FÖRSÄKRINGSNYHETER I FRAMKANT
FI:s sanktionsbeslut mot Avanza Pension
’
Nyhetsfördjupning 2019-02-20 av Gunnar Loxdal
Sammanfattning
Avanza Pension har drabbats av en varning från FI i kombination med en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor.
Bakgrunden är omfattande brister i bolaget. Enligt FI har Avanza Pension inte klarat av att uppfylla regelverket i lagar och förordningar när de gäller sådana centrala delar som försäkringstekniska riktlinjer
och försäkringstekniskt beräkningsunderlag.
Enligt FI:s utredning har bolaget inte heller uppfyllt kraven på en ansvarsfull beräkning när det gäller annullationer, flyttar, intäkter, kostnader och dödlighetsantaganden. Även bolagets användning av diskonteringsränta, beräkning av riskmarginal, bolagets
tillsynsrapportering och styrdokument kritiseras.
I sin kommentar under onsdagen skriver Avanza Pension bland annat att bristerna har åtgärdats. Så här formuleras det i Avanzas
pressinformation:
— Bristerna är åtgärdade och förbättringsarbetet fortsätter löpande, och det har inte vid något tillfälle funnits någon risk för att Avanza Pension inte skulle kunna infria sina åtaganden. Avanza Pension har också alltid haft en betryggande marginal till solvenskapitalkravet.
Något som är anmärkningsvärt är att FI faktiskt inte instämmer inte alls i den bedömningen som bolaget ger uttryck för.
Tvärtom menar FI att det inte går att klarlägga att det inte har förelegat någon risk för att bolaget inte skulle kunna uppfylla solvenskapitalkravet.
Så här formuleras det i FI:s sanktionsbeslut:
— Eftersom kapitalbasen och kapitalkravet har varit felberäknade kan det inte, som bolaget har gjort gällande, uteslutas att det vid något tillfälle har förelegat risk för att bolaget inte skulle kunna uppfylla solvenskapitalkravet.
FI skriver vidare i sin utredning:
— Det är inte heller möjligt att, så som bolaget anfört, utesluta att det har förelegat någon förhöjd risk för att bolaget inte skulle kunna infria sina åtaganden. Den omständigheten att de försäkringstekniska avsättningarna har varit för lågt beräknade kan ha inneburit att avsättningarna inte har motsvarat bolagets åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal.
Samtidigt ska det sägas att Finansinspektionen inte har kunnat konstatera några konkreta skador till följd av bolagets regelöverträdelser.
Ytterligare ett anmärkningsvärt förhållande i FI:s sanktionsbeslut är att tillsynsmyndigheten inte anser att Avanza Pension ”i väsentlig mån" har underlättat FI:s arbete. Så här formuleras den — indirekta — kritiken i FI:s beslut:
— Bolagets samarbete har inte varit mer aktivt än vad som rimligen kan förväntas av ett företag under tillsyn. Det har alltså inte varit av sådant slag att bolaget i väsentlig mån kan anses ha underlättat Finansinspektionens arbete på så sätt att det ska vara en förmildrande omständighet.
FI betonar i sitt beslut att det finns anledning att besluta om ett högt sanktionsbelopp. Det formuleras så här i FI:s beslut:
— Med hänsyn till Avanza Pensions finansiella ställning samt till att
överträdelserna rör centrala delar av verksamheten i ett försäkringsföretag och dessutom har pågått under lång tid anser Finansinspektionen att
sanktionsavgiften bör bestämmas till ett förhållandevis högt belopp.
Beloppet på 35 miljoner kronor är 70 procent av maxbeloppet på 50 miljoner kronor.
Inledning
Den 19 februari beslutade styrelsen för Finansinspektionen att ge Avanza Pension en varning. Styrelsen beslutade också att bolaget ska betala en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor.
Finansinspektionens beslut offentliggjordes dagen därpå, den 20 februari kl 8.00.
Bakgrunden till besluten var att Finansinspektionen undersökt om Avanza Pension följt reglerna för beräkning av försäkringstekniska avsättningar, försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag.
Undersökningen gällde perioden 1 januari 2016 till och med den 15 maj 2018 och för rapportering under perioden den 1 januari 2016 till och med den 31 juli 2018.
Inspektionens slutsats var att bolaget inte följt regelverket. Så här formuleras det i beslutet:
”Utredningen visar att bolaget inte har uppfyllt ett stort antal centrala delar i regelverket under dessa perioder.”
Den juridiska bakgrunden
till tillsynsmyndighetens beslut
Båda besluten baserar sig på 18 kapitlet i Försäkringsrörelselagen, 1 och 2
§, respektive 16 §.
Så här lyder FRL 18 kap 1 och 2:
Ӥ Finansinspektionen ska ingripa om
1. ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning eller stadgar eller företagets försäkringstekniska riktlinjer, beräkningsunderlag, riktlinjer för hantering av intressekonflikter eller sådana styrdokument som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet,
2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget, riktlinjerna för hantering av intressekonflikter eller styrdokumenten inte längre är tillfredsställande med hänsyn till
omfattningen och arten av företagets verksamhet, eller 3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning. Lag (2015:700).
1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i
försäkringsföretagets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om företaget har befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Lag (2017:653).
Hur Finansinspektionen ska ingripa
2 § Ingripande med stöd av 1 § sker genom utfärdande av föreläggande att vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning.
Finansinspektionen får också med stöd av 10 § begränsa ett
försäkringsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige.
Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets tillstånd
återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Lag (2015:700).
2 a § Ingripande enligt 1 a § sker genom
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i 1 a § första stycket i ett försäkringsföretag, eller
2. beslut om sanktionsavgift. Lag (2017:653).”
Och så här formuleras den 16 och 17 § i 18 kap FRL:
”16 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anmärkning eller varning mot ett försäkringsföretag, får inspektionen besluta att företaget ska betala en sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2017:653).
17 § Sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.
Avgiften får inte överstiga tio procent av försäkringsföretagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under försäkringsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
Lag (2017:653).”
I sin undersökning konstaterar inspektionen att Avanza Pensions
överträdelser varit så allvarliga och pågått under så lång tid, att det i och för sig fanns anledning att överväga att återkalla bolagets tillstånd att driva försäkringsrörelse. FI menar med andra ord att tillståndet för Avanza
Pension i princip skulle kunna dras in mot bakgrund av bolagets regelbrott.
Men så konstaterar inspektionen i samma andetag att bolaget har
genomfört, och genomför fortfarande, ett stort förändringsarbete för att rätta till bristerna. Därför menar Finansinspektionen att det för närvarande inte finns skäl att utgå från annat än att de överträdelser som har
konstaterats i undersökningarna inte kommer att upprepas och att ”prognosen för Avanza Pension därmed är god”.
— Mot denna bakgrund anser Finansinspektionen att det är tillräckligt att tilldela bolaget en varning, som förenas med en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor, heter det i FI:s beslut.
I lagen heter det att ”om det är tillräckligt” ska en varning meddelas i stället för att återkalla bolagets tillstånd.
Finansinspektionen har med andra ord gjort bedömningen att det är tillräckligt att bolaget har genomfört och fortsätter att genomföra ett stort förändringsarbete för att rätta till bristerna och att det därför för
närvarande inte finns skäl att tro att överträdelserna kommer att upprepas.
Samtidigt kan man konstatera att sanktionsavgiften på 35 miljoner kronor ligger betydligt närmare det maxbelopp på 50 miljoner kronor som fastslås i lagen, än minimibeloppet på 5 000 kronor.
Vad är det då mer i detalj som Avanza Pension har brustit i, som gör att tillsynsmyndigheten anser att det finns skäl att utdöma en sanktionsavgift på hela 70 procent av maxbeloppet? Det går vi igenom i nästa avsnitt.
De två utredningarna som
slogs samman till ett enda ärende
Granskningen av Avanza Pension handlar egentligen om två olika undersökningar.
För det första påbörjade Finansinspektionen under 2017 en undersökning för att granska bolagets metod för beräkning av försäkringstekniska
avsättningar under perioden den 1 januari 2016 till och med den 15 maj 2018. Denna undersökning, som har diarienummer 17-15725 hos FI,
aviserades den 25 september 2017. En månad senare, den 24 oktober 2017, genomförde Finansinspektionen ett platsbesök. Finansinspektionen
begärde senare även visst kompletterande material. Den 15 maj 2018 skickade Finansinspektionen en avstämningsskrivelse till bolaget. Ett svar från bolaget kom in den 15 juni 2018.
För det andra aviserade FI den 20 februari 2017 ett antal
försäkringsföretag om en annan undersökning, som avsåg företagens
rapporteringsrutiner. Denna undersökning har diarienummer 17-3748 och omfattar perioden den 1 januari 2016 till och med den 31 juli 2018.
I den andra undersökningen fick företagen först besvara en enkät. När Avanza Pensions svar på enkäten kommit in beslutade Finansinspektionen att genomföra en fördjupad granskning av bolagets system för
internkontroll med avseende på rapporteringsrutiner och av bolagets styrdokument för rapportering. Den 18 oktober 2017 genomförde Finansinspektionen ett platsbesök hos bolaget och begärde senare in kompletterande material av bolaget. Den 1 augusti 2018 skickade
Finansinspektionen en avstämningsskrivelse till bolaget. Avanza Pensions svar på skrivelsen inkom sedan till Finansinspektionen den 29 augusti 2018.
Finansinspektionen har beslutat att behandla dessa båda undersökningar av Avanza Pension som ett enda ärende.
Den 30 november 2018 skickade FI en begäran om yttrande över de båda undersökningarna, och framförde sin preliminära bedömning samt
meddelade att man övervägde att ingripa mot bolaget. Avanza Pension kom in med ett yttrande till Finansinspektionen den 12 december 2018. I
yttrandet anförde Avanza Pension att bolaget har vidtagit en mängd förändrings- och förbättringsåtgärder för att komma till rätta med de brister som Finansinspektionen har beskrivit. I sak hade bolaget inga invändningar mot FI:s bedömningar.
Avanza Pensions dåvarande VD Annika Saramies meddelade i september 2018, mitt under FI:s pågående granskning, att hon lämnade bolaget. Hon hade då arbetat på Avanza i elva år och varit medlem i koncernledningen sedan 2014.
Avanzas VD Rikard Josefson kommenterade då hennes beslut så här:
”Det är alltid tråkigt när en engagerad och omtyckt kollega slutar. Annika har varit en stor och viktig del i att skapa den starka utgångspunkt Avanza har idag på pensionsmarknaden. Jag har full respekt för hennes beslut och önskar henne lycka till i sin fortsatta karriär.”
Det har visserligen inte sagts något om att VD-skiftet hade någon direkt koppling till FI:s undersökning av bolaget. Men man kan konstatera att Avanza i sin kommentar till FI:s sanktionsbeslut pekar på att både VD och större delen av styrelsen för Avanza Pension bytts ut — se nedan när det gäller Avanzas kommentar till FI-beslutet.
I november ersattes Annika Saramies som VD av Åsa Mindus Söderlund som då närmast kom från uppdraget som VD för Avanza Fonder AB.
Vad Finansinspektionen hittade
när man granskade Avanza Pension
Vad är det då som FI baserar sin kritik på?
Grunden för undersökningarna är Solvens 2-regelverket, som baseras på EU-direktivet 2009/138/EG ”om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet”.
I svensk lagstiftning är Solvens 2-reglerna införda i Försäkringsrörelselagen.
Dessutom finns kompletterande bestämmelser i FI:s föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse och om tillsynsrapportering.
En av punkterna i regelverket handlar om de försäkringstekniska
riktlinjerna. Det framgår av 10 kap. 23 § FRL att ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska riktlinjer, som också ska
kompletteras med ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag.
Enligt försäkringsföreskrifterna ska de försäkringstekniska riktlinjerna innehålla principer för hur ett försäkringsföretag beräknar
försäkringstekniska avsättningar för solvensändamål. Dessa principerna ska innehålla information om hur företaget väljer antaganden om bland annat dödlighet och driftskostnader. När det gäller antagande om dödlighet ska det framgå om antagandet enbart baseras på observationer från det egna försäkringsbeståndet, eller om det även baseras på allmänt tillgänglig information.
Men enligt Finansinspektionen har Avanza Pension inte alls uppfyllt dessa delar av regelverket.
När det gäller de försäkringstekniska riktlinjerna skriver FI i sitt beslut att Avanza Pension först angav att det inte ingick något antagande om
avkastning, dödlighet och driftskostnader vid beräkning av de
försäkringstekniska avsättningarna. Några principer för hur bolaget valt sådana antaganden fanns därmed inte heller beskrivna i riktlinjerna.
Finansinspektionen konstaterade däremot i sin undersökning att bolaget — i motsats till vad som framgick av de försäkringstekniska riktlinjerna — faktiskt använde antaganden om dödlighet och driftskostnader i sin beräkning av försäkringstekniska avsättningar.
Men eftersom Avanza Pensions försäkringstekniska riktlinjer faktiskt inte innehöll några uppgifter om hur bolaget valt dessa antaganden, uppfyllde de försäkringstekniska riktlinjerna inte kraven i försäkringsföreskrifterna.
Så var det det försäkringstekniska beräkningsunderlaget som alltså är tänkt att komplettera och närmare precisera de principer som anges i de
försäkringstekniska riktlinjerna. Beräkningsunderlaget är tänkt att
innehålla den information som behövs för att en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna.
Underlaget ska enligt regelverket innehålla beskrivningar av de beräkningsformler och metoder som företaget använder, de
beräkningsmetoder som ingår i beräkningsformlerna, de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder vid skattningen av
beräkningsparametrar och eventuellt tillämpade expertbedömningar samt även innehålla ändringshistorik.
I det dokument som Avanza Pension har benämnt Försäkringstekniskt beräkningsunderlag har bolaget endast angett att de försäkringstekniska avsättningarna vid varje tid är 100 procent av försäkringstagarnas
tillgångar.
I övrigt har dokumentet — enligt FI — varken direkt eller genom
hänvisningar, innehållit någon av de uppgifter som är obligatoriska enligt försäkringsföreskrifterna. Finansinspektionen skriver att man också har tagit del av ett Exceldokument som kan ha utgjort en del av det faktiska beräkningsunderlaget under perioden. Inte heller detta dokument innehåller dock enligt FI de uppgifter som krävs.
FI konstaterar sammanfattningsvis att varken de försäkringstekniska riktlinjerna, det försäkringstekniska beräkningsunderlaget eller de andra handlingar som Finansinspektionen har tagit del av har innehållit den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser.
Så här skriver FI i sin kommentar:
— Att det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har inneburit att en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte har kunnat rekonstruera och förstå Avanza Pensions försäkringstekniska beräkningar. Bolagets försäkringstekniska riktlinjer och det
försäkringstekniska beräkningsunderlaget har därför inte uppfyllt de krav som anges i 9 kap. 19, 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna.
Enligt FI har bristerna funnits under perioden från den 1 januari 2016 och i vart fall till och med augusti 2018. I sitt yttrande från den 12 december 2018 uppgav Avanza Pension nämligen att bolaget fastställde nya försäkringstekniska riktlinjer samt ett nytt försäkringstekniskt beräkningsunderlag i augusti 2018.
Sedan kommer vi till de försäkringstekniska avsättningarna.
Det framgår av FRL att ett försäkringsföretag ska göra försäkringstekniska avsättningar som motsvarar företagets åtaganden enligt ingångna
försäkringsavtal. De försäkringstekniska avsättningarna ska som
huvudregel utgöra summan av en bästa skattning av framtida kassaflöden, kompletterat med en riskmarginal.
FI konstaterar att för att de försäkringstekniska avsättningarna ska bli korrekta är det avgörande att företaget beräknar dessa grundat på antaganden som var för sig är ansvarsfulla, tillförlitliga och objektiva.
Ett av de antaganden som bolaget ska göra handlar om annullationer.
Under den period som undersökningen avser använde Avanza Pension ett annullationsantagande på 5 procent och ett flyttantagande på 1 procent.
Samtidigt visade bolagets egen statistik på ett utflöde i form av annullationer på 16,4 procent under cirka ett år.
Avanza Pension motiverade sitt antagande på 5 procent med att bolagets annullationsantagande egentligen baserades på ett netto av in- och utflödet för kapitalförsäkring som andel av genomsnittligt kapital, vilket i själva verket gav ett positivt värde. Men eftersom ett positivt
annullationsantagande inte kunde användas, använde man enligt bolaget det man ansåg vara det minst orealistiska antagandet som gick att göra givet bolagets villkor för kapitalförsäkringar och konkurrenssituationen.
Antagandet var också tänkt att avspegla en bedömning av hur stor andel av kapitalet i ett framåtblickande perspektiv som bolaget menade kommer att användas av kunder för konsumtion.
FI konstaterar att bolagets principer för annullations- och flyttantaganden utifrån ett netto av in- och utflöde på det sätt som Avanza Pension har gjort inte är förenligt med lagens krav på att endast inkludera förpliktelser inom avtalets gränser. FI noterar också att Avanza Pension inte har gjort någon analys av hur avtalsvillkoren har påverkat och kan komma att påverka
försäkringstagarnas beteende. Fi konstaterar också att Avanza saknat en analys av hur åldern på bolagets försäkringstagare kan komma att påverka försäkringstagarnas beslut om att utöva rättigheten till annullation och flytt.
— Att då endast använda en uppgift om bolagets tidigare
annullationsfrekvens som grund för ett annullationsantagande innebär en risk för att andelen framtida annullationer underskattas på grund av att sådana förändringar i försäkringsbeståndet som är kopplade till
försäkringstagarnas ålder inte beaktas, skriver FI i sin kommentar — och konstaterar återigen att bolaget inte har uppfyllt kraven i Solvens 2- förordningen.
Så här skriver FI sammanfattningsvis när det gäller bolagets brister i antagandena om annullationer och flyttar:
— De felaktiga annullations- och flyttantagandena har inneburit att det samlade värdet av bolagets försäkringstekniska avsättningar har blivit för lågt. Det har också medfört en risk för att bolagets ledning och styrelse har saknat insikt om de risker som har kunnat påverka de försäkringstekniska avsättningarna och ytterst bolagets finansiella situation. Det har även inneburit en risk för att styrelse och ledning har fått en alltför positiv bild av bolagets framtida intjäningsförmåga, då det framtida utflödet av
annullationer och flyttar har varit underskattat.
FI konstaterar även att bolaget felaktigt har använt en schabloniserad metod för att beräkna framtida intäkter.
— Finansinspektionen bedömer att Avanza Pensions intäktsantagande är förknippat med stor osäkerhet, vilket innebär att bolaget ska kunna
förklara och motivera antagandet med beaktande av denna osäkerhet. Mot bakgrund av vad bolaget har anfört om grunderna för fastställande av intäktsantagandet anser Finansinspektionen att bolaget inte har förmått förklara och motivera antagandet med beaktande av antagandets betydelse, den osäkerhet som är förknippad med antagandet samt relevanta
alternativa antaganden på det sätt som krävs enligt artikel 22.1 a i Solvens 2-förordningen, heter det i FI:s bedömning av intäktsschablonen.
Även beräkningen av framtida kostnader brister genom att den är alltför schabloniserad, enligt FI:s undersökning.
— Utredningen visar att Avanza Pension inte har gjort någon sådan uppdelning av bolagets kostnader som krävs för att de indirekta
Solvens 2-förordningen. Bolaget har därmed inte heller uppfyllt kravet på att fördela indirekta kostnader på ett sådant sätt som anges i den
bestämmelsen, heter det i FI:s omdöme.
Även när det gäller dödlighetsantaganden konstaterar FI omfattande brister.
Avanza Pension gör å ena sidan bedömningen att dess försäkringstagare troligtvis lever längre än befolkningsgenomsnittet eftersom de sannolikt är mer förmögna än genomsnittet. Samtidigt har man inte kunnat visa upp någon analys som stöder detta.
Och trots att bolaget alltså bedömt att kunder bör leva längre än befolkningsgenomsnittet, har Avanza Pension baserat sitt
dödlighetsantagande på SCB-statistik som ger kortare livslängder i jämförelse med den senaste branschgemensamma
dödlighetsundersökningen DUS 14.
Bolaget har även utan motivering använt ett könsoberoende dödlighetsantagande.
Sammanfattningsvis — när det gäller bolagets beräkningar av annullationer, flyttar, intäkter, kostnader och dödlighetsantaganden — bedömer
Finansinspektionen att bolaget inte har uppfyllt kraven på en ansvarsfull beräkning.
FI anmärker även på att bolaget inte har gjort någon beräkning av belopp som kan återfås via återförsäkringsavtal. Inga belopp om återförsäkring har heller förts upp på solvensbalansräkningens tillgångssida.
Men listan över kritik mot bolaget upphör inte där.
FI anmärker även på sådant som bolagets användning av
diskonteringsränta, beräkning av riskmarginal, tillsynsrapportering och styrdokument.
När det gäller tillsynsrapporteringen framgår det att den externa konsultfirma som bolaget anlitat rapporterat till styrelsen om brister i bolagets rapportering.
— Mot bakgrund av de fel och brister som funnits i tillsynsrapporteringen bedömer Finansinspektionen att de upplysningar som bolaget har lämnat inte har varit FI Dnr 17-15725 FI Dnr 17-3748 21 tillförlitliga. Avanza
Pension har därmed inte uppfyllt kraven i 2 kap. 1 §
rapporteringsföreskrifterna, heter det i FI:s undersökning.
Styrdokumenten har saknat flertalet av de uppgifter som enligt riktlinjerna bör finnas i styrdokumenten. Även bolagets internrevisionsfunktion har konstaterat att styrdokumenten har saknat vad krävs enligt regelverken.
Avanzas kommentar till
Finansinspektionens utredning
Av FI:s beslut i ärendet framgår att Avanza Pension har meddelat FI att man tar inspektionens iakttagelser på största allvar och fullt ut delar
Finansinspektionens uppfattning om och tolkning av aktuella bestämmelser.
Samtidigt vill Avanza Pension gärna lyfta fram att det inte vid något tillfälle har funnits risk för att bolaget inte skulle kunna uppfylla
solvenskapitalkravet. Det har aldrig funnits någon förhöjd risk för att bolaget inte skulle kunna infria sina åtaganden, menar bolaget i sina kommentarer.
Avanza Pension har även i sin kommunikation pekat på ett antal
förändringar som har genomförts i bolaget för att komma till rätta med bristerna:
• Sedan den 1 november 2018 har bolaget en ny VD.
• Samtliga styrelseledamöter utom en byttes ut våren 2018.
• Bolaget har genomfört organisationsförändringar för att öka den interna kompetensen och stärka den interna styrningen och kontrollen.
• Aktuariefunktionen har sedan den 1 april 2018 lagts ut på en annan uppdragstagare än tidigare.
• Utförandet av riskhanterings- och regelefterlevnadsfunktionen är inte längre utlagt till Avanza Bank, i stället har man anställt ansvariga för respektive funktioner.
• Väsentliga delar av rapporteringsprocesserna är sedan årsskiftet
2017/2018 inte heller längre utlagda till Avanza Bank. På så vis underlättas bolagets kontroll över utförandet.
• Nya försäkringstekniska riktlinjer och nytt försäkringstekniskt beräkningsunderlag har beslutats av styrelsen.
• Numera beräknas också en separat riskmarginal, och man har tagit fram ett nytt verktyg för beräkning av försäkringstekniska avsättningar.
• Bolaget har även förstärkt internkontrollen i rapporteringsprocesserna, reviderat styrdokumenten för uppgiftslämnande och antagit en
handlingsplan för förbättringsåtgärder för att ytterligare stärka bolagets interna styrning och kontroll.
I ett pressmeddelande som gick ut samma dag som FI:s sanktionsbeslut offentliggjordes skriver Avanza att bristerna är åtgärdade. Inte vid något tillfälle har bristerna inneburit någon risk för Avanza Pensions kunder, heter det vidare.
Enligt bolaget är bristerna åtgärdade och förbättringsarbetet fortsätter löpande, och det har inte vid något tillfälle funnits någon risk för att Avanza Pension inte skulle kunna infria sina åtaganden. Enligt bolaget har Avanza Pension alltid haft en betryggande marginal till solvenskapitalkravet.
”Vi delar Finansinspektionens tolkning av regelverket och har tagit till oss av deras synpunkter. Viktigt att poängtera är dock att det aldrig har förelegat någon risk för våra kunder. Vi har sedan Solvens 2-regelverket trädde ikraft arbetat med att förstärka inom intern styrning och kontroll i pensionsbolaget.
Sanktionen från Finansinspektionen är ett tecken på att det arbetet har gått för långsamt. Vi är trygga i att Avanza Pension är ett stabilt och välskött bolag”, heter det i kommentaren från Avanzas VD, tillika styrelseordförande för Avanza Pension, Rikard Josefson.
Som framgår av avsnittet nedan stämmer inte yttrandena från Avanza fullt ut med FI:s bedömning.
Finansinspektionens
resonemang om sanktionsbeslutet
I sin samlade bedömning konstaterar FI att det har funnits brister i Avanza Pensions försäkringstekniska riktlinjer, i det försäkringstekniska
beräkningsunderlaget, beräkningen av bolagets försäkringstekniska avsättningar samt i bolagets rapportering och styrdokument för
rapportering. De konstaterade bristerna har inneburit att Avanza Pension har åsidosatt sina skyldigheter enligt FRL och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet.
Överträdelserna är inte ringa eller ursäktliga. Sammanfattningsvis anser Finansinspektionen därför att bristerna har varit sådana att det finns skäl att ingripa mot Avanza Pension.
I den samlade bedömningen skriver FI vidare att de regler som Avanza Pension har brutit mot är helt centrala i den näringsrättsliga regleringen av försäkringsföretagen och dessutom syftar till ett effektivt kund- och
konsumentskydd.
— Avanza Pension har enligt Finansinspektionens bedömning inte uppfyllt kravet på en ansvarsfull beräkning av bolagets försäkringstekniska
avsättningar, heter det i FI:s beslut.
FI konstaterar vidare att överträdelserna av reglerna har inneburit en risk för att bolagets styrelse och ledning inte har haft en fullständig bild av den försäkringstekniska hanteringen i bolaget, och en risk för att styrelsen och ledningen inte har haft en riktig bild av det verkliga kapitalbehovet och kapitalsituationen i bolaget.
— En sådan avsaknad av insikt i bolagets verksamhet innebär att det har funnits en risk för att bolagets ledning och styrelse inte har haft korrekta underlag för riskbedömningar, prognoser och känslighetsanalyser vilket har riskerat att leda till felaktiga affärsbeslut och för stora utdelningar till aktieägare, skriver FI.
FI underkänner också helt bolagets resonemang om att det inte förelegat någon risk för att bolaget inte skulle kunna uppfylla solvenskapitalkravet.
Så här formuleras det i FI:s kommentar:
— Eftersom kapitalbasen och kapitalkravet har varit felberäknade kan det inte, som bolaget har gjort gällande, uteslutas att det vid något tillfälle har förelegat risk för att bolaget inte skulle kunna uppfylla solvenskapitalkravet.
— Det är inte heller möjligt att, så som bolaget anfört, utesluta att det har förelegat någon förhöjd risk för att bolaget inte skulle kunna infria sina åtaganden. Den omständigheten att de försäkringstekniska avsättningarna har varit för lågt beräknade kan ha inneburit att avsättningarna inte har motsvarat bolagets åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal.
Visserligen säger Finansinspektionen att man inte har kunnat konstatera några konkreta skador till följd av överträdelserna.
Men samtidigt uttalar FI indirekt kritik på det sätt som bolaget har agerat i samband med undersökningen. Så här formuleras det i FI:s beslut:
— Bolagets samarbete har inte varit mer aktivt än vad som rimligen kan förväntas av ett företag under tillsyn. Det har alltså inte varit av sådant slag att bolaget i väsentlig mån kan anses ha underlättat Finansinspektionens arbete på så sätt att det ska vara en förmildrande omständighet.
Sammantaget anser Finansinspektionen att överträdelserna i bolaget är av den karaktären att sanktionen mot bolaget måste fastställas till ett relativt högt belopp. Så här heter det i slutklämmen i FI:s beslut:
— Med hänsyn till Avanza Pensions finansiella ställning samt till att
överträdelserna rör centrala delar av verksamheten i ett försäkringsföretag och dessutom har pågått under lång tid anser Finansinspektionen att
sanktionsavgiften bör bestämmas till ett förhållandevis högt belopp.
Fakta om Avanza Pension
Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension registrerades år 2001 och har tillstånd att driva direkt livförsäkringsrörelse i livförsäkringsklasserna I a och III och tilläggsförsäkring till livförsäkring enligt klass I b. Bolaget erbjuder tjänstepensionsförsäkring, privat pensionsförsäkring och kapitalförsäkring.
Bolaget är ett helägt dotterföretag till Avanza Bank Holding AB (publ).
Under 2017 hade bolaget ett 50-tal personer anställda. Av årsredovisningen framgår att bolagets resultat 2017 var 162 miljoner kronor och
placeringstillgångarna vid utgången av året uppgick till cirka 86 miljarder kronor.
VD sedan den 1 november 2018 är Åsa Mindus Söderlund.
Styrelseordförande är Avanzas VD Rikard Josefson. I styrelsen i övrigt ingår Anna Kinberg Batra, David Craelius och John Hedberg. Extern firmatecknare är Birgitta M Torstenius Hagenfeldt. Aktuarie i bolaget är Fredrik Löfgren.
Skulle du som läser detta hitta någon felaktighet i underlaget är du varmt välkommen att höra av dig på mejladress: nyheter@forsakringsanalys.se.
