AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi
Sover vi Bättre med Mobiltelefonen Utanför Sovrummet? Influerar ens grad av
Nomofobi Resultatet?
Erik Sund
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Psykologi
Psykologiska metoder och examensarbete C PSG800 Handledare: Lars Eriksson
Examinator: Mårten Eriksson
Sammanfattning
Den givna studien undersökte experimentellt om att sova med sin mobiltelefon utanför sovrummet påverkar sömnkvaliteten, jämfört med mobiltelefonen bredvid sängen. Sömnkvalitet mättes genom total sömntid per natt samt en variabel för självskattad sömnkvalitet. Testdeltagarna sov fem vardagar i sträck med sin
mobiltelefon bredvid sängen samt fem vardagar i sträck med mobiltelefonen utanför sovrummet och fyllde i data i en sömndagbok dagligen. Resultatet visade att
testdeltagarna signifikant sov kortare tid - 21 minuter per natt - när de hade mobilen bredvid sängen. Vidare undersöktes deltagarnas nomofobigrad och hur denna eventuellt influerade resultatet av experimentet, men ingen signifikans fanns. Urvalet var ett bekvämlighetsurval N=25, 13 män och 12 kvinnor, i åldrarna 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) och 50–59 (n=2). Data samlades in genom nomophobia
questionnaire och the consensus sleep diary.
Nyckelord: mobiltelefon, smartphone, sömnkvalitet, sömndagbok, nomofobi.
Abstract
Title: Better Sleep Quality with Smartphone Outside of Bedroom? Does your Nomophobia Score affect this?
The present study experimentally investigated how one’s smartphone’s placement might affect sleep quality. Sleep quality was measured as the variables total sleep time and self-reported sleep quality. The participants slept five consecutive days with their phone by the bed and five consecutive days with their phone outside of their bedroom and filled in data in a sleep diary daily. The results showed that sleeping with the phone by the bed significantly decreased total time slept by 21 minutes per night. Further the study investigated if the participants’ nomophobia score influenced how much they were affected by the study; none of the variables showed significant results. The participants N=25, 13 male and 12 females, were recruited as a convenience selection and covered the ages 18–29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) and 50–59 (n=2). The data was collected using nomophobia questionnaire and the consensus sleep diary.
Keywords: mobile phone, smartphone, sleep quality, sleep diary, nomophobia.
Förord
Jag vill tillägna ett stort tack till Lunds universitet där jag läst bulken av min psykologiundervisning. Vilken fest det har varit.
Även ett stort tack till högskolan i Gävle för att de ger ut kurser som denna på distans och således gör det möjligt att skriva en kandidatuppsats efter eget schema och bevåg.
Stort tack till de som korrekturläst och gett mig feedback på uppsatsen under terminens gång.
Sist men inte minst ett extra stort tack till alla medverkande i studien. Utan er tid och data hade uppsatsen sannerligen blivit bristfällig.
Malmö, januari 2021 Erik Sund
Introduktion Sömn
Sömn är en fundamental och livsviktig funktion för alla människor (Kennedy &
Fernando, 2020; Worley, 2018) och en frisk vuxen person behöver generellt 7-9 timmars sömn per dygn (Hirshkowitz et al., 2014). Enligt Cappuccio et al. (2018) har människor under det senaste århundradet successivt sovit mindre och mindre per dygn, på grund av faktorer som samhällsförändring, teknisk utveckling och ett mindre
beroende av dagsljus. I Sverige och USA uppger sig över en tredjedel av befolkningen ha sömnproblem och ej få tillräckligt med sömn (Centers for disease control and prevention, 2020; Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt Chattu et al. (2019) bör otillräcklig sömn ses som en global epidemi.
Sömnbrist kan leda till ökad risk för åkommor som psykisk ohälsa, diabetes, hjärtsjukdomar, depression, hjärnblödning, osäker bilkörning, utbrändhet, nedsatt immunförsvar och cancer (Centers for disease control and prevention, 2020; Ekstedt et al., 2006; Kennedy & Fernando, 2020; Luyster et al., 2012; Sun et al., 2020; Watson et al., 2015; Worley, 2018) och forskning visar att sömn signifikant påverkar i stort sett varje organ i kroppen (Kennedy & Fernando, 2020). Bra sömnvanor och tillräckligt med sömn korrelerar med god psykisk hälsa, mindre trötthet och bättre stresshantering (Barber et al., 2010; Flueckiger et al., 2016; Fuligni & Hardway 2006). Trots att forskning kring sömn och dess betydelse har ökat markant de senaste två årtiondena fortsätter sömnproblem vara ett hot mot samhällshälsan (Worley, 2018).
Mobiltelefoner och mobilberoende
Mobiltelefoner har blivit en viktig del av våra liv under de senaste årtiondena (Venta et al., 2008) och sedan kommersialiseringen och framfarten från runt år 2011 av vad vi idag kallar smartphones (Sohn et al., 2019) har mobiltelefonen gått från att vara ett röst- och textkommunikationsmedel till ett multiverktyg med sådant som kamera, internet, lampa och musikspelare i samma enhet (Kongaut & Bohlin, 2016). Enligt post- och telestyrelsen (2019) har 98% av svenskar över 16 år tillgång till mobiltelefon privat, varav 92% av dessa mobiltelefoner är smartphones (Internetstiftelsen, 2019).
Smartphones (hädanefter: mobiltelefoner eller mobiler) kan öka individers självförtroende, självkänsla och samhörighetskänsla (Kang & Jung, 2014). De kan underlätta kommunikation mellan personer, möjliggöra samtal över landsgränser och kulturbarriärer, hjälpa individer till bättre hälsa genom applikationer, effektivisera
arbete och förenkla tillgång till ny kunskap (Aldalalah, 2020; Billieux et al., 2015;
Galhardo et al., 2020). De kan även användas för sådant som strömning av video, internet, sociala nätverk och spel.
Överanvändning av mobiltelefoner korrelerar med depression, ångest och sämre sömnkvalitet (Kaya et al., 2020). Mobiltelefoner kan också vara vanebildande och inducera en så kallad checking habit, en vana - eller ovana - att titta på mobilen med förhoppningen att få “informationsbelöningar” i form av uppdateringar från sociala nätverk och nyheter (Oulasvirta et al., 2011). Enligt Ward et al. (2017) kan vår
kognitiva förmåga påverkas av våra egna mobiltelefoner även när de ej används, genom endast dess blotta närvaro.
Forskning har visat att mobiltelefoner kan vara beroendeframkallande (Chiu, 2014; Salehan & Negahban, 2013). Enligt studier är 24–44% av mobilbrukare
mobilberoende (Jain et al., 2019; Kumar et al., 2019) och mobilberoende är korrelerat med ångest, depression och stress (Lei et al., 2020). Det finns inte en etablerad
definition av mobilberoende, men forskning de senaste åren tenderar att definiera det utifrån koncept som begär, tvångsmässiga tankar om mobilen, tolerans, abstinens, försummelse av andra aktiviteter, fortsatt användning trots vetskapen av att det gör illa samt rädslan av att vara utan sin mobiltelefon (Deb, 2015; Galhardo et al., 2020; Kwon et al., 2013a; Kwon et al., 2013b; Rodríguez-García et al., 2020; Sohn et al., 2019; Yang et al., 2019). Rädslan att vara utan sin mobiltelefon kallade the UK Post Office år 2008 nomophobia (hädanefter: nomofobi), en abbreviation av no mobile phone phobia - fobin att vara utan mobiltelefon (Bhattacharya et al., 2019; SecurEnvoy, 2012)
Nomofobi
Nomofobi (nomophobia, no-mobile-phobia) definieras av King et al. (2014) som rädslan av att ej kunna använda, kommunicera eller använda internet med sin
mobiltelefon. Nomofobi har fyra huvuddimensioner: (1) rädslan för att ej kunna kommunicera med andra personer; (2) rädslan för att ej få täckning och anslutning till internet; (3) rädslan för att ej ha omedelbar tillgång till information; (4) rädsla inför att säga ifrån sig den komfort och säkerhet mobilen ger individen (Yildirim & Correia, 2015; Rodríguez-García et al., 2020) och beskrivs som rädslan av att vara avskild från sin mobil, vara utan täckning och internetanslutning på sin mobil, få slut på batteri, tappa bort mobilen och ej ha tillåtelse att använda sin mobil (Aldalalah, 2020; Bala &
Chaudhary, 2020; Bhattacharya et al., 2019; Bragazzi & Del Puente, 2014; Jones et al., 2019; King et al., 2013; Rodríguez-García et al., 2020; Yildirim & Correia, 2015).
Galhardo et al. (2020) beskriver nomofobi som mobiltelefonsseparationsångest och enligt Bhattacharya et al. (2019) är nomofobi ett globalt växande problem och ett hot mot vår sociala, mentala och psykiska hälsa.
DSM-V är den nuvarande utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders och är den gyllene standarden för att bedöma psykiska sjukdomar. Bragazzi och Del Puente (2014) föreslog år 2014 att nomofobi skulle bli en del av DSM-V med förhoppningen att inkluderandet i DSM-V skulle ge mer incitament för forskning kring ämnet. Nomofobi antogs ej och är än idag (2020) ej inkluderat i DSM-V, men forskning kring nomofobi har ändå ökat de senaste åren. Nomofobi definieras dock i vissa studier utifrån DSM-V som en specifik fobi under kategorin ångeststörningar (anxiety
disorders) (Bekaroglu & Yilmaz, 2020; Bhattacharya et al., 2019).
Yildirim och Correia (2015) konstruerade år 2015 ett formulär för att mäta nomofobi, nomophobia questionnaire (NMPQ), där en skattning på nomofobigraderna ingen (absent), mild (mild), måttlig (moderate) och allvarlig (severe) nomofobi sker utifrån svaren på 20 items relaterade till nomofobi på en likertsskala 1–7. NMPQ är idag det mest etablerade mätverktyget för nomofobi (Rodríguez-García et al., 2020) och används även i den givna studien.
The consensus sleep diary
För att mäta sömnkvalitet objektivt är den gyllene standarden polysomnografi (PSG), men det är dyrt, tidskrävande, omständligt och ej lämpat för själv- eller hemmaanvändning (Spielmanns et al., 2019; Wang et al., 2011). Retrospektiva,
subjektivt skattade sömnformulär - vilka frekvent används inom sömnforskning och där det mest använda verktyget är the Pittsburgh sleep Quality index (PSQI) (Sancho- Domingo et al., 2020) - korrelerar ej väl med PSG enligt Spielmanns et al. (2019).
Daglig, prospektiv – ej retrospektiv - sömndagbok korresponderar dock med PSG och bör ses som den gyllene standard för subjektivt uppmätt sömnkvalitet (Dietch et al., 2019; Mallinson et al., 2019).
År 2012 publicerades the consensus sleep diary (CSD) (Carney et al., 2012), som tagits fram över flera år av en rad sömnforskare i jakt på en standardiserad prospektiv sömndagbok (Tonetti et al., 2016; Carney et al., 2012). CSD validerades i en studie av Kristin et al. (2018) där de kallar den ett standardiserat, prospektivt verktyg för att mäta subjektivt skattad nattsömn. CSD består av en rad enklare frågor relaterat till föregående natts sömn, som besvaras efter uppvaknande. I metoddelen av denna uppsats kommer CSD beskrivas mer grundligt.
Mobiltelefonanvändning och sömnkvalitet
Studier har visat att överanvändning av mobiltelefoner samt mobilberoende korrelerar med dålig sömnkvalitet och färre sömntimmar (Alshobaili & Al Yousefi, 2019; Gezgin, 2018; Handa & Ahuja, 2020; Kaya et al., 2020; Lanaj et al., 2014).
I en studie av Alshobaili och Al Yousefi (2019), där människor som arbetade på ett universitet i Riyadh (N=435) undersöktes, påvisades 92% använda sina mobiler i sängen innan läggdags och det fanns en tydlig samvariation mellan hur länge mobilen användes innan läggdags och dålig sömnkvalitet. I en pilotstudie av Valasareddy et al.
(2019) hade över 40% av deltagarna (N=12) flertalet gånger i livet blivit väckta av sina mobiler nattetid.
Människor med nomofobi sover generellt sämre och högre nomofobi korrelerar linjärt med sämre sömnkvalitet (Mengi et al., 2020). Enligt Bhattacharya et al. (2019) tenderar nomofober att sova med mobilen påslagen och inom räckhåll. Att frånta
mobilen från en nomofob producerar enligt Bhattacharya et al. (2019) ångest och ångest i sin tur kan leda till dålig sömn (Nyer et al., 2013).
Annan elektronik - som datorer och teveapparater - kan påverka sömn, men mobiltelefoner tycks ha en unik påverkan på sömn (Lanaj et al., 2014). Enligt Deb (2015) är just mobiltelefoner kroniskt framträdande och påverkar oss kognitivt även när vi ej använder dem - genom endast dess blotta närvaro. Ett bevis för mobiltelefoners möjlighet att påverka oss även när de ej används är genom fantomvibrationer - ett fenomen som så många som 89% kan ha upplevt (Drouin et al., 2012). Fantomvibration beskrivs som känslan eller ljudet av att ens mobiltelefon vibrerar trots att den inte gör det (Rothberg et al., 2010).
Syfte, frågeställningar och hypoteser
Syftet med den givna studien är att undersöka hur sömnkvalitet påverkas av en individs mobiltelefons närvaro vid dennes säng, samt att utifrån individens grad av nomofobi se om denne påverkas mer eller mindre av mobilens närvaro. Studien ämnar undersöka friska individer och frågeställningarna för studien formuleras som följer:
1. Påverkar en individs mobiltelefons blotta närvaro dennes sömnkvalitet?
2. Skiljer sig individer beroende på deras grad av nomofobi i hur de påverkas av sina mobiltelefonens närvaro vid sömn?
I samklang med den ovan redovisade forskningen är hypotesen för den givna studien att individernas sömnkvalitet kommer påverkas positivt av mobiltelefonens
placering utanför sovrummet samt att de med högre grad av nomofobi kommer påverkas starkare.
Metod Deltagare och urval
Genom en öppen förfrågan på Facebook rekryterades ett bekvämlighetsurval på 32 individer utifrån kriterierna att de under två veckors tid på vardagarna skulle föra sömndagbok, samt sova utan sin mobiltelefon fem av dessa dagar. Det underströks i rekryteringsannonsen att farhågan om att ej kunna använda sin mobiltelefon som väckarklocka var oberättigad då väckningselementet fungerar bra utanför sovrummet också. Då den givna undersökningen gäller friska sovare fick två personer avslås på grund av kliniska sömnproblem. Ett bortfall på två personer som fick förhinder precis innan studien sattes igång tillkom. Tre personer uppgav sig haft akuta sömnstörningar och deviationer under sömndagboksveckorna och deras data förkastades.
Av de resterande 25 individerna var 13 män och 12 kvinnor i åldersgrupperna 18–
29 (n=14), 30–39 (n=8), 40–49 (n=1) och 50–59 (n=2). Samtliga testdeltagare var friska och av svensk nationalitet. 24 av dem boendes i en större svensk stad och en person boendes i en större stad i England.
Material och mätinstrument
Datainsamling skedde genom fysiska pappersformulär som testdeltagarna
tillhandahölls i ett kuvert innehållande: ett sömndagboksformulär - the consensus sleep diary (CSD), ett formulär för att mäta nomofobi - nomophobia questionnaire (NMPQ) samt ett dokument med tillhörande vanligt förekommande frågor gällande CSD. NMPQ ombads fyllas i innan sömnveckorna började och CSD ombads fyllas i dagligen, helst inom en timma efter uppvaknande - i enlighet med Carney et als. (2012) instruktioner för formuläret. På formulären rapporterade även deltagarna könstillhörighet (man, kvinna eller annat) och åldersgrupp (18–29, 30–39, 40–49, 50–59 och 60+). Namn fick frivilligt fyllas i om testpersonen ej önskade vara anonym. De ifyllda formulären skulle sedan återlämnas i kuverten, tillsluta - för att ge möjlighet till anonymitet. Två av testdeltagarna fick fylla i formulären elektroniskt istället för fysiskt, något som enligt Ozkan et al. (2020) ej påverkar resultatet. Dessa två individer informerades om att de ej skulle komma att kunna vara anonyma. All data hanterades konfidentiellt.
NMPQ (se bilaga 1) användes för att mäta individernas grad av nomofobi. Den innehåller 20 påståenden gällande individens relation till dennes mobiltelefon skattade
på en likertsskala 1–7. Utifrån den sammanlagda poängen placeras sedan individen på en nomofobinivå: ingen, mild, måttlig eller allvarlig nomofobi. NMPQ är det idag det mest etablerade mätverktyget för nomofobi inom forskning (Rodríguez-García et al., 2020)
CSD (se bilaga 2) består av frågor relaterade till föregående natts sömn i form av:
klockslag individen gick till sängs, vilket klockslag denne försökte somna, sömnlatens, eventuella uppvaknande nattetid samt dess tidsåtgång, tid för sista uppvaknande, vilken tid individen steg upp ur sängen samt nattens sömnkvalitet skattad på en likertsskala 1–
5. Det finns även en ruta per natt avsedd för notiser om oförutsedda händelser, som exempelvis sjukdom. I den givna studien räknades det utifrån dessa variabler ut en total tid sovandes per natt, total sömntid. Total sömntid är enligt Watson et al. (2015) det som oftast undersöks vid hälsorelaterad sömnforskning och kortare sovtid kan vara en prediktor för flertalet sjukdomar och åkommor (Luyster et al., 2012). Denna totala sömntid i kombination med variabeln självskattad sömnkvalitet kom att utgöra studiens definition av sömnkvalitet. CSD är ett validerat och standardiserat verktyg för
prospektivt, subjektivt skattad nattsömnskvalitet (Kristin et al., 2018).
Tillvägagångssätt
Som nämndes ovan delades majoriteten av formulären ut i fysisk form till testdeltagarna, i kuvert. Två deltagare fick formulären elektroniskt. Vid utdelningen randomiserades deltagarna till att börja experimentet med sin mobiltelefon bredvid sängen först eller utanför sovrummet först. Under två veckors tid skulle deltagarnas mobiltelefoner placeras efter betingelsens angivelse - bredvid sängen eller utanför sovrummet - fem nätter före vardag i följd i vardera betingelse.
Det instruerades till deltagarna att CSD skulle fyllas i på vardagsmorgnarna under samma tvåveckorsperiod för samtliga deltagare, med start måndagen den 2/11–2020. I enlighet med instruktionerna för CSD ombads deltagarna att fylla i formuläret inom en timma efter uppvaknande samt att vid missad ifylld natt lämna den delen av formuläret blank. De blev informerade om att de inte behövde vara exakta i sin tidsuppfattning, en så bra uppskattad tidsuppgift som möjligt är bra nog (Carney et al., 2012).
Testpersonerna ombads fylla i NMPQ innan sömnveckornas start, men gavs dispens att fylla i även i efterhand. Påståendena i NMPQ är på engelska och översattes inte för den givna studien till svenska då det hade behövts valideras på nytt för den nya översättningen. Ingen testdeltagare rapporterade problem eller frågor kring språket eller formuläret.
Deltagarna blev informerade om studiens tillvägagångssätt och frågeställning, deras rättighet att vid vilken given tidpunkt som helst kunna avsluta studien utan förklaring samt deras rätt att få vara anonyma. De informerades om att varje dags sömndagboksförande skulle ta runt en minut. För att undvika att testdeltagarna skulle ha en förutfattad mening om hur resultatet skulle kunna bli och således riskera en
självuppfyllande profetia informerades dem om att testet hade en dubbelriktad hypotes och att det fanns forskning som talade för att sömnkvaliteten skulle kunna påverkas negativt, positivt och inte alls. Utöver formulären fick deltagarna även ett FAQ-papper (bilaga 3) tillhörande CSD med frågor som kunde tänkas dyka upp under
sömndagboksskrivandet. Inga problem eller frågeställningar dök upp under testperioden gällande CSD och sömndagboksförande.
Efter de två veckorna av sömndagboksförande ombads försökspersonerna skicka in formulären elektroniskt per email eller liknande, antingen genom att fotografera eller scanna in dokumenten. Detta på grund av att det rådande coronaläget i Sverige tillfälligt förvärrats och onödig fysisk kontakt skulle undvikas. De insamlade elektroniska
formulären sorterades i två mappar utifrån de två givna betingelserna för studien innan de inspekterades. Detta för att bibehålla möjligheten för testdeltagarna att vara anonyma - samtliga deltagare informerades om detta vid insamling.
Efter inspektion av datan exkluderades sju nätter efter kommentarer av deltagarna gällande dessa nätter; två på grund av tillfällig nackskada, tre på grund av sjukdom och två nätter på grund av extra vakentid under den amerikanska valnatten. Efter en
utforskande analys av datan kunde ytterligare två nätter exkluderas, för att de innehöll outliers. Outliers kan påverka t-test mycket, framförallt vid en liten sampel (Mishra et al., 2019). Enligt Bakker och Wicherts (2014) är det är vanligt att exkludera outliers inom psykologisk forskning där t-test är analysformen och per deras rekommendation skedde exkluderandet av outliers i den givna studien innan resultaten producerades.
Ingen deltagares data påverkades tillräckligt av detta för att rättfärdiga vidare exkludering av dennes resterande data.
Som nämndes ovan räknades det - utifrån variablerna i CSD - ut en ny variabel för total sömntid. Denna variabel samt självskattad sömnkvalitet är de beroendevariabler som undersöks i studien. För varje deltagare räknades det ut ett medelvärde på båda variablerna över alla nätter i respektive betingelse, så att alla deltagare fick två variabler för mobil utanför sovrummet och två för mobil bredvid sängen.
Design och dataanalys
Designen på studien är inompersonsdesign. Samtliga deltagare fick föra
kvantitativ data över subjektivt skattad sömnkvalitet i två olika betingelser - mobilens placering; utanför sovrum eller bredvid säng - fem vardagar i respektive betingelse. De fick även fylla i ett formulär gällande deras grad av nomofobi.
Datan hanterades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics och analyserades genom parade t-tester, där genomsnitt av varje deltagares variabler, ett för varje betingelse, jämfördes mot varandra. Signifikansnivån sattes vid p<.05. Då det gjordes två parade t-tester - en för total sömntid och en för självskattad sömnkvalitet - utfördes en Bonferroni-korrigering och den nya signifikansnivån sattes på p<.025. För att undersöka om deltagarnas nomofobigrad influerade hur de påverkades av experimentet gjordes en 2x2 ANOVA med mixad design gällande nomofobigrad och de två
sömnmätande variablerna i de två olika betingelserna.
Forskningsetiska överväganden
Studien behövdes ej etikprövas enligt etikprövningslagens (Vetenskapsrådet, 2017). Studien följde Vetenskapsrådets (2002) fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Deltagarna informerades innan deltagandet om studiens syfte och
tillvägagångssätt, samt deras rätt att avbryta studien närhelst de ville - utan att behöva ge notis. De gavs möjligheten att vara anonyma efter eget tycke och fick veta att deras data hanteras konfidentiellt. Deltagande skedde frivilligt. Inga personliga uppgifter delgavs eller hanterades i datan. Datan som samlades in kommer endast användas för den givna studien.
Resultat
De två variabler som skall undersöka sömnkvalitet - total sömntid och självskattad sömnkvalitet - analyserades genom parade t-tester med de två olika betingelserna utanför sovrummet och bredvid sängen. I samtliga fall nedan när kolon avgränsar två siffror avser det tid i form av hh:mm (timmar:minuter).
Tabell 1. Medelvärden (M) och standardavvikelser (SD) för sömnkvalitetsvariabler i de två betingelserna bredvid sängen och utanför sovrummet. N=25.
Bredvid Utanför
Par Variabler M (SD) M (SD)
1 Självskattad sömnkvalitet 3.54 .48 3.70 .39
2 Total sömntid 7:07* 0:46* 7:28* 0:47*
*Anvigvet i hh:mm
Tabell 2. Resultatet av parade t-tester för sömnkvalitetsvariablerna i de två betingelserna bredvid sängen och utanför sovrummet. N=25.
Par Variabler DF Mean
difference
(SD) t Sig. (2-
tailed)
1 Självskattad sömnkvalitet 24 -.16 .54 -1.49 .149
2 Total sömntid 24 -0:21* 0:43* -2.42** .023
*Avgivet i hh:mm **p<.025
Som tabell 1 visar är det skillnad i medelvärdena för de olika betingelserna, där mobilen placerad utanför sovrummet tycks gett testdeltagaren bättre sömnkvalitet i båda variablerna. Genom parade t-tester (se tabell 2) framgick det att total sömntid visade signifikant skillnad mellan betingelserna. Deltagarna sov i snitt 21 minuter längre per natt när mobiltelefonen var utanför sovrummet t(24)=-2.42, p=.023, 95% CI [-0:03, - 0:38], d=0.49. Det fanns inte signifikant stöd för att medelvärdesskillnaden i variabeln självskattad sömnkvalitet var på grund av den experimentella manipulationen.
Gällande nomofobi befann samtliga deltagare sig på antingen graden mild (mild) (n =11) eller måttlig (moderate) (n=14) nomofobi, ingen av deltagarna skattades till graderna ingen nomofobi (absent) eller allvarlig nomofobi (severe).
Vid variansanalys för att undersöka om deltagarnas nomofobigrad influerade experimentmanipulationens påverkan på dem fanns inga signifikanta resultat.
Vidare undersöktes explorativt ålder och kön i relation till nomofobigrad.
Samtliga deltagare var antingen män (n=13) eller kvinnor (n=12). Ett oberoende t-test för kön och nomofobi utfördes och fann ej signifikant påverkan, om än nära t(22)=-1.9, p=.069. Åldersgrupperna komprimerades till två, då deltagarna i åldersgrupperna 40–49, 50–59 och 60+ endast var tre stycken. Detta gav två nya åldersgrupper 18–29 (n=15) och 30+ (n=10). Ett oberoende t-test gjordes för denna nya åldersinfördelning och nomofobi. Signifikant påverkan fanns gällande att den yngre åldersgruppen hade högre nomofobi t(19)=3.5, p=.002.
Diskussion
I den givna studien undersöktes det om individers sömnkvalitet påverkas av närvaron av deras mobiltelefoner bredvid sängen jämfört med utanför sovrummet under nattsömn. Samtliga individer var friska och utan sömnproblem.
Sömnkvalitetsvariablerna som undersöktes var självskattad sömnkvalitet samt total sömntid. Studiens resultat påvisade signifikant att deltagarna sov 21 minuter kortare i snitt per natt när deras mobiltelefon var vid sängen.
Vidare undersöktes det om individernas grad av nomofobi influerade
påverkningsgraden av mobiltelefonens placering vid sängen eller utanför sovrummet.
Ingen signifikans fanns som indikerade detta.
Frågeställning 1
Total sovtid påverkades signifikant av experimentmanipulationen – deltagarna sov i snitt 21 minuter mer per natt med mobiltelefonen utanför sovrummet. Cohens d var 0.5, alltså en nära mellaneffektstorlek enligt konvention. Denna
effektstorleksuppskattning bör förbises då de faktiska 21 minuternas skillnad i
betingelserna bör undersökas och hanteras utifrån deras antal - något som är av relativ påverkan från person till person, olika sömnrutiner samt sömnpåverkan. Den andra variabeln som undersöktes i den givna studien - självskattad sömnkvalitet - visade inte signifikant stöd att dennes medelvärdesskillnad var på grund av
experimentmanipulationen.
Hälsosam sömn innefattar sådant som tillräckliga sömntimmar, god rutin,
frånvaro av sömnstörningar under natten och bra kvalitet på sömnen och det som oftast undersöks i hälsoforskning relaterat till sömn är total sömntid (Watson et al., 2015).
Sömnbrist i form av kortare sömntid kan enligt Luyster et al. (2012) vara en prediktor för en rad sjukdomar och åkommor. Även om det är stor variabilitet i individuellt sömnbehov behöver de flesta friska vuxna individer 7–9 timmars sömn per natt (Hirshkowitz et al., 2014). Den givna studien visade att deltagarna i genomsnitt gick miste om 21 minuters sömn per natt vilket är en substantiell förlust av sömntimmar. 21 minuters förlorad sömn per natt är mer än en och en halv timmas sömn på en femdagars arbetsvecka.
Om mobiltelefonen användes i sängen innan sömnförsök kan en förklaring till påverkan på sömntiden vara att individen utsatts för blått ljus, vilket kan påverka ens sömnrutin (Randjelović et al., 2019; Šmotek et al., 2020). En annan förklaring kan vara att sociala medier användes på mobiltelefonen, vilket enligt Levenson et al. (2017) korrelerar med sämre sömnkvalitet när det används precis före läggdags. Även en omedveten vilja att utöva sin kontroll- och undersökningsvana - checking habit (Oulasvirta et al., 2011) - på mobilen kan vara en tänkbar anledning till längre sömnlatens när mobiltelefonen finns inom räckhåll, som i sin tur leder till färre sömntimmar. Även upplevelsen av fantomvibrationer eller fantomringning, känslan eller hörselhallucinationen av att mobilen ger ifrån sig notiser även när den inte gör det
(Bragazzi & Del Puente, 2014) kan vara en anledning till att sömntiden förminskas genom längre sömnlatens, eventuella uppvaknanden nattetid samt tidigare uppvakning.
I enlighet med den givna studiens hypotes påverkades sömnkvaliteten av experimentmanipulationen – total sömntid blev längre med mobiltelefonen placerad utanför sovrummet.
Frågeställning 2
Graden av deltagarnas nomofobi påverkade inte signifikant hur de influerades av experimentet.
Urvalet (N=25) är litet i jämförelse med tidigare nomofobiforskning som haft 250–1750 deltagare (Gezgin et al. 2018; Moreno-Guerrero et al. 2020; Yildiz et al.
2020). Detta i kombination med att deltagarna i den givna studien endast var av nomofobigrad mild eller måttlig och ingen var på extremerna ingen nomofobi eller allvarlig nomofobi bör ses som indikationer på att urvalet var för lågt.
Att ingen deltagare i den givna studien visade allvarlig nomofobi kan bero på exkluderandet under rekryteringen av de som hade sömnproblem, då högre nomofobi enligt Mengi et al. (2020) korrelerar med sämre sömn - vilket kan bero på
bakomliggande sömnproblem. NMPQ är utformat så att graden ingen nomofobi endast nås genom svar på lägsta siffran på samtliga 20 items som skattas genom en likertsskala 1–7, vilket i en studie med 300 deltagare av Bala och Chaudhary (2020) endast 10% av deltagarna nådde. En tänkbar anledning till att ingen i den givna studien visade denna lägsta grad av nomofobi är att rekryteringen av deltagarna skedde genom Facebook, som är ett socialt medium som endast nås elektroniskt - bland annat genom
mobiltelefoner, något som de med ingen nomofobi hypotetiskt ej använder i samma grad som de med nomofobi.
Enligt Bhattacharya et al. (2019) får de med högre nomofobi ångest om de separeras från sin mobil, vidare sover de ofta med mobilen inom räckhåll och påslagen.
Då ångest kan leda till sämre sömnkvalitet (Nyer et al., 2013) hade potentiellt personer med allvarlig nomofobi kunnat påverkas negativt gällande sömnkvalitet med
mobiltelefonen utanför sovrummet, på grund av den beskrivna separationsångesten. Om de även har en tendens att sova med mobiltelefonen påslagen är de således också mer utsatta för potentiella uppvaknande av notifikationer, vibrationer och ljud från sin mobiltelefon. Detta hade - i ett större, mer representativt urval - kunnat leda till data som visar nomofobis hypotiserade influens på experimentet.
Nomofobi, kön och ålder
Den givna studien fann ett samband mellan lägre ålder och högre nomofobi gällande åldersgrupperna 18–29 år och över 30 år (p=.002). Detta spekuleras kunna bero bland annat på att den yngre målgruppen använder sina mobiler mer och har haft tillgång till mobiltelefoner - eller mer precist smartphones - sen tidigare ålder och således integrerat smarttelefonen mer i deras vardag - vilket kan leda till mer rädsla att vara utan den. Det finns en avsaknad av forskning som undersöker ålders samband med nomofobi gällande åldrar över 30 år, då mycket av den publicerade
nomofobiforskningen har ett urval bestående av unga personer i skolan eller
universitetsstudenter (Gezgin et al. 2018; Moreno-Guerrero et al. 2020; Yildiz et al.
2020).
Tidigare forskning har visat att kvinnor i högre utsträckning än män har högre nomofobi (Aldalalah, 2020; Gezgin et al. 2018; Mengi et al., 2020; Moreno-Guerrero et al. 2020) och den givna studien visade nästan signifikans för detta (p=.069). Då den givna studien har haft deltagare som sträckt sig i högre åldersgrupper (med individer som är 30+ år) än mycket av den tidigare forskningen kan detta vara en anledning till att signifikans ej fanns. Även det faktum att urvalet i den givna studien (N=25) är litet i jämförelse med tidigare forskning kan ha påverkat, då urval på 250–1750 deltagare (Gezgin et al. 2018; Moreno-Guerrero et al. 2020; Yildiz et al. 2020) bör ge en bättre representation och säkrare data.
Tidigare forskning
Det finns till mitt bästa vetande ej någon tidigare studie som har behandlat detta ämne. Mycket forskning visar att överanvändande och mobilberoende korrelerar med dålig sömnkvalitet, inkluderat färre sömntimmar (Alshobaili & Al Yousefi, 2019;
Gezgin, 2018; Handa & Ahuja, 2020; Kaya et al., 2020; Lanaj et al., 2014), men ingen studie har påvisat sambandet av mobiltelefonens placering vid en vanlig natts sömn. I en studie undersökte Jones et al. (2019) elektroniska apparaters påverkan på atleters sömn och kognitiva förmåga; deltagarna fråntogs elektroniska apparater (dator, mobiltelefon, surfplatta) hälften av kvällarna vid ett träningsläger, så att de var utan elektronik tills morgonen. Här hittades ingen signifikant skillnad i sömnkvalitet eller sömntimmar hos deltagarna, detta var dock en annan betingelse än i den givna studien då det innefattade all elektronik, hela kvällen innan läggdags samt utspelades i en ickenaturalistisk miljö - ett träningsläger – där variabler som delade sovrum, ej ens egen
säng, striktare tider, mer fysisk träning och regelbunden kost tordes påverka sömnkvaliteten.
Metoddiskussion
Urvalsdiskussion
Testdeltagarna (N=25) rekryterades genom en öppen förfrågan på en personlig Facebooksida, alltså ses det som ett bekvämlighetsurval och bör ej rubriceras som representativt för befolkningen. Deltagarna hade alla sysselsättning genom antingen arbete (n>15) eller studier (n<10) och det var god könsfördelning med 13 män och 12 kvinnor. Då samtliga deltagare var friska och ej hade sömnproblem handlar den givna studien mer precist om friska, sömnproblemslösa individers påverkan av
mobiltelefonens placering under sömn.
Deltagarantalet på 25 personer är i enlighet med tidigare studier gällande prospektivt skattad sömn; Jones et al. (2019) gjorde två studier med 23 respektive 26 testdeltagare, Tonetti et al. (2016) hade 15 deltagare i en sömnstudie, Bowler och Bourke använde sig av 30 deltagare och Spielmanns et al. (2019) hade en sampel på 26 individer i en sömnkvalitetsmätande studie. Det finns även sömnstudier med ett
deltagarantal som är mycket högre (N=300–400) men dessa använder sig av retrospektivt skattad sömndata (Demirci et al., 2015; Mohammadbeigi et al., 2016;
Ozkan et al., 2020). Ett högre deltagarantal hade varit önskvärt för att få mer och bättre representativ data, framförallt gällande nomofobi. Då tidigare nomofobiforskning, som nämnt ovan, haft deltagarantal på 250–1750 individer (Gezgin et al. 2018; Moreno- Guerrero et al. 2020; Yildiz et al. 2020) och då den givna studiens deltagare endast hade skattningar på två av de fyra olika nomofobinivåerna (n=0 ingen, n =11 mild, n =14 måttlig, n =0 allvarlig) på NMPQ, bör det vara indikationer på att urvalet var för litet för att korrekt uppmäta nomofobi. Således bör resultaten gällande nomofobi ses som indikativa för framtida forskning och inte som representativa för en population annat än i den givna studien.
Ett förbättrat urval - representativt för befolkningen samt större till antal - hade varit att föredra för framtida forskning.
Designdiskussion
I den givna studien tilläts deltagarna använda andra elektroniska apparater, såsom teve och dator, i båda betingelserna. Detta berättades inte explicit för dem då det antogs
vara underförstått. Potentiellt kan deltagare ha missuppfattat detta och avstått från all elektronik i betingelsen mobiltelefonen utanför sovrummet vilket således kan ha påverkat datan.
Experimentet var i en naturalistisk miljö - sömndatan samlades in från nätter spenderade i vanliga livet. Detta bör ge experimentet hög ekologisk validitet. Det kontrollerades inte för om deltagaren sov i sin egen säng eller på en annan plats, men eftersom detta gäller i båda betingelserna bör randomiseringen svara upp för detta. En Hawthorneeffekt kan ha uppstått då deltagarna - när de dagligen fyllde i sömndagbok - blev extra medvetna om sina sömnvanor samt att dessa skulle analyseras och således kanske sov annorlunda än vad de vanligtvis hade gjort.
Då experimentet skedde under Covid-19-pandemin 2020 kan detta ha påverkat sömnrutinen och sömnkvaliteten hos deltagarna. För att förtydliga var samtliga deltagare friska under experimentet, och nätter där eventuell sjukdom förekom exkluderades ur datan - deltagarna ombads kommentera i sömndagboken om något oförutsägbart sömnpåverkande, som sjukdom, uppkom.
Då deltagarna ombads skriva nomofobiformuläret innan sömnstudien satte igång kan det ha orsakat en viss ordningspåverkan. En potentiell priming om att
mobiltelefoner kan vara ett störningsmoment kan genom påståendena i formuläret ha påverkat deltagarna till en självuppfyllande profetia - där de antog att sömnen skulle bli bättre med mobiltelefonen utanför sovrummet. Dock informerades deltagarna explicit vid testinstruktionerna om att experimentets frågeställningar var tvådelade samt att tidigare forskning kunde stå bakom hypoteser i båda riktningarna. Övrig
ordningspåverkan i form av vilken betingelse som var först bör kunna förkastas då personerna randomiserades till vilken betingelse de skulle vara i först.
Deltagarna ombads att uppskatta tiderna de fyllde i så noga så möjligt. När de hade mobiltelefonen vid sängen kan denna uppskattning ha blivit enklare och mer pricksäker då de hade tillgång till klockanvisning. Även om Barber et al. (2010) visade att sömndagbok är lika reliabel som elektroniskt uppmätt sömn i form av aktigrafi kan detta ha påverkat datan i viss mån. Vissa studier har visat att sömnlatens och totala timmar sovandes kan överskattas vid subjektiv datainsamling i jämförelse med objektiv datainsamling (Dietch et al., 2019; Zalai et al., 2017), men då subjektiv datainsamling har skett i den givna studiens båda betingelser bör detta problem förbises.
Brister
Bristen av kontroll i avseende mobiltelefonens placering, sovrummets utseende, om sömndagboken fylldes i inom den tidsram på en timma efter uppvaknande som instrueras kan ha påverkat datan. Att deltagarna ombads uppskatta tiderna så bra så möjligt snarare än exakt kan ha påverkat datan, men eftersom detsamma gällde i båda betingelserna bör detta kunna förbises. Okontrollerade och okända variabler som
påverkar sömn, så som kost (Ozkan et al. 2020) och träning (Ezati et al. 2020) förväntas ha kontrollerats genom randomiseringen.
Deltagarna frågades ej om de vanligtvis sover med mobiltelefonen vid sängen, vilket är något som kan ha påverkat datan, då de kan ha påverkats olika av betingelserna beroende på vad de är vana vid. Detta är en fråga och variabel som med fördel kan läggas till och undersökas i framtida forskning.
Enligt Borba et al. (2020) är en vecka à 7 nätters insamling av sömndata genom sömndagbok tillräcklig för en reliabel värdering, detta inkluderat helgnätter som vidare visades ge annan sömndata än de i veckodagarna - något som även Fuligini och
Hardway (2006) påvisade. I enlighet med detta bör fem vardagsnätter vara tillräckligt för reliabilitet gällande just vardagssömn. Data samlad över längre period ger dock mer pricksäkra värden och bör i möjlig mån eftersträvas i framtida forskning; en
rekommendation från en studie av Kristin et al (2018) är att två veckors sömndagbok krävs för att ge en stabil översikt över en persons sömnvanor.
Att mäta sömn endast subjektivt, utan något objektivt mått - som polysomnografi eller aktigrafi - kan ge ett resultat som skiljer sig signifikant i vissa aspekter från om det mäts objektivt (Doroudgar et al. 2020). I praktiken är denna signifikanta skillnad enligt Tonetti et al. (2016) ej relevant då den subjektiva datan indikerar samma som den objektiva. Den givna studien hanterar subjektivt skattad sömnkvalitet och bör endast refereras och hanteras utifrån det avseendet. Enligt Chen et al. (2018) blir sömndata mer pricksäker om datan samlas in från aktigrafi i kombination med CSD, något som kan tas i beaktande i framtida studier.
Framtida forskning
Att vidare undersöka om mobiltelefonens placering utanför sovrummet påverkar sömnkvaliteten hade med fördel gjorts i ett mer rigoröst experiment där ett större och mer representativt urval, över en längre tidsperiod och med hjälp av en kombination av aktigrafi och sömndagbok kunnat producera bättre, mer reliabel data.
Även om påverkan av nomofobi på experimentets utfall är intressant är det av förminskad vikt i ett samhälle som på det stora hela får mer och mer sömnproblem samt använder mobiltelefoner i större utsträckning för varje år. Vidare forskning i den givna studiens tecken rekommenderas att förkasta nomofobifrågeställnignen och fokusera uteslutande på frågeställning 1 – om hur mobiltelefonens blotta närvaro och placering påverkar vår sömnkvalitet. Experimentet hade vidare kunnat utvecklas till fler
betingelser som undersöks i form av exempelvis avstängd mobiltelefon bredvid sängen och mobilen utom räckhåll i sovrummet.
Slutord
Studiens ena frågeställning och hypotes stämde till viss del och
sammanfattningsvis påverkades deltagarnas sömnkvalitet positivt av att sova med sin mobiltelefon utanför sovrummet, gällande längre total sömntid. För den som aktivt vill ta ett steg mot hälsosammare sömn kan att lägga sin mobiltelefon utanför sovrummet vid läggdags vara en vana värd att implementera.
Datan och resultatet ger incitament för framtida forskning kring ämnet, och den givna studien bör ses som en indikativ pilotstudie, då bekvämlighetsurvalet som användes ej är representativt för befolkningen.
Referenser
Aldalalah, O. (2020). Fear of Losing the Mobile Phone Nomophobia among Students and Its Impact of Psycho-Loneliness and Learning in the Light of Some Variables.
International Journal of Interactive Mobile Technologies (ijim), 14, 70-86.
Alshobaili, F. A., & Al Yousefi, N. A. (2019). The effect of smartphone usage at
bedtime on sleep quality among Saudi non- medical staff at King Saud University Medical City. Journal of family medicine and primary care, 8(6), 1953–1957.
https://doi.org/10.4103/jfmpc.jfmpc_269_19
Bakker, M., & Wicherts, J. M. (2014). Outlier removal, sum scores, and the inflation of the type I error rate in independent samples t tests: The power of alternatives and recommendations. Psychological Methods, 19(3), 409–427.
https://doi.org/10.1037/met0000014
Bala, M., & Chaudhary, N. (2020). Nomophobia: An emerging fear. Indian Journal of Health & Wellbeing, 11(1–3), 115–118. https://doi.org/10.15614/IJHW.v11i01.23 Barber, L. K., Munz, D. C., Bagsby, P. G., & Powell, E. D. (2010). Sleep consistency
and sufficiency: Are both necessary for less psychological strain? Stress and Health: Journal of the International Society for the Investigation of Stress, 26(3), 186–193. https://doi.org/10.1002/smi.1292
Bekaroglu, E., & Yilmaz, T. (2020). Nomophobia: Differential Diagnosis and Treatment/Nomofobi: Ayirici Tani ve Tedavisi. Psikiyatride Guncel Yaklasimlar/Current Approaches to Psychiatry, 12(1), 131+.
Bhattacharya, S., Bashar, M., Srivastava, A., & Singh, A. (2019). NOMOPHOBIA: NO MObile PHone PhoBIA. Journal of Family Medicine & Primary Care, 8(4), 1297–1300. https://doi.org/10.4103/jfmpc.jfmpc_71_19
Billieux, J., Maurage, P., López-Fernández, O., Kuss, D., & Griffiths, M. (2015). Can Disordered Mobile Phone Use Be Considered a Behavioral Addiction? An Update on Current Evidence and a Comprehensive Model for Future Research. Current Addiction Reports, 2, 156-162.
Borba, D. A., Reis, R. S., Lima, P., Facundo, L. A., Narciso, F. V., Silva, A., & de Mello, M. T. (2020). How many days are needed for a reliable assessment by the Sleep Diary?. Sleep science (Sao Paulo, Brazil), 13(1), 49–53.
https://doi.org/10.5935/1984-0063.20190131
Bowler, J., & Bourke, P. (2019). Facebook use and sleep quality: Light interacts with socially induced alertness. British Journal of Psychology (London, England : 1953), 110(3), 519–529. https://doi.org/10.1111/bjop.12351
Bragazzi, N. L., & Del Puente, G. (2014). A proposal for including nomophobia in the new DSM-V. Psychology research and behavior management, 7, 155–160.
https://doi.org/10.2147/PRBM.S41386
Cappuccio, F., Miller, M., Lockley, S., & Rajaratnam, S. (Eds.), Sleep, Health, and Society: From Aetiology to Public Health. : Oxford University Press. Hämtad 2 Dec. 2020, från https://oxford-universitypressscholarship-
com.ludwig.lub.lu.se/view/10.1093/oso/9780198778240.001.0001/oso- 9780198778240.
Carney, C. E., Buysse, D. J., Ancoli-Israel, S., Edinger, J. D., Krystal, A. D., Lichstein, K. L., & Morin, C. M. (2012). The consensus sleep diary: standardizing
prospective sleep self-monitoring. Sleep, 35(2), 287–302.
https://doi.org/10.5665/sleep.1642
Centers for disease control and prevention. (2020). Sleep and sleep disorders. Hämtad 21 November 2020 från https://www.cdc.gov/sleep/index.html
Chattu, V. K., Manzar, M. D., Kumary, S., Burman, D., Spence, D. W., & Pandi- Perumal, S. R. (2018). The Global Problem of Insufficient Sleep and Its Serious Public Health Implications. Healthcare (Basel, Switzerland), 7(1), 1.
https://doi.org/10.3390/healthcare7010001
Chen, D., Yin, Z., & Fang, B. (2018). Measurements and status of sleep quality in patients with cancers. Supportive care in cancer : official journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 26(2), 405–414.
https://doi.org/10.1007/s00520-017-3927-x
Chiu, S.-I. (2014). The relationship between life stress and smartphone addiction on taiwanese university student: A mediation model of learning self-Efficacy and social self-Efficacy. Computers in Human Behavior, 34, 49–
57. https://doi.org/10.1016/j.chb.2014.01.024
Deb, A. (2015). Phantom vibration and phantom ringing among mobile phone users: A systematic review of literature. Asia-Pacific Psychiatry, 7(3), 231–239.
https://doi.org/10.1111/appy.12164
Demirci, K., Akgönül, M., & Akpinar, A. (2015). Relationship of smartphone use severity with sleep quality, depression, and anxiety in university students. Journal of behavioral addictions, 4(2), 85–92. https://doi.org/10.1556/2006.4.2015.010 Dietch, J. R., Sethi, K., Slavish, D. C., & Taylor, D. J. (2019). Validity of two
retrospective questionnaire versions of the Consensus Sleep Diary: the whole week and split week Self-Assessment of Sleep Surveys. Sleep Medicine, 63, 127–
136. https://doi.org/10.1016/j.sleep.2019.11.252
Doroudgar, S., Talwar, M., Burrowes, S., Wang, J., & Perry, P. J. (2020). Use of actigraphy and sleep diaries to assess sleep and academic performance in pharmacy students. Currents in Pharmacy Teaching and Learning. https://doi- org.ludwig.lub.lu.se/10.1016/j.cptl.2020.08.009
Drouin, M., Kaiser, D. H., & Miller, D. A. (2012). Phantom vibrations among undergraduates: Prevalence and associated psychological characteristics.
Computers in Human Behavior, 28(4), 1490–1496.
https://doi.org/10.1016/j.cptl.2020.08.009
Ekstedt, M., Söderström, M., Akerstedt, T., Nilsson, J., Søndergaard, H. P., &
Aleksander, P. (2006). Disturbed sleep and fatigue in occupational burnout.
Scandinavian journal of work, environment & health, 32(2), 121–131.
https://doi.org/10.5271/sjweh.987
Ezati, M., Keshavarz, M., Barandouzi, Z.A. et al. The effect of regular aerobic exercise on sleep quality and fatigue among female student dormitory residents. BMC Sports Sci Med Rehabil 12, 44 (2020). https://doi.org/10.1186/s13102-020-00190- z
Flueckiger, L., Lieb, R., Meyer, A. H., Witthauer, C., & Mata, J. (2016). The importance of physical activity and sleep for affect on stressful days: Two intensive longitudinal studies. Emotion, 16(4), 488–497.
https://doi.org/10.1037/emo0000143
Folkhälsomyndigheten. (2018). Statistik psykisk hälsa. Åtkomst 20 November 2020 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa- och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Fuligni, A.J., & Hardway, C. (2006). Daily variation in adolescents’ sleep, activities, and psychological wellbeing. Journal of Research on Adolescents, 16, 353–
378. https://doi.org/10.1111/j.1532-7795.2006.00498.x
Galhardo, A., Loureiro, D., Raimundo, E., Massano-Cardoso, I., & Cunha, M. (2020).
Assessing Nomophobia: Validation Study of the European Portuguese Version of the Nomophobia Questionnaire. Community Mental Health Journal, 1-10.
https://doi.org/10.1007/s10597-020-00600-z
Gezgin, D. M. (2018). Relationship among Smartphone Addiction, Age, Lack of Sleep, Fear of Missing Out and Social Networking Sites Use among High School Students. Cypriot Journal of Educational Sciences, 13(2), 409–421.
Gezgin, D. M., Cakir, O., & Yildirim, S. (2018). The Relationship between Levels of Nomophobia Prevalence and Internet Addiction among High School Students:
The Factors Influencing Nomophobia. International Journal of Research in Education and Science, 4(1), 215–225.
Handa, M. & Ahuja, P. (2020), "Disconnect to detox: a study of smartphone addiction among young adults in India". Young Consumers, Vol. 21 No. 3, pp. 273-287.
https://doi.org/10.1108/YC-12-2019-1077
Hirshkowitz, M., Whiton, K., Albert, S. M., Alessi, C., Bruni, O., DonCarlos, L., Hazen, N., Herman, J., Katz, E. S., Kheirandish-Gozal, L., Neubauer, D. N., O'Donnell, A. E., Ohayon, M., Peever, J., Rawding, R., Sachdeva, R. C., Setters, B., Vitiello, M. V., Ware, J. C., & Adams Hillard, P. J. (2015). National Sleep Foundation's sleep time duration recommendations: methodology and results summary. Sleep health, 1(1), 40–43. https://doi.org/10.1016/j.sleh.2014.12.010 Internetstiftelsen. (2019). Fiber ökar och äldre alltmer digitala. Åtkomst 25 November
2020 från https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet- 2019/allmant-om-internetutvecklingen/
Jain, P., Gedam, S. R., & Patil, P. S. (2019). Study of smartphone addiction: prevalence, pattern of use, and personality dimensions among medical students from rural region of central India. Open Journal of Psychiatry & Allied Sciences, 10(2), 133–
138. https://doi.org/10.5958/2394-2061.2019.00029.6
Jones, M. J., Dawson, B., Eastwood, P. R., Halson, S. L., Miller, J., Murray, K., Dunican, I. C., Landers, G. J., & Peeling, P. (2019). Influence of Electronic Devices on Sleep and Cognitive Performance During Athlete Training Camps.
Journal of strength and conditioning research, 10.1519/JSC.0000000000002991.
Advance online publication. https://doi.org/10.1519/JSC.0000000000002991
Kang, S., & Jung, J. (2014). Mobile communication for human needs: A comparison of smartphone use between the US and Korea. Computers in Human Behavior, 35, 376–387.
Kaya, F., Bostanci Daştan, N., & Durar, E. (2020). Smart phone usage, sleep quality and depression in university students. International Journal of Social
Psychiatry. https://doi.org/10.1177/0020764020960207
Kennedy, K., & Fernando, T. (2020). Waking up to the importance of sleep: why that extra shut eye is key to medical student wellbeing. New Zealand Medical Student Journal, 8–10.
King, A. L. S., Valença, A. M., Silva, A. C. O., Baczynski, T., Carvalho, M. R., &
Nardi, A. E. (2013). Nomophobia: Dependency on virtual environments or social phobia? Computers in Human Behavior, 29(1), 140–144.
doi:10.1016/j.chb.2012.07.025
Kongaut, C., & Bohlin, E. (2016). Investigating mobile broadband adoption and usage:
A case of smartphones in Sweden. Telematics and Informatics, 33(3), 742–752.
https://doi.org/10.1016/j.tele.2015.12.002
Kristin H. G. Maich, Angela M. Lachowski & Colleen E. Carney (2018) Psychometric Properties of the Consensus Sleep Diary in Those With Insomnia Disorder, Behavioral Sleep Medicine, 16:2, 117-134, DOI:
10.1080/15402002.2016.1173556
Kumar, V., Chandrasekaran, V., & Brahadeeswari, H. (2019). Prevalence of smartphone addiction and its effects on sleep quality: A cross-sectional study among medical students. Industrial Psychiatry Journal, 28(1), 82–85.
https://doi.org/10.4103/ipj.ipj_56_19
Kwon, M., Kim, D., Cho, H., & Yang, S. (2013). The Smartphone Addiction Scale:
Development and Validation of a Short Version for Adolescents. PLoS ONE, 8.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0083558.
Kwon, M., Lee, J. Y., Won, W. Y., Park, J. W., Min, J. A., Hahn, C., Gu, X., Choi, J.
H., & Kim, D. J. (2013). Development and validation of a smartphone addiction scale (SAS). PloS one, 8(2), e56936.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0056936
Lanaj, K., Johnson, R., & Barnes, C.M. (2014). Beginning the workday yet already depleted? Consequences of late-night smartphone use and sleep. Organizational
Behavior and Human Decision Processes, 124, 11-23.
https://doi.org/10.1016/j.obhdp.2014.01.001
Lei, L.Y., Ismail, M.A., Mohammad, J., & Yusoff, M.S. (2020). The relationship of smartphone addiction with psychological distress and neuroticism among
university medical students. BMC Psychology, 8. https://doi.org/10.1186/s40359- 020-00466-6
Levenson, J. C., Shensa, A., Sidani, J. E., Colditz, J. B., & Primack, B. A. (2017).
Social Media Use Before Bed and Sleep Disturbance Among Young Adults in the United States: A Nationally Representative Study. Sleep, 40(9).
https://doi.org/10.1093/sleep/zsx113
Luyster, F. S., Strollo, P. J. Jr., Zee, P. C., Walsh, J. K., & Boards of Directors of the American Academy of Sleep Medicine and the Sleep Research Society (2012).
Sleep: a health imperative. Sleep, 35(6), 727–734.
https://doi.org/10.5665/sleep.1846
Mallinson, D. C., Kamenetsky, M. E., Hagen, E. W., & Peppard, P. E. (2019).
Subjective sleep measurement: comparing sleep diary to questionnaire. Nature and science of sleep, 11, 197–206. https://doi.org/10.2147/NSS.S217867 Mengi, A., Singh, A., & Gupta, V. (2020). An institution-based study to assess the
prevalence of Nomophobia and its related impact among medical students in Southern Haryana, India. Journal of Family Medicine & Primary Care, 9(5), 2303–2308. https://doi.org/10.4103/jfmpc.jfmpc_58_20
Mishra, P., Singh, U., Pandey, C. M., Mishra, P., & Pandey, G. (2019). Application of student's t-test, analysis of variance, and covariance. Annals of cardiac
anaesthesia, 22(4), 407–411. https://doi.org/10.4103/aca.ACA_94_19 Mohammadbeigi, A., Absari, R., Valizadeh, F., Saadati, M., Sharifimoghadam, S.,
Ahmadi, A., Mokhtari, M., & Ansari, H. (2016). Sleep Quality in Medical Students; the Impact of Over-Use of Mobile Cell-Phone and Social Networks.
Journal of research in health sciences, 16(1), 46–50.
Moreno-Guerrero, A.-J., Aznar-Díaz, I., Cáceres-Reche, P., & Rodríguez-García, A.-M.
(2020). Do Age, Gender and Poor Diet Influence the Higher Prevalence of Nomophobia among Young People? International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(10). https://doi.org/10.3390/ijerph17103697 Nyer, M., Farabaugh, A., Fehling, K., Soskin, D., Holt, D., Papakostas, G. I., Pedrelli,
P., Fava, M., Pisoni, A., Vitolo, O., & Mischoulon, D. (2013). Relationship
between Sleep Disturbance and Depression, Anxiety, and Functioning in College Students. Depression & Anxiety (1091-4269), 30(9), 873–880.
https://doi.org/10.1002/da.22064
Oulasvirta, A., Rattenbury, T., Ma, L., & Raita, E. (2011). Habits make smartphone use more pervasive. Personal and Ubiquitous Computing, 16, 105-114.
Ozkan, A., Kucukerdonmez, O., & Kaner, G. (2020). Sleep Quality and Associated Factors among Adolescents. Spanish Journal of Human Nutrition and Dietetics, 24(3), 256-267. doi:http://dx.doi.org/10.14306/renhyd.24.3.1017
Post- och telestyrelsen. (2019). Användning av internet och telefoni i Sverige. Åtkomst 25 November 2020 från https://statistik.pts.se/media/1516/anvaendning-av- internet-och-telefoni-i-sverige-2019.pdf
Randjelović, P., Stojiljković, N., Radulović, N., Ilić, I., Stojanović, N., & Ilić, S. (2019).
The association of smartphone usage with subjective sleep quality and daytime sleepiness among medical students. Biological Rhythm Research, 50(6), 857–865.
https://doi.org/10.1080/09291016.2018.1499374
Rodríguez-García, A. M., Moreno-Guerrero, A. J., & López Belmonte, J. (2020).
Nomophobia: An Individual's Growing Fear of Being without a Smartphone-A Systematic Literature Review. International journal of environmental research and public health, 17(2), 580. https://doi.org/10.3390/ijerph17020580
Rothberg, M. B., Arora, A., Hermann, J., Kleppel, R., St Marie, P., & Visintainer, P.
(2010). Phantom vibration syndrome among medical staff: a cross sectional survey. BMJ (Clinical research ed.), 341, c6914.
https://doi.org/10.1136/bmj.c6914
Salehan, M., & Negahban, A. (2013). Social networking on smartphones: When mobile phones become addictive. Computers in Human Behavior, 29(6), 2632–2639.
https://doi.org/10.1016/j.chb.2013.07.003
Sancho-Domingo, C., Carballo, J. L., Coloma-Carmona, A., & Buysse, D. J. (2020).
Brief version of the Pittsburgh Sleep Quality Index (B-PSQI) and measurement invariance across gender and age in a population-based sample. Psychological Assessment. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1037/pas0000959
SecurEnvoy. (2012). 66% of the population suffer from nomophobia the fear of being without their phone. Åtkomst 12 November 2020
http://www.securenvoy.com/blog/2012/02/16/66-of-the-population-suffer-from- nomophobia-the-fear-of-being-without-their-phone/
Šmotek, M., Fárková, E., Manková, D., & Kopřivová, J. (2020). Evening and night exposure to screens of media devices and its association with subjectively perceived sleep: Should “light hygiene” be given more attention? Sleep Health:
Journal of the National Sleep Foundation, 6(4), 498–505.
https://doi.org/10.1016/j.sleh.2019.11.007
Sohn, S., Rees, P., Wildridge, B., Kalk, N. J., & Carter, B. (2019). Prevalence of problematic smartphone usage and associated mental health outcomes amongst children and young people: a systematic review, meta-analysis and GRADE of the evidence. BMC psychiatry, 19(1), 356. https://doi.org/10.1186/s12888-019-2350- x
Spielmanns, M., Bost, D., Windisch, W., Alter, P., Greulich, T., Nell, C., Storre, J. H., Koczulla, A. R., & Boeselt, T. (2019). Measuring Sleep Quality and Efficiency With an Activity Monitoring Device in Comparison to Polysomnography. Journal of clinical medicine research, 11(12), 825–833.
https://doi.org/10.14740/jocmr4026
Tonetti L, Mingozzi R, Natale V. Comparison between paper and electronic sleep diary.
Biological Rhythm Research. 2016;47(5):743-753.
https://doi.org/10.1080/09291016.2016.1191689
Valasareddy, M., Wenli Wang, Abdul-Al, C. F., & Niles, S. P. (2019). The Impact of Bedtime Smartphone Usage on Sleep Health: A Pilot Quantitative Study. Issues in Information Systems, 20(4), 75–85. https://doi.org/10.48009/4_iis_2019_75-85 Venta, L., Isomursu, M., Ahtinen, A., & Ramiah, S. (2008). My Phone is a Part of My
Soul How People Bond with Their Mobile Phones. 2008 The Second
International Conference on Mobile Ubiquitous Computing, Systems, Services and Technologies, Mobile Ubiquitous Computing, Systems, Services and
Technologies, 2008. UBICOMM ’08. The Second International Conference On, 311–317. https://doi.org/10.1109/UBICOMM.2008.48
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Åtkomst 26 November 2020 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Åtkomst 26 November 2020 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html
Wang, M. Y., Hung, H. L., & Tsai, P. S. (2011). The sleep log and actigraphy:
congruency of measurement results for heart failure patients. The journal of nursing research : JNR, 19(3), 173–180.
https://doi.org/10.1097/JNR.0b013e318229c42f
Ward, A. F., Duke, K., Gneezy, A., & Bos, M. W. (2017). Brain Drain: The Mere Presence of One’s Own Smartphone Reduces Available Cognitive Capacity.
Journal of the Association for Consumer Research, 2(2), 140–154.
https://doi.org/10.1086/691462
Watson, N. F., Badr, M. S., Belenky, G., Bliwise, D. L., Buxton, O. M., Buysse, D., Dinges, D. F., Gangwisch, J., Grandner, M. A., Kushida, C., Malhotra, R. K., Martin, J. L., Patel, S. R., Quan, S. F., & Tasali, E. (2015). Recommended Amount of Sleep for a Healthy Adult: A Joint Consensus Statement of the
American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society. Sleep, 38(6), 843–844. https://doi.org/10.5665/sleep.4716
Worley, S. L. (2018). The Extraordinary Importance of Sleep: The Detrimental Effects of Inadequate Sleep on Health and Public Safety Drive an Explosion of Sleep Research. P&T: A Peer-Reviewed Journal for Managed Care & Formulary Management, 43(12), 758–763.
Yang, X., Zhou, Z., Liu, Q., & Fan, C. (2019). Mobile Phone Addiction and
Adolescents’ Anxiety and Depression: The Moderating Role of Mindfulness.
Journal of Child and Family Studies, 28, 822-830.
Yildirim, C., & Correia, A.-P. (2015). Exploring the dimensions of nomophobia:
Development and validation of a self-reported questionnaire. Computers in Human Behavior, 49, 130–137. https://doi.org/10.1016/j.chb.2015.02.059 Yildiz, E. P., Çengel, M., & Alkan, A. (2020). Investigation of Nomophobia Levels of
Vocational School Students According to Demographic Characteristics and Intelligent Phone Use Habits. Higher Education Studies, 10(1), 132–143.
Zalai, D., Van Reekum, E., & Girard, T. (2017). The evaluation of the consensus sleep diary in patients with post-concussion insomnia. Sleep Medicine, 40(Supplement 1), e360. https://doi.org/10.1016/j.sleep.2017.11.1062
Bilaga 1
Nomophobia Questionnaire (NMP-Q)
Please indicate how much you agree or disagree with each statement in relation to your smartphone. Write your answer, 1-7, to the right of each statement.
1 = strongly disagree 7 = strongly agree 1. I would feel uncomfortable without constant access to information
through my smartphone.
2. I would be annoyed if I could not look information up on my smartphone when I wanted to do so.
3. Being unable to get the news (e.g., happenings, weather, etc.) on my smartphone would make me nervous.
4. I would be annoyed if I could not use my smartphone and/or its capabilities when I wanted to do so.
5. Running out of battery in my smartphone would scare me.
6. If I were to run out of credits or hit my monthly data limit, I would panic.
7. If I did not have a data signal or could not connect to Wi-Fi, then I would constantly check to see if I had a signal or could find a Wi-Fi network.
8. If I could not use my smartphone, I would be afraid of getting stranded somewhere.
9. If I could not check my smartphone for a while, I would feel a desire to check it.
10. If I did not have my smartphone with me, I would feel anxious because I could not instantly communicate with my family and/or friends.
11. If I did not have my smartphone with me, I would be worried because my family and/or friends could not reach me.
12. If I did not have my smartphone with me, I would feel nervous because I would not be able to receive text messages and calls.
13. If I did not have my smartphone with me, I would be anxious because I could not keep in touch with my family and/or friends.
14. If I did not have my smartphone with me, I would be nervous because I could not know if someone had tried to get a hold of me.
15. If I did not have my smartphone with me, I would feel anxious because my constant connection to my family and friends would be broken.
16. If I did not have my smartphone with me, I would be nervous because I would be disconnected from my online identity.
17. If I did not have my smartphone with me, I would be uncomfortable because I could not stay up-to-date with social media and online networks.
18. If I did not have my smartphone with me, I would feel awkward because I could not check my notifications for updates from my connections and online networks.
19. If I did not have my smartphone with me, I would feel anxious because I could not check my email messages.
20. If I did not have my smartphone with me, I would feel weird because I
would not know what to do.
Yildirim & Correia (2015)
Gender (male, female or other):
Age:
Name (leave blank for anonymous):
Bilaga 2
Mobiltelefonen bredvid sängen, inom räckhåll (5 dagar)
Sample
Today!s date 5/11-20
1. What time did you get into bed?
22:15
2. What time did you try to go to sleep?
23:30
3. How long did it take you to fall asleep?
55 min
4. How many times did you wake up, not counting your final awakening?
3
5. In total, how long did these
awakenings last?
1h 10m
6. What time was your final awakening?
06:35
7. What time did you get out of bed for the day?
07:20
8. How would you rate the quality of your sleep?
3
9. Comments (if applicable)
Är förkyld
Mobiltelefonen utanför sovrummet, inom räckhåll (5 dagar)
Sample
Today!s date 5/11-20
1. What time did you get into bed?
22:15
2. What time did you 23:30
try to go to sleep?
3. How long did it take you to fall asleep?
55 min
4. How many times did you wake up, not counting your final awakening?
3
5. In total, how long did these
awakenings last?
1h 10m
6. What time was your final awakening?
06:35
7. What time did you get out of bed for the day?
07:20
8. How would you rate the quality of your sleep?
3
9. Comments (if applicable)
Är förkyld
