Synpunkter på Dialogprojektret från region Nord_dnr 2011_3281
__________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post
Huvudkontor Vallgatan 8 036-15 56 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se
551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Datum
2013-05-31 Dnr: 2011_3281
Region Nord
Svar på remiss angående kravspecifikation för hänsyns- uppföljning, målbilder för god miljöhänsyn samt ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 § SVL
Om synpunkterna från region Nord
Region Nord har på distrikten tagit fram synpunkter för de olika delarna i
”Dialogremissen”. Inledningsvis redovisas regionens samlade svar på några övergripande frågor. Därutöver återfinns mer detaljerade synpunkter från respektive arbetsgrupp, vilkas synpunkter regionen står bakom.
Övergripande synpunkter
Kontroll. Det är mycket viktigt att utvärdera och förstärka kvaliteten genom bland annat kontroll och uppföljning. Kvalitetssäkring och uppföljning kan endera ske genom förnyade fältbedömningar eller genom ”systemtillsyn”, det vill säga att resultaten granskas och utvärderas indirekt genom att kontrollera kompetens, kalibrering, tillvägagångssätt etc. Bedömningar i skog kommer och ska alltid oundvikligen till betydande delar vara subjektiva.
Fjärranalys. I kravspecifikationen för hänsynsuppföljning så beskrivs
möjligheten att utveckla digitala analyser för att ta fram underlag. Vi bedömer att möjligheterna och potentialen att kombinera fältinventering med
fjärranalys (laser) inte är fullt belysta i förslaget. Denna metodik ger analyser och underlag som kan granskas i efterhand, nytt geografiskt data som går att ta fram även för mindre geografiska områden som kommuner och användbart i rådgivningssituationen även inomhus.
Regional anpassning. Det behövs mer regionalt anpassade beskrivningar i målbilderna samt mer resonemang kring relativa naturvärden i olika delar av landet.
Avsiktlig avverkning av värden. I orsaksbeskrivningen till vad som krävs för bra hänsynstagande nämns inget om avsiktlig skada (avverkning, körning) av miljövärden. Det är också en realitet och en orsak till dålig hänsyn.
Måttliga naturvärden också viktiga. Målbildsbeskrivningen för hänsynskrävande biotoper beskriver miljöer med mycket höga och höga naturvärden och områden som har måttliga eller lägre naturvärdeskvalitéer faller bort. Det stämmer inte med den bedömning som gjorts tidigare.
Uppföljning av efterlevnad av lagstiftning. Det bör förutsättningslöst utredas hur en uppföljning av skogsvårdslagens efterlevnad kan utformas.
Skogsstyrelsens roll. Bra att Skogsstyrelsen och skogsbruket använder samma metodik och begrepp med gemensamma kalibreringar/utbildningar. Vi vill dock betona betydelsen av att ytterligare särskilja och förtydliga
myndighetens roll och ansvar i det fortsatt arbetet.
Arbetsgruppernas synpunkter
Hänsynsuppföljning - kravspecifikation Sid 11 Rutan urval för officiell statistik.
Det bör vara slumpmässigt urval, ordet representativt låter som om man ska styra det slumpmässiga urvalet.
Att urvalet för lärande analyser bara ska besökas vid ett tillfälle är mycket olämpligt när det gäller trädhänsyn, hänsynskrävande biotoper mm. Gör man bara ett besök är det stor risk att det kommer ge ett felaktigt resultat och därmed fel signaler till vad som behöver förbättras.
Sid 12
Samma uppgifter som samlas in för lärande analyser borde gå samla in även vid insamling för officiell statistik för att få större statistiskt underlag till låg kostnad.
Sid 20 Viktigt man tar med boplatser för större rovfåglar. För dessa bör mer än bara boträd vara med. Är det tänkt det ska ingå i någon av de redan nämnda variablerna bör det vara som hänsynskrävande biotoper, men de bör helst vara en egen variabel.
Sid 25
Kulturpolytax bör vara en egen inventering och det är nog inte lämpligt byta från 3- 2 år efter avverkning eftersom den största påverkan på kulturlämningar är markberedningen som därför bör vara utförd när inventering sker. Att ändra för att få snabbare återkoppling är inget bra skäl, för någon sådan ska väl inte ske när det gäller officiell statistik med hemliga objekt.
Sid 26
Alternativ A förordas av oss om det är effekt av avverkningen som ska bedömas. Eftersom det är avsevärt mycket lättare se vad som skadats och vad det är som är orsak till skador efter 1 år jämfört med efter 2-3 år.
Sid 27
Vi rekommenderar starkt upplägg 1. Inventeringen ska väl vara för att se vilka effekterna blir av skogsbruksåtgärder, inte för att bedöma om den som
avverkat gjort vad man kan vänta sig med den information han har före avverkning.
Att bara inventera utlagda provytor, linjer mm fungerar inte för miljövärden som oftast är hopklumpade på små delar av en yta. Det fungerar för
plantinventering där det finns 2000 plantor jämnt fördelade över arealen, inte när det finns 5 träd med miljövärden per hektar. Skulle också vara mycket kostnads ineffektivt att bara inventera några % av ytan på den 1 % av avverkningarna som besöks.
Att dessutom använda informationen som finns på mina sidor/grönt kuvert som besökskriterium skulle ge ännu mer snedvridning av resultatet. Dels är de inventeringar som skogsstyrelsen genomfört och som finns i det materialet främst utförda på privat mark, så det skulle ge en sned fördelning mellan
bolag/privata. Dessutom finns det stora arealer som inte alls berörts av någon inventering ännu, medan andra områden kan vara väldigt noga inventerade.
Alla miljövärden måste ha samma möjlighet komma med i inventeringen oavsett om de är redan kända eller inte.
Sid 27 sista stycket.
Håller med om att man bör förtydliga instruktionen och göra inventeringen mindre beroende av inventeraren. Det bör gå att definiera tydligare vad som ska finnas för att tillexempel en sumpskog ska betraktas som
hänsynskrävande biotop, ålder, blöthet, trädslagsblandning, mängd död ved mm. Man kan samla in uppgifter om dessa parametrar och sedan avgör dataprogrammet om det räcker för att det ska betraktas som hänsynskrävande biotop eller inte.
När det gäller användande av GPS så använder merparten av inventerare handdator och lägger in polygoner och punkter, så detta görs redan, men dessa utnyttjades tyvärr inte vid kontrollinventeringen som gjordes för P1.
Att för att spara pengar gå över till metoder som kanske ger mindre differens mellan olika inventerare, men istället inte bedömer de viktiga parametrarna är ingen bra utveckling. Då går vi från en ganska bra men lite osäker och svajig uppföljning till en jämdålig uppföljning.
Sid 28 rutan
Stickprovsmetoden bedömer vi inte som användbar för detta ändamål (se ovan). Stickprovsmodellen löser inte heller det som varit det stora problemet med P0/P1 polytaxen nämligen att definiera miljövärden och få alla
inventerare att göra samma bedömning vad som är en hänsynskrävande biotop, hänsynsträd mm eller inte. Det problemet blir nog snarare svårare med stickprovsmodellen, hur ska man veta om den plats man står på ligger mitt inne i en hänsynskrävande biotop eller inte, när man ska bedöma den lilla provyta man står i?
Sid 28-29 lärande analyser: att besöka bara efter åtgärden är inte att
rekommendera när det gäller lärande analyser. Vi har svårt att förstå hur man ska kunna få fram information av området innan åtgärden på annat sätt än besök innan åtgärden. En traktskiss från avverkningsplaneraren är ett mycket osäkert underlag på grund av den stora individuella skillnaden bland
avverkningsplanerarnas traktskisser. Låter ungefär som gamla distrikts polytaxen, dvs. det blir som en gissningstävling om hur det kan ha sett ut innan avverkning.
Att försöka analysera kvalitén på traktskisser med hjälp av objekten som ingår i officiella statistikinsamlingen går inte då dessa objekt dels är hemliga. Går möjligen ifall man ändrar så det blir ett krav att traktskiss ska ingå i
avverkningsanmälan. Men dessutom är antalet avverkningar i underlaget till officiella statistiken alldeles för litet för att den enskilda traktskisstillverkaren ska bli bedömd oftare än 1 gång per 5:e år, vilket inte räcker för att kunna bedöma traktskissernas kvalitet.
Toby Lindström, distriktschef Skellefteå distrikt Stig Holmkvist
Marie Lundström
Synpunkter angående målbilder för god miljöhänsyn, kapitel 3 till 5
Kapitel 3: Målbilder för hänsyn till hänsynskrävande biotoper.
Vi anser att hänsynskrävande biotoper beskrivs som nyckelbiotoper med mycket höga respektive höga miljövärden.
Vad är beskrivningen för de med måttliga eller låga värden? De är ju minst lika vanliga. Eller är de alltid klara för avverkning?
Bra att man skrivit lite om skillnader mellan södra och norra Sverige. Men mer sådan text behövs.
Sid 10, 11. Varför skall vi yttra oss om att det är bättre att avverka lite i en biotop för att helt kunna spara en annan? Trots allt bara 25 % där man måste prioritera mellan områden.
Sid 11. Risken för vindfällen. Vad gör det om det blir vindfällen? Det höjer ju nästan alltid naturvärdet. Bristen på död ved är ju stor. Vindfällen sker inte heller alltid.
Sid 14. Skarpa tallhedar med inga lågor blir alltså ingen förekomst av lågor.
Kan ändå vara NB. Vad är frekvens? Frekvensen kanske inte säger allt. Risk för avverkning av HB.
Sid 16. Varför skall vi i hänsynsrutorna skriva om att plockhuggning kan vara bra. Detta skall bara användas för att gynna naturvärden. T.ex. ett NS bestånd.
Sid 20. Hänglavsrika kantzoner. Är nog inte så hänglavsrika efter plockhuggning. Uttorkning. Fuktigheten måste behållas!
Sid 22. Naturskogsrest. Måste inte ha tydligt inslag av högstubbar t. ex.
Skogar fattiga på strukturer och element kan även dessa vara naturskogsrester.
Eller är skogar som inte har rikligt eller tydligt inslag av element bara att avverka?
Sid 29. Arter i raviner tyder helt klart på NB Överlag räknas många ovanliga arter upp i alla HB
Se till att det planeras på barmark. Att alla berörda har bra kartmaterial. Alla berörda skall ha skoglig utbildning.
Skogsbruk idag får inte styras av certifieringens avstånd mellan skogsgrupper, utan skall styras av behovet av hänsyn på den plats där den finns. SKS bör nog ingå i certifieringsprocessen.
Kapitel 4 Träd och buskar
Vad är ett gammalt träd? Fundera på specifieringen på sidan 15.
Är inte en Rönn som antagit stamform i dagens skogsbruk värd att bevara även om den är under 7 cm.
Planerarna måste nog gå in på trädnivå när det gäller att bevara ett HB träd.
Skördarförarna måste ha skoglig utbildning i naturvärdesträd.
Kapitel 5 Kantzon mot våtmarker
All planering måste utföras på barmark. Hur skall man annars kunna avgöra var brandkanten gått?
Generellt: Bra skrivet om kantzoner mot våtmarker.
Specifik miljö: 4. Vad är kranlängd? Undvik ordet. Kan variera mellan 5 och 20 m.
4+5. Vid torr och frisk mark ut mot myren så kommer det i Norra Sv knappas upp något löv även om det kalhuggs. Det måste vara fuktig mark.
Regionanpassa texten mer.
Kantzoner är ej så vindkänsliga i norr.
Sid 59. formuleringen "På fastmark i trivial tall- eller granskog och som är genomgallrad och enskiktad är det i många fall bättre att börja om med att skapa en ny zon" Håller inte alls med, tänker de återigen på lövträd, att man ska skapa lövrika zoner? Ska man kalhugga kantzoner för att de är
barrdominerade? Eftersom vi har kantzoner av olika utseende och utformning så går det inte att få grova miljövärdesträd överallt.
Sid 59 De delar som handlar om skiktning, vi tycker att man behöver
förtydliga. Hur utvecklar vi skiktning genom att plockhugga och avlägsna träd i en zon?
s 59 sista delen punkten under hänsyn slutavverkning här finns en
formulering" Ibland utformas zonen medavsnitt om vartannat som lämnats helt, plockhuggits eller lämnats kala för att på sikt utveckla värden". Se även den ritade bilden.
Här öppnar man för att det är ok att göra vadsomhelst i hänsynszoner och vi tycker den formuleringen ska bort.
Rune Airijoki, Distriktschef Norr Norrbottens distrikt Mariana Jussila
Maria Johansson Per- Arne Malmberg Inge Lahdenperä
Synpunkter på "Dialog miljöhänsyn" Kap 6-9
Kap 6. Målbilder för kantzoner mot sjöar och vattendrag Innehåll
Kapitlet tar upp en bredd av olika scenarier vid skogsskötselåtgärder och beskriver på ett förståligt sätt hur skogen kan brukas/inte brukas vid känsliga områden. Samtidigt definieras ett antal viktiga termer och uttryck så att alla inom skogbruket talar ”samma språk”. Dock finns det uttryck som exempelvis
”stabil kantzon” och ”närzon” vars innebörd borde tydliggöras.
Tidigare har Skogsstyrelsen använt begreppet ”skyddszon” mot vattendrag och sjöar vid rådgivning m.m. Det vore bra att tydligöra varför vi frångått det begreppet. Är ”skyddszon” och ”funktionell kantzon” olika saker och i så fall vad skiljer begreppen åt?
Innehållsmässigt bedöms kapitlet ta upp det mesta av problematiken kring kantzoner och vattendrag. Formuleringarna är ibland vassa och precisa vilket ger en god styrning om hur vi vill att resultatet skall bli.
Bilder
Generellt är det stor variation i hur bilderna refereras i texten. Ömsom inom parantes ömsom i text. Bildreferenserna hänvisar även ibland till fel bild samt en del bilder har ingen referens i texten. Ex. Kap 6. s.71, ”se bilderna 10a och 10b” . Illustrationerna beskriver tydligt vilken målbild som eftersträvas, dock kan dessa och även de ”vanliga” bilderna i dokumentet uppfattas som gryniga varför en högre upplösning bör användas.
Språk
Språket är överlag tydligt och lätt att förstå, dock finns det (som det alltid gör i utkast) en hel del att se över. Nedan finns förslag på meningar,
bildnumreringar m.m. där text bör revideras. s.61: ”… behövs en bra miljöhänsyn…”- vad menas med bra? s.62: ”… funktionerna har lite olika vikt…”- talspråk s.63: sista stycket: Uppfattar som att det alltid behöver göras något. Bör göra ”ingen körning”? s.64: Tabell. Beskuggning: vad menas med
”stabil beskuggning av vattnet”, återkommer även senare i dokumentet.
Försörjning av död ved – ”…vattnet eller skapa aktivt död ved” (aktivt skapa)
Skogsstyrelsen Yttrande 2013-04-19 2(3) s.73: Felnumrerad fotnot (värdefulla vattendrag). Behövs denna referens då den redan finns i börja av kapitlet? De två sista meningarna i första stycket bör kanske ses över. Ex. ”som gruppen tagit fram” bör tas bort. ”då” i sista meningen bör tas bort. ”Särskilda regler”
kan bytas ut till bestämmelser. s.75: ”När det gäller...”- talspråk. Hela
meningen kan tas bort. s.78: 2:a punkten under ”Exempel på åtgärder”. Första meningen konstigt formulerad. Vad menas med ”….kantzon som står
stadigt…”? Punkt 4: ”… aktivt tillskapande av sådana…” är det äldre träd vi kan tillskapa med gallring?
Kap. 7 Målbilder för överfart över vattendrag vid terrängkörning Innehåll
Tydligt och välformulerat med beskrivande bilder. Bilderna är dock något gryniga.
Vattenverksamhet?
Något som saknas är kanske en formulering om vattenverksamhet. Kan anläggande av en ”permanent” virkesbro klassas som vattenverksamhet?
Varierar bedömningen om vad som klassas som vattenverksamhet mellan olika länsstyrelser?
Kap. 8 Målbilder för hänsyn till kulturmiljöer Innehåll
Överlag är texten bra skriven med tydliga definitioner och beskrivande bilder.
Dock finns det fem punkter vars betydelse bör tydliggöras då dessa har stor vikt för hur skogsbruket klarar av hänsyn till kultur och fornlämningar.
Informationsöverföring
Vanligt med flera aktörer, därmed ökar informationsöverföringens behov (skrivs om bl.a. på sidan 92)
Enhetligare markering
Krävs för att få till en markering som syns över tid (s. 106)
Allt inte inventerat
Ett vanligt fel är att tro att alla lämningar är hittade (det är stor skillnad i kunskapsläget mellan olika landsdelar, s. 94)
Lägespositioner
Gamla punkter och ytor kan, i många fall, ha en osäker registrering i form av utbredning och läge. (Det är inte alltid som kartprickning och verklighet stämmer överens s. 94)
Planering
Planering av avverkningstrakter och efterföljande åtgärder måste utföras på barmark för att hänsyn till kultur och fornlämningar skall bli tillfredsställande (s. 116). Skogsstyrelsen Yttrande 2013-04-19 3(3)
Kap. 9 Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation
Under underrubrikerna ”Närskogar”, ”Friluftsskogar”, ”Uppehållsplatser”
samt ”Stigar och leder” finns en punklista för hur målbilderna ska se ut. I samtliga punktlistor finns
fraseringen:”…närskogens/friluftsskogens/uppehållsplatsens/stigar och ledernas nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som har väsentlig betydelse för friluftsliv och rekreation…” Vem bestämmer vilka
”åtgärder som har väsentlig betydelse”? Behövs exempel, eller blir vi fastlåsta?
Carina Lindberg, Distriktschef Umeå distrikt Kap. 6-7, Jonas Tellström
Kap. 8, Sixten Karlsson Kap. 9,Ellinor Lindmark
”Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 § SVL”
Översynen av § 30 SVL är välbehövlig och generellt sett är ändringsförslagen utformade så att föreskrifter och allmänna råd är tydligare. Hänvisningen till artskyddsförordningen är också en förbättring.
Sidan 8, under § 8 Föreskrifter (Träd, trädsamlingar o s v) i det sista stycket under Allmänna råd:
Det är viktigt att målbilden tydliggörs. Bedömningen av ”…områden som har betydelse för…” samt vad som är estetiska värden kan vara väldigt olika från person till person.
Sidan 8, under § 8 Föreskrifter (Hänsynskrävande biotoper o s v) under Allmänna råd:
Äldre sandtallskogar behöver ej innehålla mycket gamla träd. Det är trädkontinuiteten som är central och som gör att det kan finnas känsliga marksvampar m m. Vi föreslår ett tillägg där betydelsen av trädkontinuitet lyfts fram.
Sidan 10, under § 19 Föreskrifter:
I den nya skrivningen hänvisas till artskyddsförordningen daterad 2007 (tidigare hänvisades till naturvårdsverkets beslut daterat 2010). Vi undrar om den artlista (bilaga 1?) som finns knuten till artskyddsförordningen
uppdateras, så att den är aktuell. Dessutom är det ganska svårt att hitta och förstå artskyddsförordningens artlista och dess beteckningar. Längre fram i texten hänvisas till ”bl a gällande rödlista”. Vilka källor är det som avses?
Detta måste förtydligas.
Sidan 12, under § 33 a (Prioritering av hänsyn) Föreskrifter:
Den här kommentaren anknyter till punkten ovan. Det görs en hänvisning till bilaga 1 i artskyddsförordningen, men även bilaga 4 kan vara aktuell.
Sidan 27, under rubriken Inventeringar, underrubrik ”Tidigare inventeringar som genomförts”:
Det finns fler inventeringar än de som räknats upp, till exempel urskogsinventeringen, våtmarksinventering (VMI) med flera.
Magnus Viklund, Distriktschef Södra Lapplands distrikt Kristina Nilson
För Region Nord
Staffan Norin Carina Olofsson Boström
Regionchef Verksamhetskoordinator
