Tjänsteutlåtande
Kommunledningskontoret
2013-12-20
Anna Hamberg Sidan 1 av 3
Näringslivschef +46 8 579 229 80
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2013/0743 KS-1 Diariekod: 011
Kommunstyrelsen
Ny inriktning för internationella kontakter
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande:
• Sollentuna kommun ska inte ingå nya vänortstavtal. Istället ska goda exempel identifieras från andra länder för att bland annat kunna ge idéer till nya metoder, förhållningssätt och lösningar.
Sammanfattning
Sollentuna kommunen har vänortsavtal med Hvidovre i Danmark, Saue i Estland, Tusby i Finland och Oppegård i Norge.
I en rapport framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting som handlar om medlemmarnas vänortssamarbete lyfts det fram att när möjligheten till andra finansieringssätt finns för internationellt samarbete kan vänorts- samarbetet få lägre prioritet. Synen på vänortssamarbete i de svenska kommunerna har svängt och det finns kommuner som anser att det är förlegat. Exempelvis har Stockholms stad avslutat samtliga vänortsavtal.
Bakgrund
Sollentuna kommunen har vänortsavtal med följande kommuner:
Danmark Hvidovre (avtal sedan 1950) Estland Saue (avtal sedan 1992) Finland Tusby (avtal sedan 1955) Norge Oppegård (avtal sedan 1957)
1994 tecknades ett gemensamt avtal mellan de fem kommunerna som syftar till att upprätthålla redan förverkligade verksamhetsformer. I denna
verksamhet ingår att knyta förbindelser mellan invånare, organisationer och institutioner i vänortskommunerna. Det gäller såväl inom kommunala, kulturella, pedagogiska, sociala, idrottsliga tekniska och andra områden där det kan finnas ömsesidig intressen och ökad förståelse liksom för att
utveckla det nordiska samarbetet mellan vänortskommunerna.
Verksamheten bör omfatta alla åldersgrupper med tyngdpunkt i ungdomsverksamheten.
Tjänsteutlåtande
2013-12-11
Dnr 2013/0743 KS-1 Sidan 2 av 3
Kommunledningskontorets beredning
Bakgrund
Vänortssamarbetet har en lång tradition i Sverige och majoriteten av de svenska kommunerna har vänortskontakter i norden, övriga Europa och resterande världen.
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) genomförde under våren 2011 en kartläggning av sina medlemmars och regionförbundens vänortskontakter1. Rapporten visar på två slutsatser:
• trenden för vänortssamarbete går mot minskat intresse för de
nordiska länderna medan intresse för övriga EU och världen har ökat samt
• minskat engagemang för vänortsarbete samt att andra internationella samarbetsformer prioriteras när vänortsarbetet ses som förlegat
En föränderlig värld
Den internationella konkurrensen hårdnar. I en globaliserad och
kunskapsdriven ekonomi är det helt avgörande att hela tiden jämföra och lära sig av andra. Att ha ett internationellt strategiskt perspektiv på utvecklingen i den egna kommunen och regionen är avgörande för framtiden.
I och med det svenska EU-medlemskapet i början av 90-talet öppnade sig nya möjligheter att finansiera samarbete med andra medlemsländer och under de senaste 15 åren har det generellt blivit lättare att finansiera internationella samarbetsformer av olika karaktär.
I SKL:s rapport om medlemmarnas vänortssamarbete lyfts det fram att när möjligheten till andra finansieringssätt finns för internationellt samarbete kan vänortssamarbetet få lägre prioritet. Synen på vänortssamarbete i de svenska kommunerna har svängt och det finns kommuner som anser att det är förlegat. Exempelvis har Stockholms stad avslutat samtliga vänortsavtal.
Exempel på omvärldsbevakning
För en kommun är det viktigt att bedriva omvärldsbevakning på flera olika sätt och kontakter med andra städer eller regioner är ett sätt.
Exempel på aktörer som bedriver sakområdesinriktad omvärldsanalys är Stockholms stad, Stockholm Business Alliance (Stockholm Business
Alliance är ett partnerskap mellan 51 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen, Sollentuna kommun är medlem) och Mälardalsrådet.
Stockholms stad har avslutat samtliga sina vänortsavtal och bedriver
benchmarking utifrån sakfrågor och utvecklingsområden. Ett exempel är att Stockholm deltog i OECD:s Green Cities Programme för grön tillväxt.
1 Medlemmarnas vänortsarbetet, Våren 2011, Sveriges Kommuner och Landsting
Tjänsteutlåtande
2013-12-11
Dnr 2013/0743 KS-1 Sidan 3 av 3
Green Cities programme erbjöd utvalda städer att delta i form av fallstudier, fallstudierna utgör underlaget för den analyserande rapport som utgör ett globalt ramverk för städers gröna tillväxt. Förutom Stockholm deltog Paris, Chicago och Kitakyushu (Japan). Men benchmarkingarbetet är inte alltid kopplat till en studie. Stockholm bedriver eget omvärldsanalysarbete utifrån sakfrågor och kontaktar städer som har varit framgångsrika i ett för
Stockholm intressant perspektiv och med sina goda exempel bidra till Stockholms utveckling.
Stockholm Business Alliance följer aktivt utvecklingen av hur andra europeiska regioner arbetar och marknadsför sig mot investerare.
Jämförelsestäderna som de valt är Amsterdam, Berlin, Hamburg, Köpenhamn och London. Att följa utvecklingen i dessa regioner är ett viktigt led i arbetet med att nå det långsiktiga målet om att utvecklas till Europas ledande hållbara tillväxtregion.
Mälardalsrådet använder benchmarkingresor som en metod för att jämföra och lära av andra internationellt, konkurrenskraftiga storstadsregioner i världen och bygga bättre relationer mellan ledande företrädare från
näringsliv, politik och akademi på hemmaplan. Kommande benchmarking- resa går till London 2014. Sedan 2005 har Mälardalsrådet genomfört fem benchmarkingresor till München, Helsingfors, Singapore & Kuala Lumpur Dublin & Irland och Seattle
Sollentunas internationella kontakter
Kommunledningskontoret anser att Sollentuna kommun ska fortsätta sitt samarbete med befintliga vänorter enligt avtal men ska däremot inte ingå nya vänortsavtal.
Kommun ska istället utifrån kontinuerlig omvärldsbevakning identifiera städer som har liknande utmaningar och möjligheter inom specifika sakområden. Goda exempel ska identifieras för att bland annat kunna ge idéer till nya metoder, förhållningssätt och lösningar.
Ett exempel är att plan- och exploateringsavdelningen och miljö- och byggnadskontoret under 2014 har för avsikt att skicka en gemensam delegation för att besöka ett par europeiskastäder, exempelvis i Tyskland, Holland eller England som ligger i framkant avseende bullerdämpande åtgärder längs motorvägar och/eller hårt trafikerade infrastrukturstråk.
Ekonomiska konsekvenser
För att kunna genomföra studiebesök, benchmarkingresor eller motsvarande till identifierade sakfrågorna söks pengar från det särskilt avsatta medlen för arbetsrelaterade resor utomlands (internationaliseringsbidrag).
Katarina Kämpe Anna Hamberg
Kommundirektör Näringslivschef
