SLA Kommunal Trädgårdsanläggningsbranschen

(1)

1 april 2010 – 31 mars 2012

Wikströms, Uppsala 1100843

AvtAl

SlA – Kommunal

trädgårdsanläggningsbranschen

(2)

Eftertryck förbjudes!

RIKSAVTAL

för

TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGSBRANSCHEN

mellan

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Giltighetstid: 1 april 2010 – 31 mars 2012

(3)

2

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Sid

§ 1. AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE ... 3

§ 2. ARBETETS LEDNING M M ... 3

§ 3. ANSTÄLLNINGS INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE, PERMITTERING M M ... 4

§ 4. ORDINARIE ARBETSTID OCH RASTER ... 14

§ 5. ARBETSFORM ... 17

§ 6. TIDLÖNSARBETE ... 17

§ 7. ACKORDSARBETE ... 26

§ 8. ÖVERTIDSARBETE OCH TILLÄGG FÖR ÖVERTID, SKIFT OCH FÖRSKJUTEN ARBETSTID ... 27

§ 9. SJUKLÖN SAMT FÖRÄLDRALÖN ... 29

§ 10. AVLÖNINGENS UTBETALANDE ... 33

§ 11. LEDIGHET ... 33

§ 12. SEMESTER ... 36

§ 13. ARBETARSKYDD ... 47

§ 14. RESEERSÄTTNING OCH TRAKTAMENTE ... 49

§ 15. VERKTYG M M ... 54

§ 16. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER ... 55

§ 17. HUVUDAVTALET ... 56

§ 18. ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR ... 56

§ 19. FÖRHANDLINGSORDNING M M ... 56

§ 20. AVTALETS GILTIGHETSTID ... 61

(4)

3

RIKSAVTAL

för

TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGSBRANSCHEN mellan

Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och

Svenska Kommunalarbetareförbundet

§ 1. AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Detta kollektivavtal äger tillämpning inom trädgårdsanläggnings- branschen ävensom vid arbeten med anläggning och underhåll av kyrkogårdar, golfbanor, idrottsplatser och liknande anläggningar.

§ 2. ARBETETS LEDNING M M

1. Med iakttagande av avtalets bestämmelser i övrigt äger arbetsgivaren rätt att själv eller genom ombud leda och fördela arbetet samt att antaga och avskeda arbetstagare. Ävenledes äger arbetsgivaren att använda arbetstagare oavsett om dessa är organiserade eller ej.

Anm.

Förevarande lydelse i § 2:1 gäller i avvaktan på att för avtalsområdet gällande medbestämmandeavtal föreligger.

2. Föreningsrätten skall å ömse sidor lämnas okränkt.

3. Anser arbetstagare, att uppsägning resp. avskedande ägt rum under omständigheter, som kan tolkas såsom angrepp på föreningsrätten, äger de genom sin organisation påkalla undersökning för vinnande av rättelse.

4. Arbetsgivare är skyldig att vid nyanställning upplysa arbetstagare om vilket avtal som gäller vid företaget eller arbetsplatsen samt vilka arbetsuppgifter som normalt ingår i arbetsgivarens åtaganden.

(5)

4

§ 3. ANSTÄLLNINGS INGÅENDE OCH UPPHÖRANDE, PERMITTERING M M

1. Allmänna bestämmelser

Med iakttagande av bestämmelserna i detta kollektivavtal och gällande lagstiftning har arbetsgivare och arbetstagare rätt att fritt överenskomma i frågor rörande anställning.

Arbetsgivare och arbetstagare skall beakta att det, förutom nedan angivna bestämmelser, finns regler i lag, t ex lagen om anställnings- skydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL), om anställnings ingående och upphörande, permittering m m.

Anm. av informativ karaktär

Handlingar som nedan markeras med * kan beställas från SLA.

2. Anställnings ingående

Huvudregeln för anställning skall vara tillsvidareanställning. I företagen är verksamheten av sådan art att det finns ett stort behov av tidsbegränsade anställningar och under vissa perioder finns också behov av deltidsanställningar. Arbetsgivaren bör dock så långt som möjligt, i sin planering av verksamheten och personal-

dimensioneringen, öka antalet tillsvidare- och heltidsanställningar samt öka sysselsättningsgraden för de som är anställda på deltid.

Uppgörelse om anställning skall ske skriftligen * om arbetsgivare eller arbetstagare så påfordrar. För arbetsgivaren gäller dessutom vad som anges i nedanstående ”Anm. av informativ karaktär”.

Beträffande anställningsformer, se 2.1 - 2.3. Arbetstagares rätt till återanställning regleras i punkt 6.

Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) § 6 c är arbetsgivaren skyldig att senast en månad efter att arbetstagaren börjat arbeta skriftligen informera om de villkor som gäller för anställningen. I lagen anges vad informationen skall innehålla för uppgifter. Om uppgörelse om anställningen sker på av SLA upp- rättat anställningsformulär* fullgör arbetsgivaren därmed sin informations- skyldighet enligt ovan nämnda paragraf. Formuläret kan beställas från SLA.

(6)

5 2.1 Tillsvidareanställning

Anställning gäller tills vidare, om inte annat har överenskommits.

2.2 Provanställning

Vid nyanställning, som avses gälla tills vidare, får överenskommelser träffas om provanställning omfattande högst sex månader.

2.3 Tidsbegränsad anställning

Överenskommelse om tidsbegränsad anställning får träffas om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet avseende:

- viss säsong, viss tid eller visst arbete.

Dessutom får överenskommelse träffas om anställning för viss tid avseende:

- viss tid, dock sammanlagt högst sex månader under två år, om det föranleds av tillfällig arbetsanhopning

Dessutom får överenskommelse träffas om anställning för viss tid avseende:

- vikariat. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

- praktik - eller feriearbete

- tid till dess arbetstagaren skall börja sådan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, som skall pågå mer än tre månader

- tid efter det att arbetstagaren uppnått gällande pensionsålder (se 3.4.)

- överenskommen visstidsanställning, som beträffande en och samma arbetstagare får omfatta sammanlagt högst 12 månader - sammanlagt högst 18 månader i ett företag eller en verksamhet som tidigare inte har haft någon arbetstagare - under tre år, varvid ingen avtalsperiod får vara kortare än en månad. Arbetsgivaren får vid en och samma tidpunkt ha högst fem arbetstagare - arbetare och tjänstemän sammantagna - med överenskommen visstids- anställning.

(7)

6

3. Allmänna bestämmelser om anställnings upphörande

Uppsägning från arbetsgivarens sida skall ske skriftligen * och vara sakligt grundad.

Före beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren förhandla enligt MBL och detta avtals förhandlingsordning (§ 19). Därvid beaktas turordningsbestämmelserna i punkt 5.

Före beslut om uppsägning på grund av personliga skäl skall

arbetsgivaren underrätta * arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör om detta minst två veckor i förväg. Angående avskedande, se 3.5.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation (avdelning) som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren med anledning av underrättelsen enligt tredje stycket ovan.

Överläggning skall påkallas så snart ske kan, dock senast en vecka efter det att underrättelse lämnats. Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning förrän överläggningen har avslutats.

3.1. Tillsvidareanställnings upphörande. Uppsägningstider

Vid uppsägning av tillsvidareanställning gäller nedan angivna upp- sägningstider.

För såväl arbetsgivare som arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad. Uppsägning får dock ske med omedelbar verkan under förutsättning dels att arbetstagarens

anställningstid vid uppsägningstillfället understiger en månad, dels att arbetstagaren ej innehar, av arbetsgivaren tillhandahållen,

tjänstebostad.

(8)

7

Arbetstagaren har rätt till följande uppsägningstider:

Sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren vid uppsägningstill- fället

Minst men kortare än Minsta uppsägningstid

2 år 1 månad ¹⁾

2 år 4 år 2 månader

10 år 6 månader

1) Se dock vad som anges i momentets andra stycke.

Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att träffa överenskommelse om längre uppsägningstider än ovan angivna, om detta sker

skriftligen.

3.2. Provanställnings upphörande

Vill arbetsgivare eller arbetstagare avbryta anställningen före

utgången av den överenskomna prövotiden eller i samband med att prövotiden utlöper, skall meddelande härom lämnas senast två veckor innan anställningen avses upphöra. Har så ej skett, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.

3.3. Tidsbegränsad anställnings upphörande

Anställning för viss säsong, viss tid eller visst arbete upphör utan föregående uppsägning vid den överenskomna anställningstidens utgång respektive när det överenskomna arbetet slutförts. Angående arbetsgivares skyldighet att dessförinnan lämna vissa meddelanden, se tredje-femte stycket nedan.

Såväl arbetsgivare som arbetstagare kan avbryta anställningen i förtid genom uppsägning med iakttagande av en uppsägningstid av två veckor. För sådan uppsägning gäller i övrigt vad som anges i punkt 3.

Vid säsonganställning, som beräknas pågå minst tre månader, skall arbetsgivaren meddela arbetstagaren om den tidpunkt då säsongen

(9)

8

beräknas vara avslutad. Meddelandet skall lämnas om möjligt minst en vecka före säsongens slut.

Säsonganställd arbetstagare, som inte kommer att få återanställning nästkommande säsong, skall få skriftligt besked * härom av arbetsgivaren minst en månad innan den nya säsongen börjar. En förut- sättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, vid säsongens slut, har varit anställd hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren.

Arbetstagare som är anställd för viss tid eller visst arbete och som inte kommer att få återanställning när anställningen upphör, skall få skriftligt besked * härom av arbetsgivaren minst en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställningen upphör, har varit

anställd hos arbetsgivaren minst tolv månader under de senaste tre åren.

Anm.

Som framgår av 2.3. kan en vikariatsanställning under vissa förutsättningar övergå i en tillsvidareanställning.

3.4 Avgång med pension

En arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg.

Beträffande arbetstagare, som är anställd tillsvidare och som kvarstår i anställningen efter uppnådd pensionsålder enligt första stycket, gäller en ömsesidig uppsägningstid av en månad. Avtalets bestämmelser om turordning (punkt 5) och företrädesrätt till

återanställning (punkt 6) gäller ej beträffande sådan arbetstagare.

Arbetsgivare, som vill att arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får hel förtidspension enligt lagen om allmän försäkring, skall ge arbetstagaren skriftligt besked om detta så snart arbetsgivaren fått kännedom om pensionsbeslutet.

Anställningen upphör när arbetstagaren fått del av arbetsgivarens besked.

(10)

9 3.5. Avskedande

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Avskedande skall meddelas skriftligen. *

Före beslut om avskedande, skall arbetsgivaren underrätta * arbetstagaren härom minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med

underrättelsen varsla * den lokala arbetstagarorganisation (avdelning) som arbetstagaren tillhör.

Beträffande arbetstagarens och den lokala fackliga organisationens överläggningsrätt, med åtföljande skyldighet för arbetsgivaren att avvakta med sitt beslut, gäller i tillämpliga delar vad som anges om överläggning i punkt 3.

3.6. Arbetstagares rätt att med omedelbar verkan frånträda anställningen

Arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Om så sker, skall arbetsgivaren omedelbart utbetala innestående lön.

4. Permittering

Före beslut om permittering skall arbetsgivaren förhandla enligt MBL och detta avtals förhandlingsordning (§ 19).

Arbetstagare får ej permitteras under uppsägningstid.

Arbetstagares rätt till permitteringslön regleras dels av förbunds- parternas särskilda överenskommelse (se bilaga till detta avtal) dels av bestämmelser i LAS.

Anm. av informativ karaktär till punkt 3 och 4

Enligt lag skall arbetsgivaren på begäran utfärda arbetsgivarintyg när anställ- ningen eller arbetet upphört. Sådant arbetsgivarintyg utgör villkor för att arbetslös arbetstagare skall få rätt till arbetslöshetsersättning eller arbets- marknadsstöd. Sådant intyg ska utfärdas inom 14 dagar efter det att begäran gjorts. Erforderlig blankett, fastställd av Arbetslöshetskassornas Sam-

organisation, tillhandahålles av arbetstagaren.

(11)

10 5. Turordning vid uppsägning

a. Företag med högst tio anställda enligt 22 § andra stycket LAS Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare, oavsett antalet tur- ordningskretsar, undanta högst två arbetstagare som enligt

arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Den eller de arbetstagare som undantas har företräde till fortsatt arbete.

Turordningsbestämmelserna i punkt C nedan blir tillämpliga på de arbetstagare som inte undantas från turordningen.

Arbetsgivare som avstår från möjligheten att göra undantag från turordningen skall i stället tillämpa turordningsbestämmelserna i

punkterna b och c nedan.

b. Företag med flera än tio anställda enligt 22 § andra stycket LAS Vid uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist gäller, om flera arbetstagare har likartade arbetsuppgifter och tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet, de turordningsregler som framgår av punkt C nedan.

c. Gemensamma turordningsbestämmelser

Arbetstagarens plats i turordningen inom driftsenheten bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika

anställningstid ger högre ålder företräde.

Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter fastställs turordningen för varje driftsenhet. Är arbetstagaren bunden av flera kollektivavtal för en driftsenhet fastställs särskild turordning för varje avtalsområde.

(12)

11

Finns i sådant fall flera driftsenheter på samma ort skall, om

arbetstagarorganisationen så begär vid förhandling enligt punkt 3, inom organisationens avtalsområde fastställas gemensam turordning för samtliga driftsenheter på orten.

6. Allmänna bestämmelser om företrädesrätt till återanställning Arbetstagare, som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller som på samma grund ej har fått fortsatt anställning, kan ha företrädesrätt till återanställning enligt följande bestämmelser.

Företrädesrätt tillkommer endast arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren. Tidigare säsonganställd arbetstagare har dock företrädesrätt till ny anställning om arbetstagaren har varit anställd hos

arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren.

Företrädesrätt gäller endast återanställning vid den driftsenhet där arbetstagaren var anställd när tidigare anställning upphörde och endast anställning som omfattas av detta avtal. Arbetstagare skall ha tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Företrädesrätt till återanställning ges den arbetstagare som har den längsta anställningstiden hos arbetsgivaren. Vid lika anställningstid ger högre levnadsålder företräde. Angående beräkning av anställ- ningstid, se punkt 5c, tredje stycket.

Arbetstagare har ej företrädesrätt till återanställning förrän arbetstagaren hos arbetsgivaren gjort anspråk härom. Har

arbetstagare antagit erbjudande om ny anställning är arbetstagare skyldig tillträda anställning först efter skälig övergångstid.

Avvisar arbetstagare erbjudande om återanställning, som

arbetstagaren skäligen bort godta, är företrädesrätten förfallen.

Arbetstagare som fått återanställning skall anses ha uppnått den anställningstid som fordras enligt detta avtal för rätt till längre uppsägningstid än en månad, rätt till besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta samt företrädesrätt till

återanställning.

(13)

12

Anm.

Vid anlitande av bemanningsföretag för tid överstigande fem veckor, föreligger förhandlingsskyldighet med Kommunal lokalt, om det finns före detta

tillsvidareanställd personal med företrädesrätt till återanställning, se förhandlingsordningen i detta avtals § 16.

6.1. Företrädesrättens giltighetstid

Arbetstagare som varit anställd tills vidare, har företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då uppsägning skedde och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde.

Arbetstagare, som varit anställd för viss säsong, har företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades, eller skulle ha lämnats, enligt 3.3, fjärde stycket.

Företrädesrätten gäller därefter till dess nio månader förflutit från den nya säsongens början.

Arbetstagare, som varit anställd för viss tid eller visst arbete, har företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades, eller skulle ha lämnats, enligt 3.3, femte stycket. Företrädesrätten gäller därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde.

6.2. Företrädesrätt för deltidsanställda

En deltidsanställd arbetstagare som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättnings- grad, dock högst heltid, har trots punkt 6 i detta avtal företrädesrätt till sådan anställning.

Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättning och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Härutöver gäller vad som framgår av 25 a § LAS.

(14)

13 7. Skriftlig tillrättavisning

Arbetstagare, som åsidosätter sina åligganden i anställningen kan tilldelas skriftlig tillrättavisning* på vilken förseelsen skall anges.

Kopia av tillrättavisningen skall skickas till berörd Kommunal- avdelning samt SLA. Anser arbetstagaren att tillrättavisningen är obefogad, har avdelningen rätt att påkalla förhandling i ärendet.

Anm.

Parterna är ense om att tilldelning av skriftlig tillrättavisning inte utgör en disciplinär åtgärd men väl ett sätt för arbetsgivaren att inom ramen för sin arbetsledning påtala icke acceptabelt handlande från arbetstagarens sida med målsättningen att denne skall förstå och rätta till vad som brister.

8. Avtalsstridigt lämnande av anställning

Arbetstagare får inte lämna anställningen utan iakttagande av avtalsenlig uppsägningstid eller, vid tidsbegränsade anställningar, före den överenskomna anställningstidens slut om inte skäl till detta föreligger enligt 3.2., 3.3. eller 3.6.

Arbetstagare som lämnat sin anställning i strid mot vad som anges i föregående stycke, går av innestående lön och semesterersättning förlustig nedan angivet belopp såsom skadestånd (kvittning).

- Tillsvidareanställd arbetstagare

Ett belopp motsvarande avtalsenlig timlön för de dagar av upp- sägningstiden (punkt 3.1.), som arbetstagare ej iakttagit, dock högst för två veckor.

- Arbetstagare med annan anställningsform

Ett belopp motsvarande avtalsenlig timlön för de dagar som skulle ha återstått av anställningstiden, dock högst för en vecka.

Vid löneavdrag enligt ovan gäller bestämmelserna om s k tvungen kvittning i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Detta innebär bl a att arbetsgivaren utan dröjsmål måste inhämta besked från kronofogdemyndigheten om hur stor del av lönefordringen som är skyddad mot kvittning (s k förbehållsbelopp).

(15)

14

§ 4. ORDINARIE ARBETSTID OCH RASTER

1. Den ordinarie arbetstidens förläggning bestäms utav arbetsgivaren.

Vid förläggning av arbetstiden ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren. Här ska hänsyn tas dels till att verksamheten kan bedrivas rationellt och effektiv dels till arbetstagarens önskemål om förläggning och goda möjligheter till familjeliv och socialt liv i övrigt.

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader. Lokal överenskommelse kan träffas om en längre begränsningsperiod (än sex månader), dock högst tolv månader. För personal med tidsbegränsad anställning gäller en högsta begränsningsperiod motsvarande anställningsperioden.

I normalfallet förläggs den ordinarie arbetstiden mellan 06.30 och 18.00 och kan när behov finns förläggas enligt första och andra stycket.

Anm.

Observera att den sammanlagda genomsnittliga veckoarbetstiden inklusive övertid per sjudagarsperiod inte får överstiga 48 timmar beräknat under en åttamånadersperiod.

Såvida ej annat överenskoms mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skall arbetstiden utläggas på vardagar, måndag- fredag.

Aktuellt arbetstidsschema skall delges berörda arbetstagare en månad innan schemat börjar gälla.

2. Under den mörka årstiden kan, när särskilda skäl föreligger och samråd härom skett mellan arbetsgivare och berörd arbetstagare, arbetstiden inskränkas till den tid dagsljuset tillåter. Arbetsgivaren har emellertid rätt att påkalla arbete under hela den i punkt 1

fastställda arbetstiden utan att därför betala övertidstillägg.

3. Raster förläggs enligt överenskommelse på varje särskild arbetsplats och skall såvida inte annat överenskoms utgöras av 1/2 timmes frukostrast, 1/2 timmes middagsrast och en kafferast om 15 minuter.

(16)

15

4. Då omständighet, som icke kunnat förutses (såsom natur- och olyckshändelse), nödvändiggör ändring i den ordinarie arbetstidens förläggning, äger arbetsgivaren rätt att omedelbart vidtaga sådana åtgärder.

5. Vid för arbetets utförande otjänlig väderlek, bör arbetsgivaren, såvida därigenom uppenbar skada ej kan uppstå, oavsett om arbetarna därom gör framställning eller ej, avstanna arbetet; dock får sålunda förlorad arbetstid ej återtagas genom arbete på övertid med mindre än att därför tillämpas bestämmelserna om övertid.

Om arbetet på grund av otjänlig väderlek ej kan påbörjas inom två timmar från den ordinarie arbetstidens början, utgår till arbetstagare, som i god tro att arbete kunde utföras inställt sig på arbetsplatsen, och som av arbetsgivaren inom denna tid meddelats, att han ej behöver kvarstanna, en särskild inställelseersättning uppgående till vederbörande arbetstagares avtalstimlön för två timmar.

I de fall meddelande från arbetsgivare till arbetstagare om att denna ej behöver kvarstanna icke lämnats inom två timmar, betalas hela väntetiden med vederbörande arbetstagares avtalstimlön.

Om arbetet avstannar på grund av otjänlig väderlek, ersätts vänte- tiden med avtalstimlön. Meddelar arbetsgivaren att arbetstagaren ej behöver kvarstanna på arbetsplatsen, utgår särskild ersättning med avtalstimlön för den tid, varmed den arbetade tiden och väntetiden sammanlagt understiger två timmar.

Arbetslag, som vid otjänlig väderlek avstannar arbetet, skall omedelbart anmäla detta till arbetsgivaren eller hans ombud.

6. Arbetsgivaren äger rätt anordna arbetet i skift

Vid 2-skiftgång skall den ordinarie arbetstiden (exklusive raster) för vardera skiftet vara 40 timmar per vecka. Såvida icke annat

överenskommes skall arbetstiden vara 8 timmar per dag under veckans fem första dagar. Första skiftet förläggs så att arbetstiden börjar tidigast kl 05.00. Andra skiftet förläggs så att arbetstiden slutar senast kl 24.00.

(17)

16

Om ej annat överenskommes skall skiftväxling ske mellan arbetstagare vid kalenderveckans slut. Varsel om övergång från ett skift till ett annat skall lämnas minst 8 timmar före skiftets början.

7. Dygnsvila

Huvudregeln är att varje arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod beräknad från arbetspassets början enligt arbetstagarens arbetstidsschema (dygnsvila).

Undantag från huvudregeln får göras tillfälligtvis*, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Arbetstagaren har då rätt till motsvarande förskjuten vila i anslutning till det arbetspass som avbrutit dygnsvilan.

Om vila av sakliga skäl inte kan ges på detta sätt, ska arbetstagaren inom en månad erbjudas motsvarande förskjuten vila. Undantag från dygnsvilan får inte göras fler än sju dygn i följd räknat från det första arbetspassets början.

Vid förläggning av förskjuten vila enligt ovan gäller att såväl verksamhetens krav som den anställdes önskemål och behov skall beaktas. Förskjuten vila enligt ovan får inte medföra inkomstbortfall.

Anm.

*Med detta kan exempelvis avses övertidsarbete, snöröjning, otjänlig

väderlek, eller annan överenskommen arbetstidsförläggning enligt punkterna ovan.

Har dygnsvilan brutits avses med förlängd vila de återstående timmarna upp till 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod.

Beredskap räknas inte som arbete vad gäller dygnsvilan.

8. Veckovila

Arbetstagaren skall ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Arbetsgivare och arbetstagare kan vid behov överenskomma om avvikelser från denna regel. Sådan avvikelse får göras endast under förutsättning att

(18)

17

arbetstagaren ges motsvarande viloperiod vid ett annat tillfälle eller erhåller annat lämpligt skydd.

9. Beredskap

Förhandling om beredskap och beredskapsersättning vid snöröjning skall ske lokalt.

§ 5. ARBETSFORM

1. Arbetet utförs antingen mot tidlön eller på ackord. Den form för lönens utgivande, som för varje särskilt arbete blivit fastställd, skall ovillkorligen fasthållas. Ackord bör tillämpas för allt arbete, där förutsättningar härför föreligger.

2. Allt arbete skall utföras väl och enligt vederbörligen givna före- skrifter. Arbetsgivaren äger att under arbetets gång kontrollera utförandet och påkalla rättelse, där så erfordras.

3. Om arbetet är av den art eller sådana omständigheter föreligger att arbetet icke kunnat kontrolleras under dess gång, får anmärkningar som görs efter det arbetet är slutfört icke föranleda nedsättning av de priser som för samma arbete är i avtalet fastställda men det

åligger arbetstagaren att utan särskild ersättning avhjälpa bevisligen genom hans förvållande eller försummelse uppkomna fel. Ej må dock anmärkningar i sådant hänseende framställas senare än 6 arbetsdagar efter arbetets slutförande eller vid tidigare verkställd uppmätning av detsamma.

§ 6. TIDLÖNSARBETE 1. Minimilöner

Feriearbetande skolungdom till och med 19 år omfattas ej av avtalets minimilöner. Lönen för feriearbetande skolungdom får dock inte understiga minimilönen enligt yrkesgrupp a).

(19)

18

2. Yrkesgrupper och lönetabeller 1/4 2010 - 31/03 2012

OBS! För arbetstagare som varit anställd före tidpunkt för lönerevision ska utgående löner höjas enligt övergångsbestämmelser, se punkt 8.

Timlöner 1/4 2010- 31/5 2010

Yrkesgrupper

Timlöner 1/4 2010- 31/5 2010 a) Arbetstagare som fyllt 16 år 64:60 b) Arbetstagare som fyllt 17 år 74:80 c) Arbetstagare som fyllt 18 år 94:20 d) Arbetstagare som fyllt 19 år 99:20 e) Arbetstagare som fyllt 19 år och arbetat med

trädgårdsanläggningsarbeten under minst en säsong om minst sex månader eller som sä- songmässigt arbetat med underhålls- och parkarbeten under minst tre säsonger om sammanlagt minst 18 månader eller

arbetstagare som genomgått gymnasieskolans trädgårdslinje

110:15

f) Yrkesarbetare med 5 års mångsidig träd- gårdsanläggningspraktik eller med 6 års mångsidig praktik med underhålls- och parkarbeten eller som genomgått gymnasieskolans trädgårdslinje eller grundläggande yr- keskurs i trädgårdsyrket eller fullständig 9 veckors fortbildningskurs för trädgårdsan- läggningsarbetstagare samt därutöver har minst 3 års mångsidig praktik eller som genomgått högre specialkurs på anläggnings- linjen och därutöver har minst 18 månaders trädgårdsanläggningspraktik

121:85

g) Fackkunnig arbetstagare som självständigt kan utföra alla i företaget normalt förekom- mande arbeten, och som kan svara för till- delat ansvarsområde utan direkt arbetsled- ning, eller som innehar av Trädgårdsanläg- garnas Centrala Yrkeskommitté utfärdat yrkesbevis enligt övergångsbestämmelserna.

124:85

(20)

19 Timlöner 1/6 2010 – 31/3 2011

Yrkesgrupper

111:95

123:85

126:85

(21)

20 Timlöner 1/4 2011- 31/3 2012

Yrkesgrupper

114:65

126:85

129:85

(22)

21 3. Helglön

Timavlönade

För julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen,

trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, Kristi Himmelsfärds dag, Första Maj, Nationaldagen och midsommarafton, som infaller på en vardag (måndag till fredag), utges helglön.

Helglönen är 8 timmar x grundlön enligt punkt 2 ovan. Om den ordinarie arbetstiden avviker från 8 timmar, justeras timfaktorn i motsvarande grad.

Helglön utges under förutsättning att den anställde för arbetsgivarens räkning arbetat för honom gällande full arbetstid närmast före och efter helgdagen.

Med arbetad tid jämställs:

• Sjukdom under arbetsgivarperioden

• Överenskommen inarbetad tid

• Semester

• Permittering under de fyra första veckorna av permitteringstiden Månadsavlönade

Helglön ingår i månadslönen.

Anm.

Månadslönen beräknas utifrån timlön gånger faktorn 174.

Nationaldagen den 6 juni

År då den 6 juni inträffar en lördag eller söndag har heltidsanställd arbetstagare med arbetstid förlagd till dagtid måndag-fredag rätt till en dags betald ledighet (deltidsanställd i proportion). Som

förutsättning gäller att arbetstagaren är anställd den 6 juni det året och inte är sjuk eller tjänstledig. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan ledigheten bytas mot lön.

4. Särskilda lönebestämmelser och lönetillägg

Arbetande förman, anställd som sådan, erhåller lön enligt e) resp.

f) med ett tillägg av minst 90 kr per vecka.

(23)

22

Höjdtillägg. Vid arbete över 5 meters höjd betalas ett tillägg av 10 % på avtalstimlönen.

Arbetstagare fylld 18 år och med minst en säsongs praktik inom branschen efter fyllda 16 år erhåller lön som Arbetstagare fylld 19 år.

Arbetstagare fylld 17 år och med minst en säsongs praktik inom branschen efter fyllda 16 år erhåller lön som Arbetstagare fylld 18 år.

Praktiken skall kunna styrkas genom intyg eller dylikt för att berät- tiga till uppflyttning.

Arbetstagare, som genomgått trädgårdsförmanskurs eller högre specialkurs och uppfyller fordringarna för fackkunnig yrkes- arbetstagare, erhåller ett lönetillägg av 1:- per timme.

5. Löner för förare av vissa maskiner och fordon

OBS! För arbetstagare som varit anställd före tidpunkt för lönerevision ska utgående löner höjas enligt övergångsbestämmelser, se punkt 8.

A. Bilförare, traktorförare m fl

Till fullt yrkeskunniga bilförare, traktorförare samt förare av för berg- och jordtransport avsedd truck och dumper, anställda som sådana, utgår följande månadslön.

Månadslön, kr 1/4 2010-31/5 2010 20 756: - 1/6 2010-31/3 2011 20 964: - 1/4 2011- 31/3 2012 21 488: -

B. Maskinförare

Till fullt yrkeskunnig förare av mobilkran, grävmaskin, bandtraktor, bandburen eller hjulburen lastmaskin samt väghyvel, som innehar

(24)

23

föreskrivet yrkesbevis för sådan maskin, utgår följande månadslöner.

Månadslön, kr

1/4 2010- 31/5 2010 21 858: - 1/6 2010- 31/3 2011 22 077: - 1/4 2011- 31/3 2012 22 629: -

C. Övriga förare

Förare av övriga maskiner samt arbetstagare, som tillfälligt tjänstgör som förare av i A och B ovan angivna maskiner och fordon, bibehåller lön enligt den löneklass han tillhör.

Ingår chaufför eller maskinförare som sådan i ackordslag och delar ackord med timavlönad arbetstagare utgår timlön som för

fackkunnig yrkesarbetstagare i stället för veckolön.

D. Förberedelse- och avslutningsarbeten

Förare enligt kategori A och B ovan, som efter överenskommelse utför service på maskiner (exempelvis smörjning, varmkörning, tankning) utanför ordinarie arbetstid, erhåller för sådant arbete individuell ersättning enligt överenskommelse som träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådan arbetstid är ej att betrakta som övertid enligt Arbetstidslagen.

Bestämmelserna avser ej rena reparations- och underhållsarbeten.

Anm. till punkt D

Genom kollektivavtalets regler om förberedelse- och avslutningsarbeten har parterna träffat avtal om avvikelse från reglerna om övertid i Arbetstidslagen.

E. Ackordsöverenskommelse

Mellan arbetsgivare och hos honom anställd förare får, i likhet med vad som gäller för timavlönad arbetstagare, överenskommelse träffas om ackord.

(25)

24

6. Yrkesbevis för maskinförare

Vid förande av maskin inom nedan angiven maskinfamilj erfordras yrkesbevis.

1. Jordförflyttningsmaskiner: Lastmaskin, grävmaskin, grävlas- tare, bandschaktare och väghyvel.

2. Kranar: Mobilkran

Med iakttagande av ovanstående utfärdas yrkesbevis för maskinfö- rare för respektive maskinfamilj, till den

som genomgått ungdoms- eller vuxenutbildning på en av de i ut- bildningen ingående maskinfamiljerna, eller

som är över 20 år och under minst 5.400 timmar utfört arbete med maskin inom maskinfamilj enligt ovan och fått sina färdigheter godkända av utbildningsgivare.

Protokollsanteckningar till § 6:6

1. Om maskinförare övergår till förande av annan maskin inom samma maskinfamilj och på vilken han tidigare ej utbildats, är arbetsgivaren skyldig att på betald tid ombesörja introduk- tionsutbildning för den berörde maskinföraren.

2. Yrkesbevis erfordras ej vad avser ovan angivna maskinfamiljer i följande fall:

För maskin enligt maskinfamilj 1 med tjänstevikt understi- gande 2000 kg.

För maskin enligt maskinfamilj 2 med lyftkapacitet understi- gande 8 tonmeter.

Anm.

Ansökan om yrkesbevis skall ställas till SLA-Kommunals yrkeskommitté, adress Svenska Kommunalarbetareförbundet, Box 19039, 104 32 Stockholm eller Skogs- och Lantarbets-givareförbundet, Box 55525, 102 04 Stockholm.

(26)

25 7. Cykelersättning

Arbetstagare, som för transport av verktyg, redskap, material eller eljest regelbundet mellan arbetsplatserna använder egen cykel eller annat fordon, erhåller ersättning härför enligt överenskommelse.

8. Övergångsbestämmelser

Utgående tidlöner höjs med följande belopp för respektive yrkesgrupp vid lönerevisionstillfällen 1/6 2010 samt den 1/4 2011 enligt nedan;

Vid lönerevisionstillfället 1/6 2010

1/6 2010

Kr/tim

a) 16 år 0,65: -

b) 17 år 0,75: -

c) 18 år 0,94: -

d) 19 år 0,99: -

e) 19 år + 6 månader 1,10: - f) Yrkesarbetare 1,22: -

g) Fackkunnig

arbetstagare 1,25: -

Kr/månad Bil- och traktorförare 208: -

Maskinförare 219: -

(27)

26 Vid lönerevisionstillfället 1/4 2011

1/4 2011 Kr/tim

a) 16 år 1,64: -

b) 17 år 1,90: -

c) 18 år 2,39: -

d) 19 år 2,52: -

e) 19 år + 6 månader 2,80: -

f) Yrkesarbetare 3,10: -

g) Fackkunnig

arbetstagare 3,17: -

Kr/månad Bil- och traktorförare 524: -

Maskinförare 552: -

Anm.

Månadslönen beräknas utifrån timlön gånger faktorn 174.

§ 7. ACKORDSARBETE

Lokal överenskommelse kan träffas om att på arbetsplats tillämpa ackord eller beting för arbete som lämpar sig härför. Om överenskommelse träffas ska de närmare förutsättningarna och villkoren för sådant arbete utarbetas lokalt.

Förbundets avdelningskontor äger rätt att på arbetsplats granska löneförhållanden. Företag och avdelningskontor överenskommer om hur förbundets granskningsarbete lämpligen bör genomföras.

Kommunal skall till företaget överlämna lista på sina medlemmar.

(28)

27

Övriga anställdas löneförhållanden redovisar företaget separat på en avidentifierad lista. Arbetstagare som meddelat arbetsgivaren att han/hon inte önskar granskning ska inte omfattas av granskningen.

§ 8. ÖVERTIDSARBETE OCH TILLÄGG FÖR ÖVERTID, SKIFT OCH FÖRSKJUTEN ARBETSTID

1. Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid, enligt § 4.1 i detta avtal. Övertidsarbete får inte förekomma utan arbetsledningens begäran, såvida inte annan överenskommelse träffas därom.

Vid behov äger arbetsledningen rätt att beordra arbetstagare att utföra arbete på övertid. Om arbetstagare av tvingande skäl är förhindrad att utföra sådant arbete skall hänsyn tas till detta . Övertid får uttas för;

– allmänt övertidsarbete i enlighet med 8 § Arbetstidslagen – arbete i samband med natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet som inte har kunnat förutses av

arbetsgivaren, i den utsträckning som förhållandena kräver Utöver vad som ovan sagts kan ytterligare övertid tas ut efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och berörd lokalavdelning inom Svenska Kommunalarbetareförbundet.

2. Tillägg för övertid, skift och förskjuten arbetstid.

2.1 Tillägg för övertidsarbete

1/4 2010 1/6 2010 1/4 2011 – 31/5 2010 -31/3 2011 -31/3 2012

För övertidsarbete måndag till fredag utgår tillägg per timme med;

Yrkesgrupp: a) – c) 40,40:- 40,80:- 41,82:- d) – g) 58,06:- 58,64:- 60,11:-

(29)

28

För övertidsarbete lördag, söndag, helgdag samt i § 11:2 angiven fridag utgår tillägg per timme med;

Yrkesgrupp: a) – c) 73,69:- 74,43:- 76,29:- d) – g) 109,60:- 110,70:- 113,47:-

2.2 Tillägg för förskjuten arbetstid (OB)

1/4 2010 1/6 2010 1/4 2011 – 31/5 2010 -31/3 2011 -31/3 2012

För ordinarie arbetstid förlag utanför arbetsplatsens ordinarie dagsarbetstid måndag till fredag utgår tillägg per timme med;

Yrkesgrupp: a) – c) 24,36:- 24,60:- 25,21:- d) – g) 33,48:- 33,81:- 34,65:-

För ordinarie arbetstid på lördag, söndag, helgdag samt i § 11:2 angiven fridag utges tillägg per timme med;

Yrkesgrupp: a) – c) 73,69:- 74,43:- 76,29:- d) – g) 109,60:- 110,70:- 113,47:-

3. Kompensationsledighet

Kompensation för övertidsarbete kan efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren även utgå i form av ledighet.

Då kompensation utges i form av ledighet beräknas den enligt föl- jande:

För varje övertidstimme, som utförs på vardag, måndag till fredag, utgår ledighet med 1 1/2 timme.

För varje övertidstimme, som utförs på lördag, helgdagsafton samt sön- och helgdag, utgår ledighet med 2 timmar.

Om övertiden ersätts med kompensationsledighet återförs det antal

”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt punkten 1 ovan.

(30)

29

§ 9. SJUKLÖN SAMT FÖRÄLDRALÖN

1. Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt vad som följer av detta avtal.

I övrigt gäller lagen om sjuklön.

2. Rätt till sjuklön

Arbetstagare har rätt till sjuklön fr o m andra anställningsdagen. För att ha rätt till sjuklön, krävs att arbetstagaren är tillsvidareanställd eller har en tidsbegränsad anställning som skall pågå minst en månad. Vid kortare anställningstid krävs att arbetstagaren börjat anställningen och har varit anställd minst 14 dagar i en följd.

Rätten till sjuklön är begränsad till de fjorton första kalenderda- garna i varje sjukperiod.

Om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt till smittbärarpenning föreligger enligt lagen om ersättning för smittobärare begränsas sjuklönerätten till 10 procent som utges fr o m fjärde frånvarodagen.

3. Inskränkningar i rätten till sjuklön

Rätten till sjuklön bortfaller i följande fall:

* För tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet såvida inte arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter att hindret upphört.

* Fr o m åttonde kalenderdagen eller den tidigare tidpunkt från vilken arbetsgivaren krävt intyg om inte arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare.

* Om arbetstagaren ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som vunnit laga kraft.

* Om arbetstagaren medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

(31)

30 4. Sjukanmälan

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall skall arbetsgivaren snarast möjligt underrättas härom. Arbetstagaren skall

dessutom, så snart som möjligt, uppge beräknad tidpunkt för återgång i arbete.

Om sjukfrånvaron fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång skall detta anmälas till försäkringskassan inom sju kalenderdagar.

Arbetsgivaren skall i enlighet med 12 § Sjuklönelagen lämna uppgift till den allmänna försäkringskassan om sjukdomsfall som gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön.

5. Sjukintyg

Om arbetsgivaren så begär skall arbetstagaren styrka sjukfrånvaron med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg.

Kostnaderna för av arbetsgivaren begärt intyg betalas av denne. Om arbetsgivaren begär intyg från viss läkare, är han inte skyldig att ersätta kostnaden för annan läkare, utom i de fall arbetstagaren har särskilda skäl att uppsöka annan läkare.

Från och med åttonde kalenderdagen i varje sjukperiod skall arbetstagaren utan särskild begäran och på egen bekostnad alltid styrka sjukdom med läkarintyg.

6. Beräkning av sjuklön

Sjuklönen utgör nedan angiven del av den lön för sådan fastlagd ordinarie arbetstid, inklusive hithörande lönetillägg, som

arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan under sjuklöneperioden:

* För första arbetsdagen i sjukperioden utges ingen sjuklön.

* 80 % fr o m andra arbetsdagen t o m fjortonde kalenderdagen i sjukperioden.

(32)

31

Anm. 1

Arbetstagare som under de senaste tolv månaderna före en ny sjukperiod gått miste om sjuklön under tio karensdagar har rätt till sjuklön även för första arbetsdagen i den aktuella sjukperioden. Sjuklönen beräknas på samma sätt som för andra arbetsdagen i sjukperioden.

Anm. 2

Sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från tidigare sjukperiods slut utgör ur sjuklönesynpunkt en och samma sjukperiod.

Anm. 3

På arbetstagarens begäran kan försäkringskassan besluta om att arbetstagare med upprepade korta sjukperioder har rätt till en sjuklön om 80 % även för den första dagen i varje sjukperiod, s k särskilt högriskskydd. Arbetsgivaren erhåller i dessa fall efter ansökan ersättning från försäkringskassan för hela sjuklönekostnaden för berörd arbetstagare. Detsamma gäller för arbetstagare med medicinskt väldokumenterad sjukdom som medför risk för en eller flera längre sjukperioder under en 12-månadersperiod. I det senare fallet kan dock arbetstagaren inte få sjuklön för karensdagen.

Anm. 4

Sjuklön utgår inte samtidigt med semesterlön. Sjuklön utgår ej heller samtidigt med kompensationsledighet som utgör ersättning för övertidsarbetet.

Beträffande arbetstagares rätt att i dessa fall uppskjuta utlagd ledighet, gäller vad som anges i § 12.7, "Förläggning av semesterledighet".

Anm. 5

Sjuklön inräknas ej i semesterlöneunderlaget. Beträffande sjuklönegrundande frånvaro: se semesterbestämmelserna i § 12 punkt 8.2.

7. Utbetalning av sjuklön

Utbetalning av sjuklön skall ske vid det avlöningstillfälle som infaller närmast efter det att arbetstagaren till arbetsgivaren har lämnat skriftlig försäkran om att han varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom.

8. Föräldralön

Rätt till föräldralön

En arbetstagare som är tjänstledig med föräldrapenning på grund av barns födelse eller vid adoption har rätt till föräldralön från

arbetsgivaren om

(33)

32

- arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd, samt

- arbetstagarens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten.

Inskränkning i rätten till föräldralön

Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldra- penning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Beräkning av föräldralön

Föräldralön utges

- under två månader om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och

- under tre månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer.

Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader, utges föräldralönen inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön utgörs av

- 10 % av lönen för sådan fastlagd ordinarie arbetstid som

arbetstagaren skulle ha arbetat under en respektive två månader om arbetstagaren ej varit tjänstledig.

Föräldralön betalas ut innan barnet är 19 månader gammalt. Vid adoption av barn kan föräldralön enbart tas ut inom 18 månader från det adoption skett.

Utbetalning av föräldralön

Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att arbetstagaren har återgått i arbete i tre månader efter tjänstledigheten.

(34)

33

§ 10. AVLÖNINGENS UTBETALANDE

Lön utbetalas, minst en gång per månad, på fastställd dag, för månadsavlönad den 25e, eller om helgdag då inträffar, föregående helgfria dag.

I samband med avlöningens utbetalning lämnas en specifikation av olika lönedelar och av gjorda avdrag.

Anm.

Regeln påverkar inte redan befintliga löneutbetalningsregler i företag fastställda innan den 10 maj 2010.

§ 11. LEDIGHET

1. Arbetstagares rätt till ledighet från arbetet och andra med ledigheten sammanhängande frågor regleras dels av lag (t ex lagarna om

studieledighet, föräldraledighet, fackliga förtroendemän, semester och arbetstid), dels av bestämmelserna i detta avtal (§ 12 semester samt vad som anges i punkterna 2-7 nedan).

2. Ledighet på helgdagsaftnar

Nyårs-, påsk-, pingst-, midsommar- och julaftnar är fridagar.

3. Ledighet vid val, fackliga konferenser och offentliga uppdrag Arbetstagare, som vill erhålla ledighet för deltagande i allmänna val, för fullgörande av kommunala och andra offentliga uppdrag samt för deltagande i fackliga konferenser och rådslag och i

förhandling om fråga vari han är utsedd att vara representant för sin organisation skall till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare framställa begäran därom i så god tid som möjligt.

I sådana fall har arbetstagaren rätt till erforderlig ledighet utan lön.

4. Ledighet för fackliga förtroendemän (exkl skyddsombud)

Facklig förtroendeman har enligt förtroendemannalagen rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. Facklig för-

troendeman har därvid rätt till bibehållna anställningsförmåner,

(35)

34

dock endast under förutsättning att ledigheten avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens arbetsplats.

Facklig förtroendeman utses av avdelning inom Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förtroendemannalagen vinner tillämpning på facklig förtroendeman då avdelningen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget.

Arbetstagare, som omfattas av förtroendemannalagen och som önskar ledighet för facklig verksamhet, skall anmäla detta till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare i så god tid som möjligt.

Därvid skall arbetstagaren även uppge om han yrkar bibehållna anställningsförmåner eller icke.

5. Ledighet för skyddsombud

Lokalt skyddsombud har efter anmälan till närmaste arbetsledare rätt till erforderlig ledighet med bibehållen lön

- vid Arbetsmiljöverkets förrättningar på arbetsplatsen - vid undersökningar, som arbetsledningen verkställer med

anledning av inträffat olycksfall/tillbud härtill

- vid besök på arbetsplatsen av regionalt skyddsombud.

På arbetsplats där lokalt skyddsombud saknas har arbetarna rätt att bland sig utse någon att som deras företrädare på betald arbetstid deltaga vid besök på arbetsplatsen av Arbetsmiljöverket eller av regionalt skyddsombud.

Efter anmälan till arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare äger skyddsombud rätt till erforderlig ledighet med bibehållen lön för deltagande i av de avtalsslutande organisationerna godkänd utbildning i arbetarskydd och arbetsmiljö.

Lokalt skyddsombud utses av avdelning inom Svenska Kommunal- arbetareförbundet. Lag- och avtalsbestämmelser rörande lokalt skyddsombud vinner tillämpning på lokalt skyddsombud då avdelningen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget.

(36)

35

Regionalt skyddsombud har efter anmälan till sin arbetsgivare eller dennes ställföreträdare rätt till erforderlig ledighet utan lön för fullgörande av sitt uppdrag.

Regionalt skyddsombud utses av avdelning inom Svenska

Kommunalarbetareförbundet och skall godkännas av Arbetsmiljö- verket. Lag- och avtalsbestämmelser rörande regionalt skyddsombud vinner tillämpning på regionalt skyddsombud då

avdelningen har underrättat arbetsgivaren om uppdraget.

Anm.

*Vad som i punkt 5 angetts beträffande lokalt skyddsombud gäller i förekom- mande fall även huvudskyddsombud.

6. Permission

Med permission förstås kort ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också omfatta nödvändiga (högst två) resdagar.

Permission kan beviljas i följande fall:

Eget bröllop

Egen 50-årsdag

Förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall

Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av läkare eller efter kallelse för mammografi, cellprov eller PSA-provtagning

Nära anhörigs frånfälle

Nära anhörigs begravning

Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, sambo och registrerad partner eller person med motsvarande anhörigrelation.

Anhållan om permission skall göras i så god tid som möjligt.

Orsaken till permissionen skall på förhand eller, om så inte kan ske, i efterhand styrkas om arbetsgivaren så begär.

(37)

36 7. Ledighet att söka arbete

I enlighet med vad som anges i lagen om anställningsskydd, har arbetstagare som blivit uppsagd från sin anställning, rätt till ledighet under uppsägningstiden med bibehållen lön i den utsträckning som skäligen fordras för att han skall kunna besöka arbetsförmedlingen eller annars söka arbete.

§ 12. SEMESTER

1. Arbetstagares semesterförmåner - varmed avses semesterledighet, semesterlön och semesterersättning - utgår enligt lag med de avvikelser och tillägg som framgår av följande bestämmelser.

2. Semesterår och intjänandeår

Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kallas intjänandeår.

Arbetsgivare får träffa överenskommelse med arbetstagare om annat semesterår än 1 april - 31 mars (12-månadersperiod) där speciella förhållanden så motiverar.

Anm.

Med uttrycket "speciella förhållanden" avses behov av löneadministrativ samordning mellan olika avtalsområden inom ett företag.

3. Semesterledighet

Arbetstagare har rätt till 25 dagars semesterledighet varje semesterår med de undantag som nedan anges. Under semesterledigheten skall arbetstagaren ha semesterlön i den mån han tjänat in sådan under in- tjänandeåret (se vidare under punkt 4).

Påbörjar arbetstagaren sin anställning efter den 31 augusti har han rätt till fem dagars semesterledighet under semesteråret.

(38)

37

Arbetstagare som anställs för viss tid, viss säsong eller visst arbete har inte rätt till någon semesterledighet i de fall arbetet avsetts pågå högst tre månader och inte varat längre tid. I dylikt fall äger arbetstagaren dock rätt till semesterersättning vid anställningens upphörande enligt punkt 10.

Arbetstagare som byter anställning under semesteråret är berättigad till semesterledighet i den nya anställningen endast i den mån han inte redan fått sådan ledighet.

Arbetstagares rätt till semesterledighet påverkas inte av att företag eller del av företag övergår till ny arbetsgivare.

Semesterledighet beräknas i hela dagar. Lördag och söndag räknas ej som semesterdagar. Med söndag jämställs helgdag samt påsk-,

pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton.

Infaller lördag eller söndag, som annars skulle ha utgjort arbetsdag, under semesterledighet som är kortare än fem dagar, räknas sådan dag som semesterdag. Under sådan semesterledighet infallande fridag räknas inte som semesterdag.

Vid semesterledighet som omfattar minst fem dagar har arbetstagare som arbetar lördag eller söndag eller båda dessa dagar, rätt till

ledighet motsvarande tid av veckoslut som infaller dels under

semesterledigheten, dels antingen omedelbart före semesterledigheten eller omedelbart efter denna. Omfattar semesterledigheten minst

19 dagar har sådan arbetstagare rätt till ledighet motsvarande tid av veckoslut både omedelbart före semesterledigheten och omedelbart efter denna. Det sistnämnda fallet gäller dock endast under

förutsättning att särskilda skäl inte föranleder annat. I båda fallen gäller vidare att motsvarande antal fridagar som ej är lördag eller söndag och som infaller under semesterledigheten räknas som semesterdag.

4. Rätten till betald semesterledighet

Rätt till semesterlön föreligger endast i den mån sådan intjänats under intjänandeåret. I den mån semesterlön ej intjänats motsvarande hela semesterledigheten föreligger rätt till semesterledighet utan semester- lön.

(39)

38 Därvid gäller följande.

Av den totala semesterledigheten skall så många dagar anses betalda som svarar mot den del av intjänandeåret under vilken arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren. Arbetsdag då arbetstagaren varit frånvarande utan lön inräknas i anställningstiden endast om fråga har varit om semesterledighet, ledighet på grund av permittering eller ledighet som är semesterlönegrundande enligt punkt 9.

Uppstår vid beräkningen av antalet betalda semesterdagar brutet tal, skall avrundning ske till närmast högre hela tal. Återstående dagar ut- gör semesterledighet utan lön.

Exempel på beräkning av antalet betalda semesterdagar Beräkningen av antalet semesterdagar med semesterlön kan

exemplifieras enligt följande: (Exemplet förutsätter 1/4 - 31/3 som intjänandeår.)

Arbetstagaren anställdes fr o m den 18 oktober och anställningstiden blir då under det första intjänandeåret 165 dagar. Detta gäller vid såväl heltids- som deltidsanställning liksom i de fall arbetstagaren varit frånvarande under tid som enligt punkt 9 är semesterlönegrundande.

Beräkningen av antalet betalda semesterdagar under påföljande semesterår blir då:

25 x 165

365 = 11,3 som skall avrundas uppåt.

Arbetstagaren har enligt detta exempel således rätt till 12 betalda semesterdagar. Antalet obetalda semesterdagar är 13.

Anm. 1

Anställningstiden - i exemplet 165 dagar - kan, i förekommande fall, endast minskas med icke semesterlönegrundande frånvaro.

Anm. 2

Om intjänandeåret är ett skottår ändras 365 till 366 och i detta exempel skulle anställningstiden öka med en dag.

5. Avstående från rätt till semesterledighet

Arbetstagare får avstå från semesterledighet som ej är förenad med semesterlön. På begäran av arbetsgivaren skall arbetstagaren ge besked i vad mån han önskar få ut sådan semesterledighet eller avstå härifrån. Besked behöver dock ej lämnas innan arbetstagaren har fått

(40)

39

veta, hur många semesterdagar utan lön han har eller kan beräknas få rätt till.

Har semesterledighet utan lön lagts ut med anledning av

arbetstagarens besked enligt första stycket, får han ej senare avstå från ledigheten.

Beslutar arbetsgivaren om permittering, som arbetstagaren ej hade anledning att räkna med då han lämnade besked om att ta ut den

obetalda semesterledigheten, har arbetstagaren likväl rätt att avstå från denna semesterledighet i den mån ledigheten sammanfaller med

permitteringstiden. Detta gäller dock endast om arbetstagaren underrättar arbetsgivaren härom senast två veckor före semesterledighetens början. Får arbetstagaren först senare kännedom om permitteringen, har han rätt att avstå från ledigheten genom att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren. Har semesterledigheten då inletts, upphör ledigheten med utgången av den dag då arbetsgivaren

underrättades.

6. Sparande av semesterledighet

Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera (maximalt fem) dagar till ett senare semesterår.

Sparade semesterdagar skall förläggas till det semesterår arbetstagaren väljer. Detta gäller dock ej om annat har avtalats eller särskilda skäl föreligger mot att semesterdagarna förlägges till det året. Sparad semesterdag skall dock läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Har arbetstagaren avsett att sparade dagar skall förläggas till det femte året efter det semesterår då de sparades och skulle sådan förläggning medföra betydande olägenhet, får över- enskommelse träffas att semesterdagarna skall läggas ut under det sjätte året.

Semesterdagar får icke sparas under semesterår då arbetstagaren får ut semesterdag som har sparats från tidigare år.

(41)

40

Vill arbetstagaren spara semesterdagar eller vill han ta i anspråk sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten i övrigt, skall han underrätta arbetsgivaren härom i samband med att

förläggningen av årets semesterledighet bestäms. Sådan underrättelse behöver dock inte lämnas förrän arbetstagaren har fått veta hur många semesterdagar med lön han har eller kan beräknas få rätt till. Vill arbetstagaren få ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, skall han meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg. Vad nu sagts gäller endast om

arbetsgivare och arbetstagare inte träffar annan överenskommelse.

I övrigt gäller i fråga om förläggning av sparad semesterdag vad som föreskrivs under punkt 7.

7. Förläggning av semesterledighet

Semesterns förläggning bestäms genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kan parterna ej enas bestämmer arbetsgivaren om förläggningen. I sådant fall gäller följande:

Semestern bör utgå i ett sammanhang om fyra veckor förlagd till tiden 15 maj – 15 september. Föreligger svårigheter till sådan förläggning äger dock arbetstagaren rätt till tre veckor förlagda i ett sammanhang till tiden för sommarskollovet.

Vid utläggning av sparad semester skall som huvudregel gälla att denna förläggs i samband med uttagande av den ordinarie semestern.

Därest svårigheter föreligger att tillämpa denna regel må undantag därifrån göras.

Av semesterdagar som utläggs under visst semesterår skall, om ej annat avtalas mellan arbetsgivare och arbetstagare, dagar som är förenade med semesterlön utgå först. Sparade semesterdagar som är hänförliga till olika semesterår skall uttas i den ordning de intjänas.

Semester får ej utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid, oberoende av om uppsägningen skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida och oavsett vilken grund som

åberopas för uppsägningen. Kommer uppsägningstid helt eller delvis att sammanfalla med redan utlagd semesterledighet skall, om arbetstagaren så begär, semesterledighetens förläggning i samma mån