Stöd & process 2017-01-12 Mari Forsberg
08-590 972 71 Dnr
Fax 08-590 733 40 KS/2015:448
Mari.forsberg@upplandsvasby.se
Verksamhetsberättelse 2016 - finskt
förvaltningsområde och nationella minoriteter
Sedan 2010 har Upplands Väsby kommun tillhört det finska
förvaltningsområdet. Att tillhöra ett finskt förvaltningsområde ställer särskilda krav på kommunen. Bland annat är kommunen skyldig att bemöta invånarna på finska, muntligt och skriftligt. Invånarna har även rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Upplands Väsby kommun arbetar kontinuerligt för att uppfylla kraven som läggs på kommunen och för att följa Lagen (SFS 2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Under året 2016 har det varit personalförändringar på tjänstemannasidan.
Den finsktalande kommunikatören slutade i mars och samordnaren bytte arbetsuppgifter så personalstyrkan var mindre en stor del av året. I september anställdes en ny samordnare. Trots ändringarna har arbetet ändå pågått bra.
Inom projektet romsk inkludering anställdes en brobyggare i januari och i september utökades tjänsten till heltid, inklusive en
brobyggarutbildning i Södertörns högskola med hjälp av statsbidrag.
Information och gott bemötande
Kommunens policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun har reviderats och gäller från och med 1 januari 2016 till och med sista december 2019. Policyn är ett kommungemensamt
styrdokument och samtliga nämnder och utskott ansvarar för att policyn efterlevs och följs upp. I början av året gjordes ett gediget arbete med att göra den reviderade policyn känd och tillgänglig i organisationen.
Under 2016 skulle extra fokus ligga på att sprida kunskap om minoritetsrättigheterna till utbildningskontoret och till kommunens förskolor och skolor. Utbildningsområdet är ett viktigt delområde inom minoritetspolitiken och i samband med en nationell uppföljning som Länsstyrelsen i Stockholm gjorde under hösten 2015 blev det tydligt att
det finns ett behov av att sprida kunskap om minoritetsrättigheterna till skol- och utbildningspersonal. Detta arbete fortsätter under 2017.
Kunskapshöjande föreläsningar om minoritetslagen och rättigheterna har anordnats till rektorerna på kommunala skolor samt sverigefinska
skolans personal. De sistnämnda har även fått mer ingående information och kunskap om romsk kultur och traditioner från brobyggaren.
Föreläsningar som har haft fokus på de finsktalandes särskilda rättigheter har anordnats för alla hemtjänstleverantörer samt ansvariga för
äldreboenden. Den andra och nya finska avdelningen på Hedvigsgården har kommit igång bra och under året har sex av åtta platser fyllts med finsktalande äldre, men det finns tre stycken till som väntar på att få komma dit. Utmaningen har varit att hitta tillräckligt med finsktalande personal. Även på andra äldreboenden, Brobacken och Lavendelgården finns finsktalande äldre. De boende har delvis tillgång till finsktalande personal och klarar sig fortfarande på svenska. Kommunen kan också erbjuda dagverksamhet delvis på finska ifall behovet uppstår.
Två anställda från Hedvigsgården och en pedagog deltog i en utbildning för finsktalande pedagoger och vårdpersonal som Finlandsinstitutet anordnade. Fyra medarbetare/förtroendevalda deltog i ett
språkvårdsseminarium i finska som anordnades av Språkrådet.
Som under tidigare år har kommunen kartlagd språkkunskaperna i minoritetsspråken hos de anställda genom en enkät på intranätet Insidan.
De som sedan har varit villiga att bli kontakttjänstemän har varit behjälpliga för medborgarna via kommunens kundtjänst Väsby Direkt.
Kontakttjänstemän har erbjudits kompetensutveckling i form av inköp av finska ordlistor och genom en föreläsning från Finlandsinstitutet, vilken även uppmärksammades i den finskspråkiga veckotidningen
Ruotsinsuomalainen. Det hölls också regelbundna träffar där
kontakttjänstemännen kunde utbyta erfarenheter och använda finska språket. Antalet träffar ökade till tre stycken under året och antalet kontakttjänstemän ökade från elva till femton stycken. Under hösten har den finsktalande medarbetaren inom Väsby Direkt slutat och vid
rekryteringen hittades inte motsvarande språkkompetens. De finsktalande kontakttjänstemännen har nu en ännu viktigare roll i kommunens service på finska.
Information om kommunens finska tjänster har utöver
Ruotsinsuomalainen synts bra i kommunens egen tidning Hej Väsby där i nummer 2/2016 publicerades en tre sidor lång artikel om finska
avdelningarna på Hedvigsgården. Ordföranden för Öppet hus för unga romer var med i kommunens kampanj Vänliga Väsby. Kommunens andra informationskanaler som den svenska och finska hemsidan, Facebook och utskick till nyinflyttade har använts för att sprida information om nationella minoriteternas rättigheter, kommande händelser, bemärkelsedagar osv. Även lokaltidningen Mitt i Upplands Väsby skrev en lång och positiv artikel i december med rubriken ”Lilla Finland finns i Väsby”. Arbetet med romsk inkludering tilldelades kommunens innovationspris.
Ansvariga tjänstemän har under 2016 deltagit och gett information om minoritetsrättigheterna och kommunens tjänster på skolmässan,
seniormässan och Sverigefinska skolans årliga julmarknad, vilket också uppmärksammades positivt i Ruotsinsuomalainen och av lokaltidningen.
Som under tidigare år har arbetet med att utbyta erfarenheter med andra kommuner och aktörer fungerat väl under 2016. Utöver deltagandet vid de regionala och nationella konferenserna har samordnaren föreläst vid Uppsala universitet om minoritetsarbetet i praktiken. Ett nytt nationellt nätverk har startat för politiker som arbetar med finskt
förvaltningsområde. På det första sammanträdet för nätverket medverkade ansvarigt statsråd. Samrådsgruppens ordförande och samordnaren deltog från Upplands Väsby.
Inflytande och delaktighet
Inom området inflytande och delaktighet har samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde fortsatt sitt arbete med två möten per termin.
Samrådet har utvecklats från de tidigare åren genom att flera
organisationer och privatpersoner bjöds in till två planeringsmöten inför jubileumsåret Finland 100 år som infaller 2017. Ansvariga tjänstemän anordnade en dialogaktivitet med tio sverigefinska barn i årskurs 4-7 för att öka ungas delaktighet och ansvariga tjänstemän och politiker har hållit informationsträffar med äldre sverigefinnar inom finska PRO.
En fråga som samrådet för finskt förvaltningsområde har drivit har varit att kommunen borde uppmärksamma jubileumsåret Finland 100 år 2017.
I slutet av 2016 blev det klart att kommunen avsätter särskilda medel för jubileumsåret utöver statsbidraget, vilket ger bra möjligheter att
uppmärksamma jubileumsåret.
Samrådsgruppen för romsk inkludering har under 2016 fått likvärdig status som den sverigefinska och är nu ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Förtroendevalda och arvoderade
minoritetsrepresentanter deltar i mötena tillsammans med tjänstemän som ingår i projektgruppen för romsk inkludering. Samrådet har träffats fyra gånger under året och diskuterat frågor som berör den romska minoriteten och kommunens arbete med regeringens strategi för romsk inkludering. De har även fått påverka kommunens remissvar angående Kulturdepartementets arbete mot antiziganism. En representant från samrådet deltar även sedan juli i Regeringskansliets romska
referensgrupp. Utöver detta har brobyggaren regelbundet träffat både en ungdomsgrupp och en grupp unga vuxna för att involvera dem i arbetet.
Språk och kultur
Som under 2015 har även under 2016 medel från statsbidraget använts för att stödja olika föreningar med finsk anknytning att arrangera
kulturella evenemang som intresserar allmänheten och främjar finska språket och sverigefinska kulturen i Upplands Väsby.
PRO Finska i Upplands Väsby använde pengarna för en teaterresa och 34 nöjda pensionärer fick möjligheten att se Fosterlandet på Stockholms stadsteater. Pjäsen handlar om finska krigsbarn och familjerelationer.
Finska föreningen anordnade en resa till Hällefors där föreningen Finnstigens representanter berättade mer om skogsfinnarna.
Vilundakören använde medlen till en planeringsresa för framtida konserter och uppträdanden. Sverigefinska skolans tjejklubb använde pengarna bl.a. till aktiviteter som bangolf och pyssel och
Föräldraföreningen för Sverigefinska skolan till en stor och uppskattad familjekväll i simhallen, barnteater på Sverigefinska förskolan samt bidrag till klassresorna. Sverigefinska skolans bibliotek fick bidrag för klassuppsättningar av finska böcker. Öppet hus för unga romer använde pengarna till inköp av tyger för en klädutställning. Redovisningar från nämnda föreningar finns att hämta i kommunens dokumentdatabas.
Föreningarna har även annars varit väldigt aktiva under året och anordnat teaterföreställningar, danser och andra kulturevenemang. De ordinarie träffar/öppet hus som Finska föreningen och Finska PRO anordnar flera gånger i veckan är väldigt betydelsefulla mötespunkter för många väsbybor.
Under 2016 har det goda samarbetet med biblioteket fortsatt och utvecklats. I februari anordnades ett författarbesök med den prisbelönta finska författaren Tommi Kinnunen med 23 besökare, både finsk- och svenskspråkiga. Inom bibliotekets ordinarie verksamhet har det hänt mycket och engagerad bibliotekspersonal och den finsktalande bibliotekarien är en stor framgångsfaktor för minoritetsarbetet. Till exempel har finska söndagar fortsatt och nästan blivit en institution.
Utöver barnfamiljer har även mor/farföräldrar med barnbarn hittat till evenemangen. En nyhet i år var att i samband med Nordiska
biblioteksveckan och kura gryning bjöds in finska barnboksförfattare för en träff med barn från Sverigefinska skolan och förskolan. Detta var väldigt uppskattat av både för barnen och pedagogerna och efteråt skapades egna bilderböcker, skoleleverna utsåg även en
litteraturprisvinnare vid det årliga nobelfirandet. Finsktalande vuxna uppmärksammades med högläsning på kura skymning av Emmi Itärantas bok på temat framtiden i Norden.
I Messingen anordnades en konsert av hög kvalité med sopranen
Catarina Lundgren och pianisten Heikki Pellinen, Duo Nord. Tyvärr var antalet åskådare lågt och i framtiden behöver kommunen se över
marknadsföringen och samarbeta ännu mer med föreningar och väsbybor för att nå ut.
De äldre är en viktig målgrupp inom minoritetspolitiken och aktiviteter som riktas till främjande av det finska språket och kulturella aktiviteter för äldre ska särskilt stödjas enligt nationella riktlinjer. I enlighet med verksamhetsplan och budget satsades en hel del på de äldre under 2016.
Ljudboksspelare, ljudböcker, böcker, tidningar och musik köptes till Hedvigsgården. Sverigefinska förskolans barn var på besök och sjöng
julsånger för och med de äldre på samordnarens initiativ. Några berörda äldre kommenterade att de inte hade sett så många barn på decennier.
Samarbetet planeras att fortsätta och utvecklas under 2017. Även ett författarbesök och pratstund med Paula Vartiainen anordnades på boendet. I samarbete med Hammarby församling anordnades ett till författarbesök i församlingens lokaler som var öppen för allmänheten men inriktad till de äldre sverigefinnar. Det var glädjande att deltagare i alla åldrar kom även om författarbesöket var under dagtid.
De nationella minoriteternas högtidsdagar såsom romernas nationaldag 8 april, sverigefinnarnas dag 24 februari och Finlands självständighetsdag 6 december har självklart uppmärksammats med flaggning, utställningar i biblioteket samt information via kommunens hemsida och Facebook.
Den 8 april firades romernas nationaldag i Upplands Väsby för första gången i Scenhuset i Messingen. Nära 150 personer deltog och i samband med firandet hölls en mindre utställning av romska kläder i samarbete med Öppet hus för unga romer under två veckors tid i biblioteket.
Övrigt
Ett fokusområde för 2016 var att tydliggöra uppföljningen av
minoritetspolitiken inom berörda verksamhetsområden. Under 2016 har minoritetsarbetet kommit in i kommunens ledningssystem.
Kommunledningskontoret rapporterar och följer nu upp både arbetet med finskt förvaltningsområde och romsk inkludering. Arbete kvarstår i hur de övriga kontoren rapporterar in arbetet med nationella minoriteter.
Särskilda kontaktpersoner för minoritetsfrågor i de olika kontoren har inte utsetts än, men bland de finsktalande kontakttjänstemännen finns representanter från nästan alla kontor samt i projektgruppen för romsk inkludering.
Under 2016 genomförde Sveriges Radios finska kanal Sisuradio
undersökningar om samordnarnas anställningsvillkor och anhörigstöd på finska vilka kommunen har svarat på. Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Sametinget gjorde en särskild uppföljning om äldreomsorgen på nationella minoritetersspråk.
Kostnader 2016
Erhållet statsbidrag 2016 och överfört statsbidrag från 2015:
682 000 kronor
Redovisning av förbrukade medel:
Information och bemötande 41 210 kr (budgeterad 58 000 kr) Kommunikationsmaterial och utbildningar
Inflytande och delaktighet
t.ex. samrådsmöten 33 770 kr (30 000)
Språk och kultur
Bidrag för föreningarnas verksamhet 63 890 kr (58 000)
Kulturevenemang 26 000 kr (26 000)
Inköp till Hedvigsgården 24 600 kr (10 000)
Samordning av verksamheten
Personalkostnader 493 000 kr (500 000)
Förbrukade medel totalt: 682 470 kronor
(budgeterad 682 000 kr)
