Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
När falskt möter sant på Facebook
En netnografisk fallstudie
When falsehoods meet the truth on Facebook
A netnographic case study
Tove Grüttner
Examen: Kandidatexamen 180hp
Huvudområde: Medieteknik Handledare: Erik Pineiro
Sammanfattning
Studien belyser dagens spridning av falsk information på sociala medier och vad som händer när sådan information dementeras av användare på sociala medier. Denna uppsats är en fallstudie och undersöker vad reaktionerna blir från Facebook-användare när en publicerings osanning belyses i kommentarsfältet. En netnografisk metod har tillämpats för att samla in data. Kommentarer vid tre olika fall där falska publiceringar har spridits har undersökts.
Kommentarer har samlats in från det sociala nätverket Facebook för analys. Studien
konkluderar att kommentarer som belyser falsk information genererar en förhållandevis liten mängd interaktion. Samtidigt får dessa kommentarer i högre grad positiv respons än negativ.
Nyckelord
Abstract
This essay highlights the current distribution of false information on social media and what happens when users on social media dismisses such information. This essay is a case study and investigates what the reactions are from Facebook users when a published falsehood is
highlighted in the comment section. A netnographic method has been used to collect data. Comments on three different cases where false information have been spread have been investigated. Comments have been collected from online social community Facebook for analysis. The study concludes that comments that highlight false information generate a relatively small amount of interaction. At the same time, these comments are more often positive than negative.
Keywords
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1Problemformulering ... 1
1.2
Syfte ... 2
1.3
Frågeställning ... 2
1.4
Avgränsningar ... 3
1.5
Disposition ... 3
1.6
Målgrupp ... 3
2 Metod ... 4
2.1Forskningsdesign: Fallstudie ... 4
2.2
Metodval: Netnografi ... 5
2.3
Tillvägagångssätt ... 6
2.3.1
Datainsamling och urval ... 7
2.3.2
Kvalitativ och kvantitativ dataanalys ... 8
2.3.3
Forskningsetik ... 9
2.4
Metoddiskussion ... 11
2.4.1
Reliabilitet och validitet ... 12
3 Teori ... 14
3.1
Konfirmeringsbias ... 14
3.1.1
Selektiv exponering ... 15
3.1.2
Bias online ... 16
3.2
Dynamik online ... 17
3.2.1
Civiliserat eller artigt? ... 18
3.2.2
Anonymitet ... 19
4 Resultat ... 20
4.1
Kategorier ... 20
4.2
Fall 1: En presidents lögn ... 21
4.2.1
Karaktären av negativt inställda kommentarer ... 22
4.2.2
Ociviliserat eller oartigt? ... 24
4.3
Fall 2: Tyskland tillåter barnäktenskap ... 24
4.3.1
Karaktären av negativt inställda kommentarer ... 25
4.3.2
Ociviliserat eller oartigt? ... 26
4.4
Fall 3: Obamas order ... 27
4.4.1
Ociviliserat eller oartigt? ... 28
4.5
Mönster, likheter och skillnader ... 28
4.5.1
Ociviliserat eller oartigt? ... 30
5 Diskussion ... 31
5.1
Fall 1: En presidents lögn ... 31
5.1.1
Falskt är sant eller obefintligt ... 32
5.1.2
Oartigt men inte ociviliserat ... 33
5.2
Fall 2: Tyskland tillåter barnäktenskap ... 33
5.2.1
Falskt är sant eller obefintligt ... 34
5.2.2
Ociviliserat men inte oartigt ... 34
5.3
Fall 3: Obamas order ... 35
5.3.1
Civiliserat och artigt ... 35
5.4
Mönster, likheter och skillnader ... 36
5.4.1
Varken ociviliserat eller oartigt ... 36
5.4.3
En annan uppfattning ... 37
6 Slutsatser ... 38
6.1Förslag till vidareutveckling ... 38
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Erik Pineiro som hjälpt mig under arbetets gång. Jag vill också rikta ett tack till lärare och mina medstuderande på Malmö Högskola som har stöttat och hjälpt till, inte bara under examensarbetet, utan under alla tre år som jag har spenderat på Malmö Högskola. Tack för tre fina, lärorika och roliga år, PM14!
1 Inledning
”Everyone is entiled to his own opinion, but not to his own facts”. Så löd de berömda orden från den nu bortgångne David Patrick Moynihan, tidigare amerikansk politiker. (Cerf, 2017) Du har rätt till din egen åsikt, men inte till dina egna fakta. Innebörden av detta, vad som kan betecknas som fakta och vad som är åsikter, är något som har varit högst aktuellt inom den amerikanska, politiska debatten under år 2016 (Berghel, 2016; Crines, 2017). Ordboken Oxford Dictionaries utsåg år 2016 ”Truth” som årets ord. (Berghel, 2016) Svensson (2016) menar att Post-Truth syftar på ett samhälle som spelar på känslor och personlig övertygelse, istället för
objektiva fakta, för att bilda opinion. Den australiensiska ordboken Macquarie Dictionary utsåg ”Fake News” som årets ord 2016. Grunden till att dessa två ord, som båda kan knytas an till dagens konsumtion och spridning av information, blev representativa för året, menar Hunt (2016) tar avstamp i det omdebatterade, amerikanska presidentvalet år 2016.
Enligt Kümpel, Karnowski och Keyling (2015) har den stigande användningen av sociala medier ökat spridningen av digital information. Sociala medier har gjort det möjligt att dela information från hela Internet via ett knapptryck, exempelvis ”retweet” på twitter eller ”dela” på Facebook. Dessa knappar kan enkelt kodas in på vilken hemsida som helst (Kümpel et al., 2015). Tillgängligheten av, och möjligheten att sprida information menar Wener (2014) har fått konsekvenser. Werner (2014) skriver i en artikel att en Facebook-status som delas kan nå ut till tusentals människor samt leda till löpsedlar i traditionella medier. Anledningen till detta, menar Werner (2014), ligger i att vi inte är källkritiska till den information vi tar del av. Werner (2014) argumenterar för att de nyheter och den information vi tar del av formar hur vi ser på vår samtid, och att falska nyheter kan leda till att vår verklighetsuppfattning bygger på felaktig information. Som svar på den bristande källkritiken och den stora mängd information som delas på sociala medier har Metro skapat Viralgranskaren, som granskar, kommenterar och ibland dementerar vitt spridda nyheter. (Wener, 2014).
1.1 Problemformulering
Cerf (2017) påpekar att den mängd information som finns på internet idag är obalanserad både i dess kvalitet och sanningshalt. Detta kräver, enligt Cerf (2017), att ett källkritiskt tänkande måste tillämpas när vi tar del av information på nätet. Det önskade, kritiska förhållningsättet motarbetas samtidigt av fenomenet konfirmeringsbias. Konfirmeringsbias är en slags partiskhet
som innebär att vi medvetet eller omedvetet söker information som stämmer överens med vår verklighetsuppfattning. (VoF, 2014) Braucher (2016) förklarar att människan dessutom tenderar att tro på så kallade falska nyheter när de delas av likasinnade människor. Stämmer
informationen därutöver överens med våra förutfattade meningar, är vi ännu mer benägna att tro att informationen är sann. (Brauscher, 2016) Art Markman (2011) skriver följande om
konfirmeringsbias: ”It is always nice to discover that something you hoped were true really is true. But can your desire for an answer affect the way you evaluate the evidence?” Markman (2011) menar att människan tycker om att få sina förutfattade meningar bekräftade, men ifrågasätter hur ens världsbild och önskan om att den ska vara sann, påverkar förmågan att bedöma information. När vi ser information som inte passar in i vårt narrativ, tenderar vi att ignorera den. (VoF, 2014) Braucher (2016) anser att denna partiskhet bör konfronteras av människor som står utanför den krets av likasinnade människor vi tenderar att omge oss av. I den digitala sfären kan det däremot bli problematiskt då vi utsätts för selektiv exponering genom sociala medier och algoritmer som formar våra sökningar. När människor endast rör sig i digitaliserade rum som advocerar för ett narrativ skapas polariserade grupper som blir mer övertygade om sin redan existerande åsikt. (Bessi, et al. 2016) Det finns alltså flertalet anledningar till varför vi tar åt oss av en viss information, och varför vi kan tro på osann information, och konsekvenserna av det kan bli att vår verklighetsuppfattning baseras på felaktigheter. Men hur blir reaktionerna när man konfronteras av sanningen? Hur reagerar människor på internet när de möts av information som går emot deras fördomar?
1.2 Syfte
Uppsatsen ämnar skapa en djupare förståelse för hur människor på sociala medier reagerar när de presenteras för fakta som motsäger deras förutfattade meningar. Uppsatsen ämnar dessutom undersöka hur reaktionerna ser ut i sin helhet, när publiceringar innehållandes falsk information konfronteras på sociala medier. Studien bidrar till ytterligare ett perspektiv på hur
kommunikation kan te sig online under en speciell förutsättning. Studien syftar till att tillsammans med tidigare studier bidra till en större helhetsförståelse för hur kommunikation kan te sig i nätbaserade gemenskaper.
1.3 Frågeställning
Hur ser reaktionerna ut från användare när en Facebook-publicering innehållandes felaktig information konfronteras med sanning?
Hur reagerar Facebook-användare när de inte tror på att konfronteringarna av den falska informationen är sann?
1.4 Avgränsningar
Studien är avgränsad till att undersöka kommunikationen på endast en social plattform – Facebook. Andra sociala medier som Instagram och Twitter har således inte undersökts i studien. Följande studie har inte tagit hänsyn till vem som kommenterar på sociala medier. Det innebär att hur kön, ålder eller etnisk bakgrund förhåller sig till hur kommentarerna ser ut, inte har undersökts. Studien undersöker inte vem eller vilka som står bakom spridningen av osanningar på sociala medier.
1.5 Disposition
I studiens metodkapitel redogörs det för vilka metodval som har tillämpats vid
sammanställningen av uppsatsen. Därefter följer teorikapitlet som presenterar det teoretiska ramverk som står till grund för uppsatsens diskussion. Sedan presenteras resultatkapitlet som redogör för resultatet av insamlad data. Resultatet diskuteras därefter i uppsatsens
diskussionskapitel. Avslutningsvis presenteras uppsatsens slutsatser.
1.6 Målgrupp
Studien har inte en fastställd primär målgrupp. Studien är intressant för forskare inom
medieteknik och kommunikation och kan användas som inspiration till vidare forskning. Vidare kan studien tänkas vara intressant för den allmänhet som intresserar sig för internetbaserad kommunikation och källkritik. Den sekundära målgruppen för studien är lärare och studenter på Malmö Högskola.
Förkunskap kring vissa uttryck som är vanligt förkommande i den sociala sfären online kan behövas för att fullt ut förstå uppsatsen.
2 Metod
Följande kapitel redogör för studiens metod och vilka val som har tagits kring den. Kapitlet redogör vidare för hur undersökningen har gått till. Därefter följer en metoddiskussion som utvärderar styrkor och svagheter i studien, dess validitet och realabilitet.
2.1 Forskningsdesign: Fallstudie
Forskare gör flera val för sina studier. Vilken eller vilka insamlingsmetoder som ska tillämpas och hur val av respondenter ska gå till är ett par exempel på val som görs vid forskning. Forskningsdesign är ett begrepp som syftar till ramarna av dessa val och som omfattar hela studiens innehåll och utförande. (Harboe, 2013)
Följande studie är en fallstudie. En fallstudie undersöker en specifik aspekt eller en avgränsning av en företeelse (Bell, 2000). Mills, Durepos & Wiebe (2010) förklarar fallstudien som en strategi för att undersöka en specifik enhet, vilken kan vara ett fenomen, en person eller
organisation, samt länken mellan ett kontextuellt förhållande och den specifika enheten. I denna studie innebär den undersökta enheten den nätbaserade plattformen Facebook och det
kontextuella förhållandet innebär reaktionerna på de kommentarer som konfronterar
publiceringar innehållandes felaktig information. Ett exempel på sådant fall beskrivs av bild 1 nedan.
Bild 1 beskriver i vilken kontext fenomenet undersöks.
2.2 Metodval: Netnografi
För att studera samhällsfenomen och hur dessa uppkommer samt förändras använder sig forskare av olika metoder för att samla in data. (Ahrne & Svensson, 2015) För att välja metod bör forskaren ha kännedom om vilka för- och nackdelar metoderna kan medföra. Därutöver bör metodvalet baseras på vilken metod som är mest lämpad att besvara frågeställningen (Bell, 2000; Ejvegård, 1996) Att läsa texter eller se på bilder som har producerats av människor, fråga människor eller göra observationer är kvalitativa metoder som kan tillämpas för insamling av data vid samhällsvetenskaplig forskning. (Ahrne & Svensson, 2015) En kvantitativ metod kan vara användbar för att testa hypoteser och generalisera ett fenomen. (Harboe, 2013). Bryman (2008) menar att skillnaden mellan en kvalitativ metod och en kvantitativ metod är att den kvalitativa metoden fokuserar på ord snarare än siffror.
I denna stuide har en netnografisk metod har implementerats för att samla in data. Netnografin är en lämplig metod när det undersökta fenomenet beskriver sociala och/eller kulturella
Valet av metod har baserats på att studiens frågeställning är av den karaktär vilken kräver internet som verktyg för insamling av data. Uppsatsen frågeställning innebär att internetbaserad interaktion är central för studien. Därav är den netnografiska metoden mest lämpad för
insamling av data. (Berg, 2015; Kozinets, 2011) Den netnografiska metoden är enligt Ahrne & Svensson (2015) en kvalitativ metod och går enligt Berg (2015) och Kozinets (2011) väl ihop med flera andra kvalitativa metoder. Observation är en annan kvalitativ metod som har tillämpats för att finna och samla in data. Medan en kvantitativ metod ofta syftar till att se hur utbrett ett fenomen är, syftar den kvalitativa metoden till att skapa en djupare förståelse kring ett fenomen. (Bryman, 2008; Ahrne & Svensson; 2015). Eftersom studien syftar till att skapa en djupare förståelse kring ett fenomen anses kvalitativa metoder för datainsamling vara mer lämpliga att tillämpa.
Kozinets (2011) skiljer på två slags olika data vid netnografisk forskning. Arkivdata är den data som har insamlats från konversationer i vilka forskaren själv inte har deltagit i. Fältanteckningar består av forskarens observationer av nätgemenskapen, dess medlemmar och reflektioner av eventuell interaktion med dessa. (Kozinets, 2011) Övervägande del av insamlad data i denna studie består av arkivdata i form av kommentarer. Fältanteckningar i form av observationer förekommer också. Under arbetets gång har det inte förekommit någon interaktion med den undersökta nätgemenskapens medlemmar.
2.3 Tillvägagångssätt
Den netnografiska metoden följer vissa procedurer som styr forskarens tillvägagångssätt. Stegen ska fungera som riktlinjer men får aldrig bestämma netnografens tillvägagångsätt helt och hållet. Det första steget handlar om att bestämma vilka frågor, sociala platser eller ämnen som ska undersökas. När dessa har identifieras kan insamlingen av data påbörjas. Det är viktigt att planera sitt arbete och bekanta sig med den plats som ska undersökas. (Berg, 2015; Kozintez, 2011) Då förkunskaperna kring den nätgemenskapen (Facebook) bedömts vara goda i förvägen, har det inte funnits ett behov för att bekanta sig med plattformen innan undersökningen.
Planeringen av arbetet har dels gått ut på att finna den sociala plattform där fenomenet kan undersökas. Facebook valdes dels för att det funnits en redan existerande kunskap om hur mediet fungerar, vilket har varit en tidsmässig fördel vid datainsamlingen.
2.3.1
Datainsamling och urval
Datainsamlingen är en process som måste planeras noga. Frågor att fundera över vid
datainsamling är vilken data som ska sparas samt hur den ska sparas. Det rekommenderas att man i en netnografisk studie sparar sitt textmaterial (exempelvis kommentarer) i
textbehandlingsprogram, eller som bildfiler. (Kozinets, 2011) Kommentarerna som har samlats in i denna studie har kopierats samt sparats i Word-filer. Denna metod valdes eftersom det gav möjligheten att göra mellanrum i texten vilket gav rum till att göra handskrivna anteckningar på det utskrivna materialet. Insamling av data och analysen av data är något som sker växelvis. Kategorisering och märkning, som är en del av analysen, sker redan under datainsamlingen. (Kozinets, 2011) Så har processen för kategoriseringen sett ut även i denna studie.
Platsen där undersökningen äger rum ska kunna belysa forskningsfrågan. Facebook är en social nätverkssajt, som är mångfaldig i sin struktur. Att Facebook är mångfaldig i sin struktur innebär att det finns privata, individuella sidor, grupper, undergrupper och flera kanaler att
kommunicera genom. Kozinets (2011) beskriver en nätverkssajt som en sajt med individuella sidor, möjlighet för olika former av kommunikation, spridning av länkar och mikrobloggning (statusuppdateringar), kommentarer som påminner om diskussionsforum och intressegrupper som påminner om anslagstavlor. Facebook uppfyller nämnda egenskaper och valdes delvis därför som plats för datainsamling. Eftersom studien syftar till att skapa förståelse för en avgränsad aspekt av nätbaserad kommunikation är valet av sajt lämplig. Datainsamlingen påbörjas tidigt vid tillämpning av netnografisk metod (Kozinets, 2011). Datainsamlingen påbörjades strax efter att forskningsfrågan samt platsen för undersökningen fastställdes.
Urvalet av vilka fall som studeras beror på flera faktorer. Hur stor mängd data som samlades in, hur analysen skulle gå till och tillgänglighet av data (kommentarer) på Facebook. Vid insamling av data behöver netnografen veta hur dataanalysen kommer att genomföras. Ska det insamlade materialet kodas manuellt med papper och penna är det fördelaktigt att samla in en mindre mängd data. (Kozinets, 2011) Analysen av data har i denna studie skett manuellt. Mängden material som ansågs lämpligt för en manuell analys var tre olika trådar av kommentarer. Dessa trådar har hittats under tre olika publiceringar vilka har förmedlat felaktig information på Facebook. Till att börja med hittades osanningar som har publicerats på Facebook. Flera nyhetsnätverk har skrivit om förra årets största osanningar som spreds på det sociala nätverket (CNBC, 2016; Buzzfeed, 2016; BBC, 2016; Viralgranskaren, 2016). Två av dessa publiceringar har sedan hittats på Facebook. För att hitta artiklarna användes Facebooks sökfunktion. Det ena av de tre undersökta fallen, hittades av en slump på videoplattformen YouTube (YouTube,
2017). Publiceringarna, vilka har blivit omskrivna i traditionella medier som falska, har valts med i undersökningen baserat på att de är väl kända och har en mycket interaktion. Bland det som kallas toppkommentarerna, vilket är kommentarer med mest interaktion i form av likes och kommentarer, har den första kommentaren som sagt emot originalposten valts ut. Reaktionerna är kommentarerna under den kommentaren som påpekar originalpostens felaktighet. Det är dessa trådar av kommentarer som studien har undersökt. Bild 1 (se kap 2.1) beskriver vilken typ av kommentar som har undersökts.
2.3.2
Kvalitativ och kvantitativ dataanalys
Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. För att göra detta krävs en kvalitativ dataanalys. Analysen av kvalitativa data är inom netnografin induktiv. Att analysen är induktiv innebär enligt Bryman (2008) och Kozinets (2011) att data från enskilda fall i samspel med ett teoretiskt ramverk, skapar en ny förståelse och ett allmänt omdöme för det undersökta fenomenet. Hade studien å andra sidan haft en deduktiv ansats hade hypoteser bildats utifrån befintliga teorier och sedan prövats. (Bryman, 2008) En kvantitativ analys kan även ske av data som är insamlad med en kvalitativ metod. En sådan analys innebär att det tas hänsyn till exempelvis hur ofta eller hur många gånger en viss term förkommer i det insamlade materialet. (Ahrne & Svensson, 2015) Delvis har även en kvantitativ dataanalys tillämpats i studien då insamlade kommentarer har räknats och genererat delvis kvantitativa resultat. Den kvalitativa analysen av netnografisk data innebär att materialet bryts ner och genomgås en detaljerad undersökning. Att koda materialet är en del av den analytiska processen. Kodning innebär att data markeras och/eller kategoriseras. (Kozinets, 2011). Kommentarerna i denna studie har kategoriserats i sju olika kategorier (K1-K7). Kategorierna definieras i tabell 1 (se kap. 4.1). Kategorierna uppkommer enligt (Kozinets, 2011) induktivt, genom en noga läsning av insamlad data. Kategorierna bör alltså inte skapas innan datainsamlingen är påbörjad.
Kategorierna i tabell 1 har tagits fram under den pågående datainsamlingen och har ändrats samt utökats upprepade gånger under arbetes tid. Med hjälp av kategorierna kan en identifiering av motpolsgrupper – eller polariserade grupper – göras, vilket är centralt för att kunna besvara studiens frågeställning. De slutgiltiga kategorierna är skapade efter mönster som har urskilts under läsningen av insamlad data. Kozinets (2011) kallar en sådan analytisk process för abstraktion och komparation. Det innebär att materialet sållas, sorteras och kategoriseringen begripliggörs och kan implementeras i mer allmänna förhållanden, ordningar eller mönster. Komparationen omfattar processen av att urskilja skillnader och likheter i insamlad data.
(Kozinets, 2011) För att undersöka mönster, likheter och skillnader bland det insamlade materialet har kategoriseringen för varje fall ställts emot varandra. Vanligt förekommande ord, och huruvida en kommentar är oartig eller ociviliserad har också undersökts. Dessa begrepp definieras i teorikapitlet. Genom att först dela in kommentarerna i kategorier, och sedan analysera ord och karaktär, har mönster, likheter och skillnader mellan kommentarerna kunnat synliggöras. Genom att sedan jämföra hur kategoriseringen av kommentarerna ser ut i vardera fall med varandra kan mönster, likheter och skillnader urskiljas.
2.3.3
Forskningsetik
Den forskningsetiska frågan inom netnografin är komplex. För att studien ska förhålla sig till de etiska riktlinjerna har flera överväganden gjorts. Den etiska aspekten av netnografisk forskning har i hög grad påverkat val av datainsamling i förhållande till vilken slags data som har samlats in och hur denna presenteras.
Oavsett forskningsområde är frågor om etik alltid aktuella (Markham & Buchanan, 2015). Forskare inom samhällsvetenskapen kommer oftast i direkt eller indirekt kontakt med människor. En viktig etisk fråga inom samhällsvetenskaplig forskning är hur forskaren ska värna om människorna som deltar i studien. (Ahrne & Svensson, 2015) Bell (1999) påpekar vikten av forskningsobjektens anonymitet. Kozintez (2011) belyser problematiken med den netnografiska metodens forskningsetik i förhållande till anonymitet. Ahrne och Svensson (2015) belyser samma problematik och menar att nätbaserad forskning gör det svårt att följa
forskningsetikens riktlinjer. Dessa riktlinjer är främst till för att skydda personer som har deltagit i ett forskningsprojekt (Markham & Buchanan, 2015). En vanlig uppfattning är att medlemmar av nätgemenskaper är medvetna om att det som publiceras i olika forum är offentligt och att detta skulle ge ett automatiskt samtycke till att deras ord och bilder får studeras. Internet ger möjligheten för forskare att samla in data utan att först fråga om lov. (Ahrne & Svensson, 2015; Kozinets, 2011) Etiska överväganden kan kännas mera självklara när forskningsobjektet är fysiskt närvarande, tillexempel i intervjusituationer. (Markham &
Buchanan, 2015)
Vid etiska överväganden inom den netnografiska forskningsmetoden bör forskare överväga följande: Med hjälp av sökmotorer kan direkt citerade publiceringar enkelt hittas. Uppfattningen om vad som är privat eller offentligt kan för nätgemenskapens medlemmar se olika ut. Finns det gränser för vad som är privat och offentligt på internet och vart går den? Risken för att
medlemmar beskrivs orättvist, måste bedömas efter varje enskilt fall. (Ahrne & Svensson; Kozinets, 2011; Markham & Buchanan, 2015). Pace och Livingston (2005) har tagit fram riktlinjer att förhålla sig till vid netnografisk forskning och menar att kommunikation från internet är brukbar som forskningsmaterial om:
– Interaktionen ska vara tillgänglig utan lösenord – Informationen är lättillgänglig
– Informationen ska inte vara känslig
– Ingen policy eller regler formade av sajten ska förbjuda användning av materialet. Facebook ger användare möjlighet att ställa in sekretessinställningar. Det användarna publicerar kan göras synligt för endast Facebook-kontakter eller för alla Facebook-användare. Facebook är en stor nätgemenskap vari flera undergrupper kan skapas. Under datainsamlingen fanns
möjligheten att samla in data från flera olika konspirationsgrupper. Efter noga övervägande togs beslutet att inte samla in data i dessa grupper, då grupperna var slutna och materialet kunde således inte ses utan ett medlemskap och lösenord.
Studiens data har samlats in på Facebook utan interaktion med någon av medlemmarna. Det kan argumenteras för att det går emot forskningsetiska riktlinjer om att skydda forskningsobjektens identiteter. Varken namn eller bilder presenteras däremot i studien. Ett ställningstagande har gjorts kring vad som är offentligt och privat på Facebook. Alla insamlade kommentarer har publicerats under offentliga aktörers inlägg och kan således ses av såväl alla med eller utan ett Facebook-konto. Det krävs inget lösenord eller medlemskap för att se informationen. När en person väljer att publicera en kommentar på en offentlig sida, kommer den att visas för alla som offentliga sidan har bestämt att det ska få visas för (Facebook, 2017). Information som har deltas mellan två privatpersoner har, trots att dessa är offentliga för medlemmar, inte samlats in eftersom dessa inte kan ses utan lösenord. För att värna om medlemmarnas anonymitet kommer varken namn eller bild publiceras i denna studie. Ett fåtal kommentarer har citerats i resultatet. Det finns fortfarande en problematik i att sökmotorer gör det möjligt att hitta en publicering genom text-sökningar. Med argumentet att kommentarerna har gjorts på offentliga Facebook-sidor och inte i privata sammanhang, så har ändå studiens data samlats in data utan samtycke. Detta skulle kunna ses som oetiskt, då Facebook är ett socialt nätverk där merparten av medlemmarna är användare under sina egna namn, vilket kan ses som en faktor som gör personerna i undersökningen sårbara.
2.4 Metoddiskussion
Sammanställningen av studien har inte varit problemfri. Bristande kunskap kring den
netnografiska metoden har lett till att flera av studiens moment varit tidskrävande. Kozinets bok ”Netnografi” (2011) har fungerat som vägledning för genomförandet av både analys och datainsamling. Ett problem som stöttes på tidigt i studien var datainsamlingen och vart samt hur denna skulle ske. Mikroblogg-plattformen Twitter var den först tilltänkta platsen för
datainsamling. Det uppdagades efter en kort tid det att strukturen av den sociala plattformen var svårbegriplig, det var svårt att hitta det fenomen studien ämnar undersöka. Det kan tänkas ha att göra med bristande erfarenhet av plattformen och utformningen av nätverket gör det svårare att samla in data. Med detta i åtanke kan det argumenteras för att studiens resultat hade sett annorlunda ut om undersökningen hade föregått på Twitter eller något annat socialt nätverk. Därför kan det argumenteras för att studiens resultat inte kan ses som representativt för alla sociala medier. En vanlig kritik av fallstudien och kvalitativa metoder är just att dess resultat är svåra att dra representativa slutsatser från (Ejvegård, 1996; Bell, 2000; Ahrne & Svensson, 2015).
När man gör en fallstudie är det vanligt att i början av studien inte ha en klar uppfattning om vart studien kommer leda. Samtidigt har fallstudier en fördel av att ingen specifik fråga inledningsvis behöver vara specificerad. (Ejvegård, 1996) Studiens forskningsfråga var till en början bredare och specificerade inte vilken plattform studien skulle beröra, vilket gjorde det både problematiskt och tidskrävande att hitta en lämplig plattform att samla in data från. Denna problematik underlättades av att forskningsfrågan senare smalnades av till att endast avse att undersöka Facebook.
Analysen av insamlad data har varit ett tidskrävande projekt då allt har analyserats och
kategoriserats för hand. Materialet har lästs om och om igen för att förstå interaktionen mellan användarna. Kozinets (2011) föreslår att en mindre mängd insamlad data kan analyseras för hand med papper och penna. Eftersom det är en mindre mängd data som har samlats in vid sammanställningen av studien, har materialet analyserats manuellt, utan något datorstött program. Att materialet har analyserats, kategoriserats och räknats manuellt ger rum för felräkningar, men risken har minskats genom att flera kontrollräkningar har skett.
2.4.1
Reliabilitet och validitet
För att avgöra det insamlade materialets tillförlitlighet, giltighet och användbarhet bör den alltid granskas kritiskt. Reliabiliteten är mått på i vilken utsträckning en metod kan ge samma resultat vid en annan tidpunkt men under någorlunda samma omständigheter. (Bell, 2000; Bryman, 2008) Den netnografiska metoden har bedömts som pålitlig då metoder som intervjuer, frågeformulär, enkätundersökningar inte hade kunnat generera data om den specifika aspekten av nätbaserad kommunikation som studien avser att undersöka. Metoden är väl beskriven och kan upprepas, vilket enligt Bryman (2008) är något som påverkar studiens reliabilitet positivt. Däremot kan reliabiliteten ifrågasättas i förhållande till hur tillförlitlig studiens data är.
Insamlingen av data har skett inom ett relativt kort tidsspann i vilket världen har upplevt flera större politiska förändringar som Storbritanniens folkomröstning för att lämna EU samt valåret i USA. Enligt Bryman (2008) kan yttre omständigheter som dessa påverka reliabiliteten negativt. Detta exemplifieras detta med att påpeka att svaren från en enkätundersökning om
konsumtionsvanor hade sett annorlunda ut vid två olika tillfällen om privatekonomin förändrats. (Bryman, 2008)Ytterligare faktorer som kan påverka reliabiliteten är att studiens data i viss mån har kvantifieras och analyserats för hand vilket öppnar möjligheten för felräkning och
mänskliga fel. Inget datorstött program har används för denna process, vilket kan innebära en bristande reliabilitet. För att minska denna risk har materialet räknats om flera gånger. För att avgöra en studies validitet görs en bedömning för hur sammanhängande studiens slutsatser är med den genomförda undersökningen. Validiteten handlar om att bedöma om studien har mätt det som den var avsedd att mäta. (Bell, 2000) Data som har samlats in för att mäta reaktionerna är arkivdata i form av kommentarer. Det hade inte gått att besvara
frågeställningarna utan att undersöka dessa kommentarer, därmed kan det argumenteras att denna typ av data har kunnat mäta det studien har varit avsedd att mäta, nämligen reaktioner från medlemmar av den undersökta plattformen. Bryman (2008) och Harboe (2013) skiljer på intern samt extern validitet. Intern validitet innebär att studiens alla delar ska vara relevanta i förbindelse till problemformuleringen. För att utvärdera denna relevans kan följande frågor besvaras; svarar studiens resultat på den ursprungliga frågeställningen? Finns det ett logiskt samband mellan studiens slutsatser och problemformulering? (Harboe, 2013; Bryman, 2008) Vidare menar Harboe (2013) att extern validitet handlar om att studien ska ha en
verklighetsförankring. Studien ska bygga på mätbara förhållanden som kan undersökas av andra samt vara generaliserbar till andra likartade förhållanden. (Harboe, 2013) Hur generaliserbar en fallstudie kan vara är en omdebatterad fråga. Flera forskare ifrågasätter fallstudiens
representativitet och huruvida resultatet kan appliceras på andra fall på en mer generell nivå. (Bryman, 2008; Bell, 2000; Ejvegård, 1996) Bryman (2008) argumenterar i sin tur att representativitet inte är möjligt att åstadkomma genom fallstudier. Detta stämmer även för denna studie. Följande studie är en undersökning av hur kommunikation kan te sig mellan användare på sociala medier, men undersöker endast en mycket avgränsad del av området och dessutom endast en plattform. Det går inte att generalisera studiens slutsatser till andra sociala medier och därmed är den externa valideten bristfällig i denna studie. Generaliserbarheten kan också ifrågasättas eftersom antalet undersökta kommentarer är betydligt mindre än tidigare studier inom liknande områden.
3 Teori
Följande kapitel operationaliserar för studiens relevanta termer redogör för det teoretiska ramverk som står till grund för studiens diskussion.
3.1 Konfirmeringsbias
Once a man’s understanding has settled on something (either because it is an accepted belief or because it pleases him), it draws everything else also to support and agree with it. And if it encounters a larger number of more powerful countervailing examples, it either fails to notice them, or disregards them, or makes fine distinctions to dismiss and reject them, and all this with much dangerous prejudice, to preserve the authority of its first conceptions.
Francis Bacon, The New Organon, s.43
Redan år 1620 beskrevs den partiskhet som senare fick namnet konfirmeringsbias, vilket kortfattat definieras av citatet ovan. (Bacon, Jardine & Silverthorne, 2000) Konfirmeringsbias betecknar det fenomen, vilket är vanligt förekommande inom psykologin, som innebär att människan söker och tolkar information som bekräftar en redan existerande uppfattning om hur omvärlden fungerar. Omvänt så tenderar människan att ignorera eller undvika att ta in
information som går emot denna uppfattning. Konfirmationsbias har flertalet gånger bevisats vara omfattande och stark. När människan har en idé om hur verkligheten ser ut, letar hon medvetet eller omedvetet efter information som stärker denna idé. Möts människan däremot med information som motbevisar det hon tror är sant, är det inte säkert att informationen alla gånger ignoreras. Istället tenderar människan att hålla ett ännu hårdare grepp om sina förutfattade meningar och söka annan information som fortsatt stärker sin egen uppfattning. (Nickerson, 1998; Miller, 2016) Markman (2011) menar att människan tycker om att få sina förutfattade meningar bekräftade. Detta exemplifieras med att en person som tycker om att äta mycket socker, är mer benägen att ta till sig av forskning som säger att socker inte är skadligt. Samtidigt är denna person mindre benägen att ta till sig, eller ignorerar helt forskning som säger att socker är skadligt. (Markman, 2011)
Bastardi, Uhlmann och Ross (2011) beskriver likt Markman (2011) i sin studie hur
planerade att skaffa barn i framtiden och ansåg att det var bättre att ha barnen hemma istället för offentlig barnomsorg/förskola. Deltagarna i studien kunde delas upp i två läger – dem som planerade att ha barnen hemma samt dem som planerade att ha barnen på förskola, trots att de trodde att barnsomsorg hemma var det bättre alternativet. Båda grupperna blev presenterade för två studier med tvetydliga resultat. Den grupp som planerade att ha sina barn hemma fick sina fördomar om att det var det bästa alternativet bekräftat. Den grupp som hade tänkt ha sina barn på förskola, trots att det inte var det alternativet de själva trodde var bäst, omvärderade sin tro om att barnomsorg hemma var det bästa beslutet. Istället blev de mer positivt inställda till att förskola var ett lika bra alternativ som barnomsorg i hemmet. (Bastardi, et al., 2011) Baserat på resultatet konkluderade Bastardi et al. (2011) att människan är mer benägen att omvärdera sina förutfattade meningar om det gagnar den egna tillvaron.
Nickerson (1998) hävdar däremot att konfirmeringsbias kan upptäckas även när det inte är fördelaktigt för människan att finna evidens som stärker en befintlig hypotes. Påståendet grundar sig i Wasons (1960) undersökning om 2-4-6 regeln. Undersökningen gick ut på att få människor att hitta vilken regel siffrorna 2, 4, 6, följer. För att kunna komma fram till regeln fick de ge förslag på andra siffor som skulle följa samma regel. Deltagarna gissade och fick veta huruvida svaret följer regeln eller ej. Merparten av deltagarna trodde att regeln för talföljden innebar att varje siffra skulle adderas med två. Men regeln var i själva verket att sifferföljden hela tiden ökar utan något specifikt mellanrum. När deltagarna i studien gissade på en talföljd där talen adderas med två, fick de bekräftat att det följer regeln (talen ökar) – men att det inte är regeln. Majoriteten kunde inte komma på regeln eftersom de hela tiden fick bekräftat att deras teori – en talföljd som ökar med 2 – var korrekt. Just för att deltagarna fick detta bekräftat, kunde de inte se att andra regler var möjliga. (Wason, 1960) Nickerson (1998) menar alltså att trots att det inte är fördelaktigt att få sin hypotes bekräftad, söker människan information som kan bekräfta sin hypotes. Detta menar Nickerson (1998) kan ha som följd att vi inte kan se andra hypoteser som korrekta. Detta bekräftas i Wasons (1960) undersökning, där deltagarna inte kunde se bort från den hypotes de hade bildat, och fortsatte leta efter information som bekräftade deras teori.
3.1.1
Selektiv exponering
Mikrobloggning, som tillexempel Facebook-statusar och Twitter-inlägg, på sociala medier har kommit att bli ett nytt sätt att sprida information. Att vem som helst idag både kan skapa och sprida information har också medfört att icke-verifierad information sprids på internet. Nyheter som inte är verifierade eller innehåller någon sanningshalt kallas ofta för falska nyheter, eller på
engelska, fake news. (Jin, Cao, Jiang & Zhang, 2014) Det råder enligt Lee, Choi, Kim och Kim (2014) delade meningar om huruvida den stora mängd av lättillgänglig information gör att vi exponeras för både mer och nyanserad information, eller om den snarare bidrar till att
internetanvändare utsätts för selektiv exponering av information styrker deras redan existerande uppfattningar. Miller (2016) menar att individualiserade algoritmer som använder olika data som kön, ålder, internetsökningar och digitaliserade spår, styr vilket innehåll vi exponeras för på internet. Simplifierat förklarar Miller (2016) att personer med olika intressen, som gör olika sökningar på internet och interagerar med olika sidor och sociala medier, exponeras för olika information. Den selektiva exponeringen kallas även för filterbubblan (Miller, 2016).
3.1.2
Bias online
Grupper som består av likasinnade människor, även kallat homogena grupper, är också en bidragande faktor till ryktesspridning online. (Bessi et al., 2016) Vi serveras ofta information som stämmer överens med våra fördomar genom algoritmer som formar och filtrerar våra sökningar online och på sociala medier. (Miller, 2016) Detta menar Bessi et al. (2016) resulterar i polariserade grupper. Polarisering uppstår när olika gruppers redan existerande åsikter och attityder förstärks. Denna polarisering bli ännu mer omfattande när människan utsätts för selektiv exponering av information som stämmer överens med redan förutfattade meningar. Flera studier menar att polariseringen är en konsekvens av att internetanvändare utsätts för selektiv exponering av nyheter och information. (Lee, et al., 2014; Stroud, 2010)
Selektiv exponering och konfirmeringsbias spelar en stor roll i hur internetanvändare konsumerar och sprider information (Del Vicario, Zollo, Caldarelli, Scala & Quattrociocchi, 2017). När människan möts av information som inte stämmer överens med vad hon redan tror är sant, menar Miller (2016) att människan stänger av sitt logiska tänkande för att istället bli defensiv. Vidare menar Miller (2016) att när människan möts av fakta som inte går i linje med dennes uppfattningar, borde hon utvärdera sin uppfattning av omvärlden istället för att avfärda sådan slags fakta som osann. Istället tenderar människan att hålla fast ännu hårdare i sina förutfattade meningar. (Miller, 2016)
Braucher (2016) förklarar att implicit bias innebär att människan omedvetet tenderar att kategorisera människor i olika grupper. Termen innefattar också att människan omedvetet tenderar att känna tillit till personer som anses tillhöra sin egen grupp. Det kan tillexempel handla om att vi känner tillit till människor med samma politiska åsikt som oss samtidigt som vi inte litar på någon med annan politisk åsikt. (Braucher, 2016) Implicit bias i kombination med
konfirmationsbias menar Braucher (2016) är en bidragande faktor till varför vi tror på lögner och felaktigheter. Om information delas av en person som vi känner omedveten tillit till, och om informationen stämmer överens med våra fördomar så är vi mer benägna att tro att
informationen är sann. Implicit bias i kombination med att vi utsätts för selektiv exponering av information gör vår konfirmationsbias starkare. (Braucher, 2016; Del Vicario et al., 2017; Bessi, 2016).
3.2 Dynamik online
Dagens teknik gör det inte bara möjligt att sprida information online, den har också gjort det möjligt för internetanvändare att kommentera och diskutera det innehåll som sprids på flera olika plattformar. Dessa interaktioner är inte alltid rationella, utan visar sig flera gånger bli oartiga eller ociviliserade. När rykten utan substans sprids på olika nätbaserade gemenskaper tenderar responsen från internetanvändarna att bli naiv. (Anderson, Brossard, Scheufele, Xenos & Ladwig, 2014; Zollo et al., 2015) Flera studier har gjorts om attityder och dynamik bland kommentarer på sociala medier. Dessa studier har visat att interaktionens längd, vilken typ av innehåll som kommenteras och anonymitet är faktorer som präglar dynamiken online. (Del Vicario et al., 2017; Zollo et al, 2015; Rowe, 2014).
Zollo et al. (2015) har undersökt hur attityden och dynamiken ser ut på sociala medier bland polariserade grupper. Studien baseras på en miljon kommentarer på Facebook, varav tjugotusen har undersökts manuellt. Två olika slags grupper undersöktes i studien, var det i den ena sprids vetenskaplig information som har faktakontrollerats, och en vari konspirationsteorier
dementeras. Konspirationsteorier definieras i detta sammanhang som information och/eller nyheter som inte är korrekta och har dementerats av traditionella medier. (Bessi, et al. 2016; Zollo, et al. 2015) Kommentarerna har bedömts efter huruvida de är positiva, negativa eller neutrala. Resultatet visar att majoriteten av kommentarerna på sidor där konspirationsteorier dementeras, bedöms som neutrala eller positiva. På sidor som sprider konspirationsteorier bedöms majoriteten av kommentarerna som övervägande negativa. På sidor där
konspirationsteorier sprids visar sig negativiteten tidigare i interaktionen. Gemensamt för båda grupper är att interaktionens längd påverkade mängden av negativitet. Ju längre en interaktion är, desto mer negativ är den. (Zollo, et al. 2015)
3.2.1
Civiliserat eller artigt?
Det är inte ovanligt att ett artigt och ett civiliserat beteende tillskrivs samma definitioner. Papacharissi (2004) skiljer däremot på dessa termer. Simplifierat beskrivs artighet som ett gott uppförande. I en konversation kan det innebära att följa sociala regler eller normer och det kan uppfattas som oartigt om man bryter dessa. Papacharissi (2004) Standarden för att vara civiliserad beskrivs som en något mer komplex fråga (Coe, Kenski & Rains, 2014). Det innefattar mer än ett trevligt beteende. Papacharissi (2004) exemplifierar skillnaden genom att påstå att det är oartigt att skära av någon på motorvägen, men att det nödvändigtvis inte behöver vara ociviliserat. Ett civiliserat beteende ska handla om respekt för varandra och ska vara stärkande för demokratiska värdegrunder. Således menar Papacharissi (2004) att oförskämdhet i en konversation inte behöver vara ociviliserad. Konversationen blir däremot ociviliserad om den går emot demokratiska värdegrunder, vilket exempelvis kan innebära att konversationen
innehåller rasistiska inslag eller verbala attacker mot en specifik social grupp, vars medlemmar är med i konversationen. (Papacharissi, 2004; Rowe, 2014)
Coe, Kenski och Rains (2014) har likt Zollo et al. (2015) konkluderat att karaktären av
innehållet av en publicering påverkar karaktären av kommentarer. Coe et al. (2014) undersökte under en 21-dagars period kommentarsfälten på lokala tidningars hemsida. Totalt undersöktes mer än 300 artiklar och 6 400 kommentarer. Föremålet med undersökningen var att kunna kartlägga hur människors attityder ter sig i sådana slags forum. Ett mönster kunde utgöras där mer än en femtedel av kommentarerna ansågs vara ociviliserade i den bemärkelsen att de var respektlösa gentemot diskussionsforumet och dess användare. Vidare visade det sig att kontextuella faktorer påverkade graden av civiliserade kommentarer. Tyngre ämnen så som ekonomi, politik, utrikesnyheter samt juridik möts i högre grad av ohövliga kommentarer än ämnen som handlar om livsstil, journalistik och hälsa. En artikels grad av civiliserade
kommentarer påverkas också av vilken person, eller vilken organisation som citeras i artikeln. Om en artikel tillexempel hade ett citat från Barack Obama, eller någon annan välkänd politiker, fanns det en större sannolikhet att denna artikel skulle få flera ohövliga kommentarer,
tillskillnad från om en artikel innehöll citat från en mindre känd person eller organisation. (Coe et al., 2014)
Ytterligare faktorer som påverkar hur pass civiliserade eller artiga kommentarerna är i
kommentarsfältet hos de undersökta artiklarna, var huruvida användarna riktade en kommentar direkt till en annan användare eller inte. Kommentarer som responderade direkt till en annan
användare visade sig hade en större chans att vara civiliserade Kommentarer som däremot inte var riktade till någon specifik användare, var i större grad var ociviliserade. (Coe et al., 2014)
3.2.2
Anonymitet
Ytterligare en faktor som kan påverka en kommentars karaktär i form av hur civiliserad den är, är huruvida kommentaren är anonym eller inte (Rowe, 2015). LeBons teori från 1895 om massans psykologi innebär att en folkmassa/grupp vidtager ett slags kollektivt tänkande och agerar på ett sätt de inte skulle göra vid isolering från andra. (LeBon, 2001) Det menar LeBon (2001) beror på att människan känner ett mindre personligt ansvar i en grupp. Känslan av ett mindre personligt ansvar beror på medlemmar i gruppen inte ses individuellt, utan som en grupp. Medlemmarna ser inte heller sig själva som individuella individer i gruppen, vilket leder till ett beteende som annars inte antas när de är isolerade från gruppen (Festinger, Peptione & Newcomb, 1952; LeBon, 2001) Festinger, et al., (1952) kallar detta fenomen för
de-individualisering. I sin studie kring de-individualisering finner Festinger et al. (1952) ett
samband mellan att negativa kommentarer minskade i en diskussion när det kunde urskiljas vem som sa vad. Rowe (2014) testar huruvida denna hypotes kan appliceras även på nätbaserad kommunikation.
Rowe (2015) undersöker i sin studie huruvida tidningen Washington Posts kommentarsfält på Facebook, där anonymiteten är låg, skiljer sig från deras hemsida, där kommentarerna kan göras under anonyma alias. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av kommentarerna på båda plattformarna varken är oartiga eller ociviliserade. Kommentarer som däremot
klassificerades som oartiga eller ociviliserade var till större del riktade mot andra användare på hemsidan, medan Facebook hade signifikant mycket färre ociviliserade kommentarer riktade mot andra användare. (Rowe, 2015) Oartiga kommentarer i form av sarkasm och glåpord fann Rowe (2015) var mer vanligt än ociviliserade kommentarer. Mängdmässigt fanns det däremot inga signifikanta skillnader mellan nyhetsorganisationens hemsida och Facebook-sida. Karaktären av de oartiga kommentarerna såg däremot olika ut på de olika plattformarna. På Facebook bestod oartiga kommentarer till störst del av glåpord, medan hemsidans oartiga kommentarer främst bestod av sarkasm. Även oartiga kommentarer var i högre grad riktade mot andra användare när de lämnades på hemsidan, jämfört med Facebook-sidan. (Rowe, 2015) Således konkluderar Rowe (2015) att hypotesen om att minskad anonymitet medför att färre ociviliserade och oartiga kommentarer riktas mot andra användare på Facebook, kan bekräftas.
4 Resultat
Nedan presenteras studiens insamlade data. Vardera undersökt fall presenteras först var för sig, sedan följer en sammanställning av varje fall där mönster, likheter och/eller skillnader redovisas.
4.1 Kategorier
Totalt har 263 antal kommentarer samlats in under tre olika publiceringar som innehåller falsk information. Duplicerade kommentarer har räknats som en kommentar, tomma kommentarer har inte räknats med alls. I tabell 1 nedan presenteras de kategorier som kommentarerna har delats in i samt kategoriernas betydelse.
Kategori Beskrivning
K1
Kommentarer i kategori 1 visar tydligt medhåll till trådstartaren. Kommentarer i kategori 1 är direkt riktade till den person som först kommenterade i tråden; trådstartaren.
K2
Kommentarer i kategori 2 visar tydligt medhåll till trådstartaren. Kommentarer i kategori 2 är inte direkt riktade till trådstartaren utan kan vara svar på till en annan användare eller riktad till alla deltagare i tråden.
K3
Kommentarer i kategori 3 är direkt riktade till trådstartaren och avfärdar dennes påstående.
K4
Kommentarer i kategori 4 avfärdar trådstartarens påstående, kommentaren riktas inte direkt mot trådstartaren utan kan vara ett svar till någon annan, eller riktade till alla i kommentarstråden.
K5
Kommentarer i 5 har gått ifrån diskuterat ämne men är tydligt positiv till trådstartarens påstående
K6
Kommentarer i kategori 6 har gått ifrån den först diskuterade frågan men är tydligt negativt inställd till trådstartarens påstående
K7
Kommentarer i kategori 7 har frångått ämnet helt eller är neutral
Tabell 1 Beskrivning av kategorier
4.2 Fall 1: En presidents lögn
USAs nuvarande president Donald Trump ifrågasätter den 9 januari 2017 varför nyhetsankaret Chris Cumo under sin intervju med Senator Blumenthal inte frågade varför senatorn länge har ljugit om sin tjänstgöring i Vietnamkriget. Chris Cumo första fråga under intervjun var: "What is your response to the president of the United States saying you should not be believed because you misrepresented your military record in the past?". Detta går att kolla upp på klipp från intervjun som CNN har gett ut på bland annat videoplattformen YouTube, som respons till Donalds Trumps påstående. Totalt har Donald Trumps publicering fått 7000 kommentarer. Femton minuter efter publiceringen av Donald Trumps påstående påpekar en person i kommentarsfältet att Donald Trump har fel och hänvisar till den första frågan i intervjun. Kommentaren har vid insamlingstillfället 199 svar. Av dessa 199 svar visades 183 offentligt. Av 183 kommentarer har 6 kommentarer varit antingen tomma eller duplicerade och därmed inte tagits med i analysen. 177 kommentarer har delats in i 7 olika kategorier, baserat på deras karaktär. Diagram 1 beskriver fördelningen av kommentarerna.
Diagram 1 Antal kommentarer per kategori 37 20 9 5 26 43 37 K1 Direkt medhåll K2 Indirekt medhåll K3 Direkt motsägande K4 Indirekt motsägande K5 Positiv till trådstartaren K6 Negativ till trådstartaren K7 Neutral och/eller glåpord
Diagram 1 visar att det endast är en liten andel av originalpubliceringens totala andel
kommentarer som har engagerat sig i den undersökta kommentarstråden. K3 och K4 har minst antal kommentarer. Detta innebär att 14 kommentarer direkt eller indirekt avfärdade
trådstartarens påstående. Vidare visar diagram 1 att sammanlagt 47 kommentarer håller med trådstartaren om att presidenten ljuger. Dessa kommentarer representeras av K1 och K2. K6 har flest kommentarer av alla kategorier. Dessa kommentarer adresserade däremot inte
trådstartarens påstående alls, utan diskuterade närliggande ämnen. Kommentarerna i K5 och K6 handlade till störst del om politik och huruvida Donald Trump är lämplig som president eller inte. Två grupper med starka meningsskillnader kan urskiljas. 26 av dessa kommentarer representeras av K5 och är kritiska mot Trump eller det parti han representerar. Den andra gruppen, K6, är för Trump eller den politiska sida han representerar. K7 representeras av 37 kommentarer som antingen är neutrala eller endast innehåller glåpord. Att kommentaren bedöms som neutral innebär att de inte framför en tydlig åsikt kring ämnet.
4.2.1
Karaktären av negativt inställda kommentarer
Tre kategorier, K3, K4 och K6, visar en tydlig negativ inställning till trådstartaren. Kommentarerna i dessa kategorier är av olika karaktär. K3 och K4 argumenterar emot
trådstartaren och försvarar Donald Trumps felaktiga påstående. Dessa kategorier utgörs av totalt 14 kommentarer och är således den minst vanliga typen av kommentarer i detta fall. Till
skillnad från kommentarer i K6, är kommentarer i K3 och K4 kortare och mer avfärdande. Nedan följer fem kommentarer från K3 och K4:
”Nice try lib girl. Form the big O. Don’t pretend to look at him objectivly”
Facebook-användare
”.. He dosn’t tweet lies.. He says it as it is.. but you liberals are in plain denial about the truth, and just come up with that Trump lies about all in his tweets.. Wake up, and smell the coffee dear..”
Facebook-användare
”PEOPLE!!! Trump did not say this, people are so stupid these days”
Facebook-användare
”Trump didn’t lie about anything.. Check your facts before you criticzie”
Facebook-användare
Kommentarer som helt och hållet avfärdar trådstartaren är i högre grad mer fåordiga. En annan person försöker förklara vad Trump menar med sin Facebook-publicering. Enligt denna kommentar skulle Trump mena att nyhetsankaret borde ha varit mer påtryckande för att få ett svar ur den utfrågade. Kommentatorn menar alltså att Donald Trump inte ljuger och förklarar detta genom att enligt denne själv, förtydliga vad Donald Trumps faktiskt menade med sin publicering.
Kommentarer i K6 har däremot inte nämnt trådstartarens påstående. Istället lyfts argument kring varför Donald Trump eller det parti han representerar är bra. Diagram 2 visar vanligt
förkommande ord. Diagram 2 visar även om något ord är mer vanligt förekommande inom en särskild kategori.
Diagram 2 Vanligt förekommande ord i fall 1
Diagram 2 visar att det mest förkommande ordet är Trump/Donald Trump. Kommentarer i kategori 1 har främst använt Trump tillsammans med ordet liar/lied (lögnare/ljög) för att påpeka att Donald Trump ljuger. Trump är mest förekommande i K6. Där används ordet i samband med att argumentera för Donald Trump och hans presidentskap. Kommentarer i K6 som använder ordet ljuga gör det i ett sammanhang där någon annan pekas ut som lögnare. Jämförelser mellan den nuvarande regeringen och dåvarande president Obama förekommer också i K6. Glåpord (svordomar, smutskastning) är mer vanligt förekommande i K6. Kommentarer i K6 avfärdar inte trådstartarens påstående, men argumenterar ändå emot dennes konfrontation av
originalpubliceringen genom att kommentera annan information som antingen lyfter det 0 5 10 15 20 25 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 Trump Lied/Liar Obama Liberal Glåpord
republikanska partiet, eller kritiserar det demokratiska partiet. Diagram 2 visar att kommentarer i K6 är mer benägna att vara längre och mer argumenterande än kommentarer i K3 och K4.
4.2.2
Ociviliserat eller oartigt?
Tråden innehåller endast en tydlig ociviliserad kommentar i bemärkelsen att den innehåller odemokratiska värdegrunder. Användaren skriver ”om alla republikaner skulle dö, skulle det vara bra”. Oartigheter har här bedömts efter huruvida de är riktade till en specifik användare i kommentarstråden, eller om den är av ett mer allmänt slag (riktade till flera).
Oartiga kommentarer utgör inte en majoritet av kommentarerna. 23 kommentarer har identifierats som oartiga. Det utgör endast 13 % av alla kommentarer. Kommentarer i K6 innehåller 10 oartiga kommentarer i form av glåpord. Det utgör 23 % av alla kommentarer i K6. Alla kommentarer innehållandes glåpord i form av svordomar har däremot inte räknats som oartiga, då glåpord i form av svordomar också har använts för att förstärka ett ord. Av de 10 oartiga kommentarerna i K6, har 7 av dessa riktats till andra användare i tråden. Alla oartiga kommentarer i K7 är direkt riktade till andra användare och består av antingen enstaka glåpord, eller avfärdande fraser som ”go away”. Kommentarer i kategori 1 består av 4 stycken vilket utgör ca 10 % av alla kommentarer inom kategori 1. Dessa är däremot inte riktade till någon specifik användare utan generellt till användare som inte håller med om att Donald Trumps publicering innehåller en lögn.
4.3 Fall 2: Tyskland tillåter barnäktenskap
En video som har gått viral på Facebook visar en ung flicka i en vit klänning tillsammans med en äldre man. Mannen pussar flickan på kinden. Texten i filmen påstår att barnäktenskap är lagligt i Tyskland. Denna lögn har dementerats av Viralgranskaren. I Tyskland är åldersgränsen för giftemål 18 år. Publiceringen har 17 000 kommentarer vid tillfället för datainsamling. En Facebook-användare kommenterar under denna video att varken Tyskland eller något
västerländskt land tillåter barnäktenskap och påstår samtidigt att videon ger upphov till rasism. Kommentaren påpekar alltså vad som är sant – att inget västerländskt land tillåter
barnäktenskap. Därefter följer en hypotes av användaren om att videon sprids för att skapa upphov till rasism. Totalt har tråden 64 kommentarer vid tidpunkten för datainsamling. Diagram 3 visar hur dessa kommentarer delas upp i olika kategorier.
Diagram 3 Uppdelning av kommentarer
Diagram 3 visar att 24 av kommentarerna, som representeras av K1 och K2, håller med trådstartaren om att barnäktenskap inte är lagligt i Tyskland. Kommentarerna i K2, håller med trådstartaren, men riktar sin kommentar till andra, eller till alla deltagare i konversationen och kommentarerna är av mer förklarande karaktär. K3 och K4 representerar de kommentarer som direkt eller indirekt säger emot trådstartaren. Totalt består K3 och K4 av 9 kommentarer. I K5 och K6 finns det 6 respektive 17 kommentarer. Kommentarer i K6 nämner inte huruvida barnäktenskap är lagligt eller inte men en tydlig majoritet diskuterar istället hur de anser att Tyskland har förändrats efter, enligt några användrare, ”muslimer har invaderat landet”. Diagram 4, nedan, ger en översikt på de mest förekomna orden i hela kommentarstråden.
4.3.1
Karaktären av negativt inställda kommentarer
Kommentarer som påstår att barnäktenskap är lagligt i Tyskland och därmed säger emot trådstartaren, menar att Tyskland har accepterat sharialagar, vilket enligt dessa personer skulle göra barnäktenskap lagligt i Tyskland. Två kommentarer länkar till en artikel hävdar samma sak. Nedan följer ett par exempel på hur kommentarer i K3 och K4 ser ut:
”Germany is no longer a western liberal country”
Facebook-användare
”A lot of people are apparently not in touch with what is going on all across Europe… Muslims are being flooded into these countries, and corrupt officials are selling out these countries to sharia law…”
Facebook-användare 13 11 4 5 6 17 8 K1 Driekt medhåll K2 Indirekt medhåll K3 Direkt motsägande K4 Indirekt motsägande K5 Positiv till trådstartaren K6 Negativ till trådstartaren K7 Neutral och/eller glåpord
”It’s not spoken of publicly you blok!”
Facebook-användare
Diagram 4 Vanligt förekommande ord i fall 2
Diagram 4 visar att det mest förekommande ordet var German/Germany (Tyskland). Ordet användes ungefär lika mycket i K1, K2 och K6. I K1 och K2 handlade kommentarerna om att användarna hade någon slags anknytning till Tyskland, eller var tyska medborgare. Detta användes som argument för att styrka deras påstående om att barnäktenskap är olagligt i landet. I K6 handlade många kommentarer om Tyskland och muslimer eller islam. Enligt diagram 4 användes orden muslim eller islam i samma utsträckning som ordet german eller Germany i K6. Kommentarerna i K6 hade en uppenbart negativ ton mot islam och muslimer, och drar flera paralleller mellan Tyskland och islam, men gör inga anmärkningar på trådstartarens
ursprungliga påstående; att barnäktenskap inte är lagligt i Tyskland. Glåporden är inte många i förhållande till antalet kommentarer, men är något mer vanligt förekommande i K6. Precis som i fall 1, är kommentarerna i K6 längre och mer argumenterande än kommentarerna i K3 och K4.
4.3.2
Ociviliserat eller oartigt?
I detta fall finns det ingen kategori med fler oartiga kommentarer än någon annan. Endast två oartiga kommentarer i form av smutskastning kunde definieras i tråden. Den ena var riktad till trådstartaren, och den andra var ett svar tillbaka från trådstartaren.
Däremot kunde 5 ociviliserade kommentarer definieras. Kommentarerna anses bygga på
odemokratiska värdegrunder och smutskastar islam och muslimer. En kommentar innehöll ordet utrensning. Dessa 5 kommentarer kan alla definieras i K6. Ingen av dessa kommentarer
0 2 4 6 8 10 12 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 German/Germany Muslim/Islam Glåpord
diskuterade huruvida barnäktenskap är lagligt i Tyskland, utan talade istället om muslimer och islam på ett negativt sätt. Dessa 5 kommentarer utgör drygt 29 % av alla kommentarer av K6. Det utgör däremot endast 7 % av alla 64 kommentarer i tråden och utgör således inte en majoritet.
4.4 Fall 3: Obamas order
I augusti 2016 cirkulerade det en artikel som påstod att USAs dåvarande president Barack Obama skulle ha undertecknat en order om att den amerikanska trohetseden skulle bannas från amerikanska skolor. Denna artikel dementerades av flera traditionella medier och
faktakontroller. Publiceringen har vid tiden för datainsamling totalt fått 6 800 kommentarer. I kommentarerna under en publicering där artikeln har spridits påpekar någon att det är en gammal falsk artikel som återigen har börjat cirkulera i sociala medier. Kommentaren har vid tillfälle för datainsamling fått 22 svar som redovisas i tabell 6 här under.
Diagram 5 Kategorisering av kommentarer
Diagram 5 visar att det är fler kommentarer som direkt eller indirekt håller med om att artikeln inte återger sanningen. Det är endast 2 kommentarer som menar att Obama har skrivit på orden som förbjuder trohetseden. K5 och K6 har lika många kommentarer vardera och representerar i detta fall större åsiktsskillnader. Kategori 6 är emot Obama som president och/eller menar att det inte finns någon trovärdig media. K5 argumenterar dels för att det visst finns trovärdig media, i denna kategori inkluderas även frågeställningar från en användare till en
meningsmotståndare i stil med ”vad menar du nu?” och ”nämn en falsk nyhet om…”. I K7 ingår kommentarer som är neutrala och argumenterar både för och emot problematiken som nämns i tråden. 3 3 1 1 5 5 4 K1 Direkt medhåll K2 Indirekt medhåll K3 Direkt motsägande K4 Indirekt motsägande K5 Positiv till trådstartaren K6 Negativ till trådstartaren K7 Neutral
I K3 och K4 finns sammanlagt endast två kommentarer. Båda dessa påpekar att artikeln visst är sann eftersom det har rapporterats om ämnet i fråga på TV. Det stämmer att något
nyhetsnätverk rapporterade om artikeln, innan de fick dementera nyheten, eftersom den inte stämde.
Denna tråd har betydligt färre kommentarer än tidigare fall, och förekomsten av vanliga ord visar inte något signifikant mönster. Det mest förekommande ordet var Trump, i vilken utsträckning ordet används visas i Diagram 6.
Diagram 6 Vanligt förekommande ord
Diagram 6 visar att president Donald Trump blev en diskussion mellan K5 och K6.
Kommentarer inom K7 rörde ämnet och gav svar med argument som inte tog någon tydlig sida.
4.4.1
Ociviliserat eller oartigt?
Det förekom en oartig kommentar i form av smutskastning, denna var från K2, som menade att alla var ”dumma i huvudet” som trodde på den falska artikeln. Kommentaren var således inte riktad till någon specifik användare. Ingen ociviliserad kommentar kunde identifieras i tråden.
4.5 Mönster, likheter och skillnader
Baserat på varje kategoris procentandel, visar tabell 2 att kommentarer i kategori 6 är den mest vanliga kommentaren i varje undersökt kommentarstråd.
Rangordning Fall 1 Fall 2 Fall 3
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 Trump
1 K6 K6 K6, K5 2 K7, K1 K1 K7 3 K5 K2 K1, K2 4 K2 K7 K3, K4 5 K3 K5 6 K4 K4 7 K3
Tabell 2 Översikt över mest förekommande kommentarer
Tabell 2 visar på ytterligare ett mönster mellan de undersökta fallen; kommentarer i K3 och K4, som är direkt eller indirekt säger emot trådstartaren, är den typ av kommentar förekommer minst. Det är mer vanligt att användare visar medhåll än direkt motstånd, när någon möter falskhet med sanning.
I alla undersökta fall är det endast en liten majoritet i förhållande till originalpubliceringens totala antal kommentarer som har engagerat sig i de undersökta undertrådarna. Det innebär att endast ett fåtal har engagerat sig i den konfrontation av originalpubliceringen som trådstartaren gör.
Tabell 2 visar att det är mer vanligt att argumentera om något som inte direkt belyser det specifika påståendet gjort av trådstartaren, men är ändå negativt inställd till trådstartarens påstående. I Fall 1, om presidentens lögn, så handlade diskussionen snarare om att tala ner liberaler eller Trump-motståndare och traditionella medier. I fallet om barnäktenskap i Tyskland blev det muslimska samhället omdebatterat med negativ ton. I fallet om Obamas order är det lika många kommentarer i K5 och K6. Där kom diskussionen att handla om vilka medier som rapporterar sannhetsenligt. En debatt om huruvida Donald Trump har framställts rättvist i media förekom också i fall 3. I både fall 1 och 3, är det mera neutrala inslag än i fall 2.
Trots att K6 är mer vanligt förekommande i alla undersökta kommentarstrådar, är det mer vanligt att det sanna påståendet direkt eller indirekt får medhåll, eftersom K1 och K2
tillsammans har fler kommentarer än K6. Således kan en positiv och en negativ inställning till trådstartaren urskiljas. K1, K2 och K5 utgör den positiva inställningen. Den positiva
