Holmen köper Martinsons. Vill utveckla förädlingen.

NR 2 2020

16 Skolmiljöer i trä 20 Mythbusters: Fukt 23 Jämställt byggande

Holmen köper Martinsons.

Vill utveckla förädlingen.

PETER SUNDQVIST Virkesköpare

FRIDA FALK Virkesköpare

Lars funderar

Vi vill att verksamheterna inom Martinsons ska fortsätta växa och utvecklas. Det är det främsta anledningen till att det känns helt rätt att Holmen nu tar vid som ägare.

Men det betyder inte att beslutet att söka en ny ägare var enkelt. Det är något som vuxit fram över tid hos oss i ägar­

familjen. I korthet handlar det om att säkerställa att det finns finansiella muskler till att genomföra de stora inves­

teringar som från tid till annan krävs för att hävda sig i kon­

kurrensen i vår bransch. Där såg vi att en aktör som bevisat sin långsiktighet och som kan branschen skulle bidra till att göra hela vår organisation starkare.

Precis det får vi med Holmen som ny ägare. Under en före­

tagsresa som spänner över 400 år har de byggt upp en minst sagt gedigen förståelse för både skogens värden och såg­

verksindustrin. De kommer att bidra med ytterligare kraft att förstärka positionen hos träförädling och träbyggande från Västerbotten.

Men det handlar förstås också om mjukare värden. Att före­

taget ligger mig varmt om hjärtat är nog inte svårt att förstå.

Det har varit en central del av min familj och släkts liv i mer än 90 år, men också vuxit till en stor arbetsgivare för många människor som precis som vi lever där vi verkar. Därför är det också särskilt viktigt att vi hittade en ägare som också vär­

derade kunskaperna och erfarenheterna som finns hos oss.

Det har förstås blivit en hel del träffar med Holmens ledning under sommaren och inledningen av hösten. Det har varit bra på många sätt och stärkt min övertygelse om att det är helt rätt steg att ta för företaget. Den som betraktar en branschkollega utifrån kan ofta få en bild av de anläggningar och maskiner som finns på plats och även en god bild av marknadspositionen. Men när vi träffas har vi också kunnat se att vi delar synsätt när det handlar om hur vi vill att ett företag ska drivas.

Mycket kommer att fortsätta precis som tidigare i våra verk­

samheter, men rent praktiskt krävs förstås en hel del arbete för att sammanfoga två organisationer. Det är ett arbete som fått en riktigt bra start med stort engagemang både från våra medarbetare och från Holmens sida.

För min egen del så har jag lämnat rollen som koncernchef för Martinsons. I stället väntar nu styrelsearbete, bland annat inom Martinsons Byggsystem och Träcentrum Norr.

För dig som är skogsägare så kan du räkna med att intresse t för att köpa din skog kommer att vara stort även fortsätt­

ningsvis. Under det senaste året har vi växlat upp i vår virkesanskaffning.

Vi fortsätter på den inslagna vägen.

Hälsningar, Lars Martinson

FOTO JONAS WESTLING

Glitne i Umeå. Påbyggnaden i limträ och KL-trä är en arkitekt- dröm som förverkligats, med 49 exklusiva bostadsrätter mitt i stan. Sid 25–27.

Innehåll

PÅ OMSLAGET Martinsons Peter Sundqvist och Holmens Frida Falk spelar numera på samma lag. FOTO JONAS WESTLING.

Branschen

10 Nyfikna och flexibla I Bygdsiljum pågår ett generationsskifte, med unga människor i starten av karriären.

12 Framtidens bygghjältar Möt några av de tjejer och killar som lyckats ta sig in på gymnasiets byggprogram.

19 Exportårets utmaningar Så hanteras internationell försäljning i en pandemidrabbad värld.

20 Martinsons mythbusters I den här delen av artikelserien tittar vi närmare på fördomar kring träbyggande och fukt.

Projekt

16 Skolmiljöer i trä Stomsystemen i limträ och KL-trä skapar behag- liga miljöer för lärare och elever.

Utveckling

23 Jämställt byggande 2020 Vad innebär begreppet, vilka är effekterna och hur långt har vi egentligen kommit i utvecklingen?

Skog

9 Holmen och effekten för skogsägare Minimala förändringar för skogsägare efter Holmens köp av Martinsons.

28 Att äga skog på distans Så funkar det att bo långt från sitt skogs- bestånd med tryggheten att skogen hanteras rätt.

Design

25 Gudagott Påbyggnaden Glitne i centrala Umeå visar vad som är möjligt med hjälp av limträ, KL-trä och kreativa arkitektidéer.

Martinsons 937 80 Bygdsiljum

Tel 0914-207 00 info@martinsons.se www.martinsons.se Ansvarig utgivare

Lars Martinson Redaktör Peter Westermark, Henson peter.westermark@hensonpr.se

Layout Krux Tryck Ågrenshuset

Martinsons har en central roll i byggandet av framtidens hållbara samhälle.

Förutom omfattande produktion av sågade trävaror och byggprodukter är företaget en av Sveriges ledande producenter av limträ och störst i Norden inom KL-trä. Genom att ta tillvara produkternas unika byggegenskaper har Martinsons utvecklat byggsystem för hallar, broar och flervåningshus som hela tiden flyttar gränserna inom modernt träbyggande. I Bygdsiljum, Kroksjön och Umeå i Västerbotten har Martinsons verksamheter som tillsammans omsätter närmare 1,9 miljarder kronor. Företaget ägdes inom familjen Martinson i fyra generationer innan det förvärvades av Holmen Group i juli 2020.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se, www.martinsons.se

Äga och förädla skog. Som alla affärsidéer som håller över tid är den både enkel och genial på ett sätt som lämnar precis lagom

med handlingsutrymme. Och med den tanken i bakhuvudet är det rätt naturligt att Holmen under flera år intresserat sig

för Martinsons och även drog det längsta strået när koncernen valde vilka de ville sälja till.

– Skogen och produkterna vi kan skapa från den är avgörande för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Vår affärsidé

är att äga skog och att förädla den till hållbara produkter. Vår strategi, att hela tiden se till att göra det bästa av både marken och råvaran genom att jobba med den cirkulära affär och helhet som Holmen representerar, har visat sig vara smart och hållbart.

Att kliva in som ägare av Martinsons är ytterligare ett steg i den riktningen, säger koncernchefen Henrik Sjölund.

UTVECKLING 5

”Vi har tittat på Martinsons under

lång tid”

Från skog till färdig produkt

Att det var naturligt för just Holmen handlar inte minst om en helhetssyn på värdeflö- det från skogen och till färdiga produkter.

Genom förvärvet av Martinsons stärker Holmen sin förmåga att säkra stabila flö- den av råvara över tid och till produktion samt vidareförädling.

– Just råvaran är en förutsättning för att över tid kunna utveckla våra verksam heter, oavsett om det gäller kartong, papper, vanliga trävaror eller limträ och KL-trä. Vi tänker både behålla den skog som vi äger och våra verksamheter, säger Henrik.

Precis som tidigare kommer virket som förädlas på Martinsons anläggningar att till stor del levereras av privata skogsägare i regionen. Det kompletteras med flödet från Holmens egna skogar. Och att sågverken finns nära råvara med erkänt hög kvalitet skapar också bra förutsättningar.

– Tillsammans har vi ett starkt erbjudan- de till skogsägare, då vår förädlingskedja nu med denna affär sträcker sig från frö till färdigt trähus! Med en bredd av skogliga specialistkompetenser som kan hjälpa de lokala skogsägarna att utveckla sin skog på bästa sätt. Förmågan att ta god hand om skogen tror vi blir ännu viktigare i fram- tiden, då efterfrågan på allt vi kan skapa av den ökar.

Ökar kapaciteten

I och med förvärvet av Martinsons så växer Holmen-koncernens kapacitet på trävaru- sidan från dagens knappa 1 miljon kubik- meter sågad vara till drygt 1,5 miljoner per år. Det är ytterligare ett stort kliv för ett före- tag som på ett par årtionden målmedvetet ställt om sin produktion och erbjudande, där exempelvis andelen tidningspapper minskat och produktionen av trävaror ökat.

– Det finns stora möjligheter inom trä- varuindustrin och Martinsons vidareföräd- ling är något som breddar vårt erbjudande.

Sågverken i Bygdsiljum och Kroksjön bil- da r en stark uppsättning tillsammans med anläggningarna i Iggesund, Braviken och Linghem.

Henrik berättar att Holmen successivt investerat i vidareförädling för ett starkar e utbud mot i första hand bygghandeln men att förvärvet av Martinsons inte bara innebär ytterligare förädling utan också en marknadsposition som man inte hade kun- nat bygga upp på egen hand.

– Vi har besökt Martinsons ett flertal gånger för att titta på vad som krävs men insåg att vi först behövde göra vår hemläxa och ta en del investeringar mot ökad föräd- ling innan vi var redo att ta ett större steg vilket vi nu gjort. När möjligheten dök upp

att komplettera vår produktion genom att förvärva verksamheten var det därför extra intressant.

Långvarigt samarbete

Samtidigt är Holmen och Martinsons på inget sätt okända för varandra. Företagen är båda delägare i Uni4 Marketing som säljer trävaror i Mellanöstern och Nord- afrika. De har sedan flera år tillbaka också ett gemensamt säljbolag för den engelska marknaden som går under namnet Hol- men Martinsons Ltd.

Men även om de var välkända för varan- dra på säljsidan fanns det många områden där Holmen och Martinsons behövde lära känn a varandra bättre.

– När man tittar på ett företag utifrån så går det att få en viss bild, men under våren har vi fått djupare kunskap och det är på många sätt ännu bättre än vi trodde. Det är inte enkelt att bygga upp ett företag i den här branschen som kan växa lönsamt.

Martinsons har lyckats med det samtidigt som de hållit en bra linje med sina inves- teringar. Mycket är i väldigt bra skick, även om det alltid finns delar som behöver bytas ut och moderniseras för att hänga med i den ökade konkurrensen.

6 UTVECKLING

Överens! Från vänster: Anders Jernhall CFO Holmen, Peter Martinson CFO Martinsons, Lars Martinson koncernchef Martinsons, Henrik Sjölund CEO Holmen, Olov Martinson produktionschef Martinsons och Johan Padel affärsområdeschef Holmen Trävaror.

PROJEKT 7

”Ett företag som har en trygghet och bredd i råvaruförsörjningen kan producera tillräckliga volymer av allt från vanliga trävaror till

limträ och KL-trä och det har vi.”

HENRIK SJÖLUND Koncernchef, Holmen

FOTO ULLA-CARIN EKBLOM

HOLMEN I KORTHET

Holmen är en av Sveriges största skogsägare. Företaget producerar trävaror, kartong, papper och förnybar energi från vatten och vind.

Omsättningen uppgick under 2019 till knappt 17 miljarder kronor och företaget har cirka 3 000 medarbetare, varav 2 300 är stationerade i Sverige. Genom att förvärva Martinsons ökar antalet medarbetare med cirka 5 00 och omsättningen med knappt två miljarder kronor.

Företaget har en mer än 400-årig historia och har Lundbergföretagen som största ägare.

Träbyggandet nytt

Stora delar av Martinsons verksamhet ligge r nära Holmens, men byggsystem och stommar i limträ och KL-trä utgör ett nytt affärsområde för Holmen som, förutom skog, trävaror och papper också har affä- rer inom energi och kartong.

– Martinsons Byggsystem har spelat en viktig roll för utvecklingen av träbyggandet i Sverige. De har tagit sig an den resan lång- siktigt och orkat gå före. De projekt som de levererat, och den kunskap som verksam- heten byggt upp är helt klart imponerande.

Martinsons har ett riktigt starkt varumärke inom träbyggandet som är ett område med en ljus framtid. En fördel är förstås hållbar- hetsvinsten av att välja trä. Jag hoppas att alla byggare vid det här laget vet att det är ett bättre val för klimatet än stål och be- tong.

Investerar hållbart

I dag genomsyrar hållbarhet hela Holmens affär. Det märks inom alla affärsområden och inte minst på kartongsidan där företa- get är nischat mot mer exklusiva förpack- ningar.

– För en stor aktör som Apple, en av våra större kunder på kartongsidan, är håll-

barheten i vårt erbjudande centralt. Att vi kan visa att vi står för en hållbar kedja från skogsbruket, genom produktionen och ut till leveransen gör oss betydligt mer intres- santa för en sådan kund.

Hela Europa står inför en stor energiom- ställning mot fossilfritt och där vindkraften är en viktig pusselbit. Här kan Holmen spe- la en viktig roll. Som ett led i utvecklingen satsar därför Holmen även i vindkraft på egen skogsmark.

– Det är en ännu bättre användning av markerna för det minskar inte möjlig- heterna för skogen att växa. På platser med goda vindförhållanden, och där vi inte har andra intressen som störs, är det väldigt intressant för oss. I ett europeiskt perspektiv finns det inte så många bättre platser att bygga på än just i våra skogs- län. Vi har en unik möjlighet att bidra till en hållbar omställning och den vill vi vara med och ta vara på, säger Henrik.

Just nu arbetar Holmen till exempel med två möjliga vindkraftparker i närheten av Bygdsiljum. Det handlar om Blåbergsliden och Blisterliden, som om de både byggs ut i sin helhet kan producera cirka en tera-

wattimme (TWh) per år, att jämföra med till exempel de drygt 130 TWh el som förbru- kas totalt i Sverige.

– Det är inget litet tillskott på två par- ker. Genom historien har många svenska exportprodukter krävt en hel del elenergi i förädlingen av råvarorna. Vi kommer att fortsätta vara en exporterande nation, även om det är nya produkter som vi erbjuder.

När de är hållbart producerade får vi en fördel i konkurrensen. Det gäller snart inom alla områden.

Processen att sammanfoga de två företa- gens verksamheter är i full gång. Det är en process där ingen egentligen har särskilt bråttom.

– Martinsons är en stark och väl fung- erande verksamhet, precis som vår i Hol- men. Vi vill lära oss av varandra och hitta en mix som utvecklar våra verksamheter på bästa sätt. Sedan tror vi också mycket på att varje sågverk ska hitta det sätt att arbeta som är mest rätt för dem. Vi kom- mer inte att toppstyra verksamheten, utan Holmens filosofi är att låta varje verksam- het ta ett stort eget ansvar.

8 UTVECKLING

SKOG 9

Från och med 1 oktober är Martinsons virkesköpare en del av Holmen Skog. Som skogsägare har du säkert funderingar kring vad det här betyder för dig och din skog.

Först och främst kan du känna dig trygg med att du kommer få samma goda omsorg som tidigare. I de flesta fall kommer du att kunna vända dig till samma kontakt- person och ni kan fortsätta att skapa värden tillsammans.

Vi på Holmen Skog har under många år samarbetat med Martinsons och har bland annat utfört plantering och skogsvård på uppdrag av Martinsons. Du kanske till och med redan känner Holmen sedan tidigare? Nu ser vi fram emot att få lära känna varandra ännu bättre.

Holmen äger också egen skog i Norrland, där vi har byggt upp en expertis och erfarenhet kring skogarnas förutsättningar och behov. De kunskaperna får vi nu chansen att dela med oss av till dig, både i form av råd- givning och service.

Din råvara kommer även i fortsättningen att gå till sågver- ken i Bygdsiljum och Kroksjön. Precis som tidigare är ditt och Västerbottens skogsägares virke lika viktigt för våra stomsystem till hallar, broar, höga flerbostadshus och kontor från Martinsons Byggsystem. Den utvecklingen fortsätter som tidigare och vi på Holmen är stolta över att bidra till ännu fler smarta lösningar på klimatutmaningen.

Vi ser fram emot att ta hand om din skog, så att den fortsätter skapa värden. Både för nuvarande och fram tida generationer.

Välkommen!

Holmen Skog

Holmen Skog

välkomnar dig

som skogsägare!

På anläggningen i Bygdsiljum pågår ett ständigt generations- skifte. Här arbetar unga människor i början av sina karriärer och de som tar sina absolut första kliv in på arbetsmarknaden.

– Vi söker alla typer av människor och förkunskapskraven varierar utifrån yrkesroll. Vi har positioner där de med ett nyfiket och flexibelt tankesätt kan lära sig jobbet på plats,

säger rekryteringssamordnare Erica Lindgren.

10 BRANSCHEN

HANNA ÅHMAN Operatör

Många tror att det krävs stor förkunskap, men jag hade ingen tidigare erfarenhet av industrin och har lärt mig längs vägen.

FOTO PATRICK DEGERMAN

&

nyfikna

f lexibla

VIGGO SVANBERG HANSSEN

Arbetsledare För 21-åriga Johanna Nilsson började det med en spontanansökan.

Hon hade hört gott om Martinsons och blev nyfiken på företaget. När det inte fanns någon tjänst att söka så skickade hon in sitt CV och personliga brev och kort därefter blev hon kontaktad av rekryterings- partnern Lernia.

– Jag fick en provanställning som sågverksoperatör och togs emot bra. Kollegorna var hjälpsamma och pedagogiska så det gick snabbt att lära sig arbetsuppgifterna. Jag trivs väldigt bra här och det känns trevligt att komma till jobbet för det är en ren och fräsch arbetsplats.

Och så luktar det trä, säger hon.

JOHANNA NILSSON Operatör

EVELINA JONSSON BERG Produktionsledare

BRANSCHEN 11

I Bygdsiljum är man måna om att ge medarbetarna möjlighet att utvecklas i sina yrkesroller och ta sig an nya utmaningar.

– Det finns alltid mer att lära. Vi erbjuder internutbildningar för den som vill framåt och försöker jobba med rotation på företaget när situationen möjliggör det, säger Erica Lindgren.

29-årige Viggo Svanberg Hanssen är ett bevis på det.

Hösten 2018 började han på efterbehandlingen på en av limträ fabrikerna i Bygdsiljum. Efter bara någon må- nad gick han vidare till en tjänst som skiftledare och i februari i år tog han över som arbetsledare.

– Jag vill vara med och driva saker framåt och som arbetsledare har man stora möjligheter att påverka arbetsmiljön. Det är en av många bra saker med att jobba här – alla inklude- ras i förbättringsarbetet och det finns alltid någon som lyssnar på dig och dina förslag.

Det här är den bästa arbetsplats jag jobbat på, säger han.

Som arbetsledare ansvarar Viggo för att produktionen fortlöper som den ska och han har personalansvar för närmare 40 personer.

– Det är ett jobb med högt tempo och jag gillar att alla dagar ser olika ut. Vi har en stor produktion och det krävs att man är på tårna om det uppstår problem som ska lösas, säger han.

Även 29-åriga Evelina Jonsson Berg har tagit snabba kliv. Hon började som process operatör på sågen i augusti 2018 och i dag är hon produktionsledare med personalansvar för runt 30 personer.

– Det är ett utmanande och varierande jobb där jag har ansvar för allt från den dagliga driften till personalplanering. Vi har ett härligt gäng här i Bygdsiljum där alla i kedjan behövs, säger hon.

Hanna Åhman jobbade tidigare inom handeln, men 2015 be- stämde hon sig för att byta bransch. Hon sökte och fick jobb i Bygdsiljum. Som operatör på fabrik 5 arbetar hon bland annat med CNC-styrda maskiner samt med emballering och paketering.

– Till en början kändes det nervöst att komma till industrin som ung tjej. Jag hade föreställt mig ett tungt och smutsigt arbete, men här är det ljust och rent och jag trivs jättebra med mina kollegor, säger hon och fortsätter:

– Många tror att det krävs stor förkunskap, men jag hade ing- en tidigare erfarenhet av industrin och har lärt mig längs vägen.

Under mina fem år på företaget har jag fått möjlighet att jobba på flera avdelningar och prova på nya saker. Det är en stor anledning till att jag trivts så bra.

12 BRANSCHEN

På byggprogrammet fostras framtidens bygghjältar och det är hård konkurrens om gymnasieplatserna. Att jobba prak- tiskt och kunna gå direkt ut i arbetslivet till jobb lockar eleverna.

– Jag är praktiskt lagd och så vill jag normalisera och visa att det inte spelar någon roll att jag är tjej, säger Nova Agg- hammar, 17.

– Jag vill skapa med mina händer i stället för att bara sitta stilla på ett kon- tor, säger Hugo Eriksson, 17.

Det är hård konkurrens om platserna till Byggprogrammet på Anderstorpskolans gymnasium. Det krävs höga betyg för att ta en av de hett eftertraktade platserna.

– Byggprogrammet har varit populärt i ganska många år nu, det är en trend som hållit i sig. Det beror främst på att det är lätt att få jobb och ett populärt yrke bland ungdomarna. Det byggs mycket i Skellef- teå så ungdomarna får en bra lön direkt de kommer ut, säger studievägledaren Lina Lundgren Holmström.

– En fördel med det höga söktrycket är att de som kommer hit är motiverade och studiestarka. Det är guld för oss med inspi- rerade elever men vi kan inte räkna med att det alltid är så. Vi pratar med kollegor i andra delar av landet som har fullt sjå med att fylla platserna, har hög skolkning och dyker inte upp på praktikplatserna, sånt har vi ingenting av. Det är lätt att slå sig för bröstet och säga att vi har en bra utbild- ning men vi har också väldigt bra elever att jobba med, säger byggläraren Janne Olsson.

Han är själv före detta snickare men tvingades lägga hammaren på hyllan när kroppen sade ifrån.

– Jag försöker få eleverna att göra allt bättre än vad jag har gjort. Det är tyvärr väldigt vanligt att man förstör sin kropp så min mission är att de ska göra rätt från bör- jan, att de tänker på säkerhet och ergono- mi, säger Janne.

Han vill också förbereda eleverna inför arbetslivet genom att klä eleverna med rätt

inställning och attityd – en nog så viktig sak, enligt Janne.

– För en del är det helt nytt att ta ansvar för sig själv. Det är inget krav att de måste hantera alla verktyg perfekt utan det vikti- gaste är att de kommer på morgonen och har rätt attityd, såna där standard saker som vi äldre fick med uppfostran men det är det första en arbetsgivare tittar på, säger han.

Byggprogrammet är uppdelat på tre år och har sin egen pedagogiska trappstege som eleverna följer. Grunden är att lära dem hantverket genom praktiska övningar och första året har de ett internt elevpro- jekt, det kan vara att resa upp en attefall- are. Andra året tar de sig an ett projekt som tillhör en privatperson och sista året spenderas ute hos en arbetsgivare på rikti- ga arbetsplatser.

– Det har varit väldigt roliga år, från bör- jat var det mycket som var nytt och jätte- roligt, man blev driven framåt av allt nytt vi fick lära oss. Jag hade gått i Burträsk och kom till Skellefteå och fick träffa massvis

HUGO

Watch out

arbetslivet!

BRANSCHEN 13

FOTO PATRICK DEGERMAN

NOVA

med nytt folk, det blev verkligen en kick, säger Hugo Eriksson som är uppvuxen i byn Mjövattnet.

Vad har du själv för erfarenhet av att snickra?

– Jag har egentligen inga snickarkontakter utan lärt mig hemma på gården. Det har blivit många småprojekt som hjälpt mig i jakten, som fällor och jakttorn som jag haft nytta av senare.

Så det kändes naturligt att söka till bygg- programmet?

– Ja, i åttan fick jag praktisera hos min moster på en byggfirma och då väcktes det en tanke. Min mormors pappa var ock- så snickare och jag fick lite inblick i vad han byggt för länge sedan. Det är flera trä- hus som fortfarande står kvar och där det bor folk än i dag, bland annat huset där mormor och morfar bor i.

– Det känns riktigt häftigt med träbygg- ande, trä är ju så hållbart och tanken på att det jag gör kan finnas kvar riktigt länge är en mäktig känsla, säger Hugo.

Nova hade turen att göra praktik hos sin moster som också är snickare – de byg- ger på en industri- och kontorsbyggnad vid E4:an i Skellefteå.

– Jag har inte byggt så mycket innan jag började på byggprogrammet, träslöjden var alltid mitt favoritämne och jag tycker om att skapa med händerna och så har jag haft svårt för att sitta stilla vid en skolbänk, säger Nova och skrattar.

Som snickare kommer hon garanterat att slippa sitta stilla. Hennes andra skolår fick hon förtroende att jobba rätt självgående på ett projekt på campingen i Skellefteå och nu blir det ett läsår hos en riktig bygg- firma.

– Det är lite blandade känslor, det är så- klart jättekul att få vara delaktig i ett riktigt bygge men jag känner samtidigt press på mig själv, dels för att jag är tjej och då vill jag visa vad jag kan även om jag inte borde känna så. Dessutom jobbar jag med min moster som är jätteduktig. Alla har kommit fram och sagt ”hoppas att du fått hennes

gener”. Jag har alltid sett upp till henne så hon har inspirerat mig, säger Nova.

Det är inte samma sak som att vara på skolan och bygga så hon ser fram emot att utvecklas som snickare.

– Jag vill lära mig ännu mer och bli duk- tigare. Jag vet inte ens om jag vill bli snick- are i framtiden men jag vill prova på yrket eftersom det tilltalar mig.

I Skellefteå väntar en byggboom när Northvoltbygget alltmer tar form och arbets kraften är trots coronaläget efter- traktad. Dessutom uppförs Sara kulturhus dit byggeleverna hoppas kunna komma på studiebesök för att se hur ett modernt bygg e i KL-trä och limträ uppförs.

– Vi har en kurs i utbildningen som hete r hållbart byggande och under det temat pratar vi bland annat om KL-trä som känns som vår moderna version av timmer- hus, säger läraren Janne.

FOTO IVAR KVAAL

14 NOTISER

Naturligt norska sjukhusmiljöer

Välgörenhetsstiftelsen Friluftssykehuset Foundation bygger och donerar stugor till sjukhus för att under- lätta behandling och återhämtning. I de fridfulla skogarna på gångavstånd från två av Oslos största sjukhus kan patienter och närstående vila upp sig från krävande vårdprocesser i behagliga trämiljöer designade av arkitekterna på Snøhetta.

www.friluftssykehuset.no

FOTO PATRICK DEGERMAN

FOTO AKSEL JERMSTAD

En av pandemins många effekter är att fler får tid, lust och ork att renovera. Under den första halvan av 2020 steg Reno - veringsindex med 3,35 %, vilket väger samman utnyttjade rotavdrag och SCB:s försäljningssiffror inom bygg-, vvs-, färg- och elartiklar. Under mars–maj ökade försäljningen från 16,3 till 18,6 miljarder kronor och totalt spenderades 7,8 miljarder kronor på tjänster som ger rätt till rotavdrag.

” Coronarenovera”

Trästugan med växlande utsikt

Norska mikrohus ligger helt rätt i tiden och er- bjuder trästugor på hjul. Mikrohusen är byggda i miljöanpassade material, energisnåla och ger ett minimalt klimatavtryck. Dessutom är stugorna helt mobila, vilket gör att du kan välja omgivningar och utsikt efter årstid och smak.

Norskemikrohus.no

NOTISER 15

FOTO AGNASARK

SKOGENS KLIMATNYTTA STÖRRE ÄN SVERIGES CO

-UTSLÄPP

To bee or not to bee

Under de senaste 60 åren har mer än två gånger den ursprungliga skogsvolymen avverkats. Men tack vare den årliga planteringen av 380 miljoner skogsplantor finns det ändå 55 % mer skog i dag än för 60 år sedan. Det gör att kollagret i produktionsskogen ökar med 35 miljoner ton varje år. Dessutom gör lagringen i skogsprodukter som er- sätter fossilbaserade alternativ, att utsläppen minskar med ytterligare 40 miljoner ton CO₂, vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp av koldioxid cirka 53 miljoner ton.

Leksands folkhögskola har fått en ny konst- och utställningshall. Byggnaden går under namnet Wallénhallen och förutom utställningar ska den även fungera som föreläsningssal och ateljé för kreativt skapande. De inspirerande miljöerna är skapade i limträ och KL-trä från Martinsons Byggsystem. agnasark.se

Långt ifrån alla bin har sitt hem i honungsproducerande bikupor, utan lever i stället sina liv ensamma. Däremot kan dessa friflygande bin pollinera lika många blommor som 120 honungsbin och har därmed en viktig roll i eko systemet. För att ge dessa pollineringshjältar ett hem i en värld där de naturliga livs-

miljöerna försämras erbjuder nu IKEA möjligheten att

ladda ner ritningar för att bygga egna bihotell helt i trä.

www.beehome.design

WOOD WONDERS på Aalto.

Respekterade Aalto-universitetet i Finland är en naturlig mötesplats för konst, vetenskap och ny teknik.

Under året visas en utställning på Helsingfors flygplats, där ett tvär- vetenskapligt team från universitetet lyfter fram trämaterialets möjligheter inom alltifrån design och funktion, till klimatanpassning och förmågan att skapa behagliga miljöer.

aalto.fi/woodwonders

FOTO KAROLIINA PAAPPA

WALLÉN HALLEN

KÄLLA DANSKE BANK SKOG & EKONOMI

SPACE10, FOTO IRENA BOERSMA

SKOLOR I TRÄ

Ett naturligt val

FOTO BARABILD/ WILHELM REJNUS

PROJEKT 17

Martinsons har med sina stomsystem i limträ och KL-trä drivit på utvecklingen av träbyggandet och man var tidigt ute med att leverera stommar till just skolor och förskolor. Redan 2012, innan intresset riktigt hade tagit fart i Sverige, levererade Martinsons limträstomme till en skola för över 500 barn i norska Bergen. Och sedan dess har det hänt mycket.

– De senaste åren har vi upplevt en ök- ning i antalet förfrågningar för skolor och förskolor.

Genom FN:s globala mål och Agenda 2030 har kravställningen för hållbar ut- veckling skärpts även från våra beställares håll. Att välja byggmaterial med låg klimat- påverkan är ett stort fokusområde, och som förnybara material utgör limträ och KL-trä en attraktiv lösning för att kunna uppnå de krav som ställs.

Det finns ett stort behov av nya skolor och förskolor. Faktorer som korta byggtider, flexibla lösningar och kostnadseffektivitet är andra fördelar som bidrar till ökad efter- frågan.

– Alla skolprojekt har olika förutsätt- ningar och de stomsystem som vi på Martinsons har utvecklat under åren kan anpassas utifrån både budget och lokalbe- hov. Prefabriceringen ger en exakthet som bidrar till snabba och smidiga byggproces- ser. Trä är dessutom ett uppskattat mate- rial bland byggarna eftersom det är relativt

enkelt att bearbeta och bidrar till en tysta- re och trevligare arbetsmiljö, säger Marie Kauma och fortsätter:

– Pratar man social hållbarhet så finns det forskning som visar att trä har en po- sitiv effekt på människors välbefinnande.

Det i sin tur gör att vi ser en trend där man väljer att exponera stommen eller delar av den för att skapa en trivsam och inspire- rande lärmiljö för både elever och skol- personal.

Just träkänslan var en viktig faktor vid bygget av Brinkskolan i Täby som stod klar 2015.

– Det levande materialet ger en varm atmosfär och skapar en behaglig akustik i lokalerna. Ljudnivån har såklart stor bety- delse i en skola där många pratar och rör på sig samtidigt. Då är det skönt att ljudet fångas upp, säger Leo Sandberg som varit rektor på skolan i 1,5 år.

På Brinkskolan går 430 elever och 100 förskolebarn och personalen består av 78 personer. Leo beskriver skolan som öppen, rymlig och ljus och pedagogiskt indelad med färgkodning och mönster.

– Man har även bemödat sig om att skolan ska smälta in och interagera med den naturliga omgivningen och det närlig- gande skogsområdet. Alla som kommer hit blir väldigt imponerade av vår arbetsmiljö, säger han.

– Det levande materialet ger en varm atmosfär och skapar

en behaglig akustik i lokalerna.

LEO SANDBERG Rektor Brinkskolan Brinkskolan i Täby. Synligt

KL-trä i trappor, loftgångar, balkonger och väggar bidrar till att skapa varma och inspirerande miljöer.

STOMSYSTEMEN FÖR SKOLOR OCH FÖRSKOLOR KAN OPTIMERAS FÖR ALLTIFRÅN ENKELHET OCH FUNKTION, TILL NYTÄNKANDE ARKITEKTLÖSNINGAR MED STORA FRIA YTOR.

18 PROJEKT

I juni 2018 togs första spadtaget till Björn- åkers förskola i Burträsk utanför Skellefteå.

När dörrarna slogs upp i november året därpå välkomnades barn och pedagoger till en förskola med stomme i KL-trä och öppen planlösning.

– Träet ger ett lugnt intryck och vi trivs jättebra i lokalerna som är anpassade för vår verksamhet. Personalen fick tycka till om ritningarna och vara delaktig i utform- ningen av lokalerna och vi känner att det verkligen blivit vår förskola, så som vi vill ha den, säger Malin Stenlund som är rek- tor för förskolorna i Burträsk.

Björnåkers förskola rymmer 80 barn och mellan de fyra avdelningarna finns gemensamma ytor avsedda för spontana möten.

– De öppna torgen gör att barnen får möjlighet att träffa andra och hitta nya kompisar, vilket följer vår verksamhetsidé, säger Malin.

Marie Kauma tror att trenden att bygga skolor och förskolor med trästomme kom- mer att fortsätta.

– Samhällsutveckling i dag innebär ett större hänsynstagande och även ansvars- tagande ur ett hållbarhetsperspektiv. Att bygga med trä utgör ett utmärkt val när medvetna materialval och cirkulärt byg- gande ska prioriteras, säger hon.

När pandemin slog till med full kraft i mars ställdes mycket på ända. För att skydda liv och hälsa infördes restriktioner världen över som påverkade de flesta de- lar av samhället. Martinsons var inget un- dantag. När läget var som svårast kunde företaget bara leverera till fem exportmark- nader – jämfört med 25 som är det nor- mala. Men Martinsons fortsatte producera och leverera i samma takt som vanligt. Vi kollade läget med försäljningscheferna på Martinsons Trä.

– Hittills följer vi budget och i det här läget är det en framgång. Samtidigt är vi ödmjuka och har full respekt för att många av våra kunder står inför stora utmaningar under hösten, säger Torbjörn Andersson, försäljningschef Skandinavien och Europa.

En viktig anledning är Martinsons starka erbjudande på hemmamarknaden, som bland annat innefattar en rad produkter för byggvaruhandeln.

– Limträ hade all time high i juni med över 3 000 kubikmeter utlevererat. Övriga byggprodukter och framför allt impregne-

Full fart trots allt.

BRANSCHEN 19

TORBJÖRN ANDERSSON

Försäljningschef Skandinavien och Europa

LARS KÄLLSTRÖMER Försäljningschef byggprodukter

NIKLAS WIGGH

Försäljningschef Nordafrika, Mellanöstern och Asien

rat har också gått riktigt bra. Det är direkt kopplat till att många varit hemma och byggt under sommaren, berättar Lars Käll- strömer, som är försäljningschef för bygg- produkter.

Det finns heller inga tecken på att den in- hemska marknaden ska sakta ner.

– Min spaning är att det dels finns ett socialt tryck, där man gärna vill ha lika fint om grannen. När en börjar bygga om följe r många gärna efter. Fritidshus är också popu lärt och där finns ofta behov av reno- vering. Jag tror att 2021 blir ett nytt bra år för byggvaruhandeln, säger Lars.

För att kunna hålla igång både sågverk och försäljning under en osäker period har tillgången till information och flexibiliteten varit en nyckelfaktor, liksom samspelet inom organisationen.

– Vi valde tillsammans med vår vd Kenneth Wallin att tidigt gå upp i stabs- läge med dagliga avstämningar. Situatio- nen för ändrades så snabbt och osäker- heten var så pass stor under våren, säger Nikla s Wiggh, försäljningschef Nordafrika, Mellan östern och Asien.

Han fortsätter:

– När det var som värst var fem av 25 marknader öppna. Det handlade om unge-

fär tre veckor, då det kändes rejält oroligt.

Men vi visste att de skulle bli tvungna att öppna och generellt har länder turats om att stänga ner allt eftersom virusutbrotten flyttat sig, vilket gjort att vi kunnat flytta volymer.

Omvärldshändelser som en sågverksstrejk i Finland, stora angrepp från barkborren och en marknad i USA som tar fart har också påverkat arbetet.

– Sågverken i södra Sverige har påver- kats av barkborreangreppen och fokuserat på att hugga gran som annars riskerar att förstöras. Det har skapat öppningar för vår fura då utbudet minskat där. Sedan har efterfrågan i USA ökat ett tag, vilket gjort att skadad gran styrts mot den marknaden i högre utsträckning. Även det har gjort att vi kunnat fylla luckor som uppstått i Europa, berättar Torbjörn.

Det är ett svårt pussel att lägga, där bitarna med kort varsel både kan flyttas och ändra form.

– Det handlar om att vara vaksam på utvecklingen. Vi har respekt för situationen och ser till att vara ständigt informerade och uppdaterade, säger Torbjörn Andersson.

20 BRANSCHEN

MARTINSONS

myth

busters

#3 FÖRDOM: TRÄBYGGANDE OCH FUKTPROBLEM

Allt fler upptäcker fördelarna med att bygga i trä – i dag byggs det både högre, större och träets potential nyttjas på ett annat sätt. Samtidigt finns det

skeptiska röster som menar att det fortfarande finns negativa aspekter kopplat till träbyggande. Hur ligger

det egentligen till? Vad är fakta och vad är fördomar

som bygger på bristande informationsunderlag?

BRANSCHEN 21

#3 FÖRDOM: TRÄBYGGANDE OCH FUKTPROBLEM

22 BRANSCHEN

FÖRDOM: Det är stor risk att träbyggna- der börjar mögla, alltså ska vi välja andra material.

– Nej, det stämmer inte, i så fall har någon gjort ett konstruktionsfel. Obehandlat trä vet vi att det torkar även om det blivit blött.

Man behöver inte gissa hur många liter som ska komma ut. När det torkat till 12–

15 procent så kan man sätt in gips skivan men det jätteviktigt att ha en värmeisole- ring på utsidan, då kan fukten torka både inåt och utåt.

– Kärnan i varför KL-trä är så enkelt och säkert är att isoleringen ligger på utsidan.

I bostäder och kontor har vi 20 grader på insidan och då kommer vägg och bjälklag att ligga på den varma och torra sidan.

Regelkonstruktioner med plast på insidan funkar bara om plastfolien är tät, så om nå- gon punkterar den plastfolien så löper den byggnaden högre risk men med KL-trä kan

man spika och hamra hur mycket du vill.

Inget punkteras.

FÖRDOM: Om träet blir utsatt för fukt under byggprocessen så är det kört, där- för måste man alltid väderskydda.

– Nej det håller jag inte med om alls. Vi har byggt höga trähus som stått väder- exponerat i 5–6 månader som sedan får torka ut tills att fuktkvoten är så låg att man kan bygga in det. Min teori som baseras på 1700-talsfysik är stenull på utsidan, eller cellulosa om man så vill, och då kommer det alltid att torka. Även väderbitet virke som är torrt är det ingen som helst fara med. En del säger att man ska isblästra träet för att bli av med sporerna men det kommer inte växa något om man håller det torrt. Är det en skada så torkar man det, frilägger, sanerar och åtgärdar. KL-trä är jätte bra, lufttätt och fint. Det är bara att

tejpa skarvarna när man bygger ihop ele- menten på utsidan så att det inte leds in vatten och då blir det lufttätt i skarvarna.

FÖRDOM: Underhållet av träbyggnader med hänsyn till fukt är både svår och dyr.

– Om man får varje bjälklag så tätt som möjligt och tejpar skarvarna så blir det väl- digt tätt. I hisschakt kan man alltid skrapa ner vatten och stående vatten några veckor på bjälklag är inga problem. Det kommer att tork a ut. Vatten tränger inte ner mer än 2–3 centimeter om det ligger exponerat, men med ett tätt klimatskal, så torkar det upp. Helklistrar man dessutom pappen med brännare så försvinner all mikrobak- teriell påväxt och du förångar eventuellt vatten. Då har du ett provisoriskt väder- skydd som hjälper till i hela bygget och är mycket billigare än ett tält. Det görs även på betongprojekt så det är inget unikt.

FÖRDOM: Det är invecklat och dyrt att projektera med hänsyn till de förebygg- ande fuktåtgärderna man behöver ta.

– Det är ofta man tror att byggtiden ska vara detsamma som när man bygger med betong, men stommen går upp mycket fortare med trä. Då kortas tiden för att få upp en tät stomme. När du monterar KL- trä går det fortare än montera betongele- ment för att få upp ett våningsplan, även om KL-trä är ett lite dyrare material. Om du får ett antal procent mer tid över så borde inte projektet bli dyrare. Räknar man bara stomkostnaden så kanske det blir dyrare, men det går de facto fortare med trä.

Martinsons Mythbusters är en reportageserie där vi låter externa experter reda ut begreppen kring några av de vanligaste fördomarna. I de två tidigare artiklarna avhandlade vi brandsäkerhet och ekonomi. Nu ska konsulten Per Karnehed, fukt- och energiexpert, ge sin syn på träbyggande och fukt.

PER KARNEHED Fukt- och energiexpert

XXXXXXXXXX 23 UTVECKLING 23

Jämställt byggande 2020

Ett jämställt perspektiv är en förutsätt- ning för att bygga ett hållbart samhälle.

Men vad innebär egentligen begreppet jämställt byggande? Vad krävs för att lyckas? Och varför är det viktigt? Vi bad två av Sveriges främsta experter på områ- det ge sin syn på utvecklingen.

HELENA KLINTSTRÖM är ansvarig för hållbar stadsutveckling på WSP Analysis &

Strategy och nominerades 2019 till priset

”Årets person inom hållbart byggande” av Sweden Green Building Council. I sitt arbe- te hjälper hon framför allt byggaktörer och kommuner med analyser, processledning och rådgivning inom hållbar stadsutveck- ling.

Först och främst, vad betyder begreppet jämställt byggande för dig?

– För mig handlar jämställt byggande och jämställd stadsutveckling om att förstå de behov och förutsättningar som olika grup-

per av människor har. Målet är att föränd- ra de ojämnheter som finns och minska orättvisa skillnader. Det handlar inte bara om kön, utan även om människors ekono- mi, bakgrund och speciella behov. Sedan är det viktigt att titta även inåt i projekten och ha ett jämställt och hållbart tankesätt genom hela processen. Vem är det som kommer till tals och bestämmer?

Vilka faktorer är det ni tittar på?

– Vi tittar på vilka möjligheter som finns till att bo som du vill, hur du tar dig till jobbet på ett tryggt sätt och hur nära det är till exempelvis förskolor och rekreation. Vilket håll ska entrén ligga för att det ska finnas ögon ut mot gatan så att äldre känner sig trygga att gå ut? Var ska vi placera biblio- tek så att ungdomar i trångbodda områden kan sköta sin läxläsning i fred? Alla mår bra av tillgången till gröna, bullerfria miljöer och möjligheten att träffa och inspireras av andra människor.

Finns det några goda exempel som du vill lyfta fram?

– Absolut! Ta till exempel Lunds kommun och deras översiktsplan för stadsutveck- lingen, där de har analyserat nuläget och lagt fokus på att minska ojämlikheter vad gäller tillgång till exempelvis arbete och bo- städer. Umeå kommun ligger också långt fram och vill ge unga tjejer mer plats i det offentliga rummet, bland annat genom att ge dem makten över utformningen av en park. Även Stockholmshem och deras ar- bete med rättvisemärkta byggarbetsplat- ser är intressant, eftersom de försöker lösa problem kopplat till svart arbetskraft, ojäm- likhet i löner och trafficking.

Vilka är de viktigaste effekterna av jämställd stadsutveckling?

– Till stor del handlar det om att främja in- tegration och bjuda in fler att vara en del av samhället. Miljöerna vi bor och jobbar i påverkar oss som människor och i dag

24 UTVECKLING

har grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar mindre tillgång till miljöer som vi mår bra i. Med en mer jämställd stadsutveckling kan vi främja integration, där fler kan vara en del av samhället och bidra med sina kompetenser.

Hur ser läget ut i dag? Är jämställt bygg- ande en faktor som tas hänsyn till i nya projekt?

– Jag tycker att det finns en större med- vetenhet i dag än för till exempel när jag började jobba med de här frågorna för tio år sedan. Det är fler som förstår att jämställd stadsutveckling inte är något lite flummigt som läggs på som något tillkommande i projektet. Tyvärr har byggbranschen alltid varit ganska ensidig, med övervägande vita män som styr och som anställer människor som är som är lika dem själva. Men där tycker jag ändå att utvecklingen går åt rätt håll.

Du ser med andra ord positivt på fram- tiden?

– Absolut, även om det känns som att utvecklingen går både framåt och bakåt samtidigt. Vi behöver fortsätta jobba med argumenten, eftersom det blir mer natur- ligt att redan i planeringsstadiet prioritera jämställdhet om fler förstår varför det är viktigt. Det handlar om att vi behöver ett gemensamt synsätt, där ännu fler förstår att människor har olika behov och förut- sättningar. Då kan vi på allvar skapa fram- tidssäkrade samhällen.

LINDA GUSTAFSSON arbetar sedan nio år tillbaka som jämställdhetsstrateg på Umeå kommun. Med basen i genusvetenskap och statsvetenskap kopplas hon in som expert i bland annat infrastrukturfrågor, där hon bidrar med kunskap och stöd för att möjliggöra och säkerställa ett jämställt perspektiv i processer och projekt.

Hur skulle du beskriva ert arbete med jäm- ställt byggande?

På den översta nivån utgår vi från Umeå kommuns övergripande jämställdhetsmål om att alla, oavsett kön, bakgrund, funk- tion och ålder, ska ha samma makt att for- ma sina liv. I den planeringsprocess som kommunen har makt över ska vi ha med ett jämställdhetsperspektiv i de nya miljö- er som byggs. Och om det inte är möjligt att leva upp till jämställdhetsmålen ska vi med ett holistiskt perspektiv identifiera vad vi behöver förändra. Sedan finns kommu- nens fördjupade översiktsplan på en mel- lannivå, där vi ska ge rätt förutsättningar för staden att växa ur ett jämställt perspek- tiv. Vi arbetar med alltifrån invånardialog till olika pilotprojekt och vill vara förberedda för de frågor som dyker upp om fem eller tio år. Samtidigt behövs det en röd tråd, där invånarna kan se konkreta förändring- ar och resultat.

Vad har arbetet hos er i Umeå resulterat i?

– Det finns många bra exempel. Ett är tunneln Lev! som byggdes mellan Haga och centrum, med namnet inspirerat av ett Sara Lidman-citat. Målet var att ge- nom samverkan och dialog skapa en bred, öppen och ljus plats, med rundade kvinn- liga hörn och mycket ljusinsläpp för ökad trygghet. En annan framgångsrik satsning var Frizon i Årstidernas park, där arbetet med gestaltning genomfördes genom dia- log med tjejer mellan 16 och 20 år. Tjejer- na fick dela med sig av sin syn på hur det är att röra sig i det offentliga rummet och deras erfarenheter låg till grund för arbe- tet med att skapa en trygg plats med just deras behov och önskemål i fokus. Resul- tatet är en öppen och ljus yta, med bland annat gungor i rätt storlek och musikhög- talare i taket som kan kopplas till telefonen.

Varför är jämställt byggande viktigt som du ser det?

– Jag skulle faktiskt vilja vända på den frå- gan. Är det okej att vi bygger staden med offentliga medel bara för en grupp som kan leva ett gott liv? Om det inte är okej, måste vi tänka till och jobba aktivt med jämställt byggande. Så enkelt är det, speciellt som det finns en tradition av att inte inkludera vissa perspektiv och synsätt.

Hur ser du på läget i dag?

– Jag är ju ständigt kritisk och en ständig optimist. En glad kritiker, helt enkelt. Jag tycker att om vi jämför fem eller tio år till- baka i tiden har i alla fall vi i Umeå jobbat aktivt med frågorna. Men där vi i Umeå tidigare var ganska ensamma om att prata om det här, är det i dag fler som jobbar med frågan och har en bredare kunskap.

Och vad tror du om utvecklingen framöver?

– Jag tänker att det kommer att fortsätta i en positiv riktning, men inte utan aktivt ar- bete. Alla som arbetar med att bygga en plats måste våga prova att testa något nytt.

Siffror och statistik finns redan på plats och vi har gjort analysarbetet och har kun- skapen. Men nu gäller det att fler aktörer vågar testa att göra på ett annat sätt och verkligen löper linan ut med att genom föra förändringar. För vad är en plats egent- ligen? Jo, dess invånare. Kommunen är människorna som bor där. Därför är det en självklarhet att ännu tydligare inkludera ett människoperspektiv i allt vi gör och verkli- gen ta chansen att göra så rätt som möjligt.

HELENA KLINTSTRÖM WSP Analysis & Strategy

LINDA GUSTAFSSON

Jämställdhetsstrateg Umeå kommun

DESIGN 25

Forsete var rättvisans gud enligt nordisk mytologi och han bodde i den guld- och silverglänsande gudasalen Glitne.

I dagens Umeå, närmare bestämt i kvarteret Forsete, svävar bostadsrättsföreningen Glitne förföriskt mellan himmel och jord.

Gudagott.

26 DESIGN

DESIGN 27

DE 49 EXKLUSIVA BOSTADSRÄTTERNA HAR PLANLÖSNINGAR SOM TAR TILLVARA LJUSETS MÖJLIGHETER OCH BINDER SAMMAN INOMHUSMILJÖERNA MED LIVET UTANFÖR.

Glitne är en påbyggnad i limträ och KL-trä från Martinsons, placerad ovanpå gallerian Utopia mitt i centrala Umeå.

Byggmaterialens låga vikt i förhållande till sin hållfasthet

möjliggjorde påbyggnaden.

Det är 1 700 kilometer fågelvägen mellan Mari Berglunds bostad i Holland, och hen- nes barndoms skogar hemma i Petikträsk, Norsjö, som hon nu förvaltar.

– Jag känner mig ärad av att ärva pappas livsverk och försöker göra det rättvisa, säger Mari.

Hon har bott utomlands i 30 år nu och stud- erat men framför allt arbetat. Efter en dok- torsavhandling i fysik på KTH i Stockholm fortsatte resan till Tyskland och USA och senare Holland där hon bott i 20 år. Arbets- tiden som teknologie doktor i accelerator-tek- nologi skiljer sig markant från semestertiden Mari spenderar hemma i Petikträsk.

– Jag saknar att inte kunna vara hemma till hjortronplockningen och sitta i båten på sjön med ett kastspö och åka längdskidor i min skog. Det blev ett underligt år det här på grund av coronan, konstaterar Mari.

Skogen ärvde hon efter sina föräldrars bort- gång. Pappan var skogsbonde till yrket och lade ner sin själ i markerna.

– Han var duktig på det han gjorde och tog hand om skogen, dikade upp och tänkte långsiktigt. Han såg också till att jag följ- de med redan i unga år för att jag skulle få en relation till vår skog och så fick jag ta över det pö om pö för att undvika en massa arvsskatt. I dag är skogen min säkerhet här i livet, jag har inte haft ro att skaffa familj och skulle det gå åt pipsvängen med allt annat så har jag någonstans att bo och att leva av, säger Mari.

På tomten i den lilla byn Petikträsk finns stor- huset och en sommarstuga. På en höjd med utsikt över sjön Petikträsket är det svårt att före ställa sig ett bättre läge. Mari återinveste- rar skogspengarna från de två skiftena, med total a arealen 339 hektar, i underhåll och drift av huse n.

– Lämnar man träden för länge så kan de blåsa omkull, eller så slutar de växa så jag har sett till att skiftena har underhållits.

Jag har inte skogen för att späda på min in- komst. Framför allt vill jag att skogen ska vara frisk.

Hur går det till rent praktiskt när du bor så långt borta?

– Själv springer jag inte runt med röjsågen men jag går i skogen varenda sommar när jag kommer hem och följer skogsbruks- planen som jag upprättade för några år sedan. Jag har bra hjälp av Tord Vidmark på Martinsons och vi brukar gå i skogen för att inventera älg skador och kolla igenom hur plantorna klarat sig. Rör man sig i skogen så är det lätt att hålla sig uppdaterad och ligga några steg före, det vinner skogen på, säger Mari.

Martinsons, 937 80 Bygdsiljum. Tel 0914-207 00, info@martinsons.se www.martinsons.se

Avsändaradress: 21 grams AB, Box 43, 121 25 Stockholm

ARVET efter pappa

Från och med 1 oktober är Martinsons skogsavdelning en del av Holmen Skog.

Du som är skogsägare och har gjort affärer med Martinsons kommer fortsätt- ningsvis få Holmens magasin Skogsliv i stället.

Läs gärna mer på sidan 9, där vi berättar om vad affären mellan Holmen och Martinsons betyder för dig som skogsägare.