• No results found

Avgränsning av planområdet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Avgränsning av planområdet "

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Storgatan

Avgränsning av planområdet

På grund av arbetets karaktär kan ingen exakt plangräns dras. Givetvis berör arbetet främst de områden och kvarter som ligger närmast järnvägen och därmed det som man ser direkt från järnvägen, men detta innebär inte att man kan bortse från annat som är av vikt för Tranås attraktivitet. Tranås har ju trots allt mycket mer att bjuda på än bara det som ligger alldeles intill järnvägen. Ett exempel är riksintresset Tranås centrum med den vackra boulevardliknande Storgatan. Denna gata har mycket att erbjuda både för den som besöker Tranås och för Tranåsborna själva. På Storgatan hittar man många caféer, restauranger och affärer i en vacker miljö. Så gott som ingenting av denna miljö är dock synligt från

järnvägen eller från järnvägsstationen och inte heller finns det något som talar om att Storgatan ligger alldeles i knutarna. Något annat som är viktigt för Tranås attraktivitet och identitet är vattnet

(Sommardesignkontoret 2005), men när man färdas genom Tranås finns det inte mycket som berättar om detta.

Intressekonflikt

Järnvägens omgivningar ska inte bara vara attraktiva för dem som betraktar dessa genom fönstret på ett tåg utan även för dem som på något sätt nyttjar dessa, det vill säga antingen bor eller arbetar i dessa områden. Även de som stiger av tåget i Tranås ska uppleva att de möts av en attraktiv miljö. Detta gäller både långväga resenärer och de dagliga pendlarna.

Översiktsplanen

Översiktsplanen tar inte upp diskussionen om hur Tranås ter sig för den som passerar eller besöker orten med tåg.

Planen är dock av äldre datum och många delar är inte längre aktuella varför man i kommunen för närvarande arbetar med att ta fram en ny översiktsplan.

Planområdet

(2)

Stoeryd

Kimarp

Granelund

Tranåskvarn

Ängaryd

Hubbarp

Åsvallehult

Hjälmaryd

Tranås centrum Tranås centrum Tranås centrum Tranås centrum Järnvägsstation

Järnvägsstation Järnvägsstation Järnvägsstation

Skala 1:20000

(3)

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

gällande detaljplaner

Det som översiktsplanen tar upp och som direkt eller indirekt berör planområdet är följande:

• Vid förtätning av centrala delar är det viktigt att göra en bra avvägning mellan de boendes behov, kulturhistoriska intressen samt behovet av en ändamålsenlig grönstruktur.

• Vid förtätning av befintliga bostadsområden ska hänsyn tas till behovet av grönytor för rekreation, dagvattenvattenhantering och biologisk mångfald.

• Vid planering av nya bostadsområden och vid omstrukturering av befintliga bostads- och

verksamhetsområden ska möjligheten att integrera boende med annan icke miljöstörande verksamhet särskilt beaktas.

• I områden med särskilda kulturhistoriska värden ställs krav på anpassning till befintlig

bebyggelsemiljö.

Detaljplaner

Det finns i dagsläget ett 50-tal detaljplaner som berör områdena i anslutning till järnvägen. En del av dessa är gamla och inte längre aktuella. Nedan har jag gjort ett urval bland de detaljplaner som omfattar planområdet.

- Kvarteren Fjällskivlingen och Trattkantarellen omfattas av en detaljplan fastställd 1964. Enligt detaljplanen får marken i dessa kvarter användas för bostads- och småindustriändamål. (1)

- Kvarteret Rödingen omfattas av en detaljplan från 1962.

Marken är reserverad för småindustriändamål. (2) - Kvarteren Pumpen och Åkern omfattas av detaljplan fastställd 1978. Kvarteret Pumpen är ansett för

småindustriändamål och kvarteret Åkern för bostads- och småindustriändamål. (3)

- Kvarteren Biljarden och Tornsvalan omfattas av en

detaljplan fastställd 1988. Marken i kvarteret Biljarden är

avsedd för bostäder och småindustri och i kvarteret

Tornsvalan för bostäder. (4)

(4)

- Kvarteret Skogslund omfattas av en detaljplan fastställd 1962. Östra delen av kvarteret är avsedd för industripark respektive industriändamål och den västra delen för bostadsändamål. (5)

- Kvarteret Noshörningen omfattas av en detaljplan fastställd 1969. Marken är reserverad för

småindustriändamål. (6)

(5)

Markägoförhållanden

Skala 1:20000

Kommunalägd mark Kommunalägd mark (bolag)

Marken närmast järnvägen ägs av Banverket.

Privatägt med undantag av fastigheten

Fjällskivlingen 8 (BRERO HANDELS AB) och Fjällskivlingen 6 (SANTEC AB).

OEM INTERNATIONAL AB TRANÅS BYGGSVETS AB ATTEVIKSBIL AB

DONNIA SKINN AB EFG AB

Privatägt

EFG AB

SARDUS CHARK & DELI AB TRANOSEN AB

BREHMERS INDUTRILACKERING AB TRANÅS WAGNFABRIK AB

Privatägt med undantag av fastigheterna Alen 10

(LINGMERTHS BUSS AB), Sparven 7 (PREEM

PETROLEUM AB) och Gåsen 3 (PBA

FASTIGHETER HB).

AB OSCAR WIGÉN Privatägt

BANVERKET

JERNHUSEN FASTIGHETER AB SALOME FÖRVALTNINGS AB

RESMA FÖRSÄLJNINGS AB KB LÖVSTAD-HUS

DIN BOSTAD I TRANÅS AB

BÖREFELT

FÖRVALTNING AB

INTRESSENTOR AB

(6)

Bebyggelse

1

2

3 4

5 6

7 8

9 10

Tranås centrum Järnvägsstation

Skala 1:20000

(7)

Villaområdet i Granelund

Skräpigt verksamhetsområde i kvarteret pumpen

Köpcenter i kvarteret Telefonen

Bebyggelsen inom planområdet varierar alltifrån stadsbebyggelse till mindre ansenliga industri- och verksamhetsbyggnader. För att beskriva planområdets bebyggelse har jag gjort en indelning i tio olika, naturligt avgränsade områden. På kartan på föregående sida har jag markerat ut var bilderna intill texten är tagna. På grund av att det är svårt eller helt omöjligt att komma nära

järnvägen på vissa ställen är inte alla bilder tagna från järnvägshållet.

Område 1

I norr gränsar järnvägen till Granelund, ett

bostadsområde med äldre villor omgärdade av grönska.

På grund av grönskan syns dock området bara till viss del från järnvägen. De kvarter som ligger allra närmast järnvägen är Fjällskivlingen och Trattkantarellen och dessa är väl synliga från järnvägsspåret. I kvarteret Fjällskivlingen finner man några mindre verksamheter medan det lilla kvarteret Trattkantarellen är bebyggt med några villor.

Område 2

Detta område består av kvarteren Rödingen, Pumpen, Åkern och Kompaniet. I stort sett hela området är bebyggt med industribyggnader med undantag av kvarteret Åkern som är bebyggt med villor. Kvarteret Pumpen innehåller ett antal nedslitna

verksamhetsbyggnader och ger ett allmänt skräpigt intryck. Från kommunens sida har önskemål om rivning och omvandling av området uttryckts.

Industribebyggelsen i kvarteren Rödingen och

Kompaniet präglas av storskalighet, som exempel kan sägas att hela det stora kvarteret Kompaniet består av endast en byggnad som i stort sätt upptar hela

kvartersmarkens yta. På grund av att järnvägen i detta område ligger högre än omgivningen är dessa kvarter väl synliga och är något av det första man uppmärksammar när man kommer norrifrån.

Område 3

Området, som är beläget på den västra sidan av järnvägen

i höjd med järnvägsstationen, består av kvarteren Södra

och Östra vakten samt Telegrafen och Telefonen. I den

del som ligger närmast järnvägen är Södra vakten bebyggt

med en storskalig industribyggnad med två höga

(8)

34

Stationsbyggnaden

Grusplanen

Kvarteret Plogen

skorstenar. Östra vakten och Telegrafen består av blandad verksamhets- och bostadsbebyggelse. Kvarteret Telefonen präglas av sin stora köpcenterbyggnad som bland annat innehåller Willys. Lägesmässigt ligger detta område relativt centralt i Tranås tätort men bebyggelsen, framförallt köpcenterbyggnaden som ser ut som en extern etablering, ger inte intryck av detta.

Område 4

Område 4 består av kvarteren Biljarden, Tornsvalan, Duvan samt Norra och Södra missionen. Kvarteren präglas mer eller mindre av stadsbebyggelse och på grund av Storgatans och centrum närhet förekommer en hel del handel inom området. Bland annat har kedjan Åhléns lokaliserats till hörnet av kvarteret Norra missionen. I detta område ligger också järnvägsstationen.

Stationsbyggnaden lämnar dock inget större intryck och inte heller finns det något som talar om att Tranås centrum och den kända och vackra Storgatan ligger alldeles i närheten. Järnvägsstationen och de ovan

nämnda kvarteren skiljs åt av Östra järnvägsgatan. Denna gata, tillsammans med sin bebyggelse är till stora delar synlig från järnvägen. Byggnaderna är i två till fyra våningar.

Område 5

Området består av kvarteren Kyrkan och Skogslund.

Namnet på Kvarteret Kyrkan talar om vad som finns i detta kvarter, nämligen en kyrka. Mellan detta kvarter och järnvägen finns en stor, något skräpig grusparkering, som inte används i någon större utsträckning. I kvarteret Skogslund finns i den norra delen en mindre park och i den södra bostadsbebyggelse i form av flerfamiljshus. I samma ände av kvarteret, alldeles intill järnvägen, ligger också en större kontorsbyggnad.

Område 6

Från järnvägen är detta område väl synligt och trots sin

närhet till centrum ter sig området mer som stadens

baksida. Bebyggelsen är blandad och består dels av

bostäder och dels av mindre verksamheter inspränga i

husens bottenvåningar. Området består av kvarteren

Blixten, Västermalm, Plogen och Norra Framnäs. Det

sistnämnda kvarteret innehåller en större Coop Extra

butik. Bebyggelsen i kvarteret Blixten har en

(9)

35

Kvarteret Sparven

Villorna i kvarteret Trillan

Pastejkökets anläggning i Kvarteret Noshörningen

udda karaktär med bland annat olika fasadfärger och annorlunda utformade balkonger. För södra delen av kvarteret Plogen finns ett planprogram framtagen.

Område 7

Detta område består av utpräglad villabebyggelse och ger ett väldigt grönt intryck. Närmast järnvägen ligger

kvarteren Pilen, Boken, Eken, Lönnen samt Alen. I södra delen av kvarteret Alen ligger en nedlagd och skräpig bensinmack. Då området, framförallt i den södra delen, ligger högre i förhållande till järnvägen är det därför inte fullt synligt.

Område 8

Även detta är ett grönt villaområde, alldeles i järnvägens närhet. Området ligger i ungefär samma höjd som järnvägen som här omgärdas av lägre bullerplank. I området finns också en bensinstation i kvarteret Sparven.

Övriga kvarter i området är Södra Framnäs, Tjädern, Gåsen och Bofinken. I Södra Framnäs och Tjäderns norra delar ligger en del flerfamiljsbebyggelse. I området ligger också Gamla Gillesgården.

Område 9

Området består av kvarteren Trillan och Kappsläden.

Kvarteret Trillan är ett litet kvarter bebyggt med endast ett antal nyare villor. Mellan kvarteret och järnvägen sträcker sig ett stort grönområde. I Kappsläden finns däremot en del verksamheter.

Område 10

Hela området består av ett enda kvarter, nämligen Noshörningen. I området finns endast verksamheter, bland annat företaget Pastejköket med sin relativt stora anläggning. Området skiljs från järnvägen av en smal grönremsa samt en väg och ligger i samma höjd som järnvägen.

Helhetsintryck

Sammanfattningsvis kan sägas att bebyggelsen utmed

järnvägen varierar mycket, alltifrån trevlig villabebyggelse

till olika typer av verksamhetsområden med sina inte helt

vackra byggnader. Det går att tydligt utläsa vad för slags

område man passerar även om en del bebyggelse upplevs

(10)

som felplacerad. Ett exempel är köpcenterbygganden mitt emot järnvägsstationen.

Skyltning

Som redan poängterat finner man en hel del olika

verksamheter längs med järnvägen och därmed också

skyltar och reklam av olika slag. Dessa ger i många fall ett

rörigt intryck och avsaknaden av riktlinjer för en enhetlig

och estetiskt tilltalande utformning av skyltningen är

påtaglig.

(11)

Grönstruktur

Skala 1:20000

Större grönområden Område med brist på grönska

Områden/stråk där känslan av grönska är stark

Tranås centrum Järnvägsstation

Hubbarpsskogen

Ekbergsparken

(12)

Järnvägen genom Tranås omges på många håll av

grönska. Grönskan är dock långt ifrån sammanhängande, vilket gör att man inte upplever stråket som lika grönt som det är i verkligheten. Större grönområden återfinns i den norra och den södra delen av sträckan, medan grönskan i de mer centrala består av träd och mindre grönplättar insprängda mellan bebyggelsen. På många håll är det dock så pass glest med grönska att det blir näst intill kalt. Ett exempel är järnvägsstationen samt områdena och gatorna närmast denna.

Större grönområden längs med järnvägen är:

• Norr om Kimarp finns ett större skogsområde med en idrottsanläggning i form av en

fotbollsplan i mitten. Området är av vikt som rekreationsområde (Grönstrukturplan för Tranås tätort, s.10). Mittemot området, på andra sidan järnvägen, ligger ett lummigt villaområde som ger ett väldigt grönt intryck.

• Öster om järnvägen, norr om Tranåskvarn, finns ett bergigt skogsområde. Området pekas ut att vara av stort värde med tillägget att befintliga värden behöver förstärkas (Grönstrukturplan för Tranås tätort, s.25). Området är väl synligt från järnvägen.

• Hubbarpsskogen är en gammal skog av stort värde som närrekreationsområde. Skogen/parken är även viktig för den närliggande

Hubbatorpsskolan. Skogen består mestadels av barrträd.

• Hjälmaryds industriområde är av betydelse som närrekreationsområde. (Grönstrukturplan för Tranås tätort, s.23)

• Ekbergsparken, bestående av gammal

ädellövskog, är enligt kommunens klassificering av högsta biologiska och rekreativa värde och är ett Natura 2000-område. Parken är också något som staden identifierar sig med. Sett från järnvägen ger dock parken inget intryck av att vara en av Tranås stoltheter.

Järnvägsstationen är öppen och kal

Brist på grönska

Hubbarpsskogen

(13)

Skyddsområdena till järnvägen utgörs i många fall av gröna ytor men dessa har, på grund av sin närhet till järnvägen, i många fall inget större användningsområde.

Sett från järnvägen blir betydelsen av dessa gröna ytor liten då blicken framförallt hamnar på det som omger järnvägen i höjdled.

Grönt stråk

Område som upplevs som mycket grönt

Ekbergsparkens kvaliteter

”Ekdominerat lövskogsområde inne i Tranås stad.

Ekarna är i vissa fall troligen uppemot 500 år. Södra delen är en ek-hassellund inom centrala dela. Perifera delar mot väst och öst har inslag av andra lövträd men är ändå att beteckna som ädellövskog. I bergbundna delar finns naturligt inslag av gläntor. Lunddelen är sluten och skuggig men bryn, gläntor och en större öppning i södra delen ger omväxling i vegetationen. Karaktäristiska arter i trädskiktet är ek, gråal, björk, tall och asp. Ovanligare förekommande är bla lind och lönn. Här finns en god tillgång på död ved i olika stadier och av ett flertal arter vilket ger förekomster av både signalarter och hotade arter av tex svampar, lavar och insekter.”

(Naturvårdsverkets hemsida)

Ekbergsparkens läge i förhållande till

järnvägen

(14)

Kommunikationer

Skala 1:20000

Mjölbyvägen

Holavedsvägen

Västra

järnvägsgatan

Östra

järnvägsgatan

Falkgatan

Storgatan

Hjälmarydsvägen Säbyvägen

Spårgatan Ängarydsgatan

Vägar synliga från järnvägen

Vägar med passage i form av tunnel Vägar med passage i form av bro

Särskilda gång- och

cykelpassage under

järnvägen

(15)

Järnvägen genom Tranås tätort

järnvägen

Södra stambanan som passerar genom Tranås är av riksintresse och delar tätorten Tranås i stort sätt i två delar, den östra och den västra delen. För närvarande finns i kommunen ett enda tågstopp, vilket alltså är i Tranås tätort.

I dagsläget är den största möjliga hastigheten på banan allmänt för snabbtågen 200 km/h samt för vanliga persontåg 160 km/h. Räknat ifrån norr så har X2000 en hastighet på 180 km/h och övriga persontåg 140 km/h.

Cirka 300 m söder om stationen sänks snabbtågens hastighet till 135 km/h och övriga persontågs hastighet till 110 km/h. Hastigheten ökar sedan successivt först till 155 km/h respektive 120 km/h sedan till 180 km/h respektive 140 km/h. Det som begränsar hastigheten är spårgeometrin, vilken utgörs av snäva kurvradier.

1

Detta innebär att genomgående tåg i riktning norr till söder saktar in först efter att de passerat järnvägsstationen.

Tranås tätort passeras av 121 tåg per dygn fördelat på 28 snabbtåg, 42 övriga persontåg samt 51 godståg.

2

Som passagerare uppehåller man sig i Tranås tätort cirka en och en halv minut (snabbtåg) respektive cirka två minuter (övriga persontåg). Detta ställer vissa krav på skalan av det som man hinner uppleva på denna korta stund. Små enskilda förbättringar blir svåra att uppfatta i den höga hastigheten.

Förbindelser över järnvägen

De vägar som ligger närmast järnvägen och är synliga från denna är redovisade i föregående karta. Förbindelser mellan den västra och östra delen av tätorten finns på tre ställen och alla utgörs av planskilda korsningar.

Den första förbindelsen finns i den norra delen av planområdet. Här går järnvägen på en bro över Holavedsvägen. Den andra förbindelsen ligger mer centralt i form av en järnvägsbro över Ängarydsgatan.

Vid den södra förbindelsen är järnvägen nergrävd i en tunnel under Säbyvägen. Tillsammans med korsningen

1

Robert Beyhammar Banverket, e-post 2005-09-06.

2

Robert Beyhammar Banverket, e-post 2005-09-06.

(16)

Järnvägsbron över Holavedsvägen

Järnvägsbron över Ängarydsgatan

Den centrala förbindelsen

Säbyvägen/Hjälmarydsvägen utgör denna järnvägsövergång en komplicerad trafikplats.

Förbindelsen i norr

(17)

Gång- och cykeltunneln vid järnvägs- stationen

Gång- och cykeltunneln söder om järn- vägsstationen

Gång- och cykelvägen i söder Förbindelsen i söder

Gång- och cykelförbindelser

Gång- och cykelförbindelser över järnvägen så finns på samma ställen som vägförbindelserna. På ingen av dessa tre ställen finns dock särskilda gång- och cykelbanor utan endast trottoarer. Förutom de tre övergångarna finns det dock ett antal särskilda gång- och cykeltunnlar.

Förbindelsen vid järnvägsstationen och är utformad på så vis att man inte ser själva tunneln förrän man har gått hela den långa gången ner till tunneln. Med andra ord saknar man som gång- och cykeltrafikant överblickbarhet, samtidigt som man är helt osynlig för andra, vilket i hög grad påverkar tryggheten och säkerheten.

Ett par kvarter söder om järnvägsstationen finns ytterligare en gång- och cykelförbindelse i form av en tunnel under järnvägen. Även här är överblickbarheten dålig men man är dock synlig för andra trafikanter och boende runt omkring.

En tredje gång- och cykelförbindelse finns i tätortens

södra del, i höjd med Hjälmarydsindustriområde. Denna

ligger avskilt och verkar inte användas i någon större

utsträckning.

(18)

Störningar och risker

Buller och vibrationer

I stora delar av planområdet ligger det vägar precis intill järnvägen och utgör på så sätt ett naturligt skyddsavstånd mot buller. Detta är dock långt ifrån tillräckligt och på många ställen är bebyggelsen och miljöerna drabbade av bullerstörningar.

I den norra delen av planområdet går järnvägen genom ett mindre skogsområde och här fungerar vegetationen som bullerskydd. Bostadsbebyggelsen i kvarteret Åkern ligger dock helt oskyddad mot järnvägen och är hårt drabbad av buller. Även bebyggelsen i kvarteret

Timmermannen utsätts till viss del för bullerstörningar.

I de mer centrala delarna av tätorten är det främst

kvarteren Norra och Södra missionen som är bullerstörda av järnvägen.

Söderut går järnvägen i många fall alldeles intill villabebyggelse och bullernivåerna här är höga. Detta gäller främst kvarteren Norra och Södra Framnäs samt kvarteret Tjädern. På denna sträckning finns bullerstörd bostadsbebyggelse också på den västra sidan av

järnvägen, det vill säga i kvarteren Pilen, Boken, Lönnen och Alen.

Vibrationer som järnvägstrafiken ger upphov till varierar med rådande markförhållanden. Det är främst i lösa, leriga jordarter som vibrationer sprids.

Farligtgodsolyckor

För närvarande passerar det dagligen 51 godståg på järnvägen genom Tranås.

3

Detta medför naturligtvis en risk för olyckor med farligt gods vilket i sin tur kan leda till svåra, om inte katastrofala, följder för människor och miljö.

3

Robert Beyhammar Banverket, e-post 2005-09-06

(19)

Maximal ljudnivå (1,5 m över mark)

db(A)

90

85

80

75

70

Centrum

Söder

Norr

(20)

Upplevelse

Begreppet upplevelse

Slår man upp att uppleva i en synonymordlista får man bland annat följande svar: vara med om, känna, tycka och uppfatta. Vänder man på detta så betyder själva begreppet upplevelse då något som man är med om, känner, tycker och uppfattar. Slår man istället upp upplevelse i en svensk ordbok så innebär det bland annat något som man upplever eller en oanalyserad helhetskänsla. Använder man dessa definitioner på Tranås stad och planområdet så får man fram frågan: vad tycker man om och hur uppfattar man Tranås stad, vilken slags känsla förmedlar staden?

Upplevelse av planområdet

Detta avsnitt bygger på min subjektiva upplevelse av Tranås stad och kan ses som en typ av experiment. I min strävan efter att uppleva Tranås från järnvägen satte jag mig på tåget och åkte igenom orten. Det är dock viktigt att tillägga att jag vid det laget hade hunnit bekanta mig till en viss del med Tranås tätort och planområdet och troligen också bildat en omedveten uppfattning om tätorten. Efter att ha passerat tätorten frågade jag också ett antal medpassagerare vad de tyckte om och hur de upplevde Tranås. Det är också viktigt att komma ihåg att man färdas i hög hastighet vilket gör att man inte

uppehåller sig i Tranås särskilt länge. Mer precist sagt tar det cirka en och en halv minut att passera Tranås med snabbtåg och två minuter med övriga persontåg.

Min upplevelse av Tranås och planområdet

För att på bästa sätt beskriva hur jag upplevde Tranås

stad från järnvägen har jag valt att illustrera detta på en

karta där jag visar vad jag upplevde som tilltalande

respektive mindre tilltalande.

(21)

Tranås centrum Tranås centrum Tranås centrum Tranås centrum Järnvägsstation

Järnvägsstation Järnvägsstation Järnvägsstation

Känslan av att man närmar sig Tranås station är stark i detta område, men förutom industri och mark med oidentifierbar användning lockar inte området med något annat.

Skala 1:20000

Här kommer man in i Tranås tätort, men det finns inget som talar om detta. Området uppfattar jag som mycket grönt och bebyggelsen öster om järnvägen är vacker men syns dåligt från järnvägen.

Först här blir man medveten om att man är inne i Tranås men det som möter en är nedgångna industriområden.

Stationsområdet, tillsammans med stationsbyggnaden, lämnar mig

oberörd. Området präglas av mycket asfalt och lite grönska. Dessutom ser man den stora ladan, som jag vet är Tranås

köpcentrum, men som ser ut att platsa någonstans lånt ute i stadens periferi.

Här samsas fint med fult.

En del byggnader har spännande utformning men miljön omkring dem upplever jag som mindre tilltalande. På en del ställen skymtar Storgatan och jag blir nyfiken.

På bägge sidor av järnvägen ligger trevligt villabebyggelse som ger ett grönt intryck.

Järnvägen går genom en tunnel i den södra delen av detta område och man blir nyfiken på vad som kommer efter tunneln.

När man kommer ut ur tunneln anar man att man är på väg ut från Tranås tätort. Området består av ängar varvade med industribebyggelse och några få villor på järnvägens västra sida.

Det slår mig att det sista

jag ser av Tranås liknar

det första jag såg när jag

kom in till tätorten

norrifrån, det vill säga

ett mindre ansenligt

verksamhetsområde.

(22)

Andras upplevelse av Tranås och

planområdet

Nedan redovisas ett urval av de kommentarer som andra passagerare på tåget genom Tranås kom med. Även deras upplevelse kan anses något förvrängd då jag i min strävan efter att få fram några synpunkter bad ett antal

medpassagerare att titta på Tranås innan vi närmade oss tätorten, annars hade kanske Tranås tätort passerat dem obemärkt.

”Det brukar vara rörigt och nedslitet vid järnvägen i allmänhet, det hör till på något sätt, och Tranås verkar inte vara något undantag.

Området bör skötas bättre. Något som säger att här finns det något att se, i den här stan” (Äldre man)

”Jag såg att det var en hel del industri vid järnvägen. Varför gör man alltid på så sätt, placerar industri och verksamheter vid järnvägen, även sådana som inte behöver tillgång till järnvägen. Det är som att man vill marknadsföra sig själv som en industristad.”

(Yngre kvinna)

”Man färdas genom mycket grönska och grönska uppfattar jag som positivt.” (Yngre kvinna)

”På många delar av sträckan ser det fint och trevligt ut, även om man inte visar upp något speciellt. Det är en typisk småstad.”

(Yngre kvinna)

Den första och den sista kommentaren sammanfattar kanske mer en väl hur Tranås stad upplevs från

järnvägen. Det är rörigt och slitet och det finns ingenting som får Tranås att sticka ut ur mängden. Tranås är varken vacker eller ful, utan en småstad bland alla andra.

References

Related documents

Mot bakgrund av att det saknas tydliga ställningstaganden om vilken trafik som ska köras på stambanorna, de stora osäkerheterna förknippade med hur denna ska komma till stånd,

I samband med bygget av triangelspåret kommer vi också att behöva leda om trafiken via en provisorisk väg på Timmer- vägen.. Hastigheten på den provisoriska vägen kommer att

Att elektrifiera sträckan mellan Kimstad och Skärblacka är en del av arbetet med att öka kapaciteten på järnvägen.. Det kommer att göra skillnad både lokalt och på hela

trafikledningen, underhållet, infrastrukturen, energiförsörjningen eller den rullande materielen, som inte har upptäckts vid ordinarie planerade kontroller och som inneburit en

Alla arbeten som ska göras med maskiner eller långa ledande föremål som kan nå närmare än 4 meter från järnvägens ledningar måste planeras i samarbete med

I samverkan mellan Trafikverket och Västerås stad genomfördes en idéstudie för personbangården (i enlighet med.. avsiktsförklaring mellan Trafikverket och Västerås stad, se

dens bebyggda område hade detta naturligtvis medfört svåra ingrepp och omfattande stadsplane- ändringar, men även vid en dragning av banan som tangent till stadskroppen fanns

Bidrag till Sveriges Officiela Statistik, L) Statens järnvägstrafik 1. Trafik-Styrelsens underdåniga berättelse för år 1862, P. Norstedt & Söner, Stockholm 1864... Bidrag