Helena Brus 2019-10-29
Miljökontoret Dnr: 2019-196
Rapport, sommarinventering planområdet Alliero
Beskrivning av området
En del av området som kallas Alliero inventerades på vårblommor den 25 april 2019 av Helena Brus, biolog på miljökontoret. Ytterligare en inventering genomfördes under
högsommaren för att söka igenom området på ytterligare kärlväxter. Den senare inventeringen omfattar ett större område än den tidigare vårinventeringen, se bifogad karta.
Det inventerade området ligger i backen mellan Repslagarevägen och Ludvigsbergsvägen på delar av fastigheterna Norrmalm 1:1, Alliero 5, Norrmalm 2:1, Norrmalm 2:27. Det ligger i nära anslutning till Norra Stadsbergets naturreservat. Reservatet har flera skyddsvärda
naturtyper men är främst skyddat för sitt Sydväxtberg som sluttar ner mot staden. Det sträcker sig från Gustav Adolfsvägen i öst till Granloholmsvägen i väst. Stora delar av sydväxtbergets nedre delar är bebyggt sedan lång tid. Där ingår även fastigheterna Alliero. Dessa delar utgör bland annat den del i sydväxtberget som kallas lundskog.
1 2
3 4
Metod
Inventeringen genomfördes 2019-07-03. Inventeringen delades in i fyra områden. Ett större område inom inventeringsområdet genomsöktes inte på grund av den svåra terrängen som var mycket brant med tät slyvegetation. Området genomsöktes efter förekomst av arter, total antal av en art har inte noterats. Vid vissa rödlistade arter har antalet noterats. Området
genomsöktes generellt och vegetationen var delvis mycket tät. Vissa arter kan ha förbigåtts och saknas i rapporten.
Området är del av Norra Stadsbergets sydväxtberg.
Hotade arter
I rödlistan 2015 hos Art Databanken finns bedömning av arters risk att dö ut i Sverige. Hotade arter kategoriserats som:
Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) Sårbar (VU).
Nära hotad (NT) Nationellt utdöd (RE) Kunskapsbrist (DD).
Arter som är Livskraftiga benämns (LC), de är varken hotade eller rödlistade.
Figur 1.
Sydväxtberget består av olika zoner. På platån hittar man hällvegetation med bland annat tall, en och ljung. På hyllor i hammaren kan man finna buskar av rönn och hassel, en del örter som slåtterfibbla, bergglim och tjärblomster. Bergfoten har den typiska och artrika floran för ett sydväxtberg, där hittar man värmegynnade arter som bland annat hassel, lind och getrams. En lund är en skog med hög andel lövträd och många örter i
fältskiktet som blåsippa, violer och trolldruva.
Platå
Hammare
Bergfot
Lund
Resultat
Område 1.
I sluttningen vid trappan, inom samma område, på del av Norrmalm 1:1, där vårinventeringen genomfördes, växer till största del triviala kärlväxter som bedöms som livskraftiga. De finns dock ädellövträd som alm (CR) och lönn inom detta område. Artförteckning finns i tabell 1.
Här växer även mycket lupiner som hotar att tränga undan den inhemska floran. Det finns även rikligt med kirskål runt trappens övre delar. Kirskål sprider sig lätt i skuggiga områden och bör klippas regelbundet för att förhindra att den sprider sig vidare.
Skötsel bör vara varsam och försiktig och stor hänsyn måste tas till kända växtplatser av Bergviol. En kontinuitet av ädellövträd som lind, lönn, alm ska finnas i varierande
åldersstadier. Vidkroniga träd kan med fördel friställas. Invandrande gran eller främmande arter kan tas bort. Grova stammar med död ved ska lämnas men kan kapas och placeras för att smälta in
Område 2.
Detta område ligger i kantzonen, inom Alliero 5, till grönområdet mellan Ludvigsbergsvägen och Repslagarevägen, bakom hyreshuset på Ludvigsbergsvägen. Här växer mest triviala kärlväxter. Neråt i sluttningen mot Repslagarevägen finns inslag av pil, fläder och nyponros.
Artförteckning finns i tabell 2.
Skötsel bör vara varsam och försiktig för att bevara mångfalden av kärlväxter.
Område 3.
Inom del av detta område, på Alliero 5, finns ett parti av hällmark med typiska arter som tjärblomster, backtimjan, slåtterfibbla, backnejlika, gul- och vit fetknopp. Varav backtimjan (NT) och slåtterfibbla (VU) är rödlistade arter. Vit fetknopp är sällsynt i Norrland och växer vilt endast på 3 kända lokaler i Sundsvall (Norra Stadsberget, Fläsian och Kubikenborg).
Artförteckning finns i tabell 3.
Området bör fortsätta vara naturmark, ingen skötsel behövs på hällmarkerna. Viss urgallring kan behövas om annan växtlighet hotar att skugga området och tränga bort de typiska hällmarksarterna.
Figur 2 och 3. Backtimjan i vänstra bilden och slåtterfibbla i den högra bilden. Båda är rödlistade och växer inom område 3, runt koordinat (Open eMap): E: 618517, N: 6920384.
Område 4.
Området är i direkt anslutning till Sydväxtberget inom Naturreservatet där bergfoten övergår till en lundartad miljö (Norrmalm 2:1, Norrmalm 2:27). Marken är näringsrik och fuktig och här växer mycket lövträd bland annat alm (CR). Här fanns rikligt med nordisk stormhatt samt stinksyska och skelört. I kantzonen mot den öppna gräsytan intill Folkets Park växer
ängsartade kärlväxter. Bland annat ängsvädd, femfingerört, eldfibbla och jordreva.
Inom området fanns en dunge med jättebalsamin som är en invasiv art. Den bör bekämpas för att förhindra ytterligare spridning inom området. Ungefärlig koordinat (Open eMap)
E: 618425 N: 6920432.
Området bör fortsätta vara naturmark med varsam och försiktig skötsel. Viss urgallring kan göras för att friställa vidkroniga träd. Grov död ved ska lämnas.
Figur 4 och 5. Den högra bilden visar stinksyska som det är en indikator art för rika lundar.
Den högra bilden visar eldfibbla som är en relativt sällsynt art, den växer i kantzonen till Folkets Park.
Artförteckning finns i tabell 4.
Generell hänsyn och förslag på åtgärder
Generellt bör man bevara och stärka grönytor i staden av flera anledningar. Dels har naturen ett egenvärde och bidrar till biologisk mångfald. Gröna strukturer är även viktiga för hälsa, rekreation och klimatanpassning. Att skapa sociala mötesplatser i de gröna ytorna för rekreation och vila är positivt. Men det är det viktigt att de utförs och placeras på bästa sätt med hänsyn till naturvärden. Det är då bra att kanalisera med stigar längs lämpligt stråk inom området. På det sättet leder man även folk genom säkrare partier. Genom naturvägledning med informationsskyltar om naturen på platsen kan man även skapa extra upplevelsevärden.
Ökad kunskap om arter, biotoper och ekosystem skapar förståelse för naturen och värdet av att bevara gröna områden.
Gamla grova träd, döda träd och hålträd är viktiga i området. En stor mängd arter är anpassade till att leva i döda träd och gamla ihåliga träd då dessa fungerar som växt och boplats, samt för skydd eller födosök. Det behövs en ökad förståelse för varför död ved är bra i naturen. Då skulle man kunna skapa faunadepåer på strategiska platser. En anlagd faunadepå
kan arrangeras på ett estetiskt tilltalande sätt samt förankrade så de är säkra för barn att klättra på. Ett annat trevligt inslag kan vara att sätta upp fågelholkar.
Ädellövträd och buskar av hassel ska bevaras medan gran som konkurrerar med lövträden med fördel kan tas bort. Åtgärder ska utföras på sen höst för att inte störa häckande fåglar.
Åtgärderna ska göras med största försiktighet och i samråd med miljökontoret.
