Hållbar mat – vad betyder det egentligen?
LRF KOMMUNGRUPPSTRÄFF, VANN 19 OKTOBER 2020
CHRISTEL CEDERBERG
Min agenda – tre delar med tid för frågor mellan varje….
Del 1
Den hållbara maten – ett ämnesområde med avvägningar och intressekonflikter
Del 2
Sveriges jordbruk idag i ett miljöperspektiv – framsteg och utmaningar Del 3
Min spaning om vart engagemang och debatt kommer att riktas framöver
Del 1
Den hållbara maten – ett ämnesområde med avvägningar
och intressekonflikter
FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling
De flesta har bäring på matsystemet och landsbygden
Årligt antal vetenskapliga artiklar (“peer-review”) där LCA (livscykelanalys) används för att miljöbedöma jordbruk och livsmedel
1998 - 2018
Van der Werf et al, 2020, Nat Sust FAO-rapporten
”Livestocks Long Shadows”
Nobels fredspris till FN:s klimatpanel IPCC och Al Gore
Utveckling internationella standards för klimatavtryck
http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Debatten om maten & miljön innehåller många heta känslor…
Den hållbara maten – en komplex fråga med flera målkonflikter!
MAT SYSTEMET
Ekonomi Miljö
Etik
Hälsa Befolkningstillväxt
9-10 miljarder 2050
Landsbygds- ekonomi
Åldrande lantbrukare
Hunger, undernäring
Fetma
Zoonoser
Kroniska sjukdomar
Antibiotika resistens
Växthusgas- utsläpp Markanvändning,
kvantitet – kvalitet
Biologisk mångfalds- förluster
Förorening av vatten, mark, luft Färskvatten
brist
Djurvälfärd och djurhälsa
Makt, kontroll, jämlikhet Kultur
&
tradition
Avskogning, Beskogning
Den hållbara maten – en komplex fråga med flera målkonflikter!
MAT SYSTEMET
Ekonomi Miljö
Etik
Hälsa Befolkningstillväxt
9-10 miljarder 2050
Landsbygds- ekonomi
Åldrande lantbrukare
Hunger, undernäring
Fetma
Zoonoser
Kroniska sjukdomar
Antibiotika resistens
Växthusgas- utsläpp Markanvändning,
kvantitet – kvalitet
Biologisk mångfalds- förluster
Förorening av vatten, mark, luft Färskvatten
brist
Djurvälfärd och djurhälsa
Makt, kontroll, jämlikhet Kultur
&
tradition
Avskogning, Beskogning
Många intressenter
• Industri till jordbruket: kemi, utsäde, foder, maskin
• Livsmedelsindustri
• Handel
• Fack/intresseföreningar; ex LRF
• NGOs: ex miljö och djurrättsorganisationer
• Myndigheter: ex NV, SLV, SVA
• Offentlig upphandling
• Internationella biståndsorganisationer
• Konsumentgrupper
• Osv….
I dag stor samstämmighet om att matsystemet behöver bli mer hållbart, men man är inte överens om…..
Orsakerna till problemen – vad är det som verkligen är fel?
Lösningar till problemen - vad är en hållbar matproduktion?
….och åsikter och tyckande kring detta drar iväg på olika håll
Baserat på artikel av Garnett, T., Three perspectives on sustainable food security: efficiency, demand restraint, food system transformation. What role for LCA?, Journal of Cleaner Production (2013), http://dx.doi.org/10.1016/j.jclepro.2013.07.045
Vad är det grundläggande problemet – tre typiska förhållningssätt (åsikter)
•För lite mat!
•För stort begär och efterfrågan!
•För lite rättvisa!
• Producera mer effektivt!
• Reducera konsumtionen!
• Förändra systemet!
Den hållbara maten – en komplex fråga med flera målkonflikter!
MAT SYSTEMET
Ekonomi Miljö
Etik
Hälsa Befolkningstillväxt
9-10 miljarder 2050
Landsbygds- ekonomi
Åldrande lantbrukare
Hunger, undernäring
Fetma
Zoonoser
Kroniska sjukdomar
Antibiotika resistens
Växthusgas- utsläpp Markanvändning,
kvantitet – kvalitet
Biologisk mångfalds- förluster
Förorening av vatten, mark, luft Färskvatten
brist
Djurvälfärd och djurhälsa
Makt, kontroll, jämlikhet Kultur
&
tradition
Avskogning, Beskogning
Del 2 –
Sveriges jordbruk idag i ett miljöperspektiv – framsteg och utmaningar
➢ Övergödning
➢Antibiotika
➢Klimat
➢Mark-och jordkvalitet
➢Biologisk mångfald
Inom HELCOM sätts nationella mål för hur näringstillförseln till Östersjön ska minska. Målen bryts ner för olika
vattenområden
För Östersjön totalt var näringstillförseln 2018 jämfört med årssnittet för perioden 1995-2018
Ca 21 % lägre för N
Ca 32 % lägre för P
Hur har länderna lyckats i arbetet med
att nå målen – tak för N-utsläpp i vatten?
https://helcom.fi/baltic-sea-action-plan/nutrient-reduction-scheme/progress-towards-country-wise-allocated-reduction- targets/key-message/
Desto rödare, ju längre kvar till takmålet
Gröna – statistiskt säkert mål uppfyllts ::: endast luftburna utsläpp
Pilar visar signifikanta trender
NICs Nutrient Input Ceilings
Sedan två decennier arbetar Folkhälsomyndigheten och SVA
tillsammans för att följa upp användningen av
antibiotika och resistensläget
2019 såldes 61 ton antibiotika för behandling av människor och 9,5 ton för behandling av djur
Källa: SWEDRES/SWARM rapport 2019
Tracking the environmental costs of Swedish consumption
Resultat från PRINCE-projektet
användning av vet antibiotika (2013)
SE jordbruk använde
• 10 ton aktiv substans
Svensk matkonsumtion orsakade användning av
• 45 ton aktiv substans
• Sannolikt underskattning eftersom länder utanför EU skattade lågt
X 4,5
Tracking the environmental costs of Swedish consumption
Regional fördelning av veterinär antibiotika användning pga svensk matkonsumtion
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Sweden Europe North America
South America
Asia Africa Middle East Australia
Viktiga länder
• Tyskland
• Danmark
• Nederländerna
• Spanien
• Italien
Tracking the environmental costs of Swedish consumption
0 20 40 60
Latvia Sweden Slovenia Finland Romania Slovakia Estonia Czech Republic Lithuania Bulgaria Croatia United Kingdom Austria Netherlands Luxembourg Ireland France Denmark Greece Hungary Malta Poland Germany Belgium Portugal Italy Cyprus Spain
g/cap Veterinary medicines, Sales (use)
Footprint Territorial
Den svenska matkonsumtionens fotavtryck för antibiotika användning i djurhållning är knappt 5 gram aktiv substans per cap och år…..
…att jämföra med den totala
antibiotikaanvändning i i svensk human medicin (drygt 60 ton/år), dvs 6 gram/cap
Fotavtryck antibiotikaanvändning i djurhållningen, EU-länder.
Gram per capita
Mörkblå stapel = konsumtion Ljusblå stapel = ”territoriellt”, produktion inom landets gränser
Växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn domineras av metan från idisslarna och lustgas från kvävegödsling av jordbruksmarken
Metan, CH4, från idisslarnas fodersmältning av svårt att göra radikala minskningar av
Biologiska system är svårstyrda
Lustgas, N2O från jordar, också svårt att minska radikalt
Biologiska system….
Tracking the environmental costs of Swedish consumption
Resultat från Prince - Svensk matkonsumtions
klimatavtryck 2011 fördelat på klimatgaser samt importerad mat och svenskproducerad mat
0 5 10 15 20
Totalt klimatavtryck Importens andel Inhemsk mat
Fossil CO2 Avskogning CO2 Metan, CH4 Lustgas N2O
Milj ton CO2e
Ca 60%
Ca 40%
Min prognos framåt - ökat intresse för
CO2 avgång eller upptag genom markanvändningen
Mineraljordar (ca 92%
av jordbruksmarken) Kolsänka eller utsläpp?
Organogena jordar (ca 8% av jordbruksmarken)
Mycket höga utsläpp per hektar, ibland
>20 ton CO2/ha*yr
Based on emission factors in NIR – GHG reporting
CO2 CO2
Metan, CH4, från idisslarnas fodersmältning av svårt att göra radikala minskningar av
Biologiska system är svårstyrda
Lustgas, N2O från jordar, också svårt att minska radikalt
Biologiska system….
sssss
An IPCC Special Report on climate change, desertification, land degradation, sustainable land management, food security, and
greenhouse gas fluxes in terrestrial ecosystems
Climate Change and Land
Summary for Policymakers
WG I WG II WG III
“Mark degradering är ett allvarligt och omfattande problem som
innehåller jord- och
bördighetsförsämrande processer som erosion, kompaktering,
försaltning och förluster av markkol”
“Ohållbara brukningsmetoder inom jordbruket är den viktigaste orsaken till mark degradering”
Klimatpanelens specialrapport om klimat and markanvändning
(augusti 2019)
Sveriges program för uppföljning av åkermarkens innehåll av organiskt material, pH, näringsämnen…
(>2000 provplatser)
Soil Org Matter, % 6,0 - 12 5,0 - 5,99 4,0 - 4,99 3,0 - 3,99
<3
Soil sample data from the Swedish monitoring program of arable soil.
Naturvårdsverkets rapport no 6349
Åkermarkens mullhalt
Jordbrukssystemet i ett landskapsperspektiv
viktigt för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster
High-input intensive agriculture, aiming for high yields of a few crop species, with large fields and no semi-natural habitats.
Agroecological agriculture, supplying a range of ecosystem services, relying on biodiversity and crop and animal diversity instead of external inputs, and integrating plant and animal production, with smaller fields and presence of semi-natural habitats
0 1 2 3 4 5 6
1875 1900 1927 1951 1975 2000 2012
Miljoner hektar
Betesmark Ängsmark Åkermark
Igenväxning av jordbruksmark i mellan-och skogsbygd är ett hot
mot den biologiska mångfalden i Sverige
Jordbruksmarkens utveckling i Sverige från 1875
Kvigor på skogsbete under torrsommaren 2018 Foto: M Emanuelsson
Del 3
Min spaning om vart engagemang och debatt kommer att riktas…
➢Maten vi äter – miljö-och hälsoaspekter integreras allt mer
➢Klimatfrågan kopplar mer till markanvändningen
➢Biologisk mångfald får mycket mer fokus
➢”Bredare” hållbarhetsbedömningar
Dagens ”medel-EU-diet” i jämförelse med näringsrelaterade benchmarks
Benchmark Konsumtion 2010 Gap
Totalt kalori-intag, kcal/dag 2300 2600 13% över
Protein (g/dag)
- inkluderas övre gräns animaliskt protein, gr/dag
50 35
100 56
100% över 65% över Kolhydrater, kcal/dag
- inkluderas övre gräns för socker, g/dag
950-1400 100
1350 360
OK 260% över
Fetter, kcal/dag 690 – 920 760 OK
Fiber, g/dag
(tillfredsställande intag jmf med minimum intag)
30-100 27 Ökas
Frukt & grönt, g/dag 400 268 Ca 35% för lågt
Källa: IDDRI 2018, An agroecological Europe in 2050: multifunctional agriculture for healthy eating
Den hållbara maten – en komplex fråga med flera målkonflikter!
MAT SYSTEMET
Ekonomi Miljö
Etik
Hälsa Befolkningstillväxt
9-10 miljarder 2050
Landsbygds- ekonomi
Åldrande lantbrukare
Hunger, undernäring
Fetma
Zoonoser
Kroniska sjukdomar
Antibiotika resistens
Växthusgas- utsläpp Markanvändning,
kvantitet – kvalitet
Biologisk mångfalds- förluster
Förorening av vatten, mark, luft Färskvatten
brist
Djurvälfärd och djurhälsa
Makt, kontroll, jämlikhet Kultur
&
tradition
Avskogning, Beskogning
http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Spaning– debatten om vad vi ska äta kommer framledes mycket
handla om både miljö & hälsa
Slide 30 Göran Berndes, fysisk resursteori, Chalmers
Utsläpp:
fossilbränslen och industriella processer
Utsläpp:
markanvändning t ex avskogning
Globala nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
Slide 31 Göran Berndes, fysisk resursteori, Chalmers
Utfasning av fossila CO2-utsläpp:
Sol, vind, bioenergi, trähus, etc.
Globala nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
Slide 32 Göran Berndes, fysisk resursteori, Chalmers
CO2-inbindning:
markanvändning t ex beskogning
Bioenergi med CO2- infångning (finns också andra sätt)
Globala nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären
Spaning: Ökat intresse från samhället att jordbruket kan bidra med lösningar för att skapa klimatpositiva landskap
Skånskt jordbrukslandskap Foto: B. Landquist
DEPARTMENT OF ENGINEERING
19 MARCH 2018 POST DOC
EU COMISSION, VISIT ON NEW PROTEIN SOURCES MORTEN AMBYE-JENSEN
AARHUS UNIVERSITY
Biogas plant
Heat/P ower
Process water
Gröna bioraffinaderier - Exempel på ett multifunktionellt jordbrukssystem testplattformar i DK och SE utvecklas i Interreg-projektet Green Valleys
Bio-chemicals and -materials
Human food
Monogastric animal feed
Ruminant animal feed
Grass refinery
Maria Henriksson
N N
Gödsel production
Fossil energi
Feed production Protein foder import
Energi
Jordbrukslandskap med gräsbaserade bioraffinaderier – Multifunktionella system med många nyttor
Vallar och gräsmarker Ettåriga grödor
Vallar & gräsmarker i spannmålsdominerade
växtföljder kan öka biomassa produktion
och lönsamhet
Mer vallar och gräsmarker levererar mer
nyttor, t ex kolinlagring,
mindre näringsläckage Producera råvaror
till bioenergi
Minska
beroende av
importerad soja
Spaning: intresse och fokus på biologisk mångfaldsproblematiken ökar kraftigt, internationellt o nationellt. Två olika problemområden i svenskt (och europeisk) jordbruk
SLÄTTLANDSKAPET MED FÅ GRÖDOR OCH OFTA HÖG INTENSITET
JORDBRUKSLANDSKAPET MED RISK FÖR
IGENVÄXNING, OFTA I MELLAN-OCH SKOGSBYGD
Slättjordbruk i Frankrike Mjölkkor på naturbete, Wanås gods Knislinge
Världens mest ensartade och monotona jordbrukslandskap –
sojaodling i Mato Gross, Brasilien
Jordbrukssystemet i ett landskapsperspektiv
viktigt för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster
High-input intensive agriculture, aiming for high yields of a few crop species, with large fields and no semi-natural habitats.
Agroecological agriculture, supplying a range of ecosystem services, relying on biodiversity and crop and animal diversity instead of external inputs, and integrating plant and animal production, with smaller fields and presence of semi-natural habitats
Den hållbara maten – en komplex fråga med flera målkonflikter!
MAT SYSTEMET
Ekonomi Miljö
Etik
Hälsa Befolkningstillväxt
9-10 miljarder 2050
Landsbygds- ekonomi
Åldrande lantbrukare
Hunger, undernäring
Fetma
Zoonoser
Kroniska sjukdomar
Antibiotika resistens
Växthusgas- utsläpp Markanvändning,
kvantitet – kvalitet
Biologisk mångfalds- förluster
Förorening av vatten, mark, luft Färskvatten
brist
Djurvälfärd och djurhälsa
Makt, kontroll, jämlikhet Kultur
&
tradition
Avskogning, Beskogning
