• No results found

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dokumentansvarig

Erik Söderbäck

Sekretessklass

Intern

Godkänt av

Mattias Andolfsson

Titel

Instruktioner skogligt underhåll lokalnät 0,4-20 kV C02

Instruktioner skogligt underhåll lokalnät 0,4-20 kV Södra Nord C02

1 Instruktion för underhållsröjning av lokalnät 0,4-20 kV ...2

1.1 Skogsgatan...2

1.2 Stubbhöjd...2

1.3 Stolpplatser ...2

1.4 Skogsgatubredd ...3

1.5 Skyltar ...3

1.6 Röjning i trädgårdar...3

1.7 Natur- och kulturmiljöhänsyn ...3

1.8 Kantträd ...4

1.9 Kvistning ...4

1.9.1 Gemensamt för hög- och lågspänning ...4

1.9.2 Högspänning 10-20 kV ...4

1.9.3 Lågspänning 0,4 kV ...5

1.10 Skogsskyddet ...5

1.11 Parallella ledningar ...5

1.12 Jordkabel i skogsmark ...5

1.13 Markägarfrågor ...6

1.14 Avvikelser från normal röjning ...6

1.15 Skador ...6

2 Administration avseende underhållsröjning av lokalnät 0,4–20 kV ...7

2.1 Åtgärder som ingår i administrationen ...7

2.2 Handlingar ...8

(2)

1 Instruktion för underhållsröjning av lokalnät 0,4-20 kV

Vid maskinell röjning och kvistning, se även kompletterande instruktion för maskinell röjning och kvistning.

1.1 Skogsgatan

All högväxande vegetation ska röjas. Vegetation som med säkerhet kan identifieras som lågväxande får kvarlämnas. Förutsättningen är dock att vegetationen inte hindrar patrullering, dvs. att en patrullstig alltid ska finnas tillgänglig. Inte heller i lågspänningsgatorna får lågväxande vegetation lämnas så att den hindrar patrullering.

Enbuskar och andra typer av buskar får ha en maximal höjd på 4 m dock aldrig närmare än 3 m till närmaste fasledare om de står i fasområdet i en

högspänningsgata.

Utnyttjas stengärde eller dylikt till risuppläggning ska detta ha en sådan bredd eller utformning att riset varaktigt blir liggande kvar.

Röjningsavfallet ska avlägsnas från vägar, stigar, diken, bäckar, åkrar (odlad mark), staket/stängsel och andra ställen där de kan vålla olägenhet. Detta innebär att avfallet i vissa fall måste forslas bort.

I tätortsnära områden eller strövområden där personer ofta vistas ska röjavfallet hanteras enligt markägarens önskemål och i samråd med beställaren.

1.2 Stubbhöjd

Stubbhöjden skall hållas så låg som omständigheterna medger.

Avkapade träd och buskar får inte lämnas stående i eller lutande mot kvarlämnad vegetation, stenar mm.

1.3 Stolpplatser

Stolp- och stagplatser ska vara fria från sly och röjningsavfall på ett område av 1 m radie. Detta gäller även för stag som är förankrade utanför skogsgatan. Speciell uppmärksamhet ska riktas mot portstag som är förankrade på andra sidan av väg parallell med ledningen.

Slutstolpar med stolptransformatorer alternativt övergång till markkabel inom 10- 20 kV ska röjas till en radie av 3 m, detta för att förhindra att träd växer sig stora med risk att orsaka framtida skada. Träd som vid röjningstillfället står nära en slutstolpe och utgör risk för transformator eller ledning ska meddelas

projektbeställare och om möjligt fällas i samråd med denna.

Vad gäller staglinor så ska hela sträckningen från stag till stolpe röjas fri från vegetation till en bredd av 2 m för att förhindra inväxning. Träd och grenar som vuxit in mot staglinor ska huggas ned, alternativt beskäras.

(3)

I trädgårdar kan en mindre radie och bredd accepteras i samtliga fall om det annars skulle leda till oskäligt stora ingrepp. Om entreprenören inte

överhuvudtaget kan frilägga stag- eller stolpplats, ska kontaktmannen underrättas.

1.4 Skogsgatubredd

Angivna skogsgatubredder ska hävdas. Skogsgator som avviker i bredd gentemot beställning ska meddelas projektbeställare.

Särskild uppmärksamhet ska riktas till 10-20 kV hängkablar. Vid osäkerhet på bredd så ska projektbeställare kontaktas.

Väl rotade stormfasta träd kan lämnas i skogsgatan på lågspänningsledningar.

1.5 Skyltar

Området intill varningsskyltar ska röjas för att upprätthålla god synlighet, exempelvis skylt med varning för sjökabel eller skylt som anger segelfri höjd.

1.6 Röjning i trädgårdar

Kvalitén på röjningen i trädgårdar skall, vad gäller person- och driftsäkerhet, uppfylla ställda krav. Detta innebär dock att det inte behöver finnas en kalröjd skogsgata i en trädgård. Toppningar får göras och bibehållas om förutsättningarna nedan kan uppfyllas:

Prydnads- och fruktträd, häckar och läskydd under eller inom ett horisontellt avstånd av 2 m från närmaste faslina får ha en höjd på högst 3 m efter utförd röjning.

Under ledningen får all lågväxande vegetation kvarlämnas med undantag för vad som anges under rubriken Stolpplatser.

Vid röjning i trädgårdar skall markägaren kontaktas om denne är hemma vid röjningstillfället.

I trädgårdar ska röjningsavfallet samlas i högar för att underlätta för markägaren att ta hand om det. Stammar som ligger över gångar eller andra objekt där de kan vara till hinder, ska kapas upp och dras åt sidan. I de projekt där riset forslas undan i trädgårdar om fastighetsägaren önskar detta ska det ske utan längre dröjsmål.

1.7 Natur- och kulturmiljöhänsyn

Vid all typ av skogligt underhåll i ledningsgatan är det viktigt att ta hänsyn till natur- och kulturmiljön. I ledningsgatan kan det finnas både kända registrerade och okända kultur- och fornlämningar. Dessa är skyddade enligt lag och får ej skadas. Vid behov kan dessa märkas upp med snitselband eller dylikt och de ska i regel alltid risrensas. Råder tveksamhet så kontakta beställare.

(4)

I ledningsgatan återfinns flera typer av biotoper och strukturer viktiga för den biologiska mångfalden. Utan att riskera el- och driftssäkerhet eller extra kostnader kan underhållet i ledningsgatorna ofta anpassas för att gynna den biologiska mångfalden.

E.ON Elnäts manual Kraftledningsgatans biotoper kan användas som vägledning för att identifiera och anpassa det skogliga underhållet beroende på miljö för att gynna den biologiska mångfalden. Utöver denna manual är samrådsbeslut utfärdade av länsstyrelse eller annan myndighet styrande för det skogliga underhållet. Alla avvikelser från E.ON:s instruktioner ska rapporteras till beställare. El- och driftssäkerhet får inte riskeras.

1.8 Kantträd

Enstaka träd i sidoområdena som är, eller fram till nästa röjning kan bli farliga för ledningen pga. att de lutar, är skadade, veka eller torra, ska fällas. Låg stubbhöjd ska eftersträvas.

I högspänningsgatan sidområde ska samtliga veka lövträd och torrträd som tenderar att luta mot ledningen, fällas inom 10 m från skogsgatukanten.

I lågspänningsgatan sidområde ska veka lövträd inom 5 m från skogsgatukanten fällas.

Om behov finns att fälla flera gagnvirkesträd på samma fastighet med hänsyn till ledningens säkerhet kontaktas projektbeställare.

Om gagnvirke måste fällas ut på åker, betesmark eller annan mark där det kan vålla olägenhet skall entreprenören underrätta markägaren om detta.

1.9 Kvistning

Kvistningen är ett viktigt moment som måste utföras med omsorg.

1.9.1 Gemensamt för hög- och lågspänning

Görs kvistning manuellt skall den göras till 11 m höjd om så krävs för ledningens säkerhet.

Görs kvistning maskinellt görs överenskommelse till vilken höjd kvistningen ska göras.

Manuell kvistning av lövträd skall göras, om omständigheterna medger, så att skäret läggs vid kvistkudden eller intill stammen. Fläkning av bark får inte uppstå.

Barrträd kvistas så att en ca 5 cm lång kviststump blir kvar.

Grenar får inte lämnas hängande i träden.

1.9.2 Högspänning 10-20 kV

(5)

Kvistning skall göras till ett avstånd av minst 2,5 m till närmast spänningsförande del, eller mer om detta krävs för att förhindra att grenar och kvistar når fram till ledningen fram till nästa röjningstillfälle inom 6-8 år.

Kvistning av hängkabel göras till ett avstånd av minst 1 m till närmast

spänningsförande del, eller mer om detta krävs för att förhindra att grenar och kvistar når fram till ledningen fram till nästa röjningstillfälle inom 6-8 år.

I 6 m gator ska kvistningen göras ända ner, s.k. stamkvistning.

I 8 m och 10 m gator ska det finnas ett 6 m brett stråk i gatans mitt som är fritt från grenar.

1.9.3 Lågspänning 0,4 kV

Kvistning skall göras till ett avstånd av minst 1 m till närmast spänningsförande del, eller mer om detta krävs för att förhindra att grenar och kvistar når fram till ledningen fram till nästa röjningstillfälle inom 6-8 år. Avståndet 1 m gäller gator med 2 m bredd. För gator med 4 m bredd ska kvistningen göras till ett avstånd av minst 2 m till närmast spänningsförande del.

Kvistning av grenar och kvistar som försvårar för en montör att klättra i stolpen ska ske, likväl ska kvistning ske för att erhålla fri sikt och möjliggöra patrullering i gatan.

1.10 Skogsskyddet

För underhållsröjning gäller skogsvårdslagen och dess anvisningar. Det innebär att träd som fällts i samband med underhållsröjningen inte ska belasta fastigheten.

Kvarlämnade barrträd ska randbarkas om inte markägaren påtar sig ansvaret.

1.11 Parallella ledningar

Vid parallella ledningar i gemensam skogsgata gäller att om ledningarna har samma spänning, röjs parallellsträckan mot den andra ledningen till halva

avståndet mellan ytterfaserna, om inte projektbeställaren har angivit något annat.

Går ledningen i gemensam skogsgata med en ledning med högre spänning ska skogsgatan för ledningen med den lägre spänningen röjas till den bredd som i övrigt gäller för ledningen. Resterande del av den gemensamma skogsgatan röjs inte.

Detta gäller även om ledningen går i samma gata som en ledning tillhörande annat företag än E.ON Elnät Sverige AB.

1.12 Jordkabel i skogsmark

Finns högspänningsjordkabel i skogsmark, ska i vissa fall en 4 m skogsgata hållas öppen så att framkomlighet finns för en linjemaskin (grävare). Beställaren

överlämnar förteckning över dessa sträckor.

(6)

1.13 Markägarfrågor

Om någon markägare motsätter sig röjningen skall röjningen avbrytas på dennes mark och projektbeställaren meddelas.

Om någon markägare själv önskar utföra röjningen på egen mark skall projektbeställaren underrättas. Entreprenören får inte avtala om att låta markägaren utföra röjningen mot ersättning från entreprenören.

1.14 Avvikelser från normal röjning

Om E.ON Elnät Sverige AB har gjort speciella överenskommelser med markägare innebärande att röjning inte kan utföras enligt anvisningarna, kommer

projektbeställaren att överlämna en förteckning över dessa avvikelser.

Om anvisningar inte erhållits i nedanstående fall skall projektbeställaren kontaktas och ge anvisningar om hur röjningen skall utföras:

1. Inom odling av julgranar, energiskog, fruktodlingar eller viltnyttiga växter.

2. Vid alléer, prydnadsträd eller andra objekt som kan antas vara värdefulla för markägaren eller ur naturvårdssynpunkt.

1.15 Skador

Entreprenören svarar för alla tillfälliga skador som uppkommer i samband med röjningen. E.ON Elnät Sverige AB skall få kopior på alla sådana utbetalningar.

Om E.ON Elnät Sverige AB pga. entreprenörens arbeten tvingas utbetala skadestånd till tredje man har E.ON Elnät Sverige AB rätt att återkräva ersättningen av entreprenören.

(7)

2 Administration avseende underhållsröjning av lokalnät 0,4–20 kV

2.1 Åtgärder som ingår i administrationen

Söka samråd och eventuell dispens för de aktuella åtgärderna.

Ansöka om dispens på åtgärder som berör det generella biotopskyddet.

Avisera förestående underhållsröjning ca 3 veckor innan start till markägare och projektbeställare. Aviseringsbrevets innehåll ska godkännas av beställaren innan utskick. Frankerat svarsbrev ska inkluderas om inget annat meddelas av

projektbeställare.

Utöver brevutskick ska SMS-avisering i samband med projektstart och projektslut ske om ingen annan överenskommelse skett med projektbeställare. Tidpunkter för projektstart och projektavslut ska meddelas vid aktuell tid.

Vid stora projekt som kommer att pågå under en längre tid ska etappvis avisering tillämpas för att korta ned tiden mellan avisering och åtgärd hos fastighetsägaren.

Beslut om etappvis avisering sker i samråd med projektbeställaren innan projektstart.

Fastighetslistor ska överlämnas till projektbeställare enligt dennes önskemål.

Kontakta markägare och vid behov besöka platser där det krävs för åtgärden, exempelvis biotoper och markägare med speciella önskemål.

Sammanställa projekthandlingar (ESA, markägarsynpunkter, arbetsmiljöplan etc.) för underhållsröjning av ledningsgator till utförare och projektbeställare.

I de projekt där riset ska forslas undan i trädgårdar om fastighetsägaren önskar detta ska förteckning över aktuella fastigheter sammanställas inför projektstart för att underlätta risplockningen. Redovisning av antalet svarande fastighetsägare, antal fastigheter med faktisk risplockning och tillkommande kostnader för risplockning i fält ska sammanställas och redovisas projektvis.

Utväxla ESA enligt ESA:s anvisningar samt skicka undertecknad ESA till berörd DC.

Informera röjningsentreprenören om särskilda röjningsanvisningar, exempelvis i biotopskyddade områden och julgransodlingar.

Delta i möte med projektbeställare vid ex uppstartsmöte, NPS-avstämningar och besiktning etc.

Inrapportera framdrift till projektbeställare enligt uppgjord tidplan efter dennes riktlinjer.

(8)

Värdera och utbetala ersättning till markägare i de fall kantträden ska ersättas.

Kontrollera utförd röjning och kvistning med avseende på kvalitet och måluppfyllelse gentemot instruktioner, speciella överenskommelser och synpunkter.

Rapportera avvikelser, tillbud och olyckor snarast möjligt till projektbeställare.

Förmedla odlingsavtal för julgranar eller viltbete enligt E.ON Elnät Sveriges AB:s avtalsmall.

Överlämna förteckning över sambyggnad med tele, intyg om färdigställd röjning, avvikelser och dokumentation av egenkontroll till projektbeställare.

Reglera tillfälliga skador.

2.2 Handlingar

Följande handlingar och uppgifter skall överlämnas av projektbeställaren till Huvudentreprenören/röjningsentreprenör:

1. Uppgifter på orienteringskarta om den skogsgatubredd och sträckor som skall röjas samt eventuella avvikelser från den.

2. Kontaktuppgifter såsom telefon och e-post till projektbeställare samt eldriftledare.

3. GIS-system för kartor och digital projektplattform.

4. Blanketter med förteckning av de ledningssträckor med angivande av stolpnummer där sambyggnad med tele förekommer, i de fall detta finns att tillgå.

5. Instruktion för underhållsröjning.

6. Instruktion avseende drift och kopplingsrutiner för skogligt underhåll.

References

Related documents

På frågan om eleverna visste hur mycket frukt och grönsaker man bör äta dagligen enligt kostrådet var det mer än hälften som inte svarade 500 gram eller mer (se figur 4).. Många av

c) Antibiotikaprofylax för att minska risk för infektion + trombosprofylax. Lång op + ev långsam postoperativ mobilisering.
.. d) Stomiterapeut som informerar om och märker

Två kommuner som tidigare haft brist på bostäder för studenter under många år, men som i år uppger att det inte är några större problem, är Umeå och Uppsala..

Med en god anpassning av vindkrafts– etableringar till det landskap som berörs ökar möjligheterna för en mer genomtänkt utbyggnad, där landskapets värden kan bevaras och

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

De sammanfallande skrivningarna visar på allmän överensstämmelse mellan det regionala utvecklingsprogrammet och översiktsplanerna när det gäller energifrågan för

Avdelningen för miljömedicin har också påbörjat en studie, ”Störningsundersökning av lågfrekvent buller från fläktar och kylanläggningar, förstudie vid en innergård i

Delegationen mot segregation har inga synpunkter på övriga förslag i utredningen, men ser positivt på att utredningens samlade förslag som helhet kan bidra till en ökad jämlikhet