Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län Resultat till och med september 1999

(1)

)|U6|GHUPDQODQGVOlQV/XIWYnUGVI|UEXQG

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL6|GHUPDQODQGVOlQ

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Cecilia Akselsson, redaktör

B 1364

(2)

1

För Södermanlands läns Luftvårdsförbund

Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län

Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar,

mark-vattnets kvalitet och lufthalter på sex lokaler i Södermanlands län. Syftet är att beskriva nedfallets

storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar

av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Mätningar har bedrivits sedan 1991. De flesta

provytorna ligger i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets

data kan jämföras med skogliga uppgifter.

Nedfallet av svavel och kväve i Sverige är störst i sydväst och minskar mot nordost. Belastningen i

Södermanlands län är därmed förhållandevis låg jämfört med övriga län i södra och mellersta

Sveri-ge. Nedfall av svavel i skog i de undersökta provytorna har minskat sedan mätningarna startade

1991, vilket till stor del beror på minskad torrdeposition. När det gäller kväve är det svårt att se

tren-der. Nivån kommer att vara lägre år 2010 både för svavel och kväve enligt prognoser baserade på

internationella överenskommelser om utsläppsminskningar.

Nederbörden under det hydrologiska året från oktober 1998 till september 1999 uppgick till drygt

650 mm, räknat som genomsnitt för samtliga lokaler. Nedfallet av svavel i skog var nästan 4 kg/ha,

vilket tillsammans med 1996/97 är den lägsta noteringen sedan mätningarna startade 1991. Nedfallet

av kväve på öppet fält var ungefär 5 kg/ha och den totala depositionen till skog kan uppskattas vara

större på grund av torrdepositionen. Liksom tidigare år var markvattnet i Råsjön mest

försurningspå-verkat, med pH-värde under 5. Lufthalter av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak var på ungefär

samma nivå som året innan. Sommarens halter av marknära ozon innebär risk för skador på

vegeta-tionen. De var högre än föregående år, på grund av den soliga sommaren 1999.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:

Södermanlands läns Luftvårdsförbund

Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT

Författare: Cecilia Akselsson, red. Nyckelord: Deposition, svavel, kväve,

skogsytor, försurning, markvatten, luft-halter, Södermanlands län

IVL rapport B 1364 Beställs från:

Södermanlands läns Luftvårdsförbund Sven-Erik Geite

c/o Länsstyrelsen i Södermanland 611 86 NYKÖPING eller IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se

(3)

2

Innehållsförteckning

Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län ... 1

Innehållsförteckning ... 2

Inledning... 3

Ord att förklara ... 4

Förklaring till stationsfigurer ... 4

Stationsvis redovisning ... 5

Tidsutveckling deposition... 14

Tidsutveckling markvatten ... 15

Tidsutveckling lufthalter... 16

Faktaruta: Ozonhalter ... 17

Data i tabellform, deposition, lufthalter, markvatten ... 18

Mer information om miljöövervakningen

inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

• bakgrund och metodbeskrivning

• information om provytorna

• databas och kartor för hela Sverige

(4)

3

Inledning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För-delning i landet framgår av figur 2. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon.

Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul-tat från enskilda lokaler. Ytterliga-re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem-sidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark-vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti-tativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av under-sökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens till-stånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observa-tionsytorna ingår i såväl ett natio-nellt som ett Europeiskt nät.

De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län kommit till och de sam-ordnade undersökningarna omfat-tar nu större delen av landet.

Me-toderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning.

Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill-gänglighet och samordning. Ar-betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi-sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali-sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisa-des vid ett seminarium på Krono-bergshed i januari 2000. En sam-manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid semi-nariet och motiveras närmare i slutrapporten.

Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Svealand innebär miljökvalitetsmålet cirka 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad ge-nomsnittlig belastning i både öpp-na och skogbevuxöpp-na områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i

Söderman-lands län är resultat av ett

lagar-bete. Provtagning har utförts av representanter från Länsstyrelsen och kommuner: Ingemar Brunell, Sven-Erik Geite, Ulla Hallin, Eva

Källklint, Torbjörn Lundahl och Helena Zoergel. IVL har utfört analys, utvärdering och redovis-ning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Tor-brink, Sari Svensson, Anna Dani-elsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Aksels-son har arbetat med databearbet-ning och figurframställdatabearbet-ning. Eva Hallgren Larsson har varit pro-jektledare och tillsammans med Cecilia Akselsson, Olle Westling, och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rapportering.

Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

(5)

4

Ord att förklara

ANC: ”Acid Neutralising Capacity”

(syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med

ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från

atmosfä-ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens

och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser.

EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som

ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar.

Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september,

baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium,

magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.

Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar

jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material).

Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av

organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.

Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig belast-ning visar högre värden på öppet fält än till marken i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar

kron-droppsmätningar större deposition än mätningar på öppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns

kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3) mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut-veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att SO2-halterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarande för NO2 är 30 respektive 40 µg/m3.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på

väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).

pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde,

desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av

sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga

att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall.

Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.

Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned med nederbörden mot marken. För svavel och havssalt beräknas torrdeposition i dessa undersökningar som nedfall via krondropp minus nedfall på öppet fält.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition,

se ”krondropp”. Beräknas i dessa undersökningar för väte- och baskatjoner.

Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd.

Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och

lufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurer

Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden

.

Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel (SO4-S), kloridjoner (Cl-), nitratkväve (NO3-N), am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och alu-minium (Al).

(6)

5

Stationsvis redovisning

Figur 3-8, deposition och mark-vatten, figur 9, halter i luft samt tabell 1-5.

Edeby (D 11): EU-yta med

69-årig granskog. Lokalen ligger i nedre delen av en sluttning i en svacka mellan höjder och kalspo-lade hällar. Markfuktigheten i de centrala delarna är frisk-fuktig och markvegetationstypen en lågört. Jordmånen är av övergångstyp utbildad på mjälig lera.

Nederbörden och nedfallet av svavel och kväve på öppet fält var under det hydrologiska året 1998/99 i samma storleksordning som under föregående år. Svavel-depositionen på öppet fält var drygt 3 kg/ha (exklusive havs-saltsbidrag) och i skogen depone-rades knappt 4 kg/ha. Kvävedepo-sitionen uppmättes till 2,2 kg/ha i skogen och mer än det dubbla på öppet fält. Skillnaden beror på upptag och omvandling av kväve i träden. Den totala kvävedepositio-nen i skog kan antas vara högre än depositionen på öppet fält, på grund av torrdeposition i skogen. Det har vid upprepade tillfällen varit svårt att få markvatten vid provtagningarna i skogsytan. Detta beror dels på den finkorniga mar-ken och dels på att lysimetrarna vandaliserats av vildsvin. Nya lysimetrar har installerats både i maj och oktober 1998 samt i no-vember 1999. Vid det senare till-fället hägnades lysimetrarna in för att i möjligaste mån undvika ytter-ligare störningar på grund av vild-svin. Septemberprovtagningen från det hydrologiska året 1998/99 gick inte att genomföra på grund av vildsvinen, men det finns mät-ningar från oktober 1998 och maj 1999. Vid de två tillfällena note-rades pH-värdena 6,1 och 5,5. Halterna av baskatjoner och oor-ganiskt aluminium var måttliga. Edeby är den enda i länet med nitrathalter över detektionsgränsen under 1998/99. Halten var 0,4 mg/l i oktober 1998 och 0,03 mg/l i maj 1999. Även ammoniumhal-ten var bland de högre i länet under det hydrologiska året. De

förhöjda kvävehalterna kan bero på att marken bearbetats av vild-svin.

Mätningar av lufthalter bedrivs sedan 1997/98 i Edeby. Under 1998/99 var årsmedelhalten av svaveldioxid (SO2) 0,7 µg/m3, precis som föregående år. Detta innebär ungefär samma nivå som i angränsande län. Även årsmedel-halten av kvävedioxid (NO2), 2,3 µg/m3_{, var i nivå med halterna i} angränsande län, med undantag av några provytor i närheten av Stockholm, där halterna var avse-värt högre. SO2- och NO2-halterna i Edeby var långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa. Sommar-halvårets medelvärde av ammoni-ak (NH3) uppgick till 0,5 µg/m3, vilket är något högre än i angrän-sande län med ammoniakmätnin-gar, Västmanland och Östergöt-land.

Sommarhalvårets medelvärde av ozon (O3) uppgick till 63 µg/m

3 i Edeby. Medelhalten var högre än angivet miljömål vilket dock inte är unikt för den här lokalen. Över-skridande av miljömålet för marknära ozon förekommer i hela Sverige, men är störst i sydligaste Sverige och ganska litet i norra delen av landet. De förhöjda ozonhalterna bedöms orsaka skör-deförluster inom både jord- och skogsbruk.

EMEP-stationen Aspvreten, som ligger i den sydöstra delen av länet, visade på något högre halter av ozon och NO2 än Edeby. SO2 -halten var däremot ungefär den samma på de båda lokalerna.

Stigtomtamalmen (D 12):

Natio-nell observationsyta med 50-årig tallskog på torr mark (ingår i na-tionellt nät av skogliga observa-tionsytor). Ytan har fältskikt av smalbladigt gräs och jordmån av järnpodsol utbildad på jordarten grovmo.

Under 1998/99 var nederbörden på öppet fält på Stigtomtamalmen 680 mm, vilket är 80 mm mindre än året före. Detta återspeglas i en något lägre svavel- och

kvävede-position på öppet fält. Svavelde-positionen (exklusive havssaltets bidrag) i skog uppgick under 1998/99 till 2,4 kg/ha, vilket är den minsta depositionen i länet. Liten deposition i skogen kan delvis förklaras med att torrdepo-sitionen i tallskog är lägre än i granskog. Svaveldepositionen i skogsytan i Stigtomtamalmen var mindre än på öppet fält. Det är inte är ovanligt i tallytor där torrdepo-sitionens betydelse är begränsad, vilket medför att andra faktorer styr skillnader mellan skogsytan och provytan på öppet fält. Total-depositionen av kväve i skog kan uppskattas till omkring 6 kg/ha.

Sommaren och hösten 1999 var torr i länet och markvatten kunde enbart provtas vid ett tillfälle, i maj, under det hydrologiska året. Markvattnets pH uppmättes till 6,2 och baskatjonhalten var måttlig. Aluminiumhalten var låg och nitrathalten var under detektions-gränsen.

Vallmotorp (D 13): Nationell

observationsyta med 63-årig gran-skog på plan mark nordost Katri-neholm. Jordarten är grovkornigt sediment (grusig sand) och jord-månen järnpodsol.

Årsnederbörden i Vallmotorp var 100 mm lägre 1998/99 än de båda tidigare åren i mätserien. Trots det var depositionen av svavel och kväve i samma nivå som året in-nan, vilket visar på högre koncent-rationer i nederbörden. Svavelde-positionen i skog (exklusive havs-saltets bidrag) uppgick 1998/99 till 4,5 kg/ha. Kvävedepositionen på öppet fält uppmättes till 4,3 kg/ha och i skogen uppmättes 3,5 kg/ha. Skillnaden är större på övriga lokaler i länet. Orsaken är troligtvis att upptag eller omvand-ling av kväve i trädkronorna haft mindre omfattning i Vallmotorp än på andra lokaler i länet.

Två markvattenprovtagningar utfördes i Vallmotorp under 1998/99, i maj och september 1999. Precis som vid tidigare mätningar var pH-värdet omkring 5, aluminiumhalterna var måttliga och kalciumhalterna låga, omkring

(7)

6

1 mg/l. Kvävehalterna var under detektionsgränsen vid båda prov-tagningarna.

Knutsta, Öja socken (D 14):

Nationell yta med 66-årig tallskog och viss inblandning av gran. Lokalen ligger på sluttningen av en rullstensås och har fältskikt av blåbär. Markfuktigheten är frisk, jordmånen är järnpodsol och jordarten isälvssand.

Svaveldepositionen (exklusive havssaltets bidrag) i Knutsta var 2,9 kg/ha under 1998/99. Knutsta, och den andra tallytan i länet Stigtomtamalmen, är de enda lokaler med svaveldeposition som understiger 3 kg/ha i skogen. Or-saken till den lägre depositionen i tallytorna är att torrdepositionen till tallskog är mindre än till gran-skog. Kvävedepositionen på öppet fält i Knutsta uppgick till 4,1 kg/ha, vilket är den lägsta note-ringen i länet.

Under det hydrologiska året 1998/99 utfördes två markvatten-kemiska provtagningar i Knutsta. Liksom vid tidigare mätningar var pH-värdet relativt högt, omkring 6,1. Aluminiumhalten var måttlig och kalciumhalten förhållandevis hög. Markvattnets innehåll av oorganiskt kväve var under detek-tionsgränsen med undantag av en svag förhöjning av halten ammo-niumkväve i maj, 0,022 mg/l.

Åker (D 51): 66-årig granskog

sydost Strängnäs. Åker är en av två lokaler i länet med mätserie från januari 1991.

Under 1998/99 var nederbörden i Åker den näst högsta (765 mm) under mätserien. Endast föregåen-de år noteraföregåen-des större neföregåen-der- neder-bördsmängd, 870 mm. Åker var den lokal i länet med störst neder-bördsmängd under 1998/99. Detta återspeglas i våtdepositionen av svavel och kväve, som var länets högsta under året, 3,6 kg svavel och 7,2 kg kväve per hektar. An-märkningsvärt för Åker är att svaveldepositionen, liksom före-gående år, var högre på öppet fält än i skogen. På grund av torrdepo-sition i skog, är depotorrdepo-sitionen van-ligtvis större i skog än på öppet fält. En förklaring till att deposito-nen i skog och på öppet fält är på samma nivå är att torrdepositionen minskat kraftigt under 90-talet, och därmed fått minskad betydel-se, vilket gör att nivåerna i skog och på öppet fält närmar sig var-ann. Detta brukar dock vara tydli-gast i tallytor, eftersom andelen torrdeposition är mindre där. Sva-veldepositionen i skog var den näst lägsta under tidsserien, 3,5 kg/ha, vilket stämmer överens med ovanstående resonemang. Kväve-depositionen på öppet fält var länets största. I skog var deposi-tionen bara drygt hälften så stor. Detta är normalt med tanke på trädens upptag och omvandling av kväve.

Markvattenmätningar för 1998/99 finns från oktober 1998 och maj 1999 i Åker. Som tidigare år var pH-värdet drygt 5. Kalcium- och magnesiumhalterna var relativt höga och aluminiumhalten måttlig,

omkring 0,4 mg/l. Kvävehalten var under detektionsgränsen.

Råsjön (D 52): Gammal

självför-yngrad granskog (74 år) i småku-perad terräng på sandig-moig moränmark. Jordmånen är podsol och ståndortsindex G26. Tillsam-mans med Åker har den länets längsta mätserie, från januari 1991.

Råsjön är den lokal i länet med störst svaveldeposition i skogen. Precis som i Åker har depositionen minskat sedan mätstart, 1998/99 noterades den näst lägsta deposi-tionen, 5,2 kg/ha (exklusive havs-saltets bidrag). Svaveldepositionen på öppet fält var däremot på unge-fär samma nivå i Råsjön som på övriga lokaler. Den omfattande depositionen i skog kan förklaras med att torrdepositionen i den gamla granskogen i Råsjön är större än på övriga ytor i länet. Kvävedepositionen i Råsjön, 4,6 kg/ha på öppet fält under 1998/99, var på samma nivå som flertalet övriga ytor i länet. Det finns heller ingen tydlig tidstrend som det gör för svavel.

I Råsjön kunde enbart en mark-vattenprovtagning utföras under 1998/99, i maj 1999. Liksom tidigare år var pH-värdet länets lägsta, 4,8. Halterna av baskatjo-ner och aluminium var högre än på övriga lokaler i länet Nitratkväve var under detektionsgränsen, och ammoniumkvävehalten var 0,02 mg/l.

(8)

Figur 3.

Gran, 69 år

Lokal D 11, Edeby

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 3 6 9 12 15 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990519 981028 990906 990519 981028 990906 0 2 4 6 8 10 990519 981028 990906 0 3 6 9 12 990519 981028 990906 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990519 981028 990906 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 273 405 98/99 303 388 97/98 303 344 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 96/97 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(9)

Figur 4.

Tall, 51 år

Lokal D 12, Stigtomtamalmen

(10)

Figur 5.

Gran, 63 år

Lokal D 13, Vallmotorp

(11)

Figur 6.

Tall, 66 år

Lokal D 14, Knutsta

(12)

Figur 7.

Gran, 66 år

Lokal D 51, Åker

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 3 6 9 12 15 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 981028 990906 980917 990519 981028 990906 980917 990519 0 2 4 6 8 10 981028 990906 980917 990519 0 3 6 9 12 981028 990906 980917 990519 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 981028 990906 980917 990519 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 493 272 98/99 385 484 97/98 302 322 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(13)

Figur 8.

Gran, 75 år

Lokal D 52, Råsjön

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 3 6 9 12 15 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 1 2 3 4 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990519 980917 990906 990519 980917 990906 0 2 4 6 8 10 990519 980917 990906 0 3 6 9 12 990519 980917 990906 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 990519 980917 990906 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 354 272 98/99 460 357 97/98 297 321 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

(14)

2 2 3 3

ug/m

3 0,7 2,3 0,5 ₆₃ 13

Figur 9. Periodmedelvärde (mg/m3) av halter i luft på öppet fält. För svaveldioxid (SO2) och kvävedioxid (NO2) gäller perioden oktober 1998 till september 1999. För ozon (O3) och ammoniak (NH3) perioden april - september 1999.

(15)

14

Tidsutveckling deposition

Figur 10 visar att svaveldepositio-nen i granskog varit mindre under den senare hälften av den åttaåriga mätserien än under den tidigare hälften. Även kvävedepositionen i granskog har minskat. På öppet fält finns ingen lika tydlig trend, vilket talar för att det framför allt är torrdepositionen som minskat. Nederbördens pH har dock ökat något, de tre första åren i mätseri-en var pH 4,5 och de tre smätseri-enaste åren har pH varit 4,7.

Depositio-nen av både svavel och kväve var under 1998/99 betydligt mindre än föregående år, vilket kan förklaras med att mätperiodens största ne-derbörd, 750 mm, noterades under 1997/98. Tidsseriediagrammen i figur 10 kan jämföras med den förväntade nivån år 2010, 2,5 kg/ha för svavel och 4 kg/ha för kväve. Nivån baseras på interna-tionella överenskommelser om minskade utsläpp. Om minskning-en av svaveldeposition fortsätter verkar det rimligt att nå ner till 2,5 kg år 2010. Medelvärdet av

kvä-vedepositionen på öppet fält har varit mellan 4,5 och 7 kg/ha under de åtta åren i tidsserien. Den totala depositionen i skog kan på grund av torrdeposition uppskattas vara något större. Eftersom ingen ned-åtgående trend syns verkar förut-sättningarna för att nå ner till den prognostiserade nivån 4 kg/ha, vara sämre än för svavel.

Figur 10. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Södermanlands län; öppet fält och gran- och tallskog, uppdelat på två tidsserier. Den första tidsserien (n1) omfattar två lokaler där mätningarna

startade 1991/92. I den andra tidsserien (n2) som börjar fem år senare ingår ytterligare två granytor

och två tallytor som tillkom 1996/97. Streckad linje anger förväntad nivå år 2010 om beslutade åt-gärder genomförs (se sid. 3).

3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2 4 6 98/99 96/97 94/95 92/93 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2 4 6 98/99 96/97 94/95 92/93 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 95/96 92/93 0 200 400 600 800 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2.5 5 7.5 10 98/99 96/97 94/95 92/93 0 2 4 6 98/99 96/97 94/95 92/93

Öppet fält

Gran

Tall

(n1=2, n2=6) (n1=2, n2=4)

pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

(n1=0, n2=2)

(16)

15

Tidsutveckling markvatten

Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är kor-ta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej. Figur 11 visar att markvattnets halter av baskatjonerna kalcium och magnesium, samt även man-gan och klorid, har minskat signi-fikant på en tredjedel av lokalerna. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av mins-kad svaveldeposition. Förändring-ar av mFörändring-arkvattnets surhetsgrad är

inte lika tydliga, det finns exempel på både minskad och ökad försur-ning. Förhållandena i skogsytorna i Södermanlands län avviker inte från övriga Mellansverige. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC. I sura vatten är ANC negativ efter-som all vätekarbonat efter-som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen inte räcker för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga.

Modellberäkningar av återhämt-ning från försuråterhämt-ning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på

1990-talet och hastigheten i den genomsnittliga förbättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Markvattnet i södra Sverige är i genomsnitt betydligt surare jäm-fört med den mellersta och norra delen av landet. Trots det kan en minskad surhet förväntas i hela Sverige på grund av att framför allt svavelnedfallet minskat i alla områden. Undersökningar av markvatten finns från 43 lokaler i mellersta och norra Sverige under perioden 1990 till 1995 då ANC skall ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under peri-oden 1993 till 1995 uppvisar 18 lokaler en ökning av ANC som i genomsnitt är relativt stor. Många lokaler visar dock ingen ökning eller minskande ANC.

Figur 11. Trendberäkningar för markvatten på 49 lokaler i Svealand och Norrland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

Det finns flera orsaker till att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neu-tralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 12 visar en tidigare skogsyta i Sö-dermanlands län där ANC mins-kade mellan 1991 och 1993 för att därefter öka igen till 1995. Samti-digt som ANC minskade till 1993 ökade halterna av klorid. När ANC steg efter 1993 minskade

klorid i markvatten. På andra lokaler i länet var variationerna i ANC och klorid inte lika påtagliga under perioden 1991 till 1999. Naturliga episoder med havssalts-nedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och alu-minium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC.

Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områ-den gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Under-sökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år. -20 -10 0 10 20 A n ta l l o k a le r Mn 2+ oA l H + NO 3 -N oo A l Ca 2+ Cl -Fe 2+ /3+ Mg 2+ TO C ffff SO 4 -S NH 4 -N Na + TA l K + +

(C a + M g + K )/ o o A l l n n

(17)

16 0 5 10 15 20 9101 9301 9501 0 0.03 0.06 0.09 0.12 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Björnlunda

Figur 12. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i en skogsyta i Södermanlands län under perioden 1991 till 1995 (glidande tre-årsmedelvärden).

Tidsutveckling lufthalter

Lufthalter av NO2, NH3 och O3 mäts vid en lokal i länet; Edeby (tabell 4). Mätningarna startade i februari 1997. Årsmedelvärdet för SO2 under det hydrologiska året 1998/99 var på samma nivå som året innan. Årsmedelvärdet för NO2 var något lägre och ammoni-akhalten något högre i år än förra året, men skillnaderna är små. Mätserien är ännu för kort för att man skall kunna se någon trend i resultaten vid mätlokalen. SO2-och NO2-halterna i länet har varit långt under svenska miljökvali-tetsnormer för skydd av ekosystem

och hälsa (se förklaring under ”lufthalter” på sidan 4).

EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO2 sedan början av 1980-talet. Även för NO2 tycks en viss ned-gång i haltnivån ha skett sedan början av 1990-talet. Någon trend för NH3 kan ännu ej utläsas på grund av alltför korta mätserier.

Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3 för Edeby var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Ozonhalten över-skred det av Naturvårdsverket föreslagna miljökvalitetsmålet för ozon. Marknära ozon bildas i

luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solin-strålning medför högre ozonhalter. Det är under vår och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozonhalterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserierna är kortare än 20-30 år. För mer information angå-ende kritiska ozonnivåer se fakta-ruta nedan. 0 1 2 3 4 5 6 7 9701 9801 9901 NO2 SO2 ug/m3

(18)

17

Figur 14. Månadsmedel av O3 i Edeby, februari 1997-september 1999.

Faktaruta: Ozonhalter

Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali-tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m3. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel-värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser-verade ozoneffekter, vilket motiobser-verade det dosrelatera-de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m3). Det exponeringsindex som an-vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.

För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis-ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april-september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone-ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions-provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov-tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 9701 9801 9901 O3 ug/m3

(19)

18

Data i tabellform, deposition, lufthalter, markvatten

Tabell 1. Öppet fältdata från Södermanlands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Edeby 96/97 647 0,13 3,8 3,5 5,3 2,6 2,5 2,2 0,7 2,8 1,5 0,08 (D 11 A) 97/98 691 0,10 3,2 3,0 3,1 2,3 2,2 1,5 0,4 2,0 1,8 0,08 98/99 678 0,17 3,3 3,1 2,9 2,5 2,2 1,6 0,5 1,9 1,3 0,08 Stigtomtamal- 96/97 507 0,12 3,2 3,0 3,5 2,2 2,3 men (D 12 A) 97/98 757 0,18 4,0 3,8 3,7 3,1 2,3 98/99 677 0,15 3,7 3,5 4,3 2,8 2,3 Vallmotorp 96/97 736 0,13 4,0 3,8 4,9 2,8 2,6 (D 13 A) 97/98 740 0,11 2,9 2,8 2,5 2,1 1,7 98/99 639 0,11 2,8 2,6 3,1 2,2 2,1 Knutsta 96/97 655 0,11 3,9 3,6 6,6 2,8 2,3 (D 14 A) 97/98 672 0,13 2,9 2,8 3,3 2,4 2,1 1,6 0,4 2,1 1,5 0,06 98/99 624 0,13 2,8 2,7 3,7 2,2 1,9 1,5 0,4 2,5 1,7 0,07 Åker 91/92 518 0,16 4,1 4,0 2,8 2,3 2,7 (D 51 A) 92/93 489 0,14 3,3 3,1 3,8 2,4 2,2 93/94 533 0,15 4,2 4,1 2,8 2,3 2,5 94/95 705 0,18 4,7 4,4 6,4 3,3 3,1 95/96 504 0,13 3,8 3,6 2,8 2,8 2,8 96/97 608 0,14 4,3 4,0 4,7 3,1 2,9 97/98 868 0,17 6,0 5,8 4,7 4,0 3,5 98/99 765 0,18 3,9 3,6 6,5 3,8 3,4 Råsjön 91/92 452 0,11 4,2 4,0 4,1 2,2 2,9 (D 52 A) 92/93 656 0,19 5,4 5,2 5,6 3,0 2,7 93/94 722 0,26 5,8 5,5 4,9 3,0 2,6 94/95 654 0,16 4,7 4,5 4,9 2,4 2,4 95/96 505 0,10 3,1 3,0 2,8 1,8 1,6 96/97 506 0,10 3,7 3,4 6,2 2,5 2,1 97/98 817 0,11 5,1 4,9 4,8 3,2 3,0 98/99 626 0,10 3,5 3,3 4,0 2,4 2,2 2,6 0,7 2,4 1,9 0,06

(20)

19

Tabell 2. Krondroppsdata från Södermanlands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Edeby 96/97 379 0,06 4,5 4,0 9,4 1,8 1,4 3,9 1,6 4,1 13,8 1,33 (D 11 A) 97/98 480 0,05 5,3 4,8 9,1 1,7 2,2 3,7 1,5 3,6 18,7 1,06 98/99 379 0,06 4,3 3,9 8,7 1,3 0,9 3,1 1,3 3,4 16,5 0,98 Stigtomtamal- 96/97 351 0,09 2,8 2,6 5,6 1,7 1,2 men (D 12 A) 97/98 535 0,13 3,4 3,2 5,5 2,0 1,2 98/99 386 0,11 2,6 2,4 5,2 1,7 0,8 Vallmotorp 96/97 409 0,07 4,9 4,5 8,8 2,0 1,6 (D 13 A) 97/98 540 0,06 4,4 4,0 8,3 1,9 1,9 98/99 480 0,07 4,9 4,5 9,4 2,1 1,4 Knutsta 96/97 360 0,07 3,8 3,5 8,0 1,6 1,4 (D 14 A) 97/98 505 0,08 3,3 2,9 7,9 1,4 1,1 3,3 1,3 3,8 9,6 0,71 98/99 464 0,10 3,3 2,9 8,8 1,8 1,0 3,3 1,4 4,2 10,2 0,58 Åker 91/92 294 0,06 6,4 5,9 10,5 2,3 3,0 (D 51 A) 92/93 332 0,08 6,6 6,1 11,7 2,6 2,4 93/94 278 0,12 7,4 7,0 7,7 3,0 1,7 94/95 369 0,10 6,2 5,8 8,8 2,4 1,6 95/96 254 0,08 4,4 4,1 5,8 1,7 1,3 96/97 296 0,05 3,6 3,3 7,9 2,3 2,0 97/98 389 0,05 5,6 5,2 8,3 2,3 1,7 98/99 293 0,04 3,8 3,5 8,0 2,1 1,6 Råsjön 91/92 288 0,11 8,8 8,2 14,2 1,9 1,4 (D 52 A) 92/93 385 0,10 8,6 7,7 19,2 1,8 0,7 93/94 438 0,16 10,7 10,0 14,2 2,5 2,1 94/95 420 0,13 9,4 8,6 16,4 2,4 1,2 95/96 334 0,10 7,1 6,7 8,9 1,9 1,1 96/97 281 0,06 5,3 4,8 11,4 1,9 1,0 97/98 422 0,06 7,1 6,5 12,1 2,0 1,5 98/99 349 0,06 5,7 5,2 11,0 1,9 0,9 4,6 1,7 5,4 16,4 1,05

Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Södermanlands län, kg/hektar och år.

Lokal År H+ Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Edeby 96/97 0,17 2,4 0,9 4,6 1,7 0,09 (D 11 A) 97/98 0,20 2,5 0,7 3,6 3,0 0,11 98/99 0,24 2,0 0,7 3,4 1,6 0,09 Stigtomtamalmen 96/97 0,14 1,3 0,5 2,6 1,0 0,07 (D 12 A) 97/98 0,21 2,2 0,6 2,6 1,7 0,12 98/99 0,18 2,0 0,5 3,1 1,7 0,09 Vallmotorp 96/97 0,18 2,4 0,9 4,3 1,8 0,11 (D 13 A) 97/98 0,19 2,5 0,8 4,0 2,0 0,15 98/99 0,22 1,8 0,7 4,6 1,5 0,12 Knutsta 96/97 0,14 3,1 0,8 5,2 1,9 0,08 (D 14 A) 97/98 0,16 1,9 0,6 3,7 1,9 0,08 98/99 0,18 1,8 0,6 4,2 2,0 0,09 Åker 96/97 0,17 2,2 0,8 3,8 1,7 0,09 (D 51 A) 97/98 0,20 4,6 1,1 4,6 3,5 0,16 98/99 0,20 2,1 0,7 4,8 1,7 0,11 Råsjön 96/97 0,18 2,9 1,2 6,0 2,2 0,09 (D 52 A) 97/98 0,19 4,5 1,3 6,2 3,5 0,17 98/99 0,20 3,3 1,2 5,4 2,5 0,08

(21)

20

Tabell 4. Lufthalter i Edeby, Södermanlands län, diffusionsprovtagning.

År,mån SO2 Svaveldioxid µg/m3 NO2 Kvävedioxid µg/m3 NH3 Ammoniak µg/m3 O3 Ozon µg/m3 Mv 9710-9809 0,7 2,6 Mv 9704-09 0,11) 561) Mv 9804-09 0,2 48 9810 0,3 2,3 S 46 9811 0,7 2,9 0,2 31 9812 1,2 4,2 0,3 40 9901 0,7 4,3 0,22) 50 9902 0,9 3,1 0,22) 54 9903 1,4 2,2 0,22) 74 9904 0,6 1,6 0,22) 63 9905 0,4 1,0 0,3 70 9906 0,8 1,5 1,1 76 9907 0,5 1,0 0,4 65 9908 0,3 1,4 0,3 51 9909 0,7 1,7 0,4 54 Mv 9810-9909 0,7 2,3 Mv 9904-09 0,5 63

(22)

21 T abel l 5. M a rkvat te ndat a f rå n S ö der m anl ands l ä n. Lo k a l D a tum pH Alk ANC SO 4 -S Cl -NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooA l tA l T O C B C /ooA l - - m ekv/ l --- m g /l -- ---m o l/ m o l Edeby 1998- 09-17 (D 11 A ) 1998- 10-28 6,1 0,044 0,054 4,25 6,41 0,394 0,064 1,56 1,62 6,61 1,19 <0,020 0,012 -0,021 7,3 - 1999- 05-19 5,5 0,006 0,024 5,41 4,37 0,026 0,015 1,82 2,03 4,73 0,93 <0,020 0,029 0,155 0,372 11,0 27 1999- 09-06 -me d ia n 5,8 -0,010 5,65 5,39 0,014 0,013 2,47 1,87 4,86 1,07 0,080 0,040 0,104 0,301 12,0 43 n= 4 -4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 3 4 4 -Stig to m tam alm - 1998- 09-17 5,7 0,022 0,088 2,15 1,10 <0,002 <0,010 1,26 0,55 2,14 2,05 <0,020 0,073 0,091 0,478 18,0 32 en (D 12 A ) 1999- 05-19 6,2 0,034 0,016 2,90 0,86 <0,002 0,055 0,92 0,64 1,52 2,21 <0,020 0,011 0,009 0,052 5,5 317 1999- 09-06 -me d ia n 5,8 -0,094 1,81 1,17 < 0 ,002 0,025 1,27 0,52 1,83 2,13 < 0 ,020 0,063 0,055 0,392 16,0 53 n= 4 -4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 3 4 4 -V al lm ot orp 1998- 09-17 5,1 -0,017 4,38 3,36 <0,002 <0,010 1,26 1,22 4,96 0,27 <0,020 0,064 0,292 0,520 6,8 8,2 (D 13 A ) 1999- 05-19 5,2 --0 ,008 3,65 2,96 <0,002 <0,010 0,98 0,99 3,88 0,17 <0,020 0,063 0,234 0,386 5,6 8,0 1999- 09-06 4,8 --0 ,004 4,51 3,84 <0,002 <0,010 1,14 1,14 5,30 0,20 <0,020 0,049 0,289 0,427 9,9 7,5 me d ia n 5,1 -0,003 3,96 3,37 < 0 ,002 < 0 ,010 1,20 1,18 4,20 0,24 < 0 ,020 0,061 0,291 0,474 8,0 7,8 n= 6 -6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 -K nut st a 1998- 09-17 6,1 0,058 0,107 3,80 3,62 <0,002 <0,010 3,23 1,04 4,08 0,84 <0,020 0,133 0,085 0,486 14,0 46 (D 14 A ) 1999- 05-19 6,2 0,096 0,075 3,43 3,01 <0,002 0,022 2,87 0,93 3,23 0,57 <0,020 0,061 0,008 0,192 8,3 420 1999- 09-06 6,1 0,045 0,212 0,29 0,89 <0,002 <0,010 2,81 0,64 1,05 0,67 <0,020 0,307 0,056 1,001 22,0 55 me d ia n 6,1 -0,137 3,11 3,80 < 0 ,002 < 0 ,010 3,51 0,99 3,73 0,77 < 0 ,020 0,167 0,071 0,593 17,0 56 n= 6 -6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 -Å ke r 1998- 09-17 5,0 -0,014 8,93 9,44 <0,002 <0,010 5,69 1,99 8,83 0,26 <0,020 0,013 0,316 0,417 6,4 20 (D 51 A ) 1998- 10-28 5,1 -0,047 8,74 6,85 <0,002 <0,010 5,37 1,88 8,23 0,23 <0,020 0,016 0,294 0,397 4,5 20 1999- 05-19 5,2 -0,048 7,57 6,03 <0,002 <0,010 5,47 1,79 6,07 0,28 <0,020 0,019 0,298 0,410 6,7 20 1999- 09-06 -me d ia n 5,2 -0,013 8,56 8,13 < 0 ,002 < 0 ,010 6,09 2,10 6,79 <0 ,2 5 < 0 ,020 0,015 0,296 0,365 9,0 22 n= 22 -21 22 22 22 22 22 22 22 22 22 22 20 22 21 -R åsj ö n 1998- 09-17 5,4 (D 52 A ) 1999- 05-19 4,8 -0,163 11,33 11,03 <0,002 0,020 8,55 3,34 7,20 6,56 <0,020 0,136 -1,391 - 1999- 09-06 -me d ia n 4,8 -0,000 6,91 8,91 < 0 ,002 0,199 4,00 1,99 6,64 1,21 0,139 0,021 0,860 1,352 17,0 6,7 n= 19 -15 17 17 17 17 16 16 16 16 16 16 13 16 15

(23)

-IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd

Box 210 60, SE-100 31 Stockholm Hälsingegatan 43, Stockholm Tel: +46 8 598 563 00 Fax: +46 8 598 563 90

Box 470 86, SE-402 58 Göteborg Dagjämningsgatan 1, Göteborg Tel: +46 31 725 62 00 Fax: +46 31 725 62 90

Aneboda, SE-360 30 Lammhult Aneboda, Lammhult

Tel: +46 472 26 20 75 Fax: +46 472 26 20 04 www.ivl.se

IVL Svenska Miljöinstitutet AB

,9/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHW9LHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI|UVDPPDQVDWWDPLOM|IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM|DUEHWHW ,9/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI|UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH ,9/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI|UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I|UHQElWWUHPLOM|

Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i

,9/5DSSRUW,9/VSXEOLNDWLRQVVHULH%VHULH ,9/1\KHWHU1\KHWHURPSnJnHQGHSURMHNWSnGHQQDWLRQHOODRFKLQWHUQDWLRQHOODPDUNQDGHQ ,9/)DNWD5HIHUDWDYIRUVNQLQJVUDSSRUWHURFKSURMHNW ,9/VKHPVLGDZZZLYOVH )RUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJVRPSXEOLFHUDVXWDQI|U,9/VSXEOLNDWLRQVVHULHUHJLVWUHUDVL,9/V$VHULH 5HVXOWDWUHGRYLVDVlYHQYLGVHPLQDULHUI|UHOlVQLQJDURFKNRQIHUHQVHU