• No results found

Jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

P6_TA(2006)0039

Jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen

Europaparlamentets resolution om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen (2004/2159(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens rapport till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om jämställdhet mellan kvinnor och män, 2005 (KOM(2005)0044),

– med beaktande av gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001-2005)

(KOM(2000)0335) och kommissionens årliga rapporter för 2000, 2001, 2002 och 2004 (KOM(2001)0179, KOM(2002)0258, KOM(2003)0098 och KOM(2004)0115),

– med beaktande av artikel 2, artikel 3.2 och artikel 141 i EG-fördraget,

– med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna1,

– med beaktande av artikel I-2 och I-3 i fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa2,

– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0401/2005), och av följande skäl:

A. Jämställdhet mellan kvinnor och män måste säkerställas inom alla politikområden i enlighet med artikel 3.2 i EG-fördraget och artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

B. Frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män måste behandlas från flera olika synvinklar och genom en komplett uppsättning åtgärder som omspänner alla områden, bland annat utbildning, sysselsättning och karriärutveckling, entreprenörskap, lika lön för lika eller likvärdigt arbete, bättre möjligheter att kombinera familje- och yrkesliv samt en jämn fördelning mellan kvinnor och män i de politiska och ekonomiska

beslutsprocesserna.

C. Det är tveksamt huruvida det är förenligt med artikel 141 i EG-fördraget att tillåta högre avgifter eller sämre förmåner på grundval av kön i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet.

D. I hela unionen är kvinnor är underrepresenterade i politiska beslutsfattande organ och i några medlemsstater och anslutnings- och kandidatländer ligger dessutom procentandelen kvinnliga parlamentsledamöter under det internationella genomsnittet på 15,6 procent.

1 EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

2 EUT C 310, 16.12.2004, s. 1.

(2)

E. Tillfredsställande tillgång till tjänster för barnomsorg och vård av gamla och anhöriga är av central vikt för att kvinnor och män skall kunna delta på arbetsmarknaden fullt ut och på lika villkor.

F. Vid sitt möte i Lissabon i mars 2000 framhöll Europeiska rådet inte enbart vikten av att skapa ytterligare arbetstillfällen genom att höja kvinnors sysselsättningsgrad från 51 till 60 procent, utan även att skapa arbetstillfällen med bättre kvalitet för kvinnor fram till 2010.

G. Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i mars 2004 att jämställdhetspolitiken är ett verktyg för att skapa både social sammanhållning och ekonomisk tillväxt.

H. Risken för fattigdom och social utslagning, faktorer som hindrar ekonomisk utveckling och social sammanhållning inom Europeiska unionen, förefaller vara särskilt stor bland äldre kvinnor, invandrarkvinnor och ensamstående mödrar.

I. Parallellt med insatserna inom pelaren för ökad jämställdhet i den europeiska

sysselsättningsstrategin för att göra det möjligt att kombinera familje- och yrkesliv bör insatser även göras för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män och i fråga om hälsoskydd, sjukdomsförebyggande och diagnostik av sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor.

J. Klyftan mellan män och kvinnor, både vad gäller befordringsmöjligheter och när de är anställda på samma nivå, är fortfarande sådan att kvinnor i betydligt mindre utsträckning är företrädda på beslutsfattande nivå och i betydligt högre utsträckning i låginkomstyrken.

K. Det är viktigt att med större eftertryck uppmuntra jämställdhet mellan kvinnor och män inom de tre andra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin, nämligen

anställbarhet, entreprenörskap och anpassningsförmåga.

L. Strukturfonderna och de andra finansiella instrumenten utgör en viktig pådrivande faktor för gemenskapens och medlemsstaternas politik för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Integrationen av ett jämställdhetsperspektiv syftar till att överbrygga de strukturella ojämlikheter i arbetsorganisation och familjeliv som begränsar många kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, inom yrkesutbildning och livslångt lärande samt i det offentliga livet.

M. Det är nödvändigt att inom ramen för genomförandet av den europeiska

sysselsättningsstrategin, och i syfte att föra en politik som leder till full sysselsättning med arbeten av hög kvalitet, stödja kvinnors entreprenörskap genom särskilda åtgärder som bland annat bör innefatta riktad utbildning och förbättrade lånemöjligheter, däribland mikrofinansiering.

N. Den andra årliga rapporten om jämställdhet mellan kvinnor och män, som stats- och regeringscheferna gav kommissionen i uppdrag att utarbeta vid Europeiska rådets möte i mars 2003, är den första som omfattar ett utvidgat EU med 25 medlemsstater, men som inte omfattar anslutnings- eller kandidatländerna som Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Kroatien.

O. Kommissionens rapport är av beskrivande karaktär och tar upp viktiga etapper i lagstiftningens utveckling i medlemsstaterna men undviker att nämna de brister i

(3)

införlivandet av gemenskapslagstiftningen och de överträdelser av denna som

medlemsstaterna gjort sig skyldiga till samt att analysera och utvärdera dagens situation.

P. Kommissionens rapport visar att skillnaderna mellan kvinnor och män i unionen minskat när det gäller sysselsättning och utbildning, men att löneklyftan mellan könen förblivit i stort sett oförändrad. Det framgår även klart att det inte skett några verkliga framsteg när det gäller genomförandet av den princip om lika lön för likvärdigt arbete som infördes för trettio år sedan genom rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om

tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män1. I EU–15 ligger löneklyftan kvar på ungefär 16 % medan siffran för EU–25, där löneskillnaderna i de nya medlemsstaterna beaktas, är aningen lägre, nämligen 15 %.

Q. Även om kvinnors utbildningsnivå är högre än mäns, är det ändå kvinnorna som i sista hand får arbete och sysselsättningsnivån för kvinnor mellan 15 och 24 år har inte ökat.

R. Med tanke på de organisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor, är det allt viktigare att dels se till att EU:s politik för att främja jämställdhet blir tillräckligt synlig och mer effektivt sprida information om denna politik till allmänheten i alla medlemsstater, till exempel med hjälp av icke-statliga organisationer, dels vidta åtgärder för att underlätta tillträdet till gemenskapsprogram med anknytning till denna politik.

S. Inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut kommer att underlätta insamling och sammanställande av uppgifter, utveckling av metodverktyg samt spridning och utbyte av kunskaper om bästa metoder i syfte att i högre grad främja jämställdhetsprincipen.

T. Kommissionen har beslutat att år 2007 skall bli ”Europeiska året för lika möjligheter för alla”.

1. Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådet våren 2004 bekräftade att

jämställdhetspolitiken utgör ett verktyg både för social sammanhållning och ekonomisk tillväxt.

2. Europaparlamentet välkomnar bekräftelsen på att det är viktigt att få bort löneklyftan mellan könen och att främja både kvinnors och mäns möjligheter att kombinera yrkes- och familjeliv.

3. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen informerar

parlamentet om framstegen på dessa områden i de olika medlemsstaterna, särskilt när det gäller genomförandet av handlingsplanen från Pekingkonferensen, inbegripet åtgärderna avseende reproduktiv och sexuell hälsa, samt att kommissionen regelbundet offentliggör statistiska uppgifter om varje enskild medlemsstat.

4. Europaparlamentet betonar att jämställdhet och en effektiv integrering av ett

jämställdhetsperspektiv (”gender mainstreaming”) kräver ett politiskt engagemang på högsta nivå.

5. Europaparlamentet uppmanar de politiska partierna på både nationell och europeisk nivå att göra en översyn av sina partistrukturer och förfaranden för att undanröja alla hinder

1 EGT L 45, 19.2.1975, s. 19.

(4)

som direkt eller indirekt missgynnar kvinnors deltagande och att anta lämpliga strategier för att uppnå en bättre jämvikt mellan kvinnor och män i valda församlingar.

6. Europaparlamentet erinrar om att enligt artikel 3.2 i EG-fördraget skall gemenskapen i all verksamhet syfta till att undanröja ojämlikheter och att främja jämställdhet mellan

kvinnor och män.

7. Europaparlamentet anser att lagstiftningen om likabehandling av kvinnor och män också bör omfatta socialt skydd, inklusive hälsovård och utbildning.

8. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut och hoppas att detta institut kommer att få den självständiga status och de medel som behövs för att kunna genomföra sina uppgifter.

9. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att utnyttja strukturfonderna för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och se till att jämställdhetsperspektivet integreras i de operativa programmen.

10. Europaparlamentet uttrycker sin oro över kvinnohandel som syftar till sexuellt utnyttjande samt det ökade våldet i hemmet och uppmanar med eftertryck kommissionen att vidta åtgärder för att minska dessa avskyvärda företeelser.

11. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och kommissionen att se till att pensionssystemen inte diskriminerar kvinnor och att de inte befäster befintliga mönster som redan ger kvinnor en mer ogynnsam position när det gäller bidrag och avgifter.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt anslutnings- och kandidatländerna att tillhandahålla statistik om löneklyftorna mellan könen inom alla yrkesgrupper och att vidta mer kraftfulla och omfattande åtgärder för att införliva den gemenskapslagstiftning som syftar till att minska löneskillnaderna samt se till att könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden upphör så att andelen kvinnor på högre poster motsvarande deras kvalifikationer ökar.

13. Europaparlamentet betonar vikten av att undvika könssegregering på arbetsmarknaden och uppmanar medlemsstaterna att i sina utbildningssystem uppmuntra unga kvinnor att bedriva studier på icke-traditionella områden.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att stödja förvärvsarbetande kvinnors möjligheter att kombinera arbete och privatliv genom att tillhandahålla barnomsorg och institutioner för vård av anhöriga samt genom att erbjuda dem flexiblare arbetsvillkor.

15. Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av att kommissionen kontrollerar att medlemsstaterna tillämpar gemenskapens regelverk på jämställdhetsområdet i all EU- politik, framför allt när det gäller sysselsättning men även i fråga om tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka hur och i vilken utsträckning medlemsstaterna tillämpar lagstiftningen på jämställdhetsområdet samt att vidta nödvändiga åtgärder i händelse av icke-införlivande eller överträdelse med avseende på medlemsstaternas nuvarande tillämpning av

regelverket på jämställdhetsområdet.

(5)

16. Europaparlamentet betonar att EU:s jämställdhetspolitik måste förbli öppen och synlig så att alla berörda aktörer, inklusive arbetsmarknadens parter, uppmuntras att delta.

17. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör främja åtgärder för att effektivt bekämpa fattigdom, framför allt bland kvinnor, med målet att gradvis se till att kvinnor får en trygg tillvaro i ekonomiskt och socialt hänseende.

18. Europaparlamentet erinrar om att EU:s politik för jämställdhet mellan kvinnor och män bör prioriteras och bekräftas som en övergripande politik med flerdimensionell räckvidd i samband med det europeiska året för lika möjligheter för alla 2007 och att mindre

gynnade grupper bör beaktas särskilt.

19. Europaparlamentet erinrar medlemsstaterna om att de genom Europeiska rådets

överenskommelse i Barcelona 2002 förbundit sig att undanröja hindren för kvinnors och mäns lika deltagande på arbetsmarknaden och att före 2010 införa barnomsorg för

90 procent av alla barn mellan tre års ålder och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 procent av alla barn under tre år. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sätta upp liknande mål för vården av äldre och sjuka anhöriga.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta tillgängliga och ekonomiskt överkomliga institutioner för barnomsorg och vård av anhöriga.

21. Europaparlamentet framhåller vikten av att stödja invandrarkvinnornas integration i samhället, eftersom dessa kvinnor ofta är utsatta för diskriminering både på grund av sitt kön och sitt nationella och religiösa ursprung. Dessa kvinnors integration kan främjas genom att man underlättar deras tillgång till utbildning, stödjer deras yrkesverksamhet samt låter dem omfattas av Europeiska socialfondens program, men också av projekt inom programmet Equal som har som mål att förbättra invandrares sociala ställning.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram statistiska uppgifter om inrättandet av strukturer för barnomsorg och vård av äldre och anhöriga samt om möjligheterna att utnyttja dessa strukturer. Kommissionen uppmanas att göra de utvärderingar som krävs av användningen och funktionen hos redan befintliga verktyg som bidrar till att skapa verklig jämställdhet mellan kvinnor och män på alla områden i det dagliga livet.

23. Europaparlamentet förordar en bättre samordning mellan integreringen av ett jämställdhetsperspektiv och Lissabonstrategin för att jämställdhetsaspekterna skall

beaktas i högre grad i samband med genomförandet av de ambitiösa mål som fastställdes i Lissabon.

24. Europaparlamentet framhåller vikten av samarbete med arbetsmarknadens parter i syfte att stärka kvinnornas roll på arbetsplatsen samt kvinnoorganisationernas särskilda betydelse för att främja kvinnors deltagande i samhällslivet och i politiken.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnor i högre utsträckning deltar i beslutsfattande organ, vilket är ett grundläggande villkor för ett effektivt införlivande av jämställdhetsprincipen i all politik.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa uppgifter och statistik från anslutnings- och kandidatländer i framtida årsrapporter om jämställdhet mellan kvinnor

(6)

och män.

27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, samt till medlemsstaternas, anslutnings- och kandidatländernas regeringar.

References

Related documents

medlemsstaterna och fungera som nationell enhet för passagerarinformation för alla deltagande medlemsstater. De deltagande medlemsstaterna ska tillsammans enas om närmare

Varje tredjeland, partnerland och utomeuropeiskt land eller territorium som deltar i ett Interregprogram ska ange en nationell eller regional myndighet som kontaktpunkt för den

Förenade kungarikets fiskefartyg får bedriva fiskeinsatser i unionens vatten i enlighet med villkoren i rådets förordningar om fastställande av fiskemöjligheter för 2019 och 2020,

(4) Direktiv 80/181/EEG bidrar till att den inre marknaden fungerar smidigt genom den nivå det föreskriver för harmoniseringen av måttenheter.. Mot den bakgrunden är det lämpligt att

Finansiellt stöd ska vara tillgängligt för offentliga myndigheter enligt definitionen i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 * , som åtar sig att i

a) Medlemsstaternas genomförande av reformer som de själva har tagit initiativ till, särskilt för att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt och ett hållbart skapande av nya

ersättningsrapporten. Medlemsstaterna får i nationell rätt föreskriva om behandling av ledande befattningshavares personuppgifter för andra ändamål. Medlemsstaterna ska

De certifikat som regleras av artikel 3 i denna förordning omfattas av de regler som gäller för dem i enlighet med förordning (EU) 2018/1139 och de relevanta genomförandeakter