• 85 stilistiska fel

(32)

CORRie

• Utvecklat för holländska

• Fem generella feltyper

1. insättning *tåget har har redan gått – hus bil 2. borttagning *tåget redan gått

3. substitution *the well performance

4. transposition *jag tror att tåget går inte idag 5. feature mismatch *den lilla huset – männen är glad

(33)

Språkgranskningssystem för svenska

• Grammatifix, Lingsoft

• Granska, Nada, KTH

• SCARRIE, Uppsala universitet

– Modifierad variant: Scania Checker

• Skribent, Norstedts Ordbok

(34)

GRAMMATIFIX (MS WORD)

(35)

Grammatifix

• Används för språkkontroll i den svenska versionen av Microsoft Word

• Stavfel hanteras i separat modul (Orthografix)

(36)

Grammatikkontroll i Grammatifix

• Parsning med SWECG (Swedish Constraint Grammar) i fem steg:

1. Förbehandling

2. Morfologisk analys

3. Morfologisk disambiguering

4. Morfosyntaktisk mappning

5. Syntaktisk disambiguering

(37)

Steg 1: Förbehandling

• Tokenisering

– Cirka 150 fraser

– Cirka 5 000 förkortningar

*dessa

entreprenöriella faktorer

hade

än_så_länge dämpat

explosionen

$.

Dessa entreprenöriella faktorer hade än så länge dämpat explosionen.

(38)

Steg 2: Morfologisk analys

SWETWOL, cirka 75 000 grundformer

”<*dessa>”

”denna” <**c> <DEM><MD>DET UTR/NEU DEF PL NOM @DN

”denna” <**c> <DEM>PRON UTR/NEU DEF PL NOM

”<entreprenöriella>”

”<faktorer>”

”faktor” N UTR INDEF PL NOM

”<hade>”

”ha” <AUX> V ACT PAST

”<än_så_länge>”

”än_så_länge” <COLLOCATION> ADV

”<dämpat>”

”dämpa” V ACT SUPINE

”dämpa” <PCP2> A NEU INDEF SG NOM

”<explosionen>”

”explosion” N UTR DEF SG NOM

”<$.>

”$.” CLB <PUNCT>

(39)

Morfologisk analys av okända ord

• För ord som saknas I SWETWOL-lexikonet – Ett 60-tal regler baserade på suffix

– Okända ord som inte matchas av någon regel antas vara substantiv

”entreprenöriella” <NON-SWETWOL> A UTR/NEU DEF SG NOM

”entreprenöriella” <NON-SWETWOL> A UTR/NEU DEF/INDEF PL NOM

-ella utgör ett relativt vanligt suffix för adjektiviska avledningar, så gissa på adjektiv

(40)

Steg 3: Morfologisk disambiguering

Cirka 2 100 morfologiska disambigueringsregler

”<*dessa>”

”denna” <**c> <DEM>PRON UTR/NEU DEF PL NOM

”<faktorer>”

”<hade>”

”ha” <AUX> V ACT PAST

”<än_så_länge>”

”än_så_länge” <COLLOCATION> ADV

”<dämpat>”

”dämpa” V ACT SUPINE

”dämpa” <PCP2> A NEU INDEF SG NOM

”<explosionen>”

”explosion” N UTR DEF SG NOM

”<$.>

”$.” CLB <PUNCT>

(41)

Steg 4: Morfosyntaktisk mappning

• Normalt I SWECG: syntaktiska funktionstaggar

• I Grammatifix trivialt steg: Alla ord tilldelas båda taggarna @OK och @ERR

”<*dessa>”

@OK @ERR

”<faktorer>”

@OK @ERR

(42)

Steg 5: Syntaktisk disambiguering

Feldetekteringsregler väljer om @OK-taggen eller @ERR- taggen ska gälla

(@w =s! (@ERR) ; För ett ord (@w) väl (=s!) feltaggen (@ERR)

(0 N-DEF) ; om ordet själv (0) är ett substantiv i bestämd form (N-DEF) och (-2 GEN) ; andra ordet till vänster (-2) är en genitiv (GEN) och

(-1 A-DEF) ; det första ordet till vänster är ett adjektiv i bestämd form (A-DEF)

unionens snabba utvidgningen

Kontrollera ordformen utvidgningen. Om ett substantiv styrs av en genitiv, t.ex.

unionens, bör det stå i obestämd form.

(43)

Feltyper i Grammatifix

• 43 feltyper fördelade på tre kategorier

– Grammatiska fel (26)

• Fokus på verbkedjor och kongruens i nominalfraser – Stilbrott på ordnivå (3)

• Byråkratiska ord hemställan, vederlag

• Talspråkliga ord dej, redaktörn

• Ålderdomliga ord särla, tillförne – Brott mot skrivkonventioner (14)

• Parenteser, datumformatering, interpunktion mm

(44)

GRANSKA

(45)

Granska

• Utvecklat av Nada, KTH

• Grundar sig på tidigare forskningsprojekt

– Plita – Stava

• Partiell parsning i kombination med hjälpregler

– Omfattande analys endast om meningen verkar vara felaktig

• Särskilt inriktat mot användare med svenska som

andraspråk

(46)

Fokus på tre feltyper

1. Särskrivna sammansättningar

Han orkade inte flytta sten bumlingarna.

2. Inkongruens i nominalfrasen

Hon köpte ett villa

3. Inkongruens i predikativ

Äktenskapet är baserad på kärlek.

(47)

Fler feltyper

• Felaktiga sammansättningar (Svenska skrivregler, 1991) undertiden

• Sammanblandningar

tillhör en av (borde vara antingen är en av eller tillhör)

• Felaktig preposition (svensk handordbok 1966) med utgångspunkt från (borde vara i)

• Objektsform efter preposition

Han skickade en rad vänliga brev till de

(48)

Ännu fler feltyper

• Tautologi (”tårta på tårta”)

orsaken till anledningen

• Böjningsfel i verbfras

Vi kommer spela en låt av Ebba Grön (Borde vara kommer att)

• Ordföljdsfel

Han sa att han sparkade inte bollen

BIFF-regeln: I Bisats står Inte Före det Första Verbet

(49)

Granskasystemet

Tokeniserare

Taggare

Regelmatchare

Grafiskt gränssnitt

Lexikon: SUC, SAOL Statistik: SUC

Accepterande regler Hjälpregler

Granskningsregler

(50)

Regeluppsättning

1. Granskningsregler ( negativa regler)

– Detekterar och korrigerar grammatiska felaktigheter jätte trött à felaktig särskrivning

2. Accepterande regler ( positiva regler)

– Hanterar korrekta konstruktioner som måste undantas för att undvika falska alarm

en massa arbetare

3. Hjälpregler

– Utökad, lokal frasstrukturanalys – Anropas endast vid behov

(51)

Regelfilens struktur

category regler {

info (”exempelregler”)

link(”www” ”namn på länk”)

}

(52)

Regelfilens struktur

category regler {

info (”exempelregler”)

link(”www” ”namn på länk”) }

regelnamn@regler {

X() -->

action(scrutinizing) }

Vänsterled (strängen man vill matcha)

Högerled (hur man vill rätta strängen)

(53)

Några vanliga särdrag

• wordcl ordklass

• gender genus

• num numerus

• spec species

• vbf verbform

• case kasus

• text ordsträngen

• lemma lemma

(54)

Några vanliga särdragsvärden

• dt determinerare

• jj adjektiv

• nn substantiv (nomen)

• def bestämd form (definit)

• utr utrum

• vb verb

• pn pronomen

• pc particip

• ie infinitivmärke

(55)

Några logiska operatorer

• =

lika med ex: wordcl = nn

• !=

inte lika med ex: wordcl != nn

• &

logiskt och mellan villkor ex: wordcl = nn & gender = utr

• |

logiskt eller mellan villkor ex: wordcl = nn | wordcl = pn

• :=

tilldelning ex: X.form(gender := Y.gender) (sätter genus för ord X till samma

genus som ord Y har)

(56)

Operatorer för ersättningsförslag

• join

X.join(Y.text) sätter ihop X och Y till ett ord

• delete

X.delete() tar bort ordet X

• replace

X.replace(Y.text) ersätter ordet X med ordet Y

(57)

Regelexempel 1

regel1@regler {

X(text=”ett”),

Y(wordcl=nn & gender=utr) -->

mark(X Y)

corr(X.form(gender:=Y.gender)) info(”inkongruens i nominalfrasen”) action(scrutinizing)

}

Han köpte ett villa

ett villa inkongruens i nominalfrasen (regel1@regler) exempelregel en villa

(58)

Regelexempel 2

regel2@regler {

X(wordcl=nn & spec=ind & case=nom), Y(wordcl=nn)

-->

mark(X Y)

corr(X.join(Y.text))

info(”särskriven sammansättning”) action(scrutinizing)

}

Människans ingrepp döljs dock bättre vinter tid och kan rekomenderas till den känslige naturvännen.

vinter tid särskiven sammansättning (regel2@regler) exempelregel vintertid

(59)

Referenser

• Markus Dickinson, Chris Brew & Detmar Meurers, 2013 (kapitel 2), Language and Computers

• Antti Arppe, 1999, Developing a Grammar Checker for Swedish

• Juhani Birn, 1999, Detecting Grammar Errors with Lingsoft’s Swedish Grammar Checker

• Rickard Domeij, 2005, Datorn granskar språket (kapitel 6-7)

• Ola Knutsson, 2001, Automatisk språkgranskning av svensk text

• Theodorus Vosse, 1994, The Word Connection: Grammar-based Spelling Error Correction in Dutch

(60)

SPRÅKGRANSKNINGSLABB

(61)

Labben: Innehåll

1. Utvärdering av stavnings- och grammatikkontrollen i svenska Microsoft Word’

2. Testkörning och utvärdering av grammatikkontrollen i Granska

3. Skriva egna regler i Granska (VG-uppgift)

(62)

Labben: Handledning och inlämning

• Individuell handledning vid behov

– mejla: eva.pettersson@lingfil.uu.se

– eller kom till mitt rum: 9-2039 (i korridoren bredvid Turing) – särskilt tillfälle bokat på mitt rum: tisdag 9/5 klockan 10-12

• Deadline för labbrapport

– fredag 12 maj, via Studentportalen

(63)

Labben: Examination

• Betygsättning

– För godkänt (G) krävs att deluppgift 1, 2 och 3 genomförs och rapporteras enligt

laborationsbeskrivningen.

– För väl godkänt krävs att du även har genomfört

deluppgift 4 (skriva egna regler i Granska), samt fört ett insiktsfullt lingvistiskt resonemang kring de

resultat som uppnåtts för de olika deluppgifterna.

(64)

ATT SKRIVA REFERAT

(65)

Vad är ett referat?

• En sammanfattning av en ursprungstext (kortare än ursprungstexten)

• Uppgift:

med egna ord

redogöra för innehållet i en text

• Resultat: en koncentrerad version som återger det väsentligaste från ursprungstexten

• Objektiv och rättvis sammanfattning av ursprungstexten

– referatet får inte innehålla skribentens åsikter eller slutledningar – man får inte lägga till något utöver det som anges i

ursprungstexten, t.ex. reflektioner kring vad andra forskare anser om samma ämne Dock bra med reflektion i diskussionen

efter den muntliga presentationen!

(66)

Referat – inte plagiat

• Tänk på att tydligt klargöra, redan i början av referatet, att det är ett referat, så att det inte låter som om det är era idéer som framförs i texten

• Referat ska alltid redovisa källa, dvs vem som författat ursprungstexten och varifrån texten kommer – annars är det plagiat

• Referat innehåller ofta referatmarkörer som hänvisar till skribenten som man refererar, t.ex.:

enligt Person, påstår Wallin, skriver Jonson

…

(67)

Citat

• Citat är ett stycke ordagrann återgivning av vad som står i en text, till skillnad från referatet i övrigt, där ni skriver med era egna ord

• Citat måste tydligt märkas upp som citat, med

citationstecken, indentering och angivande av källa

• Ange även vilken sida i källan som citatet är hämtat från

• Max 15 rader utan tillstånd från upphovsrättsinnehavare

(68)

Citat: exempel

Persson (2004, 27) skriver:

”Kunskap om olika typer av partier och partisystem ger en generell förståelse av partiernas utveckling. För att kunna beskriva ett partisystems kännetecken krävs kunskap om antalet partier, om de partier som ingår i systemet och den omgivning som partiet befinner sig i.”

(69)

Källhänvisning

• Källan anges detaljerat i en källförteckning i slutet av arbetet, med uppgift om författare, årtal, artikelnamn, boktitel, förlag,

sidnummer, webbadress, hämtdatum och typ av publikation.

– Dahllöf, Mats. 2005. Akademiska uppsatsers uppbyggnad.

Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet. September 2005.

– O’Keeffe, A. and McCarthy M. (ed.) 2010. The Routledge Handbook of Corpus Linguistics. Routledge.

• Samtliga källor måste vara omnämnda i den löpande texten med källhänvisning till källförteckningen (Dahllöf, 2005).

(70)

Sekundära källor

• Inte tillåtet att referera till sekundära källor, som man själv inte har läst

• Om ursprungsförfattaren som du refererar hänvisar till en text, kan du därför inte per automatik lägga till denna text i din

källförteckning om du inte själv har läst texten

• I vår kontext skulle man kunna komma runt detta genom att ha en lista över ”Referenser” och en lista över ”Sekundära referenser”, och sedan skriva något i stil med Författaren hänvisar till Dahllöf (2005)… och lägga till Dahllöf som sekundär referens i

källförteckningen

(71)

Källhänvisning i Harvard-systemet

I den löpande texten anges källan enligt nedan:

Källa med en författare Bla bla bla (Nilsson 2010).

Nilsson (2010) redogör för bla bla bla … Källa med två eller tre författare

Bla bla bla (Fossum, Skantz och Katzeff 1997).

Fossum, Skantz och Katzeff (1997, 25-31) menar att bla bla bla ...

Källa med fyra eller fler författare

Om det finns fyra eller flera författare till samma bok skriver du i den löpande texten bara det första namnet och ”et al.”

Bla bla bla (Johnson et al. 2001).

Johnson et al. (2001) framför bla bla bla...

(72)

Referenslista i Harvard-systemet

I slutet av artikeln listas alla referenser i bokstavsordning (sorterat på efternamn)

382 Sandrine Zufferey and Bruno Cartoni

5. Absolute uses designates uses of a connective in a self-contained answer, as in the following exchange:

Marie: « Pierre n’est-il pas formidable » ? — Jeanne: « En effet ».

6 The absolute numbers for each relation are: justification = 319 and confirmation = 71.

References

Asher, Nicholas. 1993. Reference to Abstract Objects in Discourse. Dordrecht: Kluwer. DOI:

10.1007/978-94-011-1715-9

Baker, Mona. 1993. “Corpus Linguistics and Translation Studies: Implications and Applications.”

In Text and Technology: In Honour of John Sinclair, ed. by Mona Baker, Gill Francis, and Elene Tognini-Bonelli, 233–250. Amsterdam: John Benjamins.

Baker, Mona. 1995. “Corpora in Translation Studies: An Overview and Some Suggestions for Future Research.” Target 7 (2): 223–243. DOI: 10.1075/target.7.2.03bak

Becher, Viktor. 2010a. “Abandoning the Notion of ‘Translation-Inherent’ Explicitation: Against a Dogma of Translation Studies.” Across Languages and Cultures 1 (1): 1–28. DOI: 10.1556/

Acr.11.2010.1.1

Becher, Viktor. 2010b. “Towards a More Rigorous Treatment of the Explicitation Hypothesis in Translation Studies.” Trans-Kom 1: 1–25.

Becher, Viktor. 2011. “When and Why Do Translators Add Connectives?” Target 23 (1): 26–47.

DOI: 10.1075/target.23.1.02bec

Blum-Kulka, Shoshana. 1986. “Shifts of Cohesion and Coherence in Translation.” In Interlingual and Intercultural Communication, ed. by Juliana House, and Shoshana Blum-Kulka, 17–35.

Tübigen: Narr.

Cartoni, Bruno, and Thomas Meyer. 2012. “Extracting Directional and Comparable Corpora from a Multilingual Corpus for Translation Studies.” In Proceedings of Language Resources and Evaluation Conference, 2132–2137. Istanbul, Turkey.

Cartoni, Bruno, Sandrine Zufferey, and Thomas Meyer. 2013. “Using the Europarl Corpus for Linguistic Research.” Belgian Journal of Linguistics 27: 23–42. DOI: 10.1075/bjl.27.02car Charolles, Michel, and Benjamin Fagard. 2012. “En effet en français contemporain: de la confir-

mation à la justification/explication.” Le français Moderne 80 (2): 137–164.

Danlos, Laurence. 2012. “Formalisation des Conditions d’Emploi des Connecteurs ‘en réalité’

et ‘(et) en effet’.” In Proceedings of 3e Congrès Mondial de Linguistique Française, 493–508.

Lyon, France.

Degand, Liesbeth. 2000. “Contextual Constraints on Causal Sequencing in Informational Texts.”

Functions of Language 7 (2): 173–201. DOI: 10.1075/fol.7.2.02deg

Degand, Liesbeth, and Henk Pander Maat. 2003. “A Contrastive Study of Dutch and French Causal Connectives on the Speaker Involvement Scale.” In Usage-Based Approaches to Dutch: Lexicon, Grammar, Discourse, ed. by Arie Verhagen, and Jeroen van de Weijer, 175–

199. Utrecht: LOT.

Degand, Liesbeth, and Benjamin Fagard. 2012. “Competing Connectives in the Causal Domain.

French Car and Parce Que.” Journal of Pragmatics 34 (2): 154–168. DOI: 10.1016/j.prag- ma.2011.12.009

(73)

Referenslista: flera verk

• I referenslistan anges källorna i alfabetisk ordning

• Om det finns flera verk av samma författare, ange hans/hennes verk i kronologisk ordning

• Om det finns flera verk av samma författare under

samma år, numrera årtalen 2011a, 2011b, 2011c etc.

(74)

Referenslista: böcker

Bok med en författare

Inkludera följande (om tillgängligt): författarens efternamn, förnamn.

Utgivningsår. Titel. Upplaga (om ej 1:a uppl.). Förlagsort: förlag.

Exempel:

Bryman, Alan. 2008. Social research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press.

Bok med två eller flera författare

Fabozzi, Frank J., Modigliani, Franco och Jones, Frank J.

2010. Foundations of financial markets and institutions. 4. uppl. Boston:

Prentice Hall.

Bok med redaktör/er (antologi/samlingsverk)

Kamrany, Nake M. och Day, Richard H. (red.). 1980. Economic issues of the eighties. Baltimore: Johns Hopkins University Press.

(75)

Referenslista: konferensartiklar

Föredrag på konferenser och seminarier publiceras i samlingsverk som ofta kallas proceedings. Konferensens titel och tidpunkt samt konferensort ska tas med om de är kända. När du refererar till ett konferensbidrag refererar du till en del i en bok.

Hall, C. Michael. 2007. North-south perspectives on tourism, regional development and peripheral areas. I Dieter K. Müller and Bruno Jansson (red.) Tourism in peripheries: perspectives from the north and south, 19-38.

Perspectives on tourism in Nordic and other peripheral areas, 2004, Umeå.

Wallingford: CABI.

(76)

Referenslista: webbsidor

För internetkällor inkluderas i den mån det finns tillgängligt följande uppgifter:

Författarens, organisationens eller myndighetens namn.

Årtal då webbsidan/motsvarande uppdaterades.

Dokumentets eller sidans titel.

Webbplatsens titel eller ägare.

Fullständig URL-adress (http://…),

(datum då du hämtade dokumentet/informationen från dess plats på nätet).

Samuelsson, Johan. 2012. Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt.

Skolverket.http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedo mning-och-betyg/summativ_bedomning/rapporter/fasta-kriterier-for-

bedomning-tacker-inte-in-allt-1.187698 (Hämtad 2012-01-09).

(77)

Referenser i Harvardsystemet

• Läs mer om källhänvisningar och referenslistor enligt Harvardsystemet på följande url:

http://www.ub.umu.se/skriva/skriva- referenser/referenser-harvard

Kom ihåg att alla källhänvisningar som

nämns i texten även måste finnas med i

referenslistan, och vice versa!

(78)

Referenser: Att tänka på

• Är alla referenser som nämns i texten angivna i referenslistan?

• Är alla referenser i referenslistan angivna i texten?

• Är referenserna relevanta?

• Är referenserna korrekta och kompletta?

(79)

Plagiat

• Oredovisat användande av ett annat verks innehåll

• Referat av andras verk är aldrig plagiat, så länge källan redovisas, men den nya texten måste ha ett visst mått av självständighet och originalitet

• ”Återgivningar som ligger så nära grundverket att de inte är självständiga räknas som plagiat, om det inte är frågan om redovisade citat.” (Wikipedia, Plagiat, 2011-10-08)

• Plagiat föranleder disciplinära åtgärder och leda till relegering i upp till 6 månader. Plagiatkontroll är vanlig inom universitetet.

(80)

Att skriva referat – starten

1. Se till att läsa igenom ursprungstexten ordentligt så att du förstår den 2. Bilda dig en uppfattning om textens innehåll och disposition, t.ex.

genom att stryka under, anteckna, sammanfatta varje stycke med en mening

3. Gör en disposition för referatet utifrån omfånget:

– Referatet får följa dispositionen i ursprungstexten, men behöver inte göra det

– Referatet kan börja med huvudpåståendet, eller beskriva orsak/följd, eller argument/motargument

– Första stycket: ämne och källhänvisning med författarnamn och var ursprungstexten kommer ifrån

– Avslutning: det viktigaste i ursprungstexten lyfts fram och upprepas

(81)

Att skriva referat – mitten

• Skriv sakligt utan egna värderingar eller egna exempel

• Använd referatmarkörer, dvs information om vem som står bakom innehållet i texten.

– Författaren anser att

– XX skriver/anser/påstår säger etc.

(82)

Att skriva referat – slutet

• Kontrollera att:

– den färdiga texten återger huvudinnehållet i ursprungstexten – inga formuleringar som innebär egna värderingar och

kommentarer finns med

– källhänvisning finns i början av referatet – citaten är få och ordagranna

– egna formuleringar, ej plagiat