B E S Ö K: S T O C K H O L M - V A L H A L L A V Ä G E N 195 Ö S T E R S U N D - F O R S K A R E N S V Ä G 5, H U S U B K I R U N A - K A S E R N G A T A N 14
BESLUT
Michael Schneider
Tel: 08-698 14 87 2010-01-28 Dnr 411-7731-09
michael.schneider@naturvardsverket.se
Handölsdalens sameby Martin Eriksson 84095 Funäsdalen
Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Handölsdalens sameby
Beslut
Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 15, 23 a, 23 b, och 24 d §§
jaktförordningen (1987:905) samt med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 och undantagsreglerna beträffande jakt i artikel 16 i Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om skyddsjakt efter en (1) varg i Handölsdalens sameby i Jämtlands län inom det område som avgränsas på kartan i bilaga 2 till detta beslut.
Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Angående överklagande, se bilaga 1.
Villkor
Naturvårdsverket beslutar att nedan angivna villkor gäller för jakten enligt detta beslut. Efterlevnaden av dessa villkor är nödvändiga för att jakt enligt
Naturvårdsverkets beslut ska få bedrivas. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker således utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43
respektive 44 §§ samma lag.
Vilka djur får fällas?
Skyddsjakt tillåts på högst en (1) varg. Individen som fälls ska vara den varg som har identifierats som den skadegörande individen i området.
Jakttid
Skyddsjakt får bedrivas under tiden från och med den 29 januari 2010 till och med den 15 februari 2010.
P O S T:106 48 S T O C K H O L M T E L:08-6981000 F A X:08-2029 25
E-P O S T: R E G I S T R A T O R@N A T U R V A R D S V E R K E T.S E I N T E R N E T: W W W.N A T U R V A R D S V E R K E T.S E
Jaktområde
Jakten får bedrivas inom det område som anges enligt bifogad karta (bilaga 2).
Med stöd av 24 d § andra stycket jaktförordningen beslutar Naturvårdsverket att jakten får ske på annans jaktområde.
Jaktmetoder och jaktmedel
Med stöd av 24 d § andra stycket jaktförordningen beslutar Naturvårdsverket att jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl pilot, skytt och bisittare har dokumenterad erfarenhet av sådan verksamhet och att de har genomgått utbildning för ändamålet.
Det aktuella djuret får sökas från motordrivet fordon inom jaktområdet. Det innebär att sökande från snöskoter får ske för så kallad ringning av djuret för att fastställa djurets ungefärliga vistelseplats. Undantaget ger inte rätt att från skoter skjuta, spåra, förfölja eller genskjuta vargen. Undantaget ger inte heller rätt att nyttja motordrivet fordon för att förhindra att vargen undkommer eller för att avleda dess uppmärksamhet från den som jagar.
I 14–16 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) anges vilka kulpatroner som får användas vid jakten.
Naturvårdverket beslutar med stöd av 43 § i ovanstående föreskrifter att jakten får bedrivas med hagelgevär med kaliber 12/70 och med hagelpatroner med minst 40 g hagelladdning eller kaliber 12/76 med minst 50 g hagelladdning när jakten utförs från helikopter. Hagelpatronerna ska vara laddade med hagel av storleken minst 4 mm och högst 5 mm som bör vara av bly eller annat material med högre eller liknande densitet. Hagelpipans trångborrningsgrad ska vara öppen, ¼, ½ eller ¾.
Naturvårdsverket erinrar om att förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter
förbjuder användandet av patroner som är laddade med blyhagel vid jakt på våtmarker.
Vilka får utföra jakten?
Länsstyrelsen i Jämtlands län utser i samråd med samebyn jaktledare och ett begränsat antal personer som ska utföra jakten. Länsstyrelsens fältpersonal ska närvara vid jakten och har rätt att avbryta jakten. De jaktdeltagare som
Länsstyrelsen utsett får utan närvaro av Länsstyrelsens fältpersonal bakspåra, söka efter och genom ringning lokalisera aktuellt vilt.
Avlysning av jakten
Länsstyrelsen ska omedelbart avlysa jakten om vargen fällts innan jakttiden löpt ut.
Hantering av fälld varg
Med stöd av 24 d § jaktförordningen beslutar Naturvårdsverket att den fällda vargen tillfaller staten och att djuret omedelbart och i samråd med
Polismyndigheten ska omhändertas av Länsstyrelsen för vidarebefordran till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för obduktion. Därefter ska kroppen tillfalla Naturhistoriska Riksmuseet.
Länsstyrelsens övriga åtgärder i samband med skyddsjakten
Länsstyrelsen bör genom spårningar följa den identifierade vargen fram till dess att en skyddsjakt kan genomföras för att förhindra att förväxling sker med andra vargar.
Utöver vad som angivits ovan ska Länsstyrelsen, efter att skyddsjakten genomförts eller beslutet upphört att gälla, överlämna en skriftlig rapport till Naturvårdsverket om vilka erfarenheter som vunnits i samband med
skyddsjakten. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag till EU- kommissionen i enlighet med artikel 16.2 i Art- och habitatdirektivet, ska i det fall djuret fällts även innehålla uppgifter om djurets kön, tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuret fällts (jaktmetod).
Bakgrund
Handölsdalens sameby har den 19 november 2009 genom Martin Eriksson ansökt om skyddsjakt på varg. Varg har enligt samebyn vistats i området sedan oktober och dess närvaro har orsakat stora problem för renskötseln genom såväl direkta skador i form av dödade renar som upprepade störningar. Samebyn anför att man befinner sig i en speciellt utsatt situationen eftersom man på grund av marktvister har förlorat stora delar av vinterbetesmarkerna och man därmed är begränsad till de områden där man tillåts hålla sina renar. Samebyn anför att vargen medför omfattande skada främst genom ökade kostnader för samling i och med att varg återkommande har splittrat renarna under arbetet. Samebyn anför vidare att ett stort antal renar under skiljningsarbetet har funnits skadade av vad samebyn bedömer vara varg. Dessa skador har dock inte bekräftats av Länsstyrelsen.
Naturvårdsverket begärde den 25 november 2009 yttrande av Sametinget och av Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Sametinget tillstyrker i sitt yttrande av den 2 december 2009 skyddsjakt.
Sametinget anser att vargens närvaro i renskötselområdet är ohållbar, eftersom den innebär stora ekonomiska förluster för samebyarna som följd. Sametinget menar att ersättning för redan rivna renar har förbrukats och att vargens närvaro innebär extra kostnader och merarbete. För år 2008 utbetalade Sametinget 35000 kr i ersättning för förekomst av varg till samebyn. Sametinget anger vidare att man för närvarande inte handlägger ärenden om skadeförebyggande åtgärder eller extra insatser med anledning av förekomst av varg i samebyn.
Länsstyrelsen tillstyrker de 22 januari 2010 samebyns ansökan om skyddsjakt på en varg. Länsstyrelsen skriver att det inom angivet område har observerats varg vid ett flertal tillfällen under hösten. Sedan den 9 januari har Länsstyrelsen vid sex olika tillfällen dokumenterat varg i området väster om Vemdalen. DNA prover har analyserats varav det senaste provet som insamlades den 10 januari anger det skandinaviska reviret Glasskogen 2 som sannolik härkomst.
Länsstyrelsen gör bedömningen att vargen orsakar och har orsakat merarbete och därmed ökade kostnader för samebyn. Länsstyrelsen gör bedömningen att befintlig skadebild inte i sig motiverar skyddsjakt men att tidigare erfarenhet visar att samebyn kan utsättas för allvarliga skador i form av rivna renar samt skingring av renar med stora kostnader som följd. Länsstyrelsen anser att det inte är förenligt med gällande rovdjurspolitik att ha vargar bland vinterbetande renar inom renskötselområdet.
Länsstyrelsen bedömer med beaktande av de omfattande skador, inklusive störningar som har uppkommit samt kan förväntas uppkomma på renskötseln, svårigheten att finna genomförbara förebyggande åtgärder för att lindra dessa skador, de regionala förvaltningsmålen samt den nationella rovdjurspolitikens mål om riktlinjer beträffande varg i renskötselområdet att det finns skäl att tillstyrka denna skyddsjakt på en varg inom Handölsdalens sameby.
Skäl
Juridiska förutsättningar för skyddsjakt
Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a och 23 b §§ jaktförordningen. För att tillstånd till skyddsjakt ska kunna beviljas krävs att vissa villkor är uppfyllda. Det ska inte finnas någon annan lämplig lösning och skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde och att det ska ske för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
Rovdjurspolitikens riktlinjer
Riksdagen har den 21 oktober 2009 beslutat om regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning. I propositionen skrivs bl.a.:
”Mot bakgrund av de åtgärder som regeringen avser att genomföra för att stärka vargstammens genetiska status behöver tillväxten av den svenska vargstammen inte vara av samma omfattning som hittills. Vargstammen bör hållas på en nivå som långsiktigt skapar en större acceptans för vargen i vår fauna. Naturvårdsverkets delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år, och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210 vargar i Sverige.” (s. 33)
”Tillväxten av antalet vargar begränsas genom en förlängning av dagens etappmål. Tillväxten hålls på en lägre nivå än dagens, genom beslut om
begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt av skadegörande individer.”
(s. 34)
Vidare skrivs att:
”Skyddsjakt ska riktas till områden med skador och därmed vara
skadeförebyggande, medan licensjakt innebär att djur fälls utan koppling till skada.” (s. 50)
Angående skyddsjakt och genetiskt värdefulla individer uttrycks att:
”När det gäller varg är det dock angeläget att de genetiskt värdefulla vargar som har invandrat österifrån och som eventuellt förflyttats måste undantas från licensjakt. Det kan endast bli aktuellt med skyddsjakt efter dessa, om de orsakar problem eller skador.” (s. 24)
När det gäller varg i renskötselområdet skrivs:
”Målet för vargstammens utbredning i landet bör även i fortsättningen vara begränsad till områden utanför renskötselns åretruntmarker. Enstaka
invandrande vargar bör accepteras inom renskötselområdet under en period under förutsättning att de inte etablerar sig där och bildar revir.” (s. 11)
Naturvårdsverkets bedömning
Naturvårdsverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Verket bedömer skadornas omfattning, om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka
möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Verket beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Renskötselområdet har en särställning när det gäller förekomst av varg enligt rovdjurspolitiken. Också detta ingår i Naturvårdsverkets bedömning.
Vargstammen i Sverige har enligt Viltskadecenter ökat från 7 föryngringar år 2000/2001 till 23 föryngringar 2008 varav en i ett gränsrevir med Norge.
Sammantaget visar vargstammen en positiv utveckling i landet som helhet.
Rovdjurspolitikens intention är att vargstammen i renskötselområdet ska vara begränsad.
Samebyn har sedan oktober 2009 haft problem inom renskötseln på grund av såväl dödade renar som störningar orsakade av varg som uppehåller sig i området. Samebyn har, som skadeförebyggande åtgärd, försökt flytta renar från området men uppger att arbetet med insamlingen kraftigt försvårats pga av att renarna splittrats och att de uppträder mycket störningskänsligt. Ytterligare förebyggande åtgärder inom de ramar som kan anses vara rimliga bedöms under rådande förhållanden inte vara möjliga att genomföra.
Var ska beslutet överklagas?
Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos länsrätten. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till länsrätten.
När ska beslutet senast överklagas?
Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet.
Vad ska överklagandet innehålla?
Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat.
I skrivelsen ska Ni ange:
Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer,
hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt
om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer
Jakten får bedrivas inom det område i Jämtlands län som markerats med blå linje på kartan
