12 juli 2011
Utvärdering: Psykopatologi, psykiatriska diagnoser och behandling Psykologprogrammet T4 VT11
48 studenter deltog i kursmomentet varav 26 stycken lämnade in utvärderingsblanketten som fylldes i via PingPong efter den skriftliga tentamen.
De kvantitativa frågorna i kursutvärderingen
På en skala från 1 (mycket liten) till 6 (mycket stor) besvarades frågor om momentets innehåll och upplägg enligt nedan. Tabellen är sorterad i fallande ordning.
Fråga Medel
5. I vilken utsträckning anser du att momentets upplägg (föreläsningar, och
grupparbete) ledde till målen för momentet? 5,0
12. Vilken är ditt samlade omdöme om momentet i sin helhet? 4,9
1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? 4,8
2. I vilken utsträckning anser du att du tillägnat dig tillämpbara teoretiska kunskaper? 4,8
7. I vilken utsträckning anser du att lärarna förmådde stödja lärandet under momentet? 4,8
3. I vilken utsträckning anser du att du tillägnat dig tillämpbara praktiska färdigheter? 4,5
11. I vilken utsträckning anser du att momentets lärare förmått ge dig återkoppling? 4,5 4. I vilken utsträckning anser du att momentet hjälpt dig att utveckla ett professionellt
förhållningssätt? 4,4
6. I vilken utsträckning anser du att kurslitteraturen varit ett bra stöd för att uppnå må-
len för momentet? 4,3
10. Hur anser du att information och kommunikation fungerat under momentet (tänk på sådant som muntlig information, information på Pingpong och lärar-
nas/momentansvarigas tillgänglighet)?
4,3 8. I vilken utsträckning anser du att arbetsbelastningen under momentet varit rimlig i
förhållande till omfattning/poängtal? 4
9. I vilken utsträckning anser du att kunskapskontroll/examinationer varit lämpligt ut-
formade? 3,1
Totalmedel 4,45
De kvalitativa frågorna i kursutvärderingen
De kvalitativa svaren sammanfattas här. Observera att ingen direkt fråga om styrkor och svagheter har ställts utan sammanställningen har gjorts på kommentarerna från de 12 frågorna.
Antal svar
Styrka
10 Intressant och bra i allmänhet 8 Litteraturen bra
7 Föreläsare och lärare var bra, intressanta och engagareade 7 Askultationen bra
5 Strukturen på kursen hög och momentansvarig var tydlig, snabb respons 3 Grupparbete och posterpresentationen bra
3 Lärde sig praktiska färdigheter 3 Diagnosverkstan
2 Varierad och bred examination 1 Paneldebatten
Antal svar
Svaghet
13 G-gräns, uppdelning på olika mål och 3-poängsfrågor gjorde tentan för svår 10 Vissa brister i föreläsningarna/föreläsare
9 Momentet om psykodynamik blev för litet, hade för lite grundkunskaper innan, behövde ha haft mer grundläggande teori, var för otydligt, mer specifikt för olika diagnoser
6 För mycket kurslitteratur
4 Administrativa missar, främst med handouts PingPong 3 Tentan var för omfattande för den avsatta tiden 3 För stor arbetsbelastning totalt sett
2 Gillade ej viss litteratur
2 Saknade praktiska tillämpningar 1 För lite etik
1 Lärare på plats på tentan 1 Kurslitteraturen överlappande
Kommentarer och förslag på ändringar Kommentarer
Kursmomentet verkar ha varit mycket uppskattat, med kunniga och engagerade föreläsare, bra littera- tur, bra askultation, bra struktur och innehåll, bra bred och balans och en bra diagnosverkstad och gruppexamination i form av posterutställning som främsta meriter. Detta bidrog sannolikt till den rela- tivt höga övergripande skattningen (5,0 av 6). Dock var denna lägre än tidigare år då den låg på 5,5.
En förklaring till detta skulle kunna vara att kursutvärderingen i år fylldes i efter tentan (som uppfatta- des som den tydligt mest negativa delen av kursen) men förra året fylldes i både innan och efter.
Kurslitteraturen fick höga skattningar men angavs också som för omfattande och vissa böcker hade för låg kvalitet. Ett specifikt moment som mycket ofta kommenterades var det om psykodynamisk teori och praktik. Här var åsikterna framförallt att man hade för lite tid för detta och hade med sig för lite grundkunskaper från tidigare
Tentan, framförallt den höga gränsen för G i kombination med att man behövde klara 3 separata mål, var den del studenterna var mest kritiska till. De tydligaste svagheterna i övrigt var vissa brister i före- läsningars innehåll och upplägg, för lite PDT (som även var på för hög nivå), att läskraven och den totala arbetsbelastningen sågs som hög.
Förslag på ändringar
- Lägg till en bok om PDT som går igenom grunderna samt belyser hur en behandling kan se ut i praktiken. Ersätter Lundh.
- Extra och mer grundläggande föreläsning om PDT, viktig att då få med om hur en behandling faktiskt kan se ut. I längre perspektiv bör detta klaras av innan studenterna når termin 4.
- Mindre grundläggande om inlärning vad gäller BT, lite mer filosofi och jämförelse mot vad som skiljer från ett kognitivt synsätt samt en praktisk beskrivning av beteendeanalys och bhandling.
- Ta bort en av KBT-böckerna och lägg på senare kurs, förslagsvis Kåver
- Sänka G-gräns till 60% (6 av 10), 65% (5 av 8) eller 70% (6 av 9). Alternativet är att noga förklara i början varför vi gör annorlunda från resten av kurserna och då dessutom lägga tid på att ta den debatten innan tentan. Detta behöver förankras med programledningen igen.
- Mer frågor från böckerna i tentan, ingen enstaka, smal fråga får avgöra om klarar en G-gräns - Examinera även kursmålet rörande DSM på tentan.
- Kursutvärdering görs i PingPong innan tentan för att få upp svarsfrekvensen. Utvärdering av sjäva tentan görs på ett avslutande blad i tentan.
- Ge tydligare informera om examinationens upplägg och gränser, förklara hur olika mål exa- mineras på olika sätt
- Betona att föreläsare får veta att ni fått instruktioner att läsa i förväg
- Nedan presenteras en närmare beskrivning av svarsmönster för varje fråga samt de kvalitativa kommentarerna om respektive fråga.
1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?
Kommentarer
skolbildningarnas likheter och skillnader har känts väldigt oklart - även efter de tre föreläs- ningarna. Jag känner mig fortfarande inte säker på deras skillnader och likheter, speciellt för- virrande har det varit mellan KT, BT och KBT samt mellan traditionell och modern PDT.
Förutom en ytterst summarisk förståelse av psykodynamisk teori. Jag vet heller inte vad som menas. Jag förstår väl Freuds grundtankar (efter vad man lärt sig på gymnasiet, i Woody All- en filmer osv), men de verkar ju inte riktigt gälla längre, ens för ptd:are.
Tycker inte att föreläsningarna om de olika skolbildningarna var speciellt bra och tycker där- för mina kunskaper om dessa är något bristfälliga, speciellt när det gäller psykodynamisk teo- ri.
2. I vilken utsträckning anser du att du tillägnat dig tillämpbara teoretiska kunskaper?
Kommentarer:
Vi har inte fått någon kunskap om Psykodynamisk teori. Endast Leifs syn på hur han tycker det är, men han verkar inte vara representativ för sveriges psykodynamikerkår. Ändå vill ni att vi ska kunna det på tentan, konstigt. Var skulle vi fått kunskapen ifrån? (sista frågan på VG delen)
Saknar kunskaper inom det psykodynamiska området. Samt praktiskt tillämpning av de teori- er vi fick undervisning om på föreläsningarna. Kanske en workshop med övningar av olika tekniker, ex interoceptiv exponering.
"Dock inte vad gäller psykodynamisk teoribildning, vilket visade sig på tentan. Den litteratur och den enda föreläsning som vi had eräckte inte och litteratuern var svårläst och svårförståe- lig.
Det var också svårt att veta vad de olika behandlingarna innebar. Oftast togs bara ett namn på behandlingen upp utan att förklara teoring bakom eller hur man går tillväga under behand- lingen. T.ex. var detta fallet med interpersonell terapi och DBT medan t.ex. exponering var mycket tydligare."
3. I vilken utsträckning anser du att du tillägnat dig tillämpbara praktiska färdigheter?
Kommentarer:
jag har lärt mig mkt praktiska färdigheter, men till nästa år kanske man kan gå igenom fler fallbeskrivningar med DSM, så man blir mer van att använda den, eftersom man blir väldigt osäker på hur man ska gå till väga. Tips och råd vid diagnosticering kan göras bättre till nästa år
De etiska förhållningssätten har jag nog saknat. Har vi diskuterat sådana?
Praktiska färdigheter i vad?
"Förstår teorin men skulle inte kunna lägga upp en behandling för en patient även om man kanske skulle kunna ställa diagnosen."
På auskultationen.
4. I vilken utsträckning anser du att momentet hjälpt dig att utveckla ett professionellt förhållningssätt?
Kommentarer:
Främst auskultationen. Momentet i sig hade kunnat innehålla mer av denna vara
Tycker inte att undervisning är rätt sätt att tillägna sig ett professionellt förhållningssätt, där- emot var praktiken bra för detta. Jag anser det vara mer en inställning som utvecklas i kontak- ten med andra, patienter och kollegor.
5. I vilken utsträckning anser du att momentets upplägg (föreläsningar, och grupparbete) ledde till målen för momentet?
Kommentarer:
"jag tycker att det hade varit bättre och man hade kunnat lära sig mer om man är uppdelad i små grupper (ca 4 st), där man kommer förberedd (dvs ha läst ett fiktivt fall + diagnos)för att sen tala med resten av gruppen + en lärare. För jag kände mig ganska osäker under tentan hur man skulle gå till väga, även fast jag hade gått igenom de 12 fallbeskrivningarna och den gamla tentan.
Paneldebatten tycker jag tog för mkt av min tid som jag egentligen hade velat avsätta till tent- aplugg. "
Alla delar har varit briljanta.
Jättebra blandning mellan praktiska och teoretiska inlärningstillfällen
Det var ett jättebra och roligt upplägg, men lite väl späckat. Man han inte plugga så mkt till tentan som man önskade, och man han inte läsa all litteratur som jag fann intressant och gärna hade velat läsa.
Auskultationen var bra, pga att det är bra med praktiska inslag där man kan sätta in sin kun- skap i ett sammanhang och får chans att applicera denna.
mkt bra blandning av undervisningsformer Roligt med variation i examinationsformerna!
Det saknades dock stora delar av den psykodynamiska teoribildningen på utbildningen. Litte- raturen som fanns var extremt svår att förstå. Den använde sig av massa termer och begrepp som inte jag har hört talas om eller vet vad de innebär.
Det var roligt att ha föreläsare med stora namn, men Lars-Göran Öst hade jag hellre bytt ut mot någon som var en bra föreläsare.
6. I vilken utsträckning anser du att kurslitteraturen varit ett bra stöd för att uppnå målen för momentet?
Kommentarer:
Våra egna hand-outs var även mycket användbara. Synd att inte alla skickade in sina så de kunde läggas upp på ping-pong.
"Med undantag från att en vettig introduktion till pdt hade varit bra. Boken vi hade var så hi- storiskt inriktad (jättemånga skolor som radades upp) att det inte riktigt gick att förstå hur en nutida terapi ser ut. Kanske bättre att ha en bok om någon nutida pdt-terapi, ungefär som Kå- vers KBT-bok.
Butcher är en strålande bok, precis som Kåver och ABC-boken."
Lundh, som visserligen inte längre ges ut, är den enda boken som jag upplevde orelevant.
Inget av kapitlen vi skulle läsa gav något direkt. Bättre litteratur för PDT bör tillkomma! - Om sådan inte finns kanske det kan finnas en vits med att sätta ihop ett eget kompendium som förmedlar vad PDT egentligen är...
Men för mycket! Jag hade verkligen velat läsa allt, men det fanns inte en chans att jag hann!!
Och för detaljerat: Ni kan inte räkna med att om ni ger oss flera 100- sidor i litteratur per vecka att vi ska kunna de utantill som fråga 7 på tentan krävde.
Gillar inte abnormal psychology speciellt mycket (eller andra böcker från samma förlag).
Tycker det skulle varit bättre med litteratur som var mer fördjupande och mindre fördomsfull.
Psykiatrins skolbildningar var bra.
Bra böcker! Kommer att spara dem att ha i bokhyllan när jag börjar arbeta själv. Men känner kanske inte att de tentades av i så stor utsträckning.
abnormal psych gav inte så mkt utöver föreläsningarna och artiklar men övriga böcker var mkt bra.
abnormal psychology är lite för pratig, tar lååååång tid att läsa varje kapitel..Östs KBT bok är super eftersom den tar upp sådant som är väsentligt, gillade etiologibilderna för de olika stör- ningarna.
Kände dock att mycket av kurslitteraturen var överlappande
7. I vilken utsträckning anser du att lärarna förmådde stödja lärandet un- der momentet?
Kommentarer:
Genomgående mycket bra lärare, både utifrån och från sektionen.
Väldigt varierande kvalité på föreläsningarna.
Trevligt med så många framstående utövare.
Framför allt Åsa Eriksson var fantastisk lärare. Hade dock större svårigheter med bland annat föreläsare för beteendeteorin som verkade omotiverad att föreläsa och jag förstod inte vad det var jag skulle ha med mig från föreläsningen.
Prioritera gärna bra föreläsare framför stora namn.
lärarna var heeeeelt underbara..visserligen fanns det olika momentansvariga men de samarbe- tade på ett utmärkt sätt och man fick alltid svar på sina frågor, även om man ställde dem till
"fel" lärare.
8. I vilken utsträckning anser du att arbetsbelastningen under momentet varit rimlig i förhållande till omfattning/poängtal?
Kommentarer:
jag tycker att man kan beta av kursmålen under kursens gång på ett bättre sätt, för det var väl- digt mkt att läsa till tentan och jag tycker att vi fick för lite tid för tentaplugg.
Det har varit för mycket litteratur, omöjligt att hinna läsa allting.
Det var ytterst svårt att hinna med all läsning, tyvärr.
Jag tycker att det har varit väldigt mycket att göra egentligen, men bra att det är mycket un- dervisning. Vill hellre minska på kurslitteraturen.
Har dock inte varit möjligt att läsa all litteratur
Väldigt intensiv kurs med mycket att göra hela tiden. Jag vet att ni jämför med 8 timmars dag, men testa o jämför med andra heltidsstudier! Ni kan inte räkna med att vi orkar läsa 3 timmar efter en heldag med föreläsningar, och dessutom hann man inte läsa litterturen till varje dag på 3 timmar.
Var mycket föreläsningar som inte gav så mycket men tog mycket tid i anspråk, kanske kan minska något på dessa.
vissa föreläsningar kunde ha kortats ner och bytts ut mot egen studietid/seminarier/annat.
Tyngsta kursen hittils tycker jag, men det har varit lärosikt att orendligt vara tvungen att pla- nera skolarbetet.
Det var mycket att läsa (även om vi hade tre timmar på oss att läsa kunde litteraturen inte lä- sas på de timmarna. Ett kapitel i Butcher tar för de flesta ca 3-4 timmar att läsa, då had evi oftast ett par artiklar och Öst att läsa).
9. I vilken utsträckning anser du att kunskapskontroll/examinationer varit lämpligt utformade?
Kommentarer:
för mkt fokus på statistik (en tredjedel av G-tentan) och VG-tentan kunde ha haft fler mindre fall, istället för allt fokus på ett. dessutom hade det varit bra om en lärare kunde komma under tentatillfället för att svara på frågor
Flera delprov med 75% G-gräns, där alla måste klaras för att klara hela testet ger väldigt hög chans att misslyckas på tentan. Snälla konsultera Petter innan nästa tenta.
"Orimlig g-gräns där man teoretiskt kan skaffa sig väldigt många poäng - men har man otur och missar på en viss fråga så kan den enda frågan leda till en omtenta, orimligt som sagt.
Varför inte göra två stycken 2-poängsfrågor istället för en 1-poängs- och en 3-poängsfråga där en missad 3-poängsfråga leder till missad tenta, där sätter ni er själva i en onödig sits. Och att sedan dessutom låta denna avgörande fråga handla om PDT, som på den här utbildningen systematiskt hånas under föreläsningarna, det är ju bara hånande i sig.
Jag hann tyvärr inte heller skriva klart VG-delen, vilken jag annars kände att jag hade bra koll på. "
"Examinationerna har varit bra förutom att tentan var knasigt utformad eftersom att inte kun- na Cortina-frågan (som är en detaljfråga som bara bygger på en artikel) leder till att man kug- gar hela tentan. Om ni ska dela upp på varje delmål måste ni ha fler frågor så att man har en
"Jag tycker allt utom tentan var mycket bra. Tentan hade detta problem: G-delen var lika svår, eller för mig kanske svårare, än VG-delen. Jag tror det är stor risk för att jag inte klarat flera G-mål, fast jag tror att jag har mycket god chans på VG-delen. Problemet med G-delen var att det bara var 8 p per del, och 6 krävs för godkänt. Det är lätt hänt att ha missat någon liten grej, och då gör 2,5 p att hela VG-delen blir underkänd.
Jag tycker inte om uppdelningen i G o VG-del. Jag gillar inte heller typen av frågor som är på G-delen, typ ""vad betyder det här ordet"", det är för detaljerat. Man visar sin kunskap bäst i resonemang."
Att en endaste G-fråga kan avgöra om tentan blir godkänd eller ej (oavsett prestation på resten av frågorna) verkar inte så rimligt. Det fanns inte tillräckligt med tid för VG-delen. Många i klassen hann inte skriva färdigt denna del. Det är tråkigt om studenter som skriver/läser något långsammare än snittet missgynnas i betygsättningen, speciellt då vi blev garanterade att det skulle finnas tillräckligt med tid. Kommer vi att få komplettera denna del?
Alla de praktiska momenten har varit bra. Tentamen avspeglade dock kursen oerhört dåligt.
Jag förstår inte konceptet att ha en föreläsning om metodik respektive evidensbaserade be- handlingar och att det sedan är två tredjedelar av tentan. Omöjligt att på tentan få möjlighet att visa de kunskaper som vi innehar!! Tentan sänkte således helhetsintrycket av kursen!, om dessa kursmål ska vara 2/3 av de som tentas av så bör fler föreläsningar läggas till om det...
"Paneldebatten var konstig och tråkig att lyssna på. Diagnosverkstäderna var jättebra! Tentan hade en enormt hög nivå för att man skulle få G. Man kan få 49/52 och få U, det är ju bisarrt.
Man kan inte lägga upp det så. På alla andra tentor har vi 60% G, varför har ni höjt till 75%?
och i tre olika mål? Stavfel eller syftningsfel kan ju göra att man förlorar de 2,5 poäng per mål så man får U.
Reflektionsbladen är idiotiska, det räcker väl med att man ses och diskuterar? varför examine- ras dubbelt?"
Tentan var så pass omfattande att tiden blev för kort för att hinna klart med VG-frågan. På sista delfrågan på VG-frågan skulle man bl a beskriva hur en psykodynamisk terapeut skulle se på den psykiska störningen och hur behandlingen skulle se ut. Detta har vi alldeles för lite kunskaper om för att kunna svara på tycker jag, vi har endast fått lära oss en del generella principer i psykodynamisk terapi och inte specifikt hur behandling ser ut för olika psykiska störningar. Kravet på 75 procent rätt för godkänt på varje mål är väldigt högt och borde sän- kas. Det skulle också vara bra om man slapp skriva om VG-delen om man missat ett mål.
Vansinnigt gjord tenta, 6 av 8 på g delarna med en trepoängsfråga per del. Om ni ska ha g- delar på tentor för att ta in alla kursmålen bör det vara fler frågor, denna utformningen gör att man måste kunna nästan 100% av ALLT. Blir lotto om det kommer rätt frågor. 20 1-X-2 frå- gor kanske passar bättre, eller att ni har en G tenta och senare en VG tenta. VG delen var bra.
Märklig tentanmen där det teortiskt sett går att ha 49 av 52 poäng men ändå få göra omtenta, samtidigt som det kan räcka med 18 av 52 poäng för att slippa göra om.
"Poängsättningen på tentan och bedömningen för godkänt var dock mycket dålig. Det skapade ett system där det var svårare än 75% att få G och inte alls visadde på hur stora kunskaper man egentligen hade.
Diagnosverkstaden var mycket bra!"
få konstruera en tenta (det har fumlats lite väl mycket med våra examinationer nu under läs- året, det är inte alls speciellt roligt för någon inblandad):
Studenten Stina ska skriva tenta. Tentan består av 12 frågar á 2p, allt eller inget. Stina har pluggat duktigt och det är 90% sannolikhet att hon klarar varje enskild fråga.
a) Hur stor är sannolikheten att Stina klarar tentan ifall den består av en del och det krävs minst 75% rätt svar?
b) Hur stor är sannolikheten att Stina klarar tentan ifall den består av tre delar med vardera fyra frågor och man måste klara varje del med minst 75% rätt svar?
c) Hur många procent måste gränsen i tentan i fråga a höjas till för att den ska vara lika svår för Stina som den i fråga b?
Om jag ska vara mindre dryg och mer konstruktiv tycker jag att det är en bättre idé att ha flera examinationer om man tvunget ska täcka alla kursmål. Trevlig sommar! :)"
Att göra 3p-frågor när mer man inte får ha mer än två fel är väldigt taskigt. Fråga nr 1 var extremt dåligt formulerad och svårtolkad. Tentan som helhet var i svåraste laget, särskilt när gränsen för godkänt ligger på 75%. VG-delen var bra, men det känns otroligt onödigt att sitta och slösa energi i en och en halv timme om man inte får tillgodoräkna sig denna del pga att man råkar få en poäng för lite på en del. 18p= godkänt 52p= underkänt, hur går det ihop?
10. Hur anser du att information och kommunikation fungerat under mo- mentet (tänk på sådant som muntlig information, information på Ping- pong och lärarnas/momentansvarigas tillgänglighet)?
Kommentarer:
snabba svar vid frågor via mail, bra info på pingpong
Väldigt otydligt emellanåt. Checka gärna er egen info. Exempel: i ett dokument står det att hand-outen till posterpresentationen skall vara på en sida, och i ett annat infodokument står det att den skall vara en dubbelsidig. Småsaker som skapar konfusion, irritation och ineffekti- vitet. Det är som sagt bara småsaker som behöver slipas bort, samt att det här momentet i öv- rigt (pga andra examinatorer)har kantats av vissa otydligheter (som tentan moment 3), så fär- gas detta av lite för kursen i sin helhet.
Vi fick dock inte information om att endast tre kursmål skulle tentas av förrän måndagen 30/5. Lite märkligt då det var två dagar före tentan
Lärarna har ofta fått info av Viktor att vi ska ha läst det ena och skrivit ut de andra. De är pin- samt för oss och hindrar undervisningen för dem.
En stor del av informationen har kommit sent. T.ex. om paneldebatten och auskultationen.
Informationen har kommit ut sent eller inte alls. T.ex. som att vi måste läsa artiklar innan fö-
hade läst artiklarna om de lades upp på ping pong, vilket inte var något som någon av dessa
"alla" kände till.
Vid flera tillfällen har vi inte fått information som vi skulle behövt. Detta gäller sådant som föreläsare velat att vi läst i förväg och instruktioner om reflektionsblad.
Behövde få viss information tidigare. t.ex.informationen om paneldebatten
11. I vilken utsträckning anser du att momentets lärare förmått ge dig återkoppling?
Återkoppling på vadå? jag har inte fått ngn återkoppling, men de får man ju aldrig på univer- sitet.
Det har självklart varit svårt för er att ge personlig återkoppling på 50 elever, men detta har faktiskt inte givits. Jag vet inte om jag tex är "bra" på att ställa rätt diagnoser.
Har inte fått så mycket återkoppling
12. Vilken är ditt samlade omdöme om momentet i sin helhet?
Sjukt intressant. Bra jobbat Viktor.
Kul med diagnosverkastad, kul med paneldebatt och posterutställning och väldigt bra med 4 dagars auskultation.
Fantastisk kurs! Bredden är mycket bra, och det blir inte bara dumplugg som på så många andra kurser (typ halvsovande, icke aktiva studenter på föreläsningarna och slå-in-fakta- plugg på slutet). Här gällde det att hänga med hela tiden, och det är bra. Fin integration mellan praktiskt hantverk och teori.
Bortsett från tentamen så har kursen varit mycket intressant, givande och stimulerande!
Mycket bra föreläsare!
Intressant moment med många intressanta föreläsningar. Tyvärr så är ofta de som är framstå- ende på sitt område inga bra talare. Föreläsningens kvalité beror helt och hållet på tala- ren/föreläsaren.
Intressant kurs, men tyvärr sänkte nivån på vissa föreläsningar intrycket av hela kursen.
Mycket roligt moment.
Tentan drog ner det hela. Jag upplever inte att syftet med kursen gått fram. Jag trodde att det hela handlade om klinisk psykologi, inte om evidens och några diagnoser vid sidan av.
väldigt bra och intressant kurs..den är välplanerad och strukturerad..mycket bra externa före- läsare..
Kommentarer
Kursmomentet verkar ha varit mycket uppskattat, med mycket kunniga och engagerade föreläsare, bra struktur och innehåll, bra balans mellan de olika momenten, en givande askultation och en bra grupp- examination i form av posterutställning som främsta meriter. Detta bidrog sannolikt till den höga övergripande skattningen (5,5 av 6) och att många känner sig väl förberedda för framtida studier inom området.
Kurslitteraturen fick höga skattningar men angavs också som för omfattande och av några som alltför överlappande. Ett specifikt moment som ofta kommenterades var det om psykodynamisk teori och praktik. Här var åsikterna framförallt att man hade för lite tid för detta och hade med sig för lite grundkunskaper från tidigare
De allra flesta ansåg sig har uppnått kursens delmål till stor eller mycket stor del men det var ändå 5 som hade angett att de bara gjort det i ”ganska stor utsträckning” eller lägre.
De tydligaste svagheterna var att den totala arbetsbelastningen sågs som hög, utformningen av den skriftliga tentamen samt att en del mål ägnades för lite fokus i föreläsningar och litteratur. De två sena- re problemen hör troligen tätt ihop, då det som upplevdes som problematiskt med tentamen, förutom att man ansåg att den var för omfattande eller att man fick för kort skrivtid, var att den hade en hög gräns för godkänt på vart och ett av de olika delmålen.
Framtida åtgärder
Förändringar i kursen kommer diskuteras närmare vid läraremöte 26 augusti, huvudfokus kommer sannolikt ligga på att se över den totala arbetsbelastningen samt hur balansen mellan hur mycket tid och litteratur som ägnas åt de olika delmålen i kursen ser ut.
18 augusti 2010 Viktor Kaldo
Momentansvarig/Kursansvarig Karolinska Institutet
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för Psykologi
