Kunskapsunderlag för delområde

(1)

Kunskapsunderlag för delområde

12. Ämåns avrinningsområde

Version 1.0

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Naturvärden och skyddade områden... 5

Kulturmiljö ... 6

Sjöar och vattendrag ... 7

Vattnets kemiska och ekologiska status ... 7

Miljögifter ... 11

Tillståndet i miljön ... 11

Källor till påverkan ... 11

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ... 11

Övergödning ... 12

Försurning ... 12

Fysisk påverkan ... 14

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ... 15

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 15

Genomförda och pågående åtgärder ... 18

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) ... 19

Tillståndet i miljön och källor till påverkan ... 19

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) ... 23

Källor till påverkan ... 25

Referenser ... 26

Bilagor ... 27

Externa bilagor ... 27

(4)

Sammanfattning

Ämåns avrinningsområde ligger till större delen i Orsa kommun och sträcker sig till viss del in i Mora kommun. Inom områdets södra del finns ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet.

Den kända fornlämningsbilden för delavrinningsområdet är bristfällig men speglar ett nyttjande av landskapet främst i form av jakt, fångst och järnframställning. Under senare tid består lämningarna även av fäbodbruk, finnbosättningar, skogsbruk och flottning.

Inom Ämåns avrinningsområde finns det inga kända större påverkanskällor eller förorenade områden som kan sprida miljögifter till ytvatten. Inte heller finns det kännedom om några förorenade vatten i området. Däremot kan diffusa utsläpp från påverkanskällor skapa lokala problem. Dessa utsläpp kan nå området via exempelvis långväga transporter via luften. Andra diffusa källor kan vara lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter.

I området har man statusklassat 16 vattenförekomster. Av dessa har nio bedömts vara så pass hydromorfologiskt påverkade (från exempelvis dammar och flottledsrensning) att de inte når upp till en god ekologisk status.

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning.

(5)

Naturvärden och skyddade områden

Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter.

Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är Ämån utpekat ur naturvårds- och fiskesynpunkt. Motiven är bland annat den speciella geomorfologin samt värdefulla stammar av öring. Nedre delarna utgör potentiellt lekområde för Siljansöringen.

(6)

Kulturmiljö

Den kända fornlämningsbilden är bristfällig men speglar ett utnyttjande av landskapet som visar på främst jakt, fångst och järnframställning samt i senare tid fäbodbruk, finnbosättningar, skogsbruk och flottning.

En inventering efter fornlämningar har utförts i begränsad omfattning åren 1969 och 1972.

Vid Ämåsjön är ett område utpekat som övrigt intresse för kulturvård utifrån vattenanknutna stenåldersboplatser samt en grav, stensättning.

Området berörs i dess södra spets av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess kulturvärden.

Vidare åtgärder i anslutning till vattenanknutna kulturmiljöer bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.

(7)

Sjöar och vattendrag

Vattnets kemiska och ekologiska status

Figur 1. Karta över delavrinningsområde 12. Ämåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.

I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.

(8)

Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).

Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:

fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).

Löp- nr

Vattenförekomster i Ämåns avrinningsområde

Ekologisk

status MKN Kemisk

status MKN F Ö FP M Kommun

1 Ämå n

SE678967-144537 2 Ämå n

SE679838-144256 3 Ämå n

SE680925-143540 4 Ämå n

(Ämå s jön - Lus boda mmen) SE681890-143010

5 Ämå s jön SE682051-142917 6 Ångs va s s el n

SE679554-144615 7 Va l l s jöa rna

H 465

SE679863-144695 8 Li ndva s s el n

SE679469-144091 9 Vå l va s s el n

SE680175-143910 10 Vå l va s s el n

SE680303-143646 11 Gra nva s s el n

SE680515-144129 12 Ormtjä rns va s s el n

SE680740-144010 13 Ättfl ots bä cken

SE680751-143560 14 Norra Rens jön

SE681746-142792 15 Ha rps jöbä cken

(nedre)

SE682234-142385 16 Jä mtån

(Storbrottbä cken - Ämå s jön) SE682492-142169

X Må ttl i g

Må ttl i g

GES 2021

Ors a

Ors a X

GES 2021

X GKSS 2015

GKSS 2015

Ors a X

God

Må ttl i g

God Må ttl i g

Må ttl i g Må ttl i g

God

Otillfreds- ställande God Må ttl i g

GKSS 2015

Må ttl i g

GES 2015

GES 2021

GES 2015

GES 2021

GES 2021 GES 2021

GES 2015

GES 2021

GES 2015

GES 2021

X Ej

kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

X GKSS 2015

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d Ej kl a s s a d

GKSS 2015

GKSS 2015 X

Mora ,Ors a Ors a

Ors a

X X

Ors a

Ors a X

Ors a Kemi s k s tatus Mi l jöprobl em Ekol ogi s k s tatus

GKSS 2015

GKSS 2015 GKSS 2015

GKSS 2015

X X X

Ors a

(9)

Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Ämåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även

kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(10)

Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Ämåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. För Ämåns avrinningsområde är den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) uteslutande ”Ej klassad”. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(11)

Miljögifter

Ämåns avrinningsområde har inga större påverkanskällor för miljögifter i ytvatten.

Däremot kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via diffusa

påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter.

Tillståndet i miljön

Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten på grund av att det inte finns några större betydande påverkanskällor.

Källor till påverkan

I avrinningsområdet finns inga större miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden i riskklass 1 och 2 som bidrar till betydande miljöpåverkan.

Förutom tillståndspliktiga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U-

verksamheter) ha en lokal påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.

Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna

Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet uppnår god status alternativt är ej klassade.

(12)

Övergödning

Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med övergödning.

Försurning

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

Figur 4. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Ämåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Fel! Hittar inte referenskälla. för namnsättning av sjöar och vattendrag.

(13)

Figur 5. Pågående kalkningsåtgärder i Ämåns avrinningsområde.

Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se

(14)

Fysisk påverkan

Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande), konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning, rätning, etc.). Utav områdets 16 vattenförekomster har nio bedömts vara så pass

hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 2).

Tabell 2. Sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till

slutbedömningen. Dessa redovisas i mer detalj i efterföljande kapitel.

ID-beteckning/ Orsaker:

Vattnets namn Vattenkategori EUCD Hydrologi Morfologi Konnektivitet

Ättflotsbäcken Vattendrag SE680751-143560 M X

Harpsjöbäcken nedre Vattendrag SE682234-142385 M X

Jämtån (Storbrottbäcken -

Ämåsjön) Vattendrag SE682492-142169 M X X X

Ormtjärnsvasseln Vattendrag SE680740-144010 M X

Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE681890-143010 M X X X

Ämån Vattendrag SE678967-144537 M X X X

Ämån Vattendrag SE680925-143540 M X X X

Ämån Vattendrag SE679838-144256 M X X

Ämåsjön Sjö SE682051-142917 M X

Hydromorfo- logiskt tillstånd

(15)

Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)

Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödes- och nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av vattendrag.

Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter är förändringar i nivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi), samt själva

dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet nedan).

Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga

flödesförändringar.

Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten, bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan stort Dalarna.

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Fem vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv. Detta orsakas av flottledsrensningar som utförts i Ämåns huvudfåra och som bedömts ge en förändrad hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 3, Figur 7).

De två dammar som finns inom avrinningsområdet (Figur 6), och det saknas i nuläget detaljerad kännedom hur regleringen vid dessa utförs. Den bedömning som gjorts i nuläget är dock att dessa har begränsad påverkan på hydrologin i Ämån.

(16)

Figur 6. Dammar inom Ämåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.

(17)

Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv.

Vattnets namn Vattenkategori EUCD Reglering Rensning

Ämåsjön) Vattendrag SE682492-142169 M X

Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE681890-143010 M X

Hydrologiskt tillstånd

(18)

Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning, krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 3).

Inom området finns två reglerings- och kraftverksdammar som potentiellt har en negativ hydrologisk påverkan att deras verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada de orsakar ska minimeras. Eftersom detaljerad information om hur dessa dammar utför sin reglering behövs detta undersökas som en första åtgärd för att kunna avgöra om de har någon avgörande påverkan för vattendragets djur- och växtliv.

Genomförda och pågående åtgärder

En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag.

Ämån (SE678967-144537)

De nedre delarna av Ämån har delvis restaurerats efter flottledsrensningar, bland annat under 2010. Detta bedöms dock inte vara tillräckligt för att kunna göra bedömningen att vattendraget nu är så pass morfologiskt återställt att rensningspåverkan har upphört eller minskat så pass mycket att det inte längre påverkar vattendragets biologiska liv på ett tillfredsställande sätt.

(19)

Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)

Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Begreppet innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och behandlas därför ej här.

Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter.

Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis sjövandrande öring, lax och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad

fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd.

Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se kapitlet om hydrologi ovan).

Tillståndet i miljön och källor till påverkan

Åtta av de 16 vattenförekomsterna inom Ämåns avrinningsområde bedöms vara så pass påverkade av vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de inte uppnår god ekologisk status (Figur 8, Tabell 4).

Inom detta område är det dammar som orsakar de största problemen med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till påverkade vattenförekomster (Tabell 4, Figur 6).

Inom området finns också fyra kända naturliga vandringshinder som definitionsmässigt inte utgör några problem (Figur 6).

(20)

Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

(21)

Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer (dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv.

Hälften av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara påverkade av

vandringshinder i form av dammar (Tabell 4, Figur 8). För att uppnå god ekologisk status i samtliga påverkade vattenförekomster skulle det krävas att åtminstone en damm inom detta område åtgärdas (Ämåsjödammen). Det finns även minst två helt eller delvis

raserade dammar inom området vars status som vandringshinder inte är klarlagd, men kan komma att behöva åtgärdas.

För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar i dess biflöden.

Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder.

Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå som utgör dess krön.

Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder som lämpligast vidtas.

Inga åtgärder är för närvarande pågående eller genomförda inom avrinningsområdet, men

ID-beteckning/ Antal vandringshinder:

Vattnets namn Vattenkategori EUCD i huvudfåra i biflöden

Ättflotsbäcken Vattendrag SE680751-143560 M 1 0

Harpsjöbäcken nedre Vattendrag SE682234-142385 M 1 0

Ämåsjön) Vattendrag SE682492-142169 M 1 0

Ormtjärnsvasseln Vattendrag SE680740-144010 M 1 0

Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE681890-143010 M 1 0

Ämån Vattendrag SE678967-144537 M 1 0

Ämån Vattendrag SE680925-143540 M 1 4

Ämåsjön Sjö SE682051-142917 D 2 3

Konnektivitets- status

(22)

Oreälven (Ämån - Unnåns krv) (SE678408-144051)

Denna vattendragssträcka ligger nedströms Ämåns avrinningsområde, men har betydelse för fiskvandring mellan ån och Ore älv. Dammen vid Stackmora revs ut i december 2014 efter flera års processande i domstol.

(23)

Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde.

Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör en stor morfologisk påverkan i många områden. Flottledsrensningar innebär att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan av vattendraget. Ibland sprängdes till och med större block och hällar.

Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade (se hydrologikapitlet ovan) och de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de vattenlevande arterna som följd.

Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark orsakar, påverka livsmiljöerna i vattnet.

Inom Ämåns avrinningsområde är det fem vattendragssträckor som bedömts ha fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar vattenlevande djur och växter (Tabell 5, Figur 9).

De femvattendragssträckorna är samtliga utsatta för rensningar som kan härröras till flottningsepoken på 1900-talet. Tre dessa vattendragssträckor inom området har dessutom bedömts vara så pass påverkade av markanvändningen i närområdet att det ytterligare kan påverka vattnets ekologiska status. Det kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller byggnationer i eller i anslutning till vattnet (Tabell 5).

(24)

Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Ämåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.

Tabell 5. Vatten inom Ämåns vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status.

Vattnets namn Vattenkategori EUCD Rensning Närmiljö

Ämåsjön) Vattendrag SE682492-142169 M X

Ämån (Ämåsjön - Lusbodammen) Vattendrag SE681890-143010 M X X

Ämån Vattendrag SE678967-144537 M X

Morfologiskt tillstånd

(25)

Källor till påverkan

Inom Ämåns avrinningsområde har flottningsverksamhet bedrivits i huvudvattendraget;

Ämån och Jämtån, och det är denna numera avslutade verksamhet som bedöms utgöra den mest betydande morfologiska påverkan inom avrinningsområdet (Tabell 5).

Andelen artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som lekområden för fisk. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi.

För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta område hänvisas till VISS-databasen (www.viss.lansstyrelsen.se).

Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som

identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in.

Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv.

Vatten med omfattande påverkan i närområde och svämplan kan åtgärdas genom förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer, genom att till exempel återställa kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden.

De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten

om ”Tillstånd i miljön” och ”Källor till påverkan” (Tabell 5, Figur 9). Det beror på att problem med närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem

En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive vattendrag.

(26)

Referenser

Melin M., Edman J., och H. Danielsson. 2012. Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna.

Länsstyrelserna. 2014. Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande vattenverksamhet – Miljöboken. www.miljoboken.se (2014-10-15).

(27)

Bilagor

Externa bilagor

Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.

andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se

Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten

(28)